Spelling suggestions: "subject:"performativity."" "subject:"performatividade.""
201 |
Medeltida medialitet : En studie om interaktionen mellan liturgi och kyrkorum i Ärentuna kyrka / Medieval Mediality : A study on the Interaction between Liturgy and Church Architecture in Ärentuna churchKarlsson, Cecilia January 2023 (has links)
The aim of this study is to examine intangible aspects of medieval church architecture from an art historical perspective, by using the theoretical frameworks of the theologist Alf Härdelin’s theory on multidimensionality and the philosopher of languages John Langshaw Austin’s theory on speech acts and performativity. It studies the relationship between church architecture and liturgy during the 15th century. This case study’s main material is the Upland parish church Ärentuna and the liturgical sources Missale Upsalense novum (1513) and the devotional book Siælinna thrøst (15th century). The interior of the church has been examined to understand how the church interior may have been furnished during the 15th century. During the 15th century the church had many more altars and devotion pictures than what one can see in the current furnishings of the church. There is a narratological succession in the construction of the building, as well as the iconographical motifs, from West to East, thus the meaning of it becomes increasingly sacred. In that way, the construction of the building, as well as the wall paintings converses, with the liturgy – which has its core in the choir. When laypeople entered the sacred space of the church, they perceived things in a specific order, which creates a sense of order and cohesion within the liturgy. The study found that liturgy produces meaning in the church architecture by giving a visual expression to faith through images. Through performative speech acts found in the liturgy, a multidimensional experience is created by the (theological) fact of Christ's presence in the church. The nave's paintings enhance the visitor’s experience of the church interior as an eternal heavenly presence with motifs such as the Seven days of Creation, the Ten Commandments, the Passion of Christ and finally the Last Judgment.
|
202 |
Den resonanta kroppens performativitet. : En diskussion kring det terapeutiska som performativ konstnärlig strategi utifrån Lygia Clarks verk ”Structuring the Self”.Guarino Werner, Sarah January 2010 (has links)
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka Lygia Clarks verk ”Structuring the Self” utifrån begreppet per- formativitet, men det är först i samband med att jag relaterar det performativa till Suely Rolniks idéer om en resonant kropp, och den mer vitalistiska begreppsapparat som detta begrepp relaterar till, som jag tycker att idén om det terapeutiska som en performativ konstnärlig strategi blir intressant och relevant. Tanken är att utvidga idén om det performativa genom att relatera begreppet till den vitalistiska tradition hennes arbete från början grundar sig på, och visa på att dessa två begrepp kan mötas och eventuellt berika varandra just genom den terapeutiska metoden. Den övergripande frågan gäller vår möjlighet att ”bli” någonting som ligger utanför den av samhället konstituerade subjektiverings-processen. Rolnik talar i sina texter om en ”resonant kropp”, en kropp, en subjektivitet i ständig förvandling, en kropp som är både insida och utsida samtidigt. Min läsning av Lygia Clarks verk ”Structuring the Self” är således att denna specifika ”kroppslighet” möjliggör en alldeles specifik form av performativitet som är knuten till och siktar direkt på kroppens affektiva nivåer. Som jag förstod saken lyckades Lygia Clark aktivera denna resonanta kropp via sina ”terapeutiska” metoder. Det ”terapeutiska” fungerar just precis som en metod för att komma åt detta resonanta tillstånd, och i linje med Suely Rolnik väljer jag att se Lygia Clarks metod som en konstnärlig strategi som i slutändan går utöver både konst och terapi: vi har att göra med ett aktiverande av livets kreativa process i sig själv. Jag anser att Lygia Clarks ”Structuring the Self” visar att det vore relevant att välkomna nya frågeställningar i samband med det performativa. Det behöver inte finnas en konflikt mellan ett performativt tankesätt och ett vitalistiskt synsätt, mellan ”no doer behind the deed”, och ett vitalistiskt synsätt där den kreativa impulsen kommer ”inifrån”.
|
203 |
Lucifer och den performativa filmkonsten : En studie kring sataniska visioner i den kaliforniska filmvärldenLjung, Peter January 2019 (has links)
This study regards the influence of ’modern’ satanism on performative art in the nineteen sixties- and seventies. The methodological framework consists of performativity theory, religious visual culture and aesthetics of experimental film. The material consists mainly of cinematic work by Kenneth Anger and Alejandro Jodorowsky, as well as musical performances by the likes of Mick Jagger, the Rolling Stones and David Bowie. In addition to this material I also use academic texts, dissertations and books written about the subjects themselves as a foundation for my own further analysis and discussions. By looking closely at a selection of cinnematic work of foremost Kenneth Anger, I try to show how his own esoteric and occult interests are present as a fundamental part of his creative process and the following filmworks/artworks themselves. This is also put into relationship with Anton Szandor Lavey, founder of the Church of Satan, and their common thoughts concerning ritually performed magic. By using performativity theory I trie to emphasise the interlocking structures of these two worlds in the artwork of Kenneth Anger and other artists active in the culturual ’milieu’ of the sixties- and seventies. The results indicate that the religious sphere of satanism, occultism and esotericism (and alternative modes of religion in general) was closeley inflicted with counterculture-infused film and music (as represented by the selection of material).
|
204 |
Ordlöv och barrbokstäver : Mening och materialitet i fyra bilderböcker från 00- och 10-tal / Word Leaves and Needle Letters : Meaning and Materiality in Four Picture Books from the 00s and 10sNordgren, Sarah January 2020 (has links)
This essay aims to understand how meaning and materiality work in four picture books from the 00s and 10s; Gittan och gråvargarna by Pija Lindenbaum, I skogen by Eva Lindström, Vem ser Dim? by Maria Nilsson Thore and Vi blåste bort ibland by Viveka Sjögren. The essay uses two theoretical works about picture books: Bilderbokens pusselbitar by Maria Nikolajeva and Modernismens bilder – Den moderna bilderboken i Norden by Elina Druker. Questions to lead the analysis are: How can text and picture be understood as materiality? How can meaning be understood as a material-discursive phenomenon? How can reading and meaning be understood as performative processes? The chapter “Diffractions: Differences, Contingencies, and Entanglements That Matter” from Karen Barad’s book Meeting the Universe Halfway – Quantum Physics and the Entanglement of Matter and Meaning provides help to understand diffraction as a metaphor and methodological attitude. Eve Kosofsky Sedgwick’s understanding of knowledge as performative in the book Touching Feeling – Affect, Pedagogy, Performativity is used to understand the picture book as an act of knowledge and meaning, and reading as a performative process where human involvement cannot be overlooked. The essay problematizes the theoretical texts about picture books by taking on different parts of the picture book’s form and drawing examples from the four chosen picture books. Parts that are examined are divisions of signs in semiotics (and in the picture book theory), the picture book’s limits between for instance framework and content, fiction and reality, and book and reader, mimesis and the analytical problems with looking for truth, the impact of the picture book’s size and shape, and lastly illustration techniques and the influence that illustrator, materiality and reader have on the book. The essay shows how different involvements affect the meaning that is created in the picture book, how solid delimitations of different kinds can be problematic, and how words such as picture, text, paratext and content should be treated gently and consciously. Different ways of breaking with methods and thoughts of habit are presented, for instance by using Barad’s concept of diffraction. The essay ends by emphasizing the complexity that follows meaning, materiality and reading, the responsibility it demands of us and how picture book theory sometimes simplifies analysis. This essay stresses the importance of questioning how the methods and words we use affect what is possible to understand, but not in the sense that we should read in a paranoid and closed way, but rather open minded and with room for failures, reconsiderations and other ways forward. / Syftet med denna uppsats är att förstå hur mening och materialitet hänger ihop i fyra bilderböcker från 00- och 10-tal; Gittan och gråvargarna av Pija Lindenbaum, I skogen av Eva Lindström, Vem ser Dim? av Maria Nilsson Thore och Vi blåste bort ibland av Viveka Sjögren. Uppsatsen går i dialog med de bilderboksteoretiska verken Bilderbokens pusselbitar av Maria Nikolajeva och Modernismens bilder – Den moderna bilderboken i Norden av Elina Druker. Frågor för att leda undersökningen är som följer: På vilket sätt är text och bild materialitet? Hur kan mening förstås som materiellt-diskursivt fenomen i bilderböckerna? Hur kan läsning och mening förstås som performativa processer? Avsnittet ”Diffractions: Differences, Contingencies, and Entanglements That Matter” ur Karen Barads verk Meeting the Universe Halfway – Quantum Physics and the Entanglement of Matter and Meaning fungerar som hjälp för att förstå diffraktion som metafor och metodologisk hållning. Eve Kosofsky Sedgwicks förståelse av kunskap som performativ i verket Touching Feeling – Affect, Pedagogy, Performativity används för att förstå bilderboken som ett görande, och läsningen som en performativ process där mänsklig inblandning inte kan förbises. Uppsatsen problematiserar de bilderboksteoretiska verken genom att ta sig an olika aspekter av bilderbokens form samt exemplifiera detta med hjälp av det skönlitterära materialet. Områden som vidrörs är semiotikens (och bilderboksteoretikernas) indelning av tecken, bilderbokens gränser mellan bland annat ramar och innehåll, fiktion och verklighet samt verk och läsare, mimesis och sanningssökandets analytiska problem, bilderbokens påverkan av storlek och format, samt slutligen illustrationstekniker och den inverkan illustratör, materialitet och läsare har på verket. Uppsatsen visar på hur olika inblandningar påverkar den mening som skapas i bilderboken, hur fasta gränsdragningar av olika slag kan anses problematiska, samt hur begrepp som till exempel bild, text, paratext och innehåll bör behandlas varsamt och medvetet. Olika sätt att komma runt upptrampade metodologiska tillvägagångssätt och tankespår presenteras, bland annat med hjälp av Barads diffraktionsbegrepp. Uppsatsen avslutas med att betona den komplexitet som följer med mening, materialitet och läsning, det ansvar detta avkräver oss och hur bilderboksteorin ibland fungerar förenklande i analyser. Denna uppsats lyfter vikten av att ifrågasätta vad de metoder och ord vi använder egentligen gör med vad som är möjligt att förstå, men inte i den mening att vi bör läsa misstänksamt och stängt, utan snarare öppensinnat och med utrymme för misslyckanden, omprövningar och andra vägar vidare.
|
Page generated in 0.1097 seconds