Syftet med uppsatsen är att beskriva hur poliser i yttre tjänst vid ett visst polisområde genomför ett förhör med en målsägande vid en misshandel och i vilken utsträckning de använder evidensbaserade metoder i sina förhör. Informanterna (N=7) har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Informanterna lägger stor vikt vid det fria berättandet under sina förhör. De berättar om ett strukturerat sätt som de genomför sina förhör på. Strukturen liknar PEACE-modellen, vilken är evidensbaserad. Det finns avvikelser från PEACE-modellen när det gäller förberedelser innan förhöret vilket tycks bero på tidsbrist. I PEACE- modellen kan flera fristående metoder inkluderas, vilka också har evidens. En av modellerna som kan inkluderas är den kognitiva intervjun. Den kognitiva intervjun innehåller olika delar, i studien framkommer att två delar av den kognitiva intervjun, perspektiv och kronologiskifte inte används av poliserna. Informanterna berättar att deras teoretiska grund lagts under utbildningen till polis men att de sedan utvecklat sin förmåga under det praktiska arbetet. / The purpose of the essay is to describe how police officers in external service at a police area conduct an interrogation with a plaintiff in an assault and to what extent they use evidence-based methods in their interrogations. The informants (N = 7) participated in semi-structured interviews. They attach great importance to the free narrative during their interrogations. They talk about a structured way in which they conduct their interrogations. The structure is similar to the PEACE model, which is evidence-based. There are deviations from the PEACE model when it comes to preparations before the hearing in the form of lack of time. In the PEACE model, several independent methods can be included, which also have evidence. One of the models that can be included is the cognitive interview. The cognitive interview contains different parts, the study shows that two parts perspective and chronological shift are not used by the police. The informants say that their theoretical foundation was laid during the training for the police, but that they then developed their ability during the practical work.

Covid-19-pandemin drabbade hela världen från år 2019 och var ännu pågående under studiens genomförande. Många branscher påverkades av detta, där ibland hotellbranschen. Polisen i Malmö uppmärksammade hur brottsligheten på hotellen verkade ha förändrats under Covid-19-pandemin och önskade att detta undersöktes vidare. Genom kvalitativa intervjuer med ansvarig personal på sju hotell i Malmö studerades det hur hotellen upplevde att brottsligheten hade förändrats under Covid-19-pandemin och i sådana fall på vilket sätt. Vidare undersöktes vilken typ av brottslighet hotellen i huvudsak utsätts för och hur hotellens rutiner samt hur samverkan med polisen ser ut vid brottslighet. Samtliga hotell upplevde någon form av förändring men på olika vis. En del lyfte att kriminaliteten hade ökat medan andra menade att den hade minskat. Flera förklarade att nivån på brottsligheten antagligen var densamma som före Covid-19-pandemin men att de på grund av färre gäster och mer tid över för personalen enklare kunde uppmärksamma då något skedde. Gällande vilken brottslighet som var mest förekommande på hotellen var detta stöldbrott, bilinbrott, sexuella trakasserier, köp av sexuella tjänster, narkotikabrott och kortbedrägeri men även ordningsstörningar i form av fester, nedskräpning eller överförfriskade gäster. I de flesta fall fick receptionspersonal bedöma situationen då brott skedde på hotellen och kontakta vaktbolag, säkerhetsvakter eller polis. Från ett antal hotell uppkom även förslag på förbättringsområden angående samverkan med polisen samt hotellen emellan, trots att de redan upplevde den som god. Gällande samverkan mellan hotellen och polisen efterfrågades en direktlinje in till polisen likt Stockholm samt ett smidigare sätt att lämna anmälan om misstänkta brott. För samverkan hotellen emellan föreslogs en mail-slinga för att enklare kunna tipsa och varna varandra då situationer uppstår. / The Covid-19 pandemic has affected the majority of the world since 2019 and the pandemic's impact continues at the time of writing. Industries around the world were severely affected, among those are the hotel industry. The Police in Malmö noticed how crime in hotels seemed to have changed during the Covid-19 pandemic and requested for this to be examined further. Through qualitative interviews with seven hotels from Malmö City the perceived change in crime at the hotels during the Covid-19 pandemic were studied. Furthermore, it was also examined what type of crime the hotels are mainly exposed to and what the hotels' routines and cooperation with the police look like in the event of a crime. All of the hotels experienced some sort of change, but in different ways. Some mentioned how the crime rate had gone up, while others said that it had gone down. Several of the hotels explained that the crime rate probably was at the same level as before the Covid-19 pandemic but that they, because of the fact that they had a smaller number of guests, were able to more easily notice when something happened. Regarding which crime was most common in the hotels, the results showed that it was theft, car theft, sexual harassment, purchase of sexual services, drug offenses and card fraud, but also disturbances in the form of parties, littering or over-refreshed guests. In most of the cases it was up to the staff in the reception to determine the level of the situation and then contact the security company, the security guards or the police. From a number of the hotels some suggestions on how to improve the collaboration between the hotels and the Police but also between the hotels came in, even though they described the cooperation as good. Regarding cooperation between the hotels and the police, a direct line to the police was proposed, a similar method to the ways in Stockholm, as well as a more flexible way of reporting suspected crimes. For collaboration between the hotels, an email loop was proposed to make it easier to tip and warn each other when situations arise.

This thesis is a study of four cities and their city-plans. The purpose of the paper is to understand similarities and differences between cities in northern Greece during the Classical period. This is done with a comparative method and Kevin Lynch’s theory of the image of the city. The method and the theory are the foundation for the study. The research question used to be able to fulfil the purpose of the paper is Which similarities and differences exist in the construction of Classical cities in northern Greece and why does these similarities and differences exist? The general plans of the chosen cities are studied, not individual buildings and remains. Aspects such as roads, the placement of city walls, agora, public buildings, and residential areas are compared in the paper. The four cities that were studied in the paper were Amphipolis, Olynthus, Pella, and Thasos. All located in Macedonia or on Chalcidice and Thasos. They were selected based on a few criteria. All were known cities from the Classical period, had been excavated to quite a large extent and were not only religious places or burial grounds. The cities are not exact copies of each other. Olynthus and Pella are built after the Hippodamian plan, but Amphipolis and Thasos are built over time with an organic city-plan. Buildings, structures, and central places are the same in the different cities but how the cities are structured and how buildings are placed vary. The terrain, the landscape, traditions, philosophical ideas could all be part of the cause why the four compared cities have been structured differently. The land the cities have been built on vary which affect how a city can be planned and built. The result of the thesis is that the cities in northern Greece have similarities in what types of buildings and structures can be found in them. How the city is structured and organized are the differences in the city-plans and to which degree depends on multiple factors.

Syftet med den här studien var att undersöka hur poliser på Malta beskriver minoritetsgrupper samt att utifrån polisernas egna beskrivningar undersöka hur de förhåller sig till de minoritetsgrupper som de möter i arbetet. Studien är kvalitativ och har genomförts genom intervjuer på poliser. Resultatet visade på att två grupper problematiserades utifrån polisernas arbete och det var östeuropéer och muslimer. Framställningen av dessa grupper tyder på en andraism. / The purpose of this study was to investigate how Maltese police officers describe minority groups and to, based on the police's own descriptions, examine how they relate to the minority groups they encounter at work. The study is qualitative and has been conducted through interviews with police officers. The result showed that two groups were discussed based on how they affect their work and that was The Eastern Europeans and Muslims. The presentation of these groups indicated a otherization.

No description available.

Om det blir krig i Sverige eller dess närhet vilar ett stort ansvar på Polismyndigheten att kontrollera vem som rör sig in och ut ur landet. Studien syftar till att undersöka och analysera polisens organisatoriska förutsättningar att utföra uppdraget i samverkan med andra myndigheter. Studien bygger på intervjuer med chefer och handläggare som arbetar med totalförsvarsplanering eller gränspolisverksamhet i Polismyndigheten samt medarbetare från ett par länsstyrelser. Den teoretiska utgångspunkten är nyinstitutionell teori i kombination med integrationsbegreppet. Analysen fokuserar på samverkan, organisatoriska fält, verksamhetsdomäner och integrationsbegreppet betydelse för domänkonflikter eller domänkonsensus. Resultatet visar att det saknas en aktörsgemensam målbild för planeringen av gränsövervakning i krig. Ledarskap och ansvar för gränsövervakningen är ifrågasatt. Resultatet kan förklaras med skillnader i institutionella logiker snarare än domänkonflikter. Resultatet talar för att det horisontella och vertikala integrationsarbetet befinner sig på en låg nivå. Trolig förklaring är att myndigheternas samverkan kring gränsövervakning i krig är i ett tidigt skede i planeringen. Till polisens fördel att lösa ut uppdraget talar erfarenheter från polisens arbete vid gränsen under covid-19-pandemin och flyktingsituationen 2015.

Svensk polis står inför stora utmaningar och speciellt i de utsatta områdena. I polisens strävanså ingår det utvidga den lokalt förankrade polisen. Författarnas ambition är att titta på begreppet Community Policing eller COP och om begreppet tillämpas av svensk polis. Studien är en litteraturöversikt med systematisk ansats. I resultatet kommer författarna fram till att det finns många barriärer internationellt för implementeringen av Community Policing. I diskussionen fördessa teman fram som tydliga problem;  1. Resursbrist, 2. Utbildning, 3. Motstånd inom polisen, 4. Eventuell effekt, 5. Mätbarhet av resultat.  Vidare i diskussionen rekommenderar författarna att COP är ett koncept som borde vara intressant för svensk polis att arbeta utifrån men att problemen som nämnts ovan även skulle kunna vara barriärer i en svensk kontext. Oavsett är satsningen som krävs troligtvis väldigt stor enligt författarna, däremot skulle ett områdespoliskoncept med Community Policing som filosofi kunna bli en ny byggsten inom svensk polis.

Denna studie syftar till att undersöka hur sugar dating-fenomenet anses i Stockholms Län av polis och socialtjänst som samverkar kring fenomenet, samt hur samverkansarbetet ser ut mellan myndigheterna i regionen. Studien baseras på kvalitativ metod i form av intervjuer en informant från varje myndighet. Analysen har gjorts med ett hermeneutiskt perspektiv för att förstå och förmedla informanternas beskrivningar. Teorier som användes var samverkansteori, sexuella övergrepp och trauma, skam samt utifrån ett feministiskt perspektiv. Studiens resultat visade att myndigheterna likställde sugar dating med prostitution, något som inte överensstämde med vad tidigare forskning presenterat. Tidigare forskning hävdade att sugar dating är mer som en modern relation där parterna avtalar vad som ska ingå och inte. Majoriteten av de som engagerar sig i sugar dating har varit utsatta för sexuella övergrepp, vilket kan ha lett till att de utvecklat ett självskadebeteende i att sälja sex. Resultaten visar en motstridighet till de hinder kring sekretess som tidigare forskning presenterat, i Stockholm upplevdes detta inte som något problem. En betydelsefull slutsats var att det är två myndigheter som samverkan med olika uppdrag, men målet är detsamma – att hjälpa unga tjejer och kvinnor som lever i sexuell utsatthet och befinner sig i riskfyllda miljöer. / This study aims to investigate how sugar dating is considered in Stockholm County by the police and social services that collaborate on the phenomenon, and how they operate the collaboration work in the region. The study is based on a qualitative method in terms of interviews with an informant from each authority. The analysis has been done with a hermeneutic perspective to understand and convey the informants' descriptions. Theories used were collaboration theory, sexual abuse and trauma, shame and a feminist perspective. The results of the study showed that the authorities equated sugar dating with prostitution, something that did not agree with what previous research presented. Previous research claimed that sugar dating is more like a modern relationship where the man and woman agree on what should be included and excluded. The majority of those who engage in sugar dating have been sexually abused, which may have led them to develop self-harming behavior in selling sex. The results show a contradiction to the obstacles to confidentiality that previous research has presented, in Stockholm this was not perceived as a problem. An important conclusion was that there are two authorities that collaborate with different assignments, but the goal is the same - to help young girls and women who live in sexual exposure and are in risky environments.

No description available.

The purpose with this essay was to investigate whether citizens' trust in the police in the Västra Götaland region is high or low and to investigate why this is. This makes it possible with the help of secondary data retrieved from the SOM institute. And for this to be as good as possible we use a quantitative method. After that we tested our four variables using a Chisquare test. Thereafter to investigate further we performed Kendall’s tau_b to be tested on the variables that we would like to see correlation for. We can state that there is a connection between degree of education and trust in the police as well as gender and trust in the police. There is also a connection between the age-groups and high trust in the police. We then compare our results with Putnam's and Rothstein's theories and previous research on the subject of trust in the police.