Denna studie grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv och syftar till att öka förståelsen för hur förskoleklasselever respektive pedagoger uppfattar tecknad film samt hur film kan användas som pedagogiskt verktyg. Jag har använt mig av en dramaturgisk analysmodel för att analysera den film som visats och därefter valt att genomföra intervjuer med elever och pedagoger för att fördjupa den kvalitativa ansatsen som denna studie har. Studien visar bland annat att elever och pedagoger fäster sig vid olika saker när de ser på film men också att de delar tankar kring att man kan lära sig något av att se på film. Studien visar dock att eleverna fortfarande saknar inblick i vad det innebär att se mer än bara det konkreta i en film, de djupare budskapen går dem förbi.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på vilket sätt förskollärare använder dans som ett pedagogiskt verktyg med barn i åldern 1-3år. Jag använde mig av en kvalitativ metod och undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer av fyra förskollärare som var slumpmässigt utvalda. Därefter drogs det paralleller mellan intervjuernas svar och den valda litteraturen. Resultatet visade att samtliga förskollärare ansåg att dans var mycket viktigt för barnens utveckling. De använde sig av dans på något sätt i sin verksamhet men det var inte alla som ansåg att de använde dansen som ett pedagogiskt verktyg. / The purpose of the examination has been to find out in which way preschool teachers use dance as an educational tool for children in the age of 1-3 years. I’ve used a qualitative method and the examination was carried out with help of interviews with four preschool teachers who were randomly chosen. Then the interview answers were compared to the chosen literature. The results showed that all the preschool teachers thought that dance was very important for children’s development. They were all using dance in some way in their activities but it was not all of them who considered that they used dance as an educational tool.

The purpose of our study was to examine how three teachers and four students relate to the program "Fem myror" in teaching. We have been through qualitative interviews with two teachers and one special teacher received a detailed picture of how their literacy programs made in relation to the "Fem myror." Qualitative interviews have also been made with four students, a boy and three girls, in order to examine their attitude to the program. From educators’ interview answers, we think we can say that the theory and practice conform to what we read in the literature may be associated with what we observed during our time in the business. The study has shown that all teachers believe the program will be a good educational tool to take to read and write. However, they have embraced the series through different approach and the work they described themselves perform the program has received various degrees. / Syftet med vår studie var att studera hur tre pedagoger och fyra elever förhåller sig till programserien ”Fem myror” i undervisningen. Vi har genom kvalitativa intervjuer med två lärare och en specialpedagog fått en ingående bild av hur deras läs- och skrivundervisning skett i relation till programmet ”Fem myror”. Kvalitativa intervjuer har även skett med fyra elever, en pojke och tre flickor, i syfte att undersöka deras inställning till programmet. Utifrån pedagogernas intervjusvar tycker vi oss kunna säga att teori och praktik stämmer överens genom att det vi läst i litteraturen kan knytas samman med vad vi observerat under vår tid ute i verksamheten. Studien har visat att samtliga pedagoger anser programmet vara ett bra pedagogisk hjälpmedel att ta till i läs- och skrivinlärningen. Dock har de tagit till sig serien genom olika förhållningssätt och det arbete som de beskrivit sig utföra med programmet har därigenom fått olika omfattningsgrad.

Jag är yrkeslärare inom gymnasieskolans naturbruksprogram och har valt detta yrke av en anledning. Jag ville få möjlighet att påverka och motivera unga till att vilja lära. För mig är det viktigt att använda undervisningsmetoder som fångar elevernas intresse. För en tid sedan valde jag att lämna gymnasieskolan för att söka nya utmaningar. Utmaningar som består av att utveckla kunskaper hos personer med AST (autismspektrumtillstånd). Med hjälp av hunden som pedagogiskt verktyg. Detta blev starten för sökandet efter den kunskap som jag omedvetet använder mig av som lärare inom AST/hundverksamheten. Mycket av det jag skriver i detta arbete är grundat på berättelser, mina berättelser och andras. Yrkeskunskap som det tagit år att skapa. Det har varit svårt att sätta fingret på den tysta kunskap som finns inom mitt yrke och att försöka beskriva mitt yrkeskunnande genom det talade språket har varit ännu svårare. Att göra en verbal beskrivning tar tid, det är många detaljer som behöver föras fram i ljuset. Under min magisterutbildning vid Linnéuniversitetet har jag fått verktyg att göra denna beskrivning i en berättelse. Jag har läst många impulstexter, med pennan i hand för att fånga reflektioner kring min egen erfarenhet som efterhand blivit mer och mer tydlig. Jag har genom det skrivna ordet fått möjlighet att föra fram en målande beskrivning. På detta sätt så har jag nått delar som tidigare inte varit synliga för mig och jag har fått ett helt annat djup inom mitt eget yrkeskunnande. Jag har fått många verktyg vid de träffar vid Linnéuniversitetet där vi studenter läst och lyssnat på varandras berättelser. Ett läsande och lyssnande som varit otroligt värdefullt för min utvecklingsprocess på jakt efter den tysta kunskap som jag bär på. Vi har under dialogseminarierna fått lyssna när övriga kursdeltagare läst sina texter. Att sitta tyst och lyssna är viktigt, låta andra människor ta plats och verkligen lyssna på vad de har att säga. För att sedan få göra mina reflektioner hörda och på så sätt få andras erfarenheter att haka i mina och tvärt om. På detta sätt har förmågan att reflektera och kritiskt granska utvecklats och gjort mig mer drivande när det gällde att hitta lösningar i AST/hundverksamheten. Jag har under magisterutbildningens gång upptäckt att för att nå ny och fördjupad kunskap kring mitt yrke handlar det mycket om lyssnande. Både på människor, djur och på litteraturen. Kommunikation mellan människor sker ofta verbalt, men det är också viktigt att se vad kroppsspråket förmedlar, att se de små, fina signalerna som visar på hur en annan människa mår och reagerar. De barn som gillar hundar kommer till oss, de blir motiverade av att träna med hundarna och därmed utvecklar de olika färdigheter under kursens gång. Viktigt att tänka på är att träning med hund som pedagogiskt verktyg inte är en lösning för alla, det är dock viktigt att se de möjligheter som finns.

Flera forskare anser att bloggen är ett verktyg som har god pedagogisk potential i skolan (Clyde 2005; Ray 2006; Ward 2004). Syftet med studien ”Gå in på bloggen så får du se ditt barn som gör ditten och datten”- en studie av bloggen som pedagogiskt verktyg i skolan är att undersöka hur lärare i grundskolans tidigare årskurser använder sig av klassbloggar samt hur de resonerar kring användandet av bloggen i skolan. Vår teoretiska utgångspunkt grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv på lärande. En kvalitativ undersökning genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med lärare i Ystad kommun. För att undersöka om lärarnas intervjusvar stämde överrens med det som gick att finna i bloggarna och för att kunna göra en jämförelse, gjordes även en studie av lärarnas befintliga klassbloggar. I studiens resultat framkommer det att lärarnas IT-kunskaper och inställning till bloggen speglar hur de använder sig av bloggen i verksamheten. Lärarna använder främst klassbloggen för att ge vårdnadshavarna inblick i verksamheten och delge dem information. Elevdelaktigheten är låg på klassbloggarna och syftet med bloggarna är inte att dokumentera och bedöma enskilda elevers utveckling. De främsta hindren med bloggen som lärarna uttrycker är att föräldrarna inte tillåter sina barn att vara med på bild på internet samt bristen på tid.

Sammanfattning Syfte Syftet med föreliggande studie är att jämföra lärares verbala feedback i ett teoretiskt ämne med deras verbala feedback i ett praktiskt ämne. Med följande frågeställningar: Vilken typ av feedback ger lärare i idrott & hälsa? Vilken typ av feedback ger lärare i ett teoretiskt ämne? Hur ser lärare på feedback som ett pedagogiskt verktyg? Metod Föreliggande studie är en kvalitativ studie med observation och intervju som insamlingsmetod. Urvalet är fyra tvåämneslärare som undervisar på gymnasiet i idrott och hälsa och ett teoretiskt ämne. Varje lärare har observerats under en idrottslektion och en lektion i ett teoretiskt ämne, samt intervjuats efter varje observationstillfälle. Resultat Resultaten visar vilken typ av feedback som är vanligt förekommande i ett teoretiskt ämne och i idrott och hälsa. Det visar även hur de olika lärarna använder feedback och vilken typ av feedback de väljer att använda mest. Den feedback som är vanligt förekommande i ett teoretiskt ämne är uppgiftbaserad feedback (59 procent), feedback på individnivå (16 procent), feedback på processnivå (14 procent) och feedback på självregleringsnivå (11 procent). I idrott och hälsa användes feedback på följande sätt: feedback på individnivå (47 procent), feedback på uppgiftsbaseradnivå (31 procent), feedback på processnivå (13 procent) och feedback på självregleringsnivå (9 procent). För att se en mer detaljerad bild av föreliggande studies resultat hänvisas läsaren till resultatdelen i uppsatsen. Slutsats Studien visar att majoriteten av deltagande lärarna ger feedback på individnivå och uppgiftsnivå, oavsett om de undervisar i idrott och hälsa eller ett teoretiskt ämne. Vidare åskådliggör studien att lärarna har kunskap om feedback och dess användning men har desto svårare att omvandla det i en undervisningssituation. / Summary Purpose The aim of the present study is to compare teachers' verbal feedback in a theoretical subject with their verbal feedback in a practical subject. With the following questions: What type of feedback do teachers provide in physical education & health? What type of feedback gives teachers in a theoretical topic? What does the teacher think about feedback as a pedagogy tool? Method The present study is a qualitative study using observation and interview as data collection methods. The selection is four teachers who teach physical education and a theoretical subject in Swedish Gymnasium. Each teacher was observed during a sports lesson and a lesson in a theoretical subject and interviewed after each occasion. Result The results show the type of feedback that is common in a theoretical subject and in physical education. It also shows how the different teachers use feedback and what kind of feedback they choose to use the most. The feedback that is common in a theoretical subject is task-based feedback (59 percent), feedback on the individual level (16 percent), feedback on the process level (14 percent) and feedback on self-regulatory level (11 percent). In sports and health feedback was used as follows: feedback at the individual level (47 percent), feedback on task -based level (31 percent) , feedback on the process level (13 percent) and feedback on self-regulation level (9 percent). To see a more detailed picture of the present studies results the reader is referred to the results section of the paper. Conclusion The study shows that the majority of participating teachers provide feedback on individual level and task level , whether they are teaching in physical education or a theoretical subject . Moreover, the study illustrates that teachers have knowledge of feedback and its use, but have difficulties to convert the knowledge in to a teaching situation.

Undersökningen handlar om en kommuns arbete med implementering av surfplattor i förskoleverksamheten samt pedagogernas upplevelse av den nya tekniken i förskolan. I studien belyses pedagogernas syn på surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer som metod. Valet föll sig naturligt då det är en primär metod för att få fram den information man söker. I resultatet visar det sig att kommunen inte hade någon plan på hur arbetet med surfplattor i förskolan skulle se ut. Det visar sig även att pedagogerna saknar en arbetsplan och kompetens för att använda surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. Pedagogerna lyfter tidsbrist som en bidragande faktor till att arbetet inte utvecklas som de önskar. Slutsatserna blir att surfplattan som införskaffades för två år sedan ännu inte har blivit implementerad i den dagliga verksamheten. Enligt min undersökning saknas det både kontinuitet och arbetsplan i arbetet med surfplattan. / The study is an investigating of a municipality’s work with implementations of tablet computer in preschool, and the pedagogues’ experience of the new technique. In the study the pedagogues’ experiences of the tablet computers are illuminated. Quantitative interviews were used to receive the required information, since it is a principal method applicable for this study. The result shows that the municipality did not have any plans for how the work with the tablet computers in preschool was going to proceed. It is also obvious that the pedagogues don’t have the competence nor the work plan to use the tablet computer as a pedagogical tool. The pedagogues are mentioning lack of time as a contributory factor in the matter. The conclusion is that the tablet computer, obtained two years ago, has not been implemented in the daily work. There is a lack in both continuity and work plan when it comes to the tablet computer according to my study.

Syftet med denna studie är att undersöka lärarens arbete med lärplattor i förskolan. Studien har tre frågeställningar; 1) Hur beskriver förskollärarna sin syn på lärplattan som pedagogiskt verktyg? 2) Hur beskriver förskollärarna sitt arbete med lärplattan? 3) Hur beskriver förskollärarna lärplattans tillgänglighet för alla barn? Studien genomfördes på en förskola i Mellansverige. Intervjuer med fyra förskollärare genomfördes. Intervjuerna utfördes med en semistrukturerad design; en intervjuform där det finns goda möjligheter anpassa intervjun efter respondenten. Intervjuerna transkriberades för att senare bearbetas genom en tematisk analys ur vilket fyra teman framträdde som således utgör resultatet. Det mest framträdande resultatet var förskollärarnas positiva inställning till lärplattan samt deras uttryck för behov av fortsatt kunskap för att främja möjligheterna till utveckling av dess användande in förskolan. / The purpose of this research is to investigate the teacher’s work with digital notepads in preschool. The study has three questions: 1) How do preschool teachers describe their view of the digital notepad as a pedagogical tool? 2) How do preschool teachers describe their working with the digital notepad? 3) How do preschool teachers describe the availability of the digital notepad for all children? The research was conducted at a preschool in the middle of Sweden. Interviews with four teachers were conducted. The interviews were carried out through a semi-structured design; a form of interview where there is ample room to adapt the interview to the respondent. The interviews were transcribed in order to undergo a thematic analysis from which four themes emerged that thusly making out the result. The most prominent result was the preschool teachers’ positive attitude toward the digital notepad and their statements regarding further knowledge to promote the possibilities to develop its usability in preschool.

The main purpose of this study is to investigate the unintentional learning that happens during the use of computer games. With the use of interviews with students in the ages 13-15 who all have played the game series Assassin’s Creed, and then compared them with students who does not play the game, we have been able to identify that some learning is taking place, but that the student’s attitude towards the subject, and their maturity, also is vital for the learning. Even tough, the students who didn’t really enjoy history as a subject showed better knowledge after playing the game, than the students who hadn’t played at all, which indicates that computer games can be a good source for learning. Another purpose was to investigate the students’ attitude towards using computer games in their education. Interestingly all the students we interviewed, even those who are not interested in computer games were positive to the use of computer games in some form in their education, either themselves playing, or the teacher using it as a form of interactive media to show a certain event or person. Our conclusion shows that computer games are a good source of learning, and the use of computer games as a pedagogic tool in the education definitely should be a subject for further research.

Detta är en kvalitativ studie där syftet är att presentera och bidra till kunskap om det didaktiska och pedagogiska värdet av sex förskollärares arbete med lärplattan i förskolans verksamhet. Studien frågeställningar är; Hur beskriver förskollärare sitt arbete med lärplattan tillsammans med barn i förskolans verksamhet? På vilka sätt erbjuder förskollärare barn lärplattan i förskolans verksamhet? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där Vygotskijs tankar om samspel och lärande är centrala. För att få svar på frågeställningarna används observationer och semiinformella intervjuer. Resultat visade bland annat att lärplattan ska vara ett tillgängligt material, används som ett komplement i verksamheten samt att förskollärare ska var medforskande tillsammans med barn.