Akademisk avhandling--Filosofie doktorsexamen--1987. / Résumé en anglais.

The interaction between a tire and road surface is of critical importance as the motion of a car in both transient and steady-state maneuvers is predicated on the friction forces generated at the tire-road interface. A general method for predicting friction coefficients for an arbitrary asphalt pavement surface would be an invaluable engineering tool for designing many vehicle safety and performance features, tire design, and improving asphalt-aggregate mixtures used for pavement surfaces by manipulating texture. General, physics-based methods for predicting friction are incredibly difficult, if not impossible to realize—However, for the specific case of rubber sliding across a rough surface, the primary physical mechanisms responsible for friction, notably rubber hysteresis, can be modeled. The objective of the subsequent research is to investigate one such physics model, referred to as Persson Theory, and implement the constitutive equations into a MatLab® code to be solved numerically. The model uses high-resolution surface measurements, along with some of the physical properties of rubber as inputs and outputs the kinetic friction coefficient. The Persson model was successfully implemented into MatLab® and high resolution measurements (from optical microscopy and imaging software) were obtained for a variety of surfaces. Friction coefficients were calculated for each surface and compared with measured friction values obtained from British Pendulum testing. The accuracy and feasibility of the Persson model are discussed and results are compared with a simpler, semi-empirical indenter model. A brief discussion of the merits and drawbacks of the Persson model are offered along with recommendations for future research based on the information acquired from the present study. / Master of Science

Den 1 juli 2011 grips den svenska frilansjournalisten Martin Schibbye och frilansfotografen Johan Persson efter att olovligt tagit sig in i Ogaden, Etiopien tillsammans med gerillarörelsen Ogadens nationella befrielsefront (ONLF). De blir dömda för terrorbrott och för att olovligt tagit sig in i landet och de dömdes till11 års fängelse. Den 10 september 2012 benådas de och den 11 september är de tillbaka i Sverige och möts på ABF i Stockholm av jubel från journalisterna som samlats. Under den här perioden så har de gått från förövare men främst offer till att bli hjältar för det svenska folket. Den här C-uppsatsen utgår ifrån tesen att Schibbye och Persson blev hjältar på grund av mediernas rapportering av de båda samt att det fanns en process som omvandlade Schibbye och Persson från främst offer till hjältar. Genom en analys av texter från Aftonbladet och Dagens Nyheter kan man se vad det var som gjorde att de båda frilansjournalisterna framställdes som offer respektive hjältar samt när de började omvandlas från offer till hjälte. Studien visar på att det sker en förändring desto längre in i rapporteringen man kommer och desto mer man får fram fakta och man ”lär känna” Schibbye och Persson och förstår deras gärning. Anhöriga har också en stor inverkan i att de till slut blir hjältar då de skapar en emotionaliserande bild av Schibbye och Persson. Studien använder sig främst av två olika teorier inom medie- och kommunikationsvetenskap nämligen medielogik och framing. Genom att applicera de här två teorierna på rapporteringen om Schibbye och Persson kan vi förstå varför det blev som det blev. Studien är också en kvantitativ innehållsanalys, vilket innebär att ett större antal artiklar från fyra olika perioder (gripandet, rättegången, frigivningen och efter frigivningen) har kodats efter olika kategorier såsom vem som kommer till tals, hur man laddar texterna, vilken fas de båda frilansjournalisterna återfinns i samt vilket medielogiskt grepp som används. Dessa kategorier kodas då de spelar roll för hur rapporteringen av Schibbye och Persson tolkades.

No description available.

The purpose of this essay is to analyze the media coverage of the case with Martin Schibbye and Johan Persson in the four biggest newspapers in Sweden in order to see how social constructions is created through the use of language. It is also of interest to see how nationality is represented in the material.  The theory is based on Edward Said’s theory of post colonialism and the prejudices that has developed from the western way of viewing ”The orient”. It is also based on Richard Dyers theory on whiteness and binary oppositions, which shows how ”whiteness” is viewed as the norm and is also never questioned. The method is critical linguistics and based on Norman Fairclough and Michael Halliday. The results from the method in critical linguistics shows how power is used in the media coverage of Martin Schibbye and Johan Persson. It shows how Schibbye and Persson are presented as human beings and as individuals and the other parts as foreign and unknown parts in the conflict.

Referat De tropiska cyklonerna har både skrämt och fascinerat människor genom tiderna och det pågår en hel del forskning kring dem. I detta arbete studeras om El niño‐Southern ocsillation påerkar antalet, intensiteten eller livslägden påde tropiska cyklonerna i Stilla havet. Till detta anväds temperaturdata frå bojar som den amerikanska väertjästen National Oceanic and Atmospheric Administration placerat ut i Stilla havet och insamlad information kring de tropiska cyklonerna. Studien baseras pådata frå en 15ås period under åen 1995 till 2009. Studien visar bland annat att antalet tropiska cykloner påerkas relativt mycket av de olika faserna i El niñ‐ Southern oscillation. Ötra Stilla havet påerkades mest dä det under vad som visade sig vara ett starkt El niñå var uppemot 30 tropiska cykloner medan det under ett La niñå endast var strax öer 10. Äen livslägden påde tropiska cyklonerna visade sig påerkas nåot av de olika faserna i El niñ‐Southern oscillation men dåtill stösta del i vätra Stilla havet. Intensiteten däemot visade sig inte direkt påerkas.

<p>Det övergripande syftet var att ta reda på genren genus demonstrativums betydelse i politisk kriskommunikation och frågeställningarna var:  </p><p>• <em>Hur använder Göran Persson genren genus demonstrativum för att bearbeta den <em>politiska kris som ett ministermord innebär?</em> </em></p><p>• <em>Vad vill Göran Persson uppnå med sina tal och med vilka retoriska medel försöker han skapa mening kring mordet? </em></p><p>• <em>Vilka attityder försöker Göran Persson få åhörarna att inta och hur gör han det? </em><em> </em></p><p>Materialet bestod av fyra tal och den övergripande metoden var strukturell och stödmetoderna stil-, ideologkritisk-, och retorisk analys. Jag lutade mig bland annat mot teorier av Elmelund Kjeldsen och Johannesson. Studien visar att genren genus demonstrativum stärkte och enade medborgarna i ett krisdrabbat samhälle. Istället för att fokusera på dådet hyllade Göran Persson Anna Lindh och använde henne som symbol för det demokratiska samhället. Detta medförde att problematiken kring ministermordet minimerades eftersom talen skapade en framtidstro och ett lugn. Göran Perssons övergripande syfte var att få svenska befolkningen att delta i folkomröstningen och hans genreval bidrog till ett högt valdeltagande. Några retoriska medel han använde sig av var enande symboler och stilfigurer. En attityd han skapade var hopp.  </p> / <p>The objective with this essay is to investigate the sense of importance the epidictic genre genus demonstrativums has in political crisis communication and the objectives were: </p><p>• <em>How has the genre genus demonstrativum been used as a tool in communication by the Head of the Swedish Government, Göran Persson, when a minister was murdered? </em></p><p>• <em>What is Göran Persson´s agenda and in which rhetorical strategies is he trying to <em>create a sense of meaning through this political crisis? </em> </em></p><p>• <em>What attitudes is Göran Persson attempting to get the audience to adapt and how does <em>he do that? </em> </em></p><p>The base for this essay is four different speeches and the overall method was structural analysis followed by a stylistic-, ideology- and rhetorical analysis. I have built my essay on theories by Elmelund Kjeldsen and Johannesson. This essay shows that the genre genus demonstrativum unites the citizens in a community of crisis. Rather than focusing on the negative aspect of the actual murder, Göran Persson chooses to celebrate the memory of the Minister Anna Lindh as a symbol of democracy. By doing this, Göran Persson managed to create a common feeling of hopefulness. As a result, the political implications declined tremendously. His overall purpose was to increase the number of votes in the upcoming public election. An agenda that his choice of genre helped him achieve. A few of his rhetorical strategies were uniting symbols and the use of stylistic figures. A common attitude he managed to create among the Swedish citizens was hope.</p>

Det övergripande syftet var att ta reda på genren genus demonstrativums betydelse i politisk kriskommunikation och frågeställningarna var:   • Hur använder Göran Persson genren genus demonstrativum för att bearbeta den politiska kris som ett ministermord innebär?  • Vad vill Göran Persson uppnå med sina tal och med vilka retoriska medel försöker han skapa mening kring mordet?  • Vilka attityder försöker Göran Persson få åhörarna att inta och hur gör han det?   Materialet bestod av fyra tal och den övergripande metoden var strukturell och stödmetoderna stil-, ideologkritisk-, och retorisk analys. Jag lutade mig bland annat mot teorier av Elmelund Kjeldsen och Johannesson. Studien visar att genren genus demonstrativum stärkte och enade medborgarna i ett krisdrabbat samhälle. Istället för att fokusera på dådet hyllade Göran Persson Anna Lindh och använde henne som symbol för det demokratiska samhället. Detta medförde att problematiken kring ministermordet minimerades eftersom talen skapade en framtidstro och ett lugn. Göran Perssons övergripande syfte var att få svenska befolkningen att delta i folkomröstningen och hans genreval bidrog till ett högt valdeltagande. Några retoriska medel han använde sig av var enande symboler och stilfigurer. En attityd han skapade var hopp. / The objective with this essay is to investigate the sense of importance the epidictic genre genus demonstrativums has in political crisis communication and the objectives were:  • How has the genre genus demonstrativum been used as a tool in communication by the Head of the Swedish Government, Göran Persson, when a minister was murdered?  • What is Göran Persson´s agenda and in which rhetorical strategies is he trying to create a sense of meaning through this political crisis?   • What attitudes is Göran Persson attempting to get the audience to adapt and how does he do that?   The base for this essay is four different speeches and the overall method was structural analysis followed by a stylistic-, ideology- and rhetorical analysis. I have built my essay on theories by Elmelund Kjeldsen and Johannesson. This essay shows that the genre genus demonstrativum unites the citizens in a community of crisis. Rather than focusing on the negative aspect of the actual murder, Göran Persson chooses to celebrate the memory of the Minister Anna Lindh as a symbol of democracy. By doing this, Göran Persson managed to create a common feeling of hopefulness. As a result, the political implications declined tremendously. His overall purpose was to increase the number of votes in the upcoming public election. An agenda that his choice of genre helped him achieve. A few of his rhetorical strategies were uniting symbols and the use of stylistic figures. A common attitude he managed to create among the Swedish citizens was hope.

Det som studeras i denna undersökning är hur morgontidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet beskrev utrikesminister Carl Bildt kopplat till de fängslade journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Syftet med undersökningen är att identifiera morgontidningarnas diskurs om Carl Bildt i de olika faserna av rapporteringen kring de fängslade svenskarna journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Detta kommer att undersökas via en kritisk diskursanalys där vi kronologiskt går igenom morgontidningarnas rapportering av Bildt kopplat till Schibbye och Persson från att de fängslades till tiden efter då de var fria. Som delsyfte vill vi granska och diskutera de resultat vi kommer fram till i diskursanalysen. Detta görs för att kunna presentera och kartlägga hur de eventuellt olika diskurserna skiljer sig. Utifrån syftet och delsyftet kommer vi undersöka följande frågeställningar: Hur såg den dominerande bilden och rapporteringen om Bildt ut före respektive efter journalisternas frigivning? Samt: Skiljde sig morgontidningarnas rapportering om Bildt före respektive journalisternas frigivning, i så fall hur?Det vi kom fram till i undersökningen var att diskursen om Bildt vände i samma stund som förutsättningarna för Schibbye och Persson vände då de frigavs. Diskursen gick från negativ till positiv när fakta om Bildt och hans insats kunde utvärderas i retrospekt. Vår huvudsakliga slutsats är att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i detta fall fokuserade mer på det sensationella och skandalösa nyheterna om Bildt, snarare än att vara en neutral och objektiv informationskälla. / This study is covering the reports on the Swedish minister of foreign affairs Carl Bildt in the Swedish morning newspaper Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet regarding the imprisoned journalists Martin Schibbye and Johan Persson. The purpose with this thesis is to identify the discourse in these two morning newspapers about Carl Bildt in the different phases of the reports regarding the journalists Martin Schibbye and Johan Persson. This will be studied throughout a critical discourse analysis. We will cover the reports in chronological order from the date the journalists were caught to when they were free. An extension of the purpose in this study is to inspect and discuss our results. This will be done in order to see and clarify how the discourse found in the results is different from each other. This purpose is leading us to the questions: What was the dominant picture in the reporting about Carl Bildt in the different phases of the case with the imprisoned journalists? And: Did the reporting on Bildt differ from the phase before the journalists release to the phase after the release, in that case how?The main result of this study is that the discourse regarding Bildt changed the same time the conditions of Schibbye and Persson changed. The discourse went from negative to positive when facts about Bildt and his mission came to light. Our main conclusion is that these two morning newspapers in this case was focusing on the sensational and scandalous news about Bildt rather than being a neutral and objective source of information.

Through an older study auspices, awakened an interest to study how the statesmen manage the world order. The answer has its starting point in diplomacy. This paper will focus on the most criticized and controversial branch of diplomacy: the quiet diplomacy. The quiet diplomacy is a deemed confidential and flexible method that is adopted for particularly sensitive conflict resolutions, which takes place at an intergovernmental level. The main purpose of this paper is to examine the diplomatic process in three journalistic cases. Although, these cases are different in one significant standing, one resemblance may be noticed. All cases encompass a quiet diplomacy. Have the quiet diplomacy developed opportunities or obstacles in the various mediation activities? Theories in the form of analysis dimensions serve as the framework in this paper and are tasked to derive the concept through the respective cases.