Internet has created an opportunity for people to communicate with a larger audience and some internet users have become famous based on what they share on social media. These people are defined as influencers which includes people with a large group of followers on different social media platforms. The rise of influencers has created new marketing opportunities for brands. While being exposed in influencers pictures or videos they can reach out to their target group. However, this new situation has created a rhetoric problem. The influencers must maintain their own personal brand while marketing another brand simultaneously. This study therefore aims to investigate which rhetoric techniques influencers, more specific YouTubers, use to maintain their own personal brand in the new context. While studying a marketing campaign created by United Screens for the brand Bic Soleil Bella, I did a rhetoric analysis of the YouTubers content where the product was exposed. The result showed that the YouTubers within the study use the same rhetoric techniques as in videos where no paid marketing collaboration was involved. Some of the YouTubers also created a situation where the product becomes relevant to their own personal brand.

Submitted by Fabien Huché-Deniset (fabien.huche-deniset@hec.edu) on 2017-12-12T22:04:19Z No. of bitstreams: 1 MPGI thesis - Fabien Huché-Deniset - Vsubmitted.pdf: 2447272 bytes, checksum: 1f964f0a45481fa73e2848906014395d (MD5) / Approved for entry into archive by Josineide da Silva Santos Locatelli (josineide.locatelli@fgv.br) on 2017-12-13T11:26:46Z (GMT) No. of bitstreams: 1 MPGI thesis - Fabien Huché-Deniset - Vsubmitted.pdf: 2447272 bytes, checksum: 1f964f0a45481fa73e2848906014395d (MD5) / Made available in DSpace on 2017-12-13T13:05:49Z (GMT). No. of bitstreams: 1 MPGI thesis - Fabien Huché-Deniset - Vsubmitted.pdf: 2447272 bytes, checksum: 1f964f0a45481fa73e2848906014395d (MD5) Previous issue date: 2017-12-06 / This research aims to identify the characteristics of an entrepreneur’s efficient personal branding strategy that is valuable for his/her company. It also tries to analyze the projected outcomes of the personal brand of the entrepreneur on the success of his/her new venture. First, a literature review was conducted to fully understand the concepts of entrepreneurship, personal branding, and the dynamics of social media. It also provided first elements of answers for the research question. Then, a qualitative approach is taken. It consists of interviews of young French entrepreneurs having experienced the benefits of personal branding or looking to do so for their own companies and case studies of emblematic personal brand images of entrepreneurs that have influenced (positively or negatively) the soundness of their businesses. Results show entrepreneurs’ personal brand images, if well-managed, are privileged means to enhance brand awareness of the newly launched venture. They should even bring more revenues by raising brand awareness and people’s willingness to try out. However, an entrepreneur should not rely on it to get easier access to investments. To be efficient, the personal brand image of an entrepreneur has to be authentic and to rely on the person’s true qualities. It has to set a clear story lining on who the entrepreneur is and what drove him to launch a venture. It should rely on many appearances in the press and the social media to bring the attention needed to raise brand awareness. This way, the personal brand of the entrepreneur should be an asset in that it is unique and impossible to copy for competitors. / Esta pesquisa tem por objetivo identificar as características de uma estratégia eficiente de marca pessoal de um empreendedor que é valiosa para sua empresa. Também tenta analisar os resultados projetados da marca pessoal do empreendedor sobre o sucesso da sua nova empresa em fase inicial. Primeiro, foi realizada uma revisão da literatura para entender completamente os conceitos de empreendedorismo, marca pessoal e a dinâmica das mídias sociais, fornecendo também os primeiros elementos de respostas para o assunto da pesquisa. Em seguida, uma metodologia qualitativa será tomada que consiste em entrevistas com jovens empresários franceses que experimentaram os benefícios da marca pessoal ou que procuram fazê-lo para suas próprias empresas, bem como estudos de caso de imagens de marcas pessoais emblemáticas de empreendedores que impactaram (positivamente ou negativamente) a solidez de seus negócios. Os resultados mostram que as imagens de marcas pessoais dos empresários, se bem gerenciadas, são meios privilegiados para melhorar a notoriedade da marca da empresa recém-lançada. Elas deveriam mesmo trazer mais receitas porque aumentam a consciência da marca e a vontade das pessoas de experimentar seus produtos. No entanto, um empresário não deve contar com isso para obter um acesso mais fácil aos investimentos. Para ser eficiente, a imagem de marca pessoal de um empreendedor tem que ser autêntica e ter por base as verdadeiras qualidades da pessoa. Tem que definir uma história clara sobre o que o empresário é e o que o levou a lançar uma nova empresa. Tem que estar amparada em muitas aparições na imprensa e nas mídias sociais para trazer a atenção necessária para aumentar a consciência da marca. Desta forma, a marca pessoal do empreendedor deve ser uma vantagem na medida em que é única e impossível de ser copiada pelos concorrentes.

Syfte – Syftet med studien var att ge arbetssökande inom branschen för grafisk formgivning och webbutveckling en uppfattning om hur en webbaserad portfolio bör utformas för att uppfylla branschens förväntningar. Metod – Studien har använt sig av två huvudsakliga metoder. En kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning med arbetssökande och en kvalitativ undersökning med potentiella arbetsgivare i branschen. Resultat – Den insamlade empirin och litteraturen visar på att en portfolio är otroligt viktig vid jobbsökning inom branschen för grafiska formgivare och webbutvecklare. I resultatet framkom det även viktiga faktorer som arbetssökande bör tänka på när de utformar sin webbaserade portfolio. Dessa faktorer finns sammanställda i riktlinjer som en bilaga i rapportens slut. Implikationer – Studien baseras på empiri insamlad från författarnas närområde, Jönköping. Detta har på så sätt skapat ett specifikt urval baserat på en geografisk position. I studien skulle sex besöksintervjuer genomföras. Dock var det en intervju som genomfördes via mail, vilket kan ha påverkat svaren. Begränsningar – Den största begränsningen i studien var tidsramen som arbetet genomfördes under. Med tanke på de sex intervjuer och den omfattande enkätundersökningen som genomfördes så tog det lång tid att analysera och sammanställa insamlad data. Studien begränsades till endast webbaserade portföljer. Under intervjuerna kom det fram detaljer som hade gjort det intressant att kika på helheten kring att söka jobb med portfolio. I studien låg dock fokus främst på utformningen av portfolion. / Purpose – The purpose of the study was to provide job seekers in the trade of graphic design and web development an idea of how a web-based portfolio should be designed to meet the expectations of potential employers of the industry. Method – The study used two main methods. The first method was a quantitative survey with job seekers currently studying. The second method was a qualitative survey with potential employers of the industry. Findings – Results of the collected empirical data and literature shows that a portfolio is incredibly important in the process of applying for a job in the industry for graphic designers and web developers. The result showed lots of important factors that jobseekers should consider when designing a web-based portfolio. These factors are summarized as an annex of guidelines in the report's final. Implications – The study is based on empirical data gathered from the authors surrounding district, Jonkoping, which created a specific selection based on a geographic location. All of the interviews were planned to take place at the selected company’s facilities. However, one of the interviews was conducted through e-mail, which may have influenced the responses from that specific company. Limitations – The main limitation of the study was the time frame. Considering the six interviews and the extensive survey, we spent a lot of time analysing and compiling the collected data. The study was also limited to web-based portfolios. However, the interviews showed details that would have made it interesting to look at a bigger picture regarding the process of job seeking. The study was, nevertheless, focused primarily on the design of the portfolio.

Idrottssektorn är inte vad den en gång i tiden varit, kommersialiseringen och professionaliseringen har medfört ett ökat resurskrav på idrottssektorn. Idrottsföreningar och individuella idrottare måste idag arbeta för att bygga upp ett starkt varumärke för att införskaffa sig de resurser som krävs för att bedriva den önskade idrotten. Med hjälp av digitaliseringen har det öppnats upp nya möjligheter och utmaningar för att marknadsföra sig och sociala medier har blivit ett av de viktigaste verktygen inom marknadsföring.   Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur en individuell idrottare kan arbeta för att bygga upp ett personligt varumärke och på vilket sätt idrottaren i fråga kan använda sig av Instagram som verktyg. För att undersöka detta har vi genomfört åtta intervjuer med professionella individuella idrottare för att sedan analysera svaren mot befintlig teori.   Vår studie fokuserar på Instagram och det vi kan se men våran studie är att det finns tre nyckelfaktorer som individuella idrottare bör arbeta med för att bygga upp det personliga varumärket med hjälp av Instagram. De faktorerna är att skapa en stark identitet, vara en attraktiv samarbetspartner och skapa en relation till sina följare.   Bidraget studien har gett är en ökad kunskap för hur professionella individuella idrottare arbetar med sociala medier för att bygga upp det personliga varumärket på sociala medier för individuella idrottare. Avslutningsvis kan vi konstatera att det finns stora marknadsförings möjligheter genom Instagram. / The sport sector is not what it once was, commercialization and professionalism has resulted with higher economic demands on the sport sector. Today Athletic clubs and individual athletes have to work on a strong brand building to attract the needed resources for competitive performance. Digitalization and social media opened the new opportunities for the personal brand building.     The purpose with this study is to discuss an individual athlete personal brand building using Instagram as a tool. Eight interviews with professional individual athletes were conducted; the empirical material was thematically analyzed according to existing theories. As result, three key factors of athletes´ personal brand building were identified, such as: (1) a strong identity, (2) a good cooperative partner, and (3) a relationship with followers.   The study contributes to the knowledge on the personal brand building in social media, and in Instagram particular, as a platform with biggest marketing opportunities for professional individual athletes.

Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of influencer marketing with a focus on Generation Z. The study aims to reveal which properties of environmental and sustainability related content are important to maintain the social media engagement of Generation Z, as influencers start to include this on their social media platforms.  Method: The study takes a deductive and qualitative approach, focusing on the underlying factors of social media engagement. Data has been collected through three semi structured focus groups.  Results: The results from this study show that Generation Z have a double sided relationship with sustainability issues, where many consider these to be important, but few show this in their consumer behaviour. Furthermore, the participants’ attitudes towards sustainability issues being implemented on influencers’ social media platforms are positive, but there is also a large risk of decreased social media engagement from Generation Z. Messages about the environment and sustainability that are too negative or too frequent, can lead to the participants feeling anxiety or losing interest in the influencer at hand.  Conclusion: To summarize, there are some properties of environmental content which can be crucial for the sustention of the social media engagement of Generation Z. The content should use several types of media (images, videos, text, etc.), be well integrated with the influencer’s niche and the message should be short. The message is more appreciated if it is not in the form of a paid collaboration and the content should not appear so frequently that the influencer’s niche appears to have changed. Finally, the social media engagement might increase over time if the content is consistently interesting and engaging. / Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för området influencer marketing med ett fokus på generation z. Detta för att ta reda på vilka egenskaper i miljö- och hållbarhetsrelaterat innehåll som är viktiga för att följarengagemanget hos generation z inte skall minska, när influencers inför detta på sina sociala plattformar.  Metod: Studien har en deduktiv och kvalitativ ansats, med fokus på de underliggande faktorerna hos följarengagemang. Data på detta har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer i tre fokusgrupper. Resultat: Resultaten från denna studie visar att generation z har en tvåsidig relation till hållbarhetsfrågor, där de flesta anser att dessa är viktiga, men ett fåtal visar detta i sitt konsumtionsbeteende. Vidare är respondenternas inställning positiv till införandet av sådana frågor på influencers sociala plattformar, men risken är också stor för ett minskat följarengagemang från generation z. Budskap om miljö och hållbarhet som är för negativt lagda eller för frekventa kan skapa ångest hos respondenterna samt ett minskat intresse för influencern i fråga.  Slutsats: Sammanfattningsvis framgår det att vissa egenskaper i miljörelaterat innehåll kanvara avgörande för generation z:s fortsatta följarengagemang. Innehållet bör vara multimedialt, kortfattat och väl integrerat med influencerns nisch. Budskapet uppskattas mer om det inte är i form utav ett betalt samarbete och bör inte förekomma så pass ofta att influencerns nisch upplevs som förändrad. Vidare kan följarengagemanget öka med tiden om innehållet är konsekvent intresseväckande och engagerande.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur fastighetsmäklare positionerar sig på den konkurrensutsatta marknaden därefter dra en jämförelse utifrån detta. Målsättningen med denna studie är vidare att undersöka hur de valda fastighetsmäklarna arbetar med service och tjänstekvalitet utifrån sitt personliga varumärke. Forskningsfrågor: Studiens huvudfrågeställning är: Hur positionerar sig fastighetsmäklare på den konkurrensutsatta marknaden? Huvudfrågeställningen innehar tre underliggande forskningsfrågor (1) Hur ser fastighetsmäklare på deras roll som tjänsteleverantör? (2) Hur ser vikten av det personliga varumärket ut för fastighetsmäklare? (3) Hur ser fastighetsmäklare på vikten av förtroende, kommunikation och rykte? Metod: Denna studie utgår från en kvalitativ forskningsmetod med en induktiv ansats. Vi har samlat in empiri utifrån tio genomförda semistrukturerade intervjuer för att vidare kunna tolka och förstå fastighetsmäklarnas positionering och personliga varumärke. Slutsats: Slutsatsen av studien visade att fastighetsmäklarna inom Kalmar, Öland och Karlskrona strävar efter en bred positionering till sina köpare och säljare. Efter de genomförda intervjuerna har studien även visat att fastighetsmäklarna inom dessa kommuner vill förmedla ett personligt varumärke som inger trygghet, förtroende och inneha ett gott rykte. / Purpose: The purpose of the study is to investigate how real estate position themselves in the competitive market and make a comparison based on this. The aim of this study is to further investigate how the selected real estate agents work with service and quality of service based on their personal brand. Research questions: The study's main question is: How do real estate agents position themselves in the competitive market? The main question includes three underlying research questions (1) How do real estate agents view their role as a service provider? (2) What does the importance of the personal brand look to real estate agents? (3) How do real estate agents view the importance of trust, communication and reputation? Method: This study is based on a qualitative research method with an inductive approach. We have gathered empirical data by conducting ten semi-structured interviews in order to interpret and understand the positioning and personal brand of the real estate agents. Conclusion: The conclusion of the study showed that the real estate agents in Kalmar, Öland and Karlskrona want a broad position for their buyers and sellers as well as convey a personal brand that adds security, trust and a good reputation.

Up until now, there has only been a limited amount of research in the field of online self- presentation in combination with young adults transitioning from a social to a professional self online. The purpose of this thesis is to extend the existing literature and address the gap by exploring how students present themselves before, during and after the transition from university to work. The study was built on the self-presentation theory by Erving Goffman (1959) in combination with the role identity theory as well as the career development framework by Donald Super (1980). To answer the research question and fulfill the purpose of this study an exploratory research method in combination with a qualitative, inductive research approach was chosen. Ten long, semi-structured, in-depth interviews were conducted using the long interview guide by McCracken. Individuals from Germany and Sweden between the ages of 21 and 26 were interviewed. The main findings showed that young adults categorize social media networks into two categories: private (social) and public (professional) applications. Individuals of the establishment phase meaning after transition to work represent a more professional self and alter other parts of the self. This process takes place over time and the representation of a professional self increased in importance and relevance. Individuals of the exploration phase meaning before transitioning to work show intentional behavior patterns towards their social self but not professional self. Therefore, the further individuals move towards the next life phase the more the presentation of the self moves towards a professional and intentional appearance online when in front stage. When in backstage privacy settings enable a carefully chosen audience for the more private self to be shared. The process of online self-presentation on social media is still a more intuitive process but the transition between different types of self can be linked to a stronger identification with a new life role. / Fram tills nu har det endast gjorts en begränsad mängd forskning inom online-självpresentation i kombination med unga vuxna som övergår från ett socialt till ett professionellt online-jag. Syftet med denna uppsats är att utöka den befintliga litteraturen och ta itu med kunskapsgapet genom att utforska hur studenter presenterar sig före, under och efter övergången från universitet till arbete. Studien byggdes på självpresentationsteorin av Erving Goffman (1959) i kombination med rollidentitetsteorin och karriärutvecklingsramen av Donald Super (1980). För att besvara forskningsfrågan och uppfylla syftet med denna studie valdes en explorativ forskningsmetod i kombination med en kvalitativ, induktiv forskningsstrategi. Tio halvstrukturerade djupintervjuer genomfördes med hjälp av McCrackens långa intervjuguide. Individer från Tyskland och Sverige i åldern 21 till 26 år intervjuades. De viktigaste resultaten visade att unga vuxna kategoriserar sociala medier i två kategorier: privata (sociala) och offentliga (professionella) användningsområden. Individer från etableringsfasen, som innebär fasen efter övergång till arbete, representerar ett mer professionellt jag i jämförelse med andra delar av jaget. Denna process sker över tid och representationen av ett professionellt jag ökade i betydelse och relevans. Individer i utforskningsfasen, vilket innebär fasen innan övergång till arbete, visar avsiktliga beteendeförändringar mot sitt sociala jag men inte mot det professionella jaget. Följaktligen, desto längre individer rör sig mot nästa livsfas, desto mer rör sig självpresentationen mot ett professionellt och avsiktligt framträdande online när de befinner sig på den publika scenen. När de befinner sig i bakgrunden kan det mer privata jaget delas för en noggrant utvald publik. Processen med självpresentation online på sociala medier är fortfarande en mer intuitiv process men övergången mellan olika typer av jag kan kopplas till en starkare identifiering med en ny livsroll.

The modern society’s increasing focus on individualization and development of identity can imply new challenges for the individual. The importance of personal branding together with people's social media use gives employers the opportunity to analyze social media platforms in order to form a perception of the candidates. In that way, cybervetting emphasizes the importance of a favorable self-presentation. Managing your social media and building your personal brand online can serve as a marketing strategy for potential job opportunities. Today, there are no directives or guidelines for how cybervetting may be performed. Although the concept of cybervetting and personal branding are relatively new, there is extensive previous research on the subject. Previous research emphasizes the importance of personal branding in the labor market and describes cybervetting as a debatable practice. The study aims to examine students' reasoning regarding the use of cybervetting in recruitment processes and whether it affects the student’s social media presence. The study is based on qualitative interviews with students studying a social science program at Örebro University. The theoretical framework consists of Zygmunt Bauman’s (2000, 2005, 2008) theories about the modern human and society. Furthermore, Goffman’s (1959, 2020) dramaturgical perspective on social interaction is applied. The results indicate an agreement between the students’ experiences and perceptions of the importance of personal branding on the labor market. The students are well aware of how they present themselves on social media and are united in the perception that self-presentation varies on different social platforms. / Det moderna samhällets allt större fokus på individualisering och identitetsskapande medför nya utmaningar för individen. Det personliga varumärkets betydelse i samband med människors användning av sociala medier ger möjlighet för arbetsgivare att undersöka sociala medier för att bilda sig en uppfattning av kandidater. Individers användning av sociala medier tillåter arbetsgivare att undersöka sociala medier för att bilda sig en uppfattning av kandidater. Nätgranskningar understryker på så sätt vikten av att framställa sig själv på ett fördelaktigt sätt. Att hantera sina sociala medier och forma sitt personliga varumärke online kan fungera som en marknadsföringsstrategi för potentiella arbetsmöjligheter. Idag finns inga direktiv eller riktlinjer för hur nätgranskningar får utföras. Trots att begreppen nätgranskning och personligt varumärke är relativt nya, finns det omfattande tidigare forskning kring ämnet. Tidigare forskning betonar vikten av det personliga varumärket på arbetsmarknaden och beskriver nätgranskning som en omtvistad praktik. Studiens syfte är att undersöka studenters inställning till nätgranskningens användning i rekryteringsprocesser och om det påverkar studenternas närvaro på sociala medier. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med studenter som går ett samhällsvetenskapligt program på Örebro universitet. Det teoretiska ramverket består av Zygmunt Baumans (2000, 2005, 2008) teorier om den moderna människan och samhället. Vidare tillämpas även Goffmans (1959, 2020) dramaturgiska perspektiv om social interaktion. Studiens resultat tyder på att det finns en enighet bland studenternas upplevelser och uppfattningar av det personliga varumärkets betydelse på arbetsmarknaden. Studenterna är väl medvetna om hur de framställer sig själva på sociala medier och är eniga i uppfattningen att man framställer sig olika på olika sociala plattformar.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur medieanvändare upplever att deras förtroende för den offentliga sektorn påverkas av enskilda anställdas profilering på sociala medier. Studien bygger på att tidigare forskning har identifierat en autenticitetstrend på sociala medier som innebär att det är fördelaktigt att visa sig äkta för att bygga socialt kapital (Kucharska m.fl. 2020). Det är en trend som anammats av personer som använder sin yrkesroll för att bygga personliga varumärken på sociala medier. Därför är det intressant att undersöka vart medieanvändare anser att gränsen går för hur autentiska anställda inom den offentliga sektorn bör vara på sociala medier utan att det går ut över professionalismen och påverkar förtroendet för myndigheten i stort. Studien utgår från teorin om autenticitetparadoxen, personligt varumärke och socialt kapital vilka underbyggs av Goffmans frontstage/backstage-teori (Haimson m.fl. 2021; Peters 1997; Bourdieu 1986; Goffman 1959). För att kunna undersöka medieanvanvändarnas upplevelser och erfarenheter på ett djupare plan har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie. Studien är baserad på ett variationsurval bestående av fyra personer i olika åldrar, för att få ett bredare perspektiv då olika åldrar medför olika bakgrund och tidigare erfarenheter. För att ha möjlighet att ställa följdfrågor och nyttja den sociala interaktionen har vi använt en semistrukturerad metod, där vi utgått från tre huvudteman (Kvale & Brinkmann, 2014). Vi valde att göra enskilda intervjuer för att underlätta jämförelser mellan intervjupersoner. Studien följer vetenskapsrådets (2017) forskningsetiska principer, bland annat genom att ta hänsyn till behandling av personuppgifter samt erbjuda intervjupersonerna informations- och samtyckesblanketter. Studien visar att de anställdas upplevda intentioner är avgörande för om innehållet uppfattas som trovärdigt eller inte. Om viljan att framstå som autentiskt uppfattas som äkta av medieanvändare är chansen god att det har en förtroendebyggande effekt. Upplevs istället intentionerna vara att bygga ett personligt varumärke för egen vinning är risken att förtroendet för personen i fråga försvagas. Intervjupersonerna har delade meningar kring huruvida en enskild anställd representerar hela myndigheten men är enade om att mängden exponering har betydelse för hur det påverkar förtroendet för den offentliga sektorn i stort. Studien visar även på en koppling mellan huruvida en anställd anses representera något annat och vikten av professionalitet. Intervjupersonerna är överens om att det behöver finnas en balans mellan seriöst och lekfullt innehåll för att framstå som autentisk och samtidigt behålla sin professionalitet. Studien ger även1förståelse för komplexiteten kring begreppet autenticitet och hur individuella skillnader orsakade av bakgrund och tidigare erfarenheter har betydelse för tolkningen, samt ligger tillgrund för förutfattade meningar om olika yrkesgrupper. / This essay aims to investigate how media users perceive that their trust in the public sector is affected by individual employees’ profiling on social media. The study is based on previous research that has identified an authenticity trend on social media, which implies that it is advantageous to appear genuine in order to build social capital. This trend has been embraced by individuals who use their professional role to build personal brands on social media. Therefore, it is interesting to examine where media users believe the boundary lies for how authentic employees in the public sector should be on social media without compromising professionalism and affecting trust in the agency as a whole. The study is based on the theory of the authenticity paradox, personal branding and social capital, which are supported by Goffman’s frontstage/backstage theory (Haimson m.fl. 2021; Peters 1997; Bourdieu 1986; Goffman 1959). To investigate media users’s experiences and perceptions on a deeper level, we conducted a qualitative interview study. The study is based on a purposive sample consisting of four individuals of different ages to obtain a broader perspective. In order to have the opportunity to ask follow-up questions and utilize interaction, we employed a semi-structured method, focusing on three main themes (Kvale & Brinkmann, 2014). We chose to conduct individual interviews to facilitate comparisons between interviewees. The study adheres to the research ethical principles outlined by Vetenskapsrådet (2017), including considerations regarding the handling of personal data and providing interviewees with information and consent forms. The study demonstrates that employees’ perceived intentions are crucial in whether the content is perceived as credible or not. If the desire to appear authentic is perceived as genuine by media users, there is a good chance it has a trust-building effect. Conversely, if the intentions are perceived as building a personal brand for personal gain, there is a risk that trust in the individual is weakened. Interviewees have differing opinions on whether an individual employee represents the entire agency, but agree that the level of exposure matters in how it affects trust in the public sector as a whole. The study also indicates a connection between whether an employee is seen as representing something else and the importance of professionalism. The study also provides insight into the complexity of the concept of authenticity and how individual differences caused by background and past experiences influence interpretation, as well as forming the basis for preconceptions about different professional groups.

Instagram har blivit en integrerad del av samtida resande där vi ständigt får insyn i människors upplevelser och äventyr. Tidigare forskning har utforskat de motiv som driver delning av resor och turistinformation på sociala medieplattformar genom kvantitativa metoder. Denna studie ämnar därför att utforska fenomenet resedelning på sociala medier, mer specifikt Instagram, genom en kvalitativ ansats, för att bidra och fördjupa forskningen inom ämnet. Tio semistrukturerade intervjuer och två fokusgrupptillfällen genomfördes bland backpackers i Costa Rica med en undersökningspopulation i åldrarna 18–30 år. Eftersom vi befann oss på plats i Costa Rica hade vi möjligheten att inte bara träffa deltagarna över hela världen, utan även fånga deras tankar och erfarenheter i realtid. Resultaten av studien visar på förekomsten av olika strategier för resedelning på Instagram. Medan vissa påverkas av sociala sammanhang i sin delning, agerar andra av mer personliga motiv. Dessutom framkommer det bland respondenterna att Instagrams olika funktioner används i olika syften för att förmedla olika budskap. För att diskutera resultaten integreras tidigare forskning om Instagram och resedelning i sociala medier, samt teorier om personligt varumärke och socialt inflytande. Deltagarna visar en medvetenhet om plattformens betydelse och använder den för att skapa och förmedla sina personliga varumärken. Deras motiv för att dela resor sträcker sig från att interagera med följare till att dokumentera minnen och dela upplevelser med nära och kära. / Instagram has become an integral part of today's travel, where we constantly gain insight into people’s experiences and adventures. Previous research has explored the motivations driving the sharing of travel and tourist information on social media platforms through quantitative methods. Therefore, this study aims to investigate the phenomenon of travel sharing in social media, specifically Instagram, through a qualitative approach, to contribute to and deepen research in the field. Ten semi-structured interviews and two focus group sessions were conducted among backpackers in Costa Rica with a sample population aged 18–30. Being in Costa Rica provided us with the opportunity not only to meet participants from around the world but also to capture their thoughts and experiences in real-time- The results of the study indicate the presence of various strategies for travel sharing on Instagram. While some are influenced by social context in their sharing practices, others are driven by more personal motives. Additionally, it emerges among respondents that Instagram’s different features are used for different purposes to convey different messages. To discuss the results, previous research on Instagram and travel sharing on social media, as well as theories of personal branding and social influence, are integrated. The participants demonstrate an awareness of the platform's significance and utilize it to create and convey their personal brands. Their motivations for sharing journeys range from engaging with followers to documenting memories and sharing experiences with loved ones.