No description available.

No description available.

Previous research shows that well thought- out reading aloud can contribute on several different levels for students language development. Linguistic development in turn benefits the individuals identity development. Despite this, reading aloud is not identified as a criteria in the curriculum for the subject of Swedish. The purpose of the study was to analyse teachers different views and approaches to reading aloud in the classroom. The purpose was also to investigate whether teachers purpose of reading aloud is consistent with what previous research has shown. This is to investigate to what extent they use the method of reading aloud as a well thought out pedagogical tool. Through qualitative interviews with 8 different teachers, the result show that the participating teachers have a positive attitude towards the use of reading aloud in teaching and they explain multiple different area of purpose. At the same time, the results show that reading aloud is not given very high priority in education and that it tends to be planned at times when the students are likely to be the least receptive. Overall the results also show that reading aloud does not get as high of a priority in class as the teachers would wish for. / Tidigare forskning visar att genomtänkt högläsning på flera olika plan kan bidra till elevers språkliga utveckling. Genom den språkliga utvecklingen gynnas även i sin tur individens personliga utveckling och dess identitetsskapande. Trots detta finns inte högläsning formulerat som något syfte i läroplanen för svenska.  Syftet med studien var att studera lärares inom årskurs f-3 olika syn på och förhållningssätt till högläsning i skolan. Syftet var också att undersöka om lärares syfte med högläsning stämmer överens med vad tidigare forskning visat. Detta för att undersöka till vilken grad de använder sig av högläsning som ett genomtänkt pedagogiskt verktyg. Genom kvalitativa intervjuer med 8 olika yrkesverksamma lärare visar resultatet att de deltagande lärarna har en positiv inställning till användning av högläsning i undervisningen och de belyser flera olika syftesområden. Samtidigt visar resultatet att högläsningen inte prioriteras särskilt högt och att den tenderar att planeras in vid tidpunkter då eleverna torde vara som minst mottagliga. Sammantaget visar resultatet även att högläsningen inte får det utrymme i undervisningen som lärarna hade önskat.

Syftet med den här studien var att beskriva och skapa en fördjupad förståelse för förskollärares uppfattningar om vilka förutsättningar barns lärande får i relation till leken i förskolans verksamhet. Det här är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2018) använts för insamling av datamaterial. Vi har genomfört nio stycken intervjuer med utbildade förskollärare som alla arbetar inom samma kommun. Vid analysen använder vi oss av tematisk analys (Bryman, 2018). Vår undersökning har haft utvecklingspedagogisk teori (Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson, 2014) som utgångspunkt vilket även legat till inspiration för hur vi har analyserat vårt datamaterial. Resultatet visar att förskollärarna upplever att lek som pedagogiskt verktyg och barns fria lek blir två viktiga delar i förskolans verksamhet. I resultatet framkom det också olika aspekter såsom till exempel barns sociala utveckling, förskollärarens roll, yttre förhållanden samt ramfaktorer som kan ses som viktiga förutsättningar för barns lärande i relation till lek. Det visar sig även i resultatet att förskollärarnas roll blir betydelsefull i och med att de intervjuade förskollärarna poängterar olika förhållningssätt, till exempel att vara engagerad, intresserad och lyhörd vilket vi upplever handlar om att vara närvarande. Barns intressen har även uppmärksammats i vårt resultat utifrån att de är viktiga att ha i åtanke i fler olika avseenden när man planerar verksamheten. Sammanfattningsvis så har det i slutsatsen framkommit att lärande och lek är oskiljaktiga och ska kunna ses som en helhet. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Rast finns schemalagt i alla skolor men det är otydligt vad rasten bör innehålla och hur den kan nyttjas för elevernas lärande. Syftet med studien är att beskriva och skapa förståelse för olika aspekter av rasten som pedagogiskt verktyg utifrån åtta pedagogers uppfattningar. För studien användes en fenomenografisk ansats, fenomenografi är en passande analysmetod till studien då forskaren eftersträvar att undersöka fenomenet utifrån likheter, skillnader och varierande uppfattningar. I vårt fall hur pedagoger uppfattar rastens betydelse för det pedagogiska arbetet i skolan. För att samla in empiriskt material till denna studie har åtta kvalitativa intervjuer genomförts med pedagoger som arbetar på fritidshem. I resultatet visas de intervjuade pedagogernas varierade uppfattningar kring fenomenet. Vidare beskrivs att rastens betydelse jämförs med traditionella lektioner då rasten finns schemalagd och är en del av skoldagen. Samt att pedagogers engagemang för sin yrkesroll och positiva effekter av rasten som pedagogiskt verktyg. Det visar således likheter och skillnader i pedagogers uppfattningar om rastens betydelse för det pedagogiska arbetet i skolan. När vi jämfört vårt resultat med tidigare forskning framträdde en bild av att pedagogerna använder sig av organiserade aktiviteter i rastverksamhet. / <p>2020-06-08</p>

Nallekonsert är ett återkommande konsertkoncept framfört av Malmö symfoniorkester på Malmö Live, där barn i åldern fyra till sju år ges möjlighet att uppleva och upptäcka sång, musik och olika musikaliska genrer. Denna studie undersöker Nallekonserter som ett pedagogiskt instrument för att närma sig känslor med hjälp av musik. Genom observationer, en djupintervju med ett barn samt en enkät med en legitimerad förskollärare, får vi med hjälp av resultat och tidigare forskning en beskrivning av hur vi som förskollärare kan lyfta fram musikens potential som pedagogiskt redskap för att “väcka känslor på ett nytt sätt”. Studiens syfte är att studera vad nallekonserter erbjuder barn i förskoleåldern samt det pedagogiska värdet av att involvera musik i den dagliga verksamheten i förskolan. Vi upplever att förskoleverksamheten i dag använder musik som ett samlingsverktyg och att musik därmed inte används i sin fulla potential. Med denna studie vill vi uppmärksamma musikens värde som pedagogiskt verktyg, hur musik kan väcka känslor på ett nytt sätt.Detta gör vi med avstamp från Bossius och Lilliestam (2011) som hävdar att känslor finns inom oss och utanför oss. De beskrivs som verbala uttryck, kroppsliga uttryck och tolkningar av situationer, eftersom känslor oftast är erfarenhetsbaserade. Även Patrik Juslin, professor i musikpsykologi, har forskat om vad som händer med oss när vi lyssnar på musik och på vilket sätt musik väcker känslor. Med detta som bakgrund används observationer, intervju, och en enkät för att besvara studiens syfte. Resultatet visar att Nallekonserter kan ses som en dörröppnare till barns känslor liksom ett pedagogiskt redskap genom att använda musik som ett naturligt komplement för övriga pedagogiska verktyg.

Användandet av laborativt material är ett populärt inslag i matematikundervisningen i grundskolans tidigare år. Arbetssättet kan bidra till en konkretisering av matematikens annars abstrakta tankegångar. Syftet med studien är att utforska användningen av laborativt material i matematikundervisningen i grundskolans tidigare år. Detta genomfördes genom en enkätundersökning som bestod av såväl frågor med svarsalternativ som öppna frågor med fritextsvar. Totalt deltog 141 lärare där alla undervisar matematik i grundskolans tidigare år och använder sig av laborativt material i sin undervisning. Insamlad empiri redovisas genom kvantitativa analysmetoder och en tematisk analys sker av bearbetningen av lärarnas fritextsvar. Resultatet visar att lärare i grundskolans tidigare år använder laborativt material kontinuerligt. Användandet sker generellt för att eleverna ska se matematiken och att läraren ska kunna konkretisera olika matematiska strategier för eleven. Lärare upplever att det finns fler fördelar med användandet av laborativt material än nackdelar. Resultatet visar också på att det centrala i användningen av det laborativa materialet är att ha ett didaktiskt syfte. Detta eftersom lärarna uttrycker att eleverna leker med det laborativa materialet om de inte förstår syftet med materialet vilket genererar att undervisningsmiljön kan upplevas som stökig.

I denna uppsats har vi utvärderat Give me five, som är ett länsövergripande samarbetsprojekt mellan förskola och bibliotek. Projektet är en läsfrämjande insats, initierat av Länsbiblioteket i Västerbotten och finansierat av Kulturrådet, där den moderna bilderboken används som ett pedagogiskt redskap för att nå femåringar och vuxna i deras närhet.Vi har i uppsatsen fokuserat på projektarbetet som pågått i Umeåområdet under åren 2011-2012, utifrån förskollärarnas perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer på sex förskolor har vi besvarat våra frågeställningar som handlar om hur förskollärarna har upplevt att arbeta med projektet, hur väl arbetet överensstämmer med projektmålen, vilken betydelse projektorganisationen haft för arbetet samt hur det fortsatta arbetet med projektet kan utvecklas. Bedömningskriterierna är förskollärarnas subjektiva uppfattningar av det faktiska projektarbetet gentemot de uppställda projektmålen.Utifrån intervjuerna och det teoretiska ramverk vi studerat har vi kommit fram till våra slutsatser. Förskollärarna tycker att det har varit positivt att arbeta med projektet eftersom att de tillsammans med barnen har varit fria att styra över det kreativa arbete som utförts och även fått ta del av olika kulturella aktiviteter. Förskollärarna har dock ej varit medvetna om de skrivna projektmålen, utan arbetat utifrån de muntliga direktiv som givits samt förskolans läroplansmål. Projektorganisatoriska utvecklingsmöjligheter finns; genom att förankra och förtydliga projektbeskrivningen, utveckla samarbetet mellan förskollärare, bibliotekarier och kulturpedagoger samt erbjuda fler fortbildningstillfällen leds förskollärarnas arbete framåt. På detta sätt kan de också bli ännu bättre vägvisare till kulturen för barnen i förskolan.

Denna litteraturstudie har som syfte att redovisa vad tidigare forskningsresultat säger om lärarledd högläsning som bidrag till elevers språkliga utvecklig. Läsförståelsen har de senaste åren sjunkit och som resultat av detta har det införts olika satsningar för att vända denna negativa trend. Detta då det är starten på elevernas framtida språkliga kunskaper. I denna studie är fokus på vilka faktorer som medför att högläsningen blir gynnsam för elevers språkutveckling samt hur lärare kan arbeta med högläsning i sin profession. Som grund har vetenskapliga artiklar samt avhandlingar analyserats och granskats. Resultatet visar att högläsning som pedagogiskt verktyg först blir gynnsamt vid bearbetning av texten tillsammans med eleverna. Noggrant val av högläsningsbok samt välplanerad tidsåtgång är också viktiga aspekter läraren bör ta hänsyn till för att främja språkutvecklingen.

Syftet med studien är att undersöka hur lärplattan kan användas som pedagogiskt verktyg i förskola och förskoleklass. Vi vill undersöka de lärande och sociala samspel som eventuellt sker mellan barnen. Vidare undersöks hur pedagogernas förhållningssätt inverkar på barnens möjlighet till lärande kring lärplattan. Pedagogernas syn på fördelar och nackdelar gällande lärplattan granskas. Studiens frågeställningar besvarades utifrån den sociokulturella teorin. Centrala begrepp som artefakter, mediering, proximal utvecklingzon och förhållningssätt verkade som analysverktyg. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod där intervjuer och observationer har gjorts på tre förskolor och en förskoleklass. Resultatet visar att lärplattan kan användas som både dokumentationsverktyg och pedagogiskt verktyg i barngruppen. Barnens lärande kring plattan utvecklas genom turtagning och samarbete. Den medforskande pedagogen ger större möjligheter för barns lärande genom att se och utmana dem på rätt nivå. Pedagogerna anser att en av lärplattans fördelar är dess lätthanterlighet. En nackdel är att vissa pedagoger känner att de har för lite kunskap om tekniken. Slutsatsen av våra resultat visar att lärplattan kan ha flera olika användningsområden, lärandet blir möjligt genom att barnen interagerar med varandra och lärplattan. Pedagogernas förhållningssätt har en inverkan på barns möjlighet till lärande. Utbildning rörande lärplattan är betydelsefull för att pedagogerna ska kunna nyttja plattan så optimalt som möjligt.