No description available.

De digitala verktygen får allt mer plats i förskolans värld och det talas om att barn föds in i en digitaliserad värld. Syftet med denna undersökning var att få en inblick i hur man skulle kunna arbeta med lärplattan som ett pedagogiskt verktyg utifrån ett sociokulturellt perspektiv. För att kunna finna svar på våra frågor använde vi oss av en respondentundersökning. Vi gav oss ut och intervjuade tre IT-ansvariga och fem pedagoger på fyra förskolor. Resultatet visar att arbetet med lärplattan som ett pedagogiskt verktyg ser olika ut på de förskolor vi besökt, men att tanken bakom användandet av lärplattan ser lika ut. Det är betydelsefullt att pedagogerna i förskolan har ett syfte med lärplattan så att den inte blir en barnvakt.   Med detta arbete vill vi synliggöra hur arbetet med lärplattan som ett pedagogiskt verktyg kan se ut i praktiken. Vi har även under undersökningens gång mött på många användbara böcker som ger tips på hur man kan använda lärplattan som ett pedagogiskt verktyg, både i förskola och skola. Vi har därför valt att ge några boktips, dessa finns bifogade i bilagan boktips.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

The purpose of this study was to examine how preschool teachers relate to dancing with the youngest children in preschool. As the method I used questions sent by mail to the six selected preschool teachers. The questions were answered by the preschool teachers as a bit shorter written stories that followed throughout each question. I chose three teachers with shorter working experience in preschool and three teachers with long working experience in preschool. The answers I got from the interviews were presented in a result section.   Then I drew parallels between the responses I received, the selected literature and my own thoughts. The results showed that all teachers except one was interested in dancing and considered themselves using dance as an educational tool for the youngest children. All educators clearly show that they know that children experience the world with their bodies and their minds. By contrast, all agree that dance/movement was important for the child’s body development and body awareness. / Syftet med denna studie har varit att undersöka hur förskollärare förhåller sig till dans med de yngsta barnen i förskolan. Som metod skickade jag ut frågor via mail till sex stycken utvalda förskollärare. Frågorna besvarades av pedagogerna som lite kortare skrivna berättelser som följde under varje fråga. Jag valde tre pedagoger med kortare arbetserfarenhet i förskolan och tre pedagoger med längre arbetserfarenhet i förskolan. Svaren som jag fick från pedagogerna presenterades i ett resultatkapitel. Därefter drog jag paralleller mellan mitt resultat, min valda litteratur och mina egna tankar.   Resultatet visade att alla pedagoger utom en var intresserade av dans och ansåg sig använda dansen som ett pedagogiskt verktyg till de yngsta barnen. Alla pedagoger visar tydligt att de vet att små barn upplever världen med sin kropp och sina sinnen. Däremot var alla eniga om att dans/rörelse var viktigt för barns kroppsutveckling och kroppsmedvetenhet.

I den reviderade läroplanen för förskolan (2016) lyfts vikten av att pedagoger och förskolan ska stimulera barnen till att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens. Kommunikation är ett aktuellt och viktigt ämne och utifrån detta kommer vår studie till vårt examensarbete att handla om ”den kommunikativa pedagogiken” i förskolan. Studien är en uppföljning av ett utvecklingsprojekt om ”den kommunikativa pedagogiken”, där syftet har varit att följa upp hur sju förskolor använder sig av och arbetar med pedagogiken på sin arbetsplats idag. En kvantitativ webbenkätundersökning har gjorts, där pedagoger på förskolorna har fått ta del av enkäten digitalt via en länk. Detta har gjorts för att få fram så konkreta och utvärderingsbara svar som möjligt. Resultatet visade på att svaren vi fått in lyfter vår teoretiska utgångspunkt med det interaktionistiska perspektivet, då vi kan se att samverkan, samspel och ömsesidig påverkan har en stor roll för interaktionen människor emellan. I resultatet får vi svar på våra frågeställningar som även besvarar vårt syfte med om ”den kommunikativa pedagogiken” lever kvar inom verksamheten. Uppföljningsstudien kan fungera som en inspiration till hur man som pedagog kan arbeta med denna form av pedagogik i förskolan.

Användningen av digitala verktyg har blivit en allt större del av dagens barndom och en stor del av de som är barn idag kan redan som väldigt små hantera surfplattor och smartphones. Dessa digitala redskap har även fått en allt större plats i förskolans verksamhet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, då dagens läroplan och förskola bygger på detta perspektiv. Syftet med denna studie är att genom intervjuer med fem förskollärare studera och analysera deras förståelse kring hur iPads används som pedagogiskt verktyg. Utifrån syftet har två frågeställningar utformats; Vad beskriver förskollärarna att iPads används till i den pedagogiska verksamheten inom områdena information, kommunikation och underhållning samt, Hur beskriver förskollärarna att förskolans verksamhet har förändrats genom iPadanvändning. Studien bygger på en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem förskollärare från tre olika förskolor i södra Sverige. I resultatet framkom det att det finns en varierad syn på iPadanvändningen i förskolan. Förskollärarna anser överlag att det är ett bra redskap för att söka information på nätet, dock hämmas barns kommunikativa förmågor och lust att leka. Vidare beskrivs förskollärarnas syn på den digitala utvecklingen i samhället och om och på vilka sätt det är viktigt att följa med i denna. Datan som samlats in under intervjuerna har delats in i följande fyra teman: Hur används iPads för att söka information på internet, Kommunikation med hjälp av iPaden, Underhållning spel och lek med iPaden som verktyg, och En ökad iPadanvändning -  en förändrad förskoleverksamhet.

Detta examensarbete inriktar sig mot de yngre barnen i förskolan. Studien belyser hur förskollärare tänker när de väljer böcker, hur de använder böcker som pedagogiskt verktyg samt hur lästillfällen kan se ut i förskolan. En kvalitativ studie har utförts där semistrukturerade intervjuer av fyra förskollärare tillämpats. Därigenom har förskollärarnas syn på högläsning i förskolan lyfts fram. Resultatet visar bland annat att alla förskollärarna väljer böcker utifrån vilka budskap de vill förmedla. Däremot visas ett motsägelsefullt resultat angående boksamtalets befintlighet i den pedagogiska verksamheten.

BAKGRUND: Vårt intresse för att undersöka fenomenet barnboken som ett pedagogiskt verktyg har hela tiden funnits men under utbildningens gång vuxit, då vi förstått att den med ett medvetet arbetssätt kan påverka barns lärande och utveckling på flera plan. Något som ännu mer ökade vår nyfikenhet var att tidigare forskning inom detta område var mycket begränsad. Trots det har vi försökt att lyfta fram relevant forskning kring vårt ämne. Utvecklingspedagogiken är det som ligger som teoretisk grund för vår undersökning.SYFTE: Syftet med vår undersökning var att ta reda på vilka uppfattningar förskollärare har kring barnboken som ett pedagogiskt verktyg för att medvetet skapa förutsättningar för barn att utvecklas och lära.METOD: I vår undersökning använde vi oss av kvalitativ forskningsansats med inspiration från fenomenografin. För att samla in data valde vi att använda oss av den kvalitativa intervjun. Intervjuerna genomfördes med åtta förskollärare, alla verksamma inom samma kommun.RESULTAT: Barnboken som ett pedagogiskt verktyg är ett område som det i vår undersökning kommer fram många uppfattningar om, då innebörden av vad ett pedagogiskt redskap är kan uppfattas olika. Barnboken uppfattas av förskollärarna som en utgångspunkt för barn att utvecklas och lära inom olika områden såsom vår värdegrund, språket, matematiken och i de teman som förskolläraren syftar till att lyfta. Barnboken uppfattas även som ett hjälpmedel för att lugna barngruppen då miljön upplevs stökig eller högljudd. Resultatet visar att förskollärarna uppfattar sin egen roll i arbetet som betydande och lyfter även bearbetningens betydelse för lärande och utveckling genom barnboken som verktyg. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs först centrala begrepp för undersökningen. Därefter behandlas barnlitteraturens plats i Lpfö 98. Barnlitteraturen beskrivs ur ett historiskt perspektiv samt utifrån nationell och internationell forskning gällande ämnesområdet. I den teoretiska ramen behandlas Robert E. Probst teori kring litteraturarbete i ett socialt sammanhang.SYFTE:Syftet med studien är att undersöka förskollärares tankar och erfarenheter av barnlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i förskolan.METOD:Utgångspunkt för undersökningen är kvalitativ metod och undersökningsverktyget är self report. Urvalet består av åtta förskollärare verksamma i förskolan.RESULTAT:Resultatet visar att samtliga förskollärare i studien ser barnlitteraturen som ett pedagogiskt verktyg för att arbeta med flertalet delar i Lpfö 98. Samtliga förskollärare beskriver att de har erfarenhet av att använda barnlitteraturen som ett pedagogiskt verktyg. Förskollärarna använder sig främst av boksamtal och dramatisering i bearbetningen av litteraturen. Främst beskrivs arbetet med värdegrundsfrågor samt arbete med ämneskunskaper utifrån barnlitteraturen.

<p>Det står skrivet i skolans styrdokument att om en elev ej klarar målen ska ett åtgärdsprogram upprättas. I denna studie vill vi undersöka vad man skrev om åtgärdsprogram när det först introducerades i SIA-utredningen och hur det används i dag i friskola och kommunal skola.</p><p>Vi har gjort en mindre kvantitativ enkätundersökning, och har skickat ut enkätfrågor till tio fristående grundskolor och tio kommunala grundskolor i Stockholms kranskommuner.</p><p>Vi har även frågat om åtgärdsprogrammens utformning, samt vilka punkter de har med i sitt skrivna program. Vi ville också undersöka och jämföra om användningsområdet är olika i fristående grundskola kontra kommunal grundskola.</p><p>Resultatet är att det tycks användas lika mycket inom båda skolformerna och är ett pedagogiskt arbetsverktyg. Åtgärdsprogrammen kan ha olika utformning och skilja sig lite på vilka som utarbetat det men trots det tycks innehållet vara relativt lika.</p>