Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt lärplattan används på olika förskolor idag. Jag ville undersöka vilken funktion lärplattan fyller i den pedagogiska verksamheten och huruvida den kunde fungera som ett pedagogiskt verktyg. Vidare studerades hur barnens relation till lärplattan såg ut samt vad pedagogerna tror kommer hända med lärplattan i förskolan i framtiden. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet och de centrala begreppen har varit; artefakt, mediering och samspel. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, verksamma på fyra olika förskolor. Resultatet visar att lärplattan används både som dokumentationsverktyg och pedagogiskt verktyg och det är hur pedagogerna använder lärplattan som avgör om den kan fungera som ett pedagogiskt verktyg. Pedagogerna menar att lärplattan har många olika användningsområden i verksamheten och resultatet visar att lärplattan gynnar det sociala samspelet mellan barnen. Barnens relation till lärplattan beskrivs av pedagogerna som positivt och de tror att lärplattan kommer finnas kvar i verksamheten även i framtiden.

Vårt syfte med denna studie var att undersöka när, hur och i vilket syfte pedagogerna och barnen använder sig av lärplattan i sin verksamhet. För att få syn på det ställde vi oss följande frågor. Hur resonerar pedagogerna kring användandet av digitala verktyg i förskolans verksamhet? När, hur och i vilket syfte använder pedagoger och barn lärplattan i förskolans verksamhet? Vilka möjligheter, dilemman och/eller konflikter med digital dokumentation lyfter pedagogerna fram? När vi skriver pedagoger och verksamhet avser vi de två förskolor i Skåne som vi har gjort vår studie på. Vår studie bygger på en metodtriangulering, det vill säga att vi valde att arbeta med olika insamlingsmetoder för att ge oss en bredare förståelse för studien. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vi utförde även observationer då observationer var den enda möjliga tekniken för att se vad de små barnen ville förmedla eftersom de inte har börjat tala än och saknade förmågan till verbal kommunikation. Under vår studie av förskolorna har vi även skrivit dagbok för att samla information. Utifrån resultatet av vår undersökning ser vi hur lärplattan används. Lärplattan är ett verktyg som förenklar pedagogernas och barnens arbetssätt med att dokumentera verksamheten, att se barnens utveckling och intressen. Vi ser ett professionellt arbetssätt kring användandet av den digitala tekniken då pedagogerna hade ett syfte med aktiviteterna kring lärplattan. Men vi anar att det kan finnas vissa faror om barnen får ”fri tillgång” till lärplattan. Det finns forskning som tyder på ”för mycket skärmtid” kan vara skadlig för barnen. De rörliga bilderna och ljuden tilltalar många sinnen hos barnen därför måste vi pedagoger vara observanta och ibland begränsa barnens ”skärmtid”. För oss är det viktigt att man har ett syfte med den digitala aktiviteten och att man som pedagog visar vägen mot nya kunskaper tillsammans med barnen. Pedagogerna bör införskaffa sig en viss förkunskap om lärplattans möjligheter och vilka appar som kan utveckla barnens lärande på ett lustfyllt och nyfiket sätt. För oss är lärplattan är ett multimedialt verktyg med många möjligheter i förskolan – både för pedagogerna och för barnen.

Uppsatsen analyserar Nancy Springers böcker Enola Holmes och kidnappningsmysteriet (2018) och Enola Holmes och den försvunna flickan (2019). Syftet med detta arbete är att undersöka hur genus skildras i barnlitteratur, utifrån två barn- och ungdomsböcker utläses hur dessa representerar respektive skiljer sig från traditionella genusnormer. Samt hur dessa böcker kan användas som pedagogiska redskap i undervisning om genus. Detta är en genusanalys som använder sig av en kvalitativ textanalys. Analysen visar att det finns kvinnliga karaktärer som är genusbrytande i Enola Holmes böckerna, där huvudkaraktären är den litterära personen som bryter mot genusnormer mest. Dock visar analysen också att det inte finns några tydligt genusbrytande manliga karaktärer i böckerna. Vidare diskuteras denna saknad av normbrytande manliga karaktärer och dess konsekvenser för undervisning och böckerna i sig.

Denna forskningsstudie syftar till att analysera förskollärares uppfattning i samband med införandet av digitala teknologier inom förskoleverksamheten samt undersöka hur dessa attityder och beteenden påverkas av etablerade normer och riktlinjer inom förskolan. Studien besvarar frågeställningarna om hur förskollärare anpassar sig till den ökande digitaliseringen, hur de förhåller sig till införandet av digitala verktyg, samt vilka konflikter och dilemman som uppstår mellan traditionella pedagogiska normer och de möjligheter som digitala verktyg erbjuder inom förskolan. För att samla data genomfördes semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare från tre olika förskolor i samma region. I analysen användes struktureringsteorin som grund, och ett antal centrala begrepp inom teorin tillämpades som analysverktyg, vilka presenteras i teoridelen av studien. Resultaten visar att förskollärare är medvetna om och i överensstämmelse med läroplanens mål när det gäller digital teknisk användning i förskolan. De anpassar användningen av digitala verktyg för att matcha varje barns individuella behov och ser dem som ett komplement till traditionella undervisningsmetoder. Samtidigt innebär införandet av digital teknik att etablerade pedagogiska normer kan kollidera med de nya digitala normer som främjar digitala verktyg för barns lärande.  Studien drar slutsatsen att förskollärarna strävar efter att upprätthålla en balans mellan det digitala och de traditionella pedagogiska metoderna, och betonar vikten av denna balans. Integreringen av digital teknik ses som meningsfull och kompletterande snarare än som ett fullständigt ersättande för de befintliga pedagogiska traditionerna. Slutligen betonar denna forskning vikten av att utveckla digital kompetens inom förskoleverksamheten och möjligheterna till kompetensutbildning som finns tillgängliga för förskollärare. Denna kompetensutveckling underlättar integrationen av digital teknik i undervisningen och stärker förskollärares förmåga att möta samhällets krav på digital integration inom förskolan. Detta arbete visar att implementeringen av digitalisering i förskolan är en komplex process som kräver förmågan att balansera traditioner med de nya möjligheter som digital teknik erbjuder, för att skapa en berikad och meningsfull undervisningsmiljö som rustar barn för den digitala framtidens utmaningar.

The purpose of this study is to examine how teachers in elementary school describe their work using iPad in education, as an educational and special educational tool to promote all students´ learning in school subjects. The study intends to answer the following research questions; how do the teachers describe their work with iPad as an educational tool? What kind of knowledge do the teachers describe the students get when working with iPad as an educational tool and how do the teachers describe the iPad as a tool from a special educational perspective.   Qualitative research interviews have been used as a method to collect data for the study. The study is based on six interviews with teachers working in elementary school. The study´s theoretical base is the socio-cultural perspective on learning. The result shows that an iPad is used as an educational tool for both teachers and students. The teachers use the iPad at joint briefings in the classroom and as a tool for documentation and as a tool to reach the goals of the curriculum. The students use the iPad´s various applications to acquire knowledge in school subjects. It can apply to applications that benefit proficiency in mathematics or applications for basic reading and writing. Students also acquire knowledge by cooperating on an iPad. The students are described by their teachers as very knowledgeable when it comes to using iPad as a tool, sometimes the students know more than their teachers. The result also reveals some challenges with the iPad as a tool, for example, the iPad is not as easy to type on as a computer. From a special educational perspective, students that are in need of special education within language, communication and reading and writing can get help from using different applications to practice their difficulties. The conclusion of this study is that the use of iPad as an educational tool in elementary school creates great opportunities for learning, which applies for both students and teachers. An iPad is described as most useful when all students have their own and the iPad is made personal with applications to suit each individual student. Then it becomes easier to individualize and to encounter the student’s needs. / Syftet med studien är att undersöka hur lärare i grundskolan beskriver sitt arbete med att använda iPad i undervisningen, som pedagogiskt och specialpedagogiskt verktyg för att främja alla elevers lärande i skolans ämnen. Studien ämnar besvara följande frågeställningar; Hur beskriver lärarna arbetet med iPad som pedagogiskt verktyg? Vilka kunskaper beskriver lärarna att eleverna får med sig när man arbetar med iPad som pedagogiskt verktyg och hur beskriver lärarna en iPad som verktyg ur ett specialpedagogiskt perspektiv? Den kvalitativa forskningsintervjun har använts som metod för att samla in data till undersökningen. Studien bygger på sex intervjuer med lärare som arbetar i grundskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande. Resultatet visar att en iPad används som pedagogiskt verktyg för både lärare och elever. Lärarna använder iPaden vid gemensamma genomgångar i klassrummet och som ett verktyg för dokumentation och måluppfyllelse. Eleverna använder iPadens olika applikationer för att tillägna sig kunskap i skolans ämnen. Det kan gälla applikationer som gynnar färdighetsträning i matematik eller applikationer för grundläggande läs- och skrivinlärning. Eleverna tillägnar sig också kunskap genom att samarbeta kring en iPad. Eleverna beskrivs av sina lärare som mycket kunniga när det gäller att använda iPaden som verktyg och ibland kan eleverna mer än sina lärare. Resultatet visar också på vissa utmaningar med iPad som verktyg, till exempel att den inte är lika lätt att skriva på som en dator. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv får elever i behov av särskilt stöd inom språk, kommunikation samt läs- och skrivinlärning hjälp av olika applikationer att träna sina svårigheter. Den slutsats jag kan dra av studien är att användandet av iPad som pedagogiskt verktyg i grundskolan skapar stora möjligheter för lärande, vilket gäller både för elever och lärare. En iPad beskrivs som mest användbar när alla elever har en egen och den görs personlig med applikationer som passar varje unik elev. På så sätt blir det lättare att individualisera och möta elevernas behov.

Att använda surfplattor i undervisningen blir alltmer vanligt i Sverige. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare i årskurserna F-3 beskriver sitt arbete med att använda surfplattor i engelskundervisningen. Som forskningsmetod har en kvalitativ intervju genomförts och studien bygger på fem intervjuer med lärare som alla arbetar med surfplattor. Studiens utgångspunkt ligger i de teoretiska perspektiven IT som automat, IT som verktyg och IT som arena. Resultatet visar att surfplattor används som pedagogiskt verktyg av både elever och lärare. Lärare använder surfplattor för gemensamma genomgångar och eleverna använder olika applikationer ämnade för engelskämnet. Ur lärarnas synvinkel tillägnar sig eleverna nya kunskaper och färdigheter genom användandet och lärarna är positiva till att ta in digitala verktyg i undervisningen. Resultatet visar även på svårigheter i användandet, bland annat att det krävs tid för uppdateringar och att det inte finns tillräckligt antal surfplattor i varje klass. Slutsatser som dras är att användandet av surfplattor i språkundervisningen skapar möjligheter för individualisering i undervisningen och att det är lättare att möta alla elever på deras egen nivå. Ämnen för fortsatt forskning kunde vara att ta reda på hur lämpliga surfplattor är i undervisningen samt hur lärare kan arbeta aktivt med digitala verktyg så att de nyttjas ur ett lärandeperspektiv. / <p>Engelska</p>

Studiens syfte är att skapa ett pedagogiskt redskap i form av en musikhandledning för att ge förskollärare och andra yrkesverksamma ett hjälpmedel för lärande och utveckling i musikaktiviteter med barn. Musikhandledningen har utformats för att uppmärksamma barns utveckling i samband med musik och har sedan prövats och utvärderats av åtta förskoleavdelningar. Förskollärare och barnskötare på avdelningarna har besvarat en enkät och deras åsikter har sedan analyserats och diskuterats. Resultaten visar att musikhandledningen gav inspiration samt underlättade för musikaktiviteter tillsammans med barn och kan användas som ett återkommande pedagogiskt redskap i förskoleverksamheten. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

<p>Denna studie grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv och syftar till att öka förståelsen för hur förskoleklasselever respektive pedagoger uppfattar tecknad film samt hur film kan användas som pedagogiskt verktyg. Jag har använt mig av en dramaturgisk analysmodel för att analysera den film som visats och därefter valt att genomföra intervjuer med elever och pedagoger för att fördjupa den kvalitativa ansatsen som denna studie har. Studien visar bland annat att elever och pedagoger fäster sig vid olika saker när de ser på film men också att de delar tankar kring att man kan lära sig något av att se på film. Studien visar dock att eleverna fortfarande saknar inblick i vad det innebär att se mer än bara det konkreta i en film, de djupare budskapen går dem förbi.</p>

<p>The purpose of our study was to examine how three teachers and four students relate to the program "Fem myror" in teaching. We have been through qualitative interviews with two teachers and one special teacher received a detailed picture of how their literacy programs made in relation to the "Fem myror." Qualitative interviews have also been made with four students, a boy and three girls, in order to examine their attitude to the program. From educators’ interview answers, we think we can say that the theory and practice conform to what we read in the literature may be associated with what we observed during our time in the business. The study has shown that all teachers believe the program will be a good educational tool to take to read and write. However, they have embraced the series through different approach and the work they described themselves perform the program has received various degrees.</p> / <p>Syftet med vår studie var att studera hur tre pedagoger och fyra elever förhåller sig till programserien ”Fem myror” i undervisningen. Vi har genom kvalitativa intervjuer med två lärare och en specialpedagog fått en ingående bild av hur deras läs- och skrivundervisning skett i relation till programmet ”Fem myror”. Kvalitativa intervjuer har även skett med fyra elever, en pojke och tre flickor, i syfte att undersöka deras inställning till programmet. Utifrån pedagogernas intervjusvar tycker vi oss kunna säga att teori och praktik stämmer överens genom att det vi läst i litteraturen kan knytas samman med vad vi observerat under vår tid ute i verksamheten. Studien har visat att samtliga pedagoger anser programmet vara ett bra pedagogisk hjälpmedel att ta till i läs- och skrivinlärningen. Dock har de tagit till sig serien genom olika förhållningssätt och det arbete som de beskrivit sig utföra med programmet har därigenom fått olika omfattningsgrad.</p>

<p>Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på vilket sätt förskollärare använder dans som ett pedagogiskt verktyg med barn i åldern 1-3år. Jag använde mig av en kvalitativ metod och undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer av fyra förskollärare som var slumpmässigt utvalda. Därefter drogs det paralleller mellan intervjuernas svar och den valda litteraturen.</p><p>Resultatet visade att samtliga förskollärare ansåg att dans var mycket viktigt för barnens utveckling. De använde sig av dans på något sätt i sin verksamhet men det var inte alla som ansåg att de använde dansen som ett pedagogiskt verktyg.</p> / <p>The purpose of the examination has been to find out in which way preschool teachers use dance as an educational tool for children in the age of 1-3 years. I’ve used a qualitative method and the examination was carried out with help of interviews with four preschool teachers who were randomly chosen. Then the interview answers were compared to the chosen literature.</p><p>The results showed that all the preschool teachers thought that dance was very important for children’s development. They were all using dance in some way in their activities but it was not all of them who considered that they used dance as an educational tool.</p>