This study is based on six semi-structured interviews with police officers regarding how humor is used by the police. The purpose of the study was to understand and explain how humor is being used between colleagues within the police force and how it is used towards the public. The aim is to gain a deeper understanding on how humor helps the police officers to handle the emotions that they encounter on a daily basis. We will also explain the moral boundaries for this social group and where the transgression for these gets too big. We explain these factors by analyzing them with the help of Goffmans (2020) Dramaturgical perspective and Hochschild’s (2003) research about emotional management.   In conclusion, the results of the interviews showed that humor that is used between colleagues is used to distance themself from tragic encounters at work. The humor that is used towards the public has the purpose to calm down stressful situations as well as gain a sort of relationship with them. These are both positive aspects of how the humor is being used by police officers, hence it gains a sense of unity within the police force and helps them cope with difficult situations. The result also showed that the moral boundaries in humor were different if you were male or female. The male officers answered that they did not have a clear line when the transgression became too big, as long as it did not become offensive toward someone else in the group. The women on the other hand all spoke about the importance of speaking up if the jokes went too far, in order to mark the line on what's okay to joke about.               Key words: Police, humor, processing, venting, cohesion, emotional management, boundary setting, moral boundaries

Bakgrund: Den prehospitala miljön är en komplex och mångfacetterad miljö där ambulanssjuksköterskan inte bara ställs inför olika kliniska svårighet, utan också av ett brett spektrum av sociala, miljömässiga och logistiska utmaningar. Etylpåverkade patienter försvårar patientbedömningen och gör situationen svår och mer komplex. Etylpåverkan och den offentliga miljön är även förknippad med ökad risk för hot och våld, både för ambulanssjuksköterskan men också för den utsatta etylpåverkade patienten. Detta bidrar till att ambulanssjuksköterskan utsätts för svåra patientbedömningar men även känslomässigt och psykiskt påfrestande situationer. Syfte: Syftet med studien är att utforska ambulanssjuksköterskans upplevelser av att vårda etylpåverkade patienter i en prehospital vårdmiljö Metod: En intervjustudie genomfördes genomenskilda intervjuer med tio ambulanssjuksköterskor inom Västra Götalandsregionen. Data analyserades med hjälp utav en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i 4 kategorier som bildade resultatets huvudrubriker “kunskap”, “vårdinstanser”, “etiska utmaningar” samt “arbetsmiljöns påverkan på mötet”. Slutsats: Genom denna studie kan kunskapsbidraget generera ökad förståelse för ambulanssjuksköterskors upplevelse av att vårda etylpåverkade patienter i en prehospitalmiljö. Studien kan även bidra till bättre förståelse för ambulanssjuksköterskans behov av vidare utbildning i ämnet för att öka den egna erfarenheten. Genom ökad förståelse och stöd för ambulanssjuksköterskor vid omvårdnad av etylpåverkade patienter möjliggörs en högre patientsäkerhet.

Utgångspunkten i studien är den inre utlänningskontrollen ochförutsättningarna härför. Inre utlänningskontroll syftar till att kontrollera att personer inte uppehåller sig i landet utan tillstånd respektive sökaefter personer som ska lämna landet efter beslut om avvisning ellerutvisning. Det kan också handla om att söka kriminella eller potentiellt kriminella personer som inte får uppehålla sig inom Schengensamarbetets område. Polisen ansvarar för verksamheten och den ska bli mera effektiv sedan Sverige gick med i det så kallade Schengensamarbetet. Avhandlingen är flervetenskaplig till sin natur och fokuserar på polisens arbete utifrån ett juridiskt och sociologiskt perspektiv inom ramen för ett IMER-relevant område. Etnicitetsaspekten finns med som en röd tråd genom framställningen. Allmänna förutsättningar för polisarbete generellt samt rättsstatliga ideal i relation till konkret polisarbete diskuteras. Vidare görs en beskrivning av regelverket och vad som därtill hör i form av förarbeten och praxis. Genom ett migrationsteoretiskt perspektiv sätts kontrollen i en större kontext. Ett resultat av de fältarbeten som genomförts är att inre utlänningskontroll utmynnar i ett dilemma som alltid måste hanteras. Dilemmat består i en dragkamp mellan att respektera mänskliga rättigheter och att arbeta så effektivt som möjligt. Här föreligger det en risk för etnisk diskriminering. Som lagstiftningen är utformad är risken stor att polisens maktutövning blir godtycklig och att poliser tänjer på, eller försöker kringgå, lagen för att leva upp till kraven på så många kontroller som möjligt. Studien visar också att det är stor skillnad mellan hur olika poliser resonerar när de utför inre utlänningskontroll.

Syftet med denna studie är att undersöka i ett specifikt område, barnens relation till polisen. Området, som är en förort i en större stad i Sverige, har låg socioekonomisk status och har en stor spridning av olika etniciteter. Syftet är också att undersöka hur förskolan kan förbättra den negativa bild som finns av polisen. Detta görs med hjälp av ett anknytningsperspektiv samt relationellt perspektiv.Genom observationer och intervjuer skapas en bild av vad barnen har för relation till polisen. Studien är en kvalitativ undersökning beståendes av gruppintervjuer med barn.Resultat av studien visar att barnen i området har en negativ bild av polisen. Genom ett bestämt möte med polisen där det fick samtala och undersöka en polisbil så ändrar barnen sin uppfattning om polisen till en positiv bild. Ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv kan man anta att barnen hade en otrygg anknytning till polisen och att det positiva mötet ändrade barnens bild av polisen. Ur ett relationellt perspektiv har barnens tidigare erfarenheter inte någon betydelse. Ut detta perspektiv kan man istället tolka det som att barnen utvecklades i mötet med polisen och skapade en förståelse till sin omvärld och sig själva i relation till de poliser det fick träffa.

För att lösa brott behöver polisen en stor hjälp av omgivningen, men vad händer när ingen vågar prata med poliser, brott förblir olösta och brottsoffret inte skipas rättvisa. Följande studie har genom fem kvalitativa djupintervjuer undersökt vad som påverkar viljan att samarbeta med polisen bland boende i Seved i Malmö. Studien undersöker hur otrygghet, media och andra faktorer påverkar individernas benägenhet att samarbeta med poliser. Svaren var för det mesta samstämmiga och respondenterna upplevde att rädsla för Malmös kriminella nätverk, gärningsmannens vänner och oro för sin familj, var de primära orsakerna till varför de avstått från att samarbeta. Respondenterna belyste även vikten av en individs polisupplevelse som en direkt och indirekt effekt på deras benägenhet att samarbeta. En framträdande diskussion bland samtliga deltagare var Malmös narkotikahandeln, vilket förklarades som roten till nästan alla problem av samtliga deltagare. Slutligen diskuteras åtgärder av respondenterna. Det fanns en enighet som styrker vikten av långsiktiga lösningar före kortsiktiga. Deltagarna var eniga att polisens fokus bör vara på ungdomar och skärpningar av de svenska lagarna, synnerligt vapenlagen / To solve crimes the police needs big help from the society. But what happens when nobody dares to talk, the crimes remains unsolved and the victims doesn’t get any justice? This following paper has examined the experiences and thoughts of five individuals living in Seved, through qualitative, in-depth interviews. The study examines how insecurity, media and other factors effects the individuals willingness to cooperate with the police. The answers were mostly consistent and respondents felt that fear of the criminal networks in Malmö, the perpetrator's friends and feeling concerned for their family, were the primary reasons why they refused to cooperate. Respondents also highlighted the importance of an individual's police experience as a direct and an indirect effect on their propensity to cooperate with the police. A prominent discussion among all participants was the need to focus on drug trafficking in Malmö. Drug trafficing was explained as the root of almost all the problems in Malmö by all of the participants. At the end the respondents discussed which measurements needs to be taken in to action by the police and the Swedish government. There was an consistency among the answers that amplifies the importance of long-term solutions before short-term, with a strong focus on stopping young people early and toughening the Swedish laws, in particular the law of arms

Bakgrund: Kommunikationen över radio och på skadeplats har en avgörande roll för kvaliteten på samverkan mellan blåljuspersonal. Utbildning och övning är nödvändigt för att upprätthålla och förbättra förmågan till kommunikation i syfte att kunna hantera allvarliga händelser.  Motiv: Behovet av god samverkan mellan ambulanspersonal och polis ökar. En god samverkan främjar patientsäkerheten och minskar patientmortaliteten på skadeplats.  Syfte: Kartlägga ambulanspersonalens och polisers uppfattning om hur kommunikationen fungerar mellan dem under samverkansuppdrag.  Metod: Studien är en kvantitativ webbaserad enkätstudie. Studien inkluderade personal från Polismyndigheten och ambulanssjukvården i Stockholm samt Dalarna. Totalt deltog 200 respondenter. Variabler som yrkesroll, region/område, kön, yrkeserfarenhet, kommunikation över radio och på skadeplats samt antalet samverkansövningar respondenterna medverkat i studerades. Data analyserades i SPSS Statistics och presenteras beskrivande med medianer och procentsatser samtjämförande med Chi2-test.  Resultat: Majoriteten av respondenterna ansåg att kommunikationen över radio (n=129, 64,5%) samt på skadeplats (n=151, 75,5%) mellan organisationerna var välfungerande under samverkansuppdrag. Majoriteten (n=144, 72%) ansåg att svarsfrekvensen av den andra organisationen över radio var bristande. Samband påvisades mellan yrkesroll och hur kommunikationen uppfattades på skadeplats (p<0,001) samt uppfattningen av att liknande radiospråk/begrepp används (p=0,009). Samband påvisades mellan antal samverkansövningar och uppfattningen om svarsfrekvensen över radio av den andra organisationen (p=0,007).  Konklusion: Kommunikationen mellan ambulanspersonal och poliser uppfattades mestadels som välfungerande av båda organisationerna. Samband påvisades mellan yrkesroll och uppfattningen av kommunikation samt mellan samverkansövningar och svarsfrekvensen över radio. Kunskapen om kommunikation mellan organisationerna kan förhoppningsvis ge upphov till att Polismyndigheten och ambulanssjukvården ser över hur de arbetar för en välfungerande kommunikation mellan organisationerna samt de metoder de använder för att främja den. Mer forskning behövs för att avgöra vad som påverkar kommunikationen samt hur den kan främjas under samverkansuppdrag. / Background: Communication has a decisive role for the quality of collaboration between first responders. Education and training are necessary to maintain and improve the ability to communicate in order to handle serious incidents.  Motive: The demand for good collaboration between paramedics and police officers is increasing. A good collaboration between first responders increases patient safety and reduces patient mortality at the scene of the accident.  Aim: The aim of the study is to identify how the communication between paramedics and police officers works during cooperation.  Methods: The study is a quantitative web-based survey study. The study included personnel from the Police Authority and the ambulance service in Stockholm and Dalarna (Sweden). 200 respondents participated in the study. Variables that were studied were professional role, region/area, gender, work experience, communication through the radio and at the scene of the accident and the amount of cooperation exercises the respondents participated in. Data were analyzed using SPSS Statistics and presented descriptively with medians and percentages and comparatively with Chi-squared tests.  Result: The majority of the respondents indicated that the communication through the radio (n=129, 64,5%) and at the scene of the accident (n=151, 75,5%) was well-functioning. The majority (n=144, 72%) also stated that the response rate from the other organization through the radio was lacking. A relation was discovered between profession and how communication was experienced at the scene of the accident (p<0,001) likewise the experience of similar radio-language/terms being used (p=0,009). A relation was indicated between the amount of collaboration exercises and the perceived response rate through the radio (p=0,007).  Conclusion: The communication between paramedics and police officers was broadly perceived as well-functioning by both organizations. A relation was demonstrated between profession and how the communication was perceived, likewise the amount of collaborative exercises and the response rate through the radio. This knowledge of communication between the organizations will hopefully contribute to an evaluation of the methods used for well-functioning communication between the Police Authority and the ambulance service. More research is needed to determine what influences and promotes communication during cooperative missions.

This study delves into two key facets of police engagement with new legislation: how officers become aware about new laws and how they develop the competence to apply them. The motivation behind this research is to identify potential gaps in knowledge transfer and competency necessary for the application of new legal frameworks. The study was conducted using semi-structured interviews and involved seven interviewees from the Swedish Police Authority. Officers contend with a deluge of information from various channels, leading to challenges in prioritizing crucial data, such as new legislation, amid the deluge. Official channels like internal platforms and emails serve as primary information sources, but unofficial channels like news media and personal contacts hold comparable importance. Mastering legislation goes beyond textual comprehension, emphasizing the translation of legal requisites into practical knowledge. The integration of practical knowledge and intent equips officers to effectively implement new laws. Collaborative interpretation among officers fosters the transition of individual knowledge into shared organizational expertise. While acknowledging the responsibility of individual officers to stay updated, supervisors play a pivotal role in encouraging and mandating continuous professional development. Notably, while prior research emphasizes knowledge transfer from senior to junior officers, this study underscores the significance of specialized colleagues versed in legislation, irrespective of their tenure, for practical application.

Att poliser har förtroende för allmänheten, och vice versa, är viktigt för ett väl fungerande samarbete och ett framgångsrikt polisarbete. Uppfattningar relaterat till yrkesrollen och yrkesmässig kontakt med människor har visats förändras under utbildning i samband med praktikperioder och vidare i övergången till yrkesliv. Studier om polisens förtroende för allmänheten och hur detta eventuellt förändras saknas dock i en svensk poliskontext. Syftet med den här studien var att undersöka uppfattningen om och förtroendet för allmänheten hos polisstudenter och verksamma poliser, samt att utforska eventuella gruppskillnader eller förändring över tid avseende detta. Syftet undersöktes genom två delstudier där deltagarna besvarade en enkät med frågor kring deras inställning till allmänheten. Delstudie 1 bestod av 219 deltagare och delstudie 2 av 357 deltagare, med cirka 30 % kvinnor i båda studierna. Inomgrupps- och mellangruppsdesign användes, med två-vägs-ANOVA och mixed between-within ANOVA som analysmetod. Resultatet visade att polisstuderande och verksamma poliser generellt hade en relativt neutral uppfattning om allmänheten. Resultatet gällande gruppskillnader visade att polisstudenter efter praktikperioden hade en mer negativ uppfattning om och ett lägre förtroende för allmänheten än verksamma poliser. Inga gruppskillnader mellan polisstudenter före och efter praktikperioden återfanns. Resultatet visade däremot en interaktionseffekt mellan tid och kön avseende förändring över praktikperioden. Kvinnliga polisstudenter tycktes ha en mer negativ uppfattning om och lägre förtroende för allmänheten efter praktikperioden jämfört med de manliga polisstudenterna som inte tycktes ha förändrat sin uppfattning. Vidare forskning behövs för att förstå varför och för att få säkrare resultat. Studien betonar vikten av att under polisutbildningen arbeta för att främja och synliggöra betydelsen av förtroende. Detta för att skapa bra förutsättningar för ett framgångsrikt polisarbete. / Establishing trust between the police and the public is vital for effective collaboration and successful policing. Perceptions related to the professional role and professional interactions with people have been shown to change during education, practical training periods, and in the transition to professional life. However, studies on the police's trust in the public and how this may change are lacking in a Swedish police context. This study aimed to explore the perceptions and trust levels toward the public among police students and police officers in Sweden, investigating potential group differences and changes over time. This was investigated through two sub-studies in which participants answered a survey with questions about their attitude toward the public. Sub-study 1 consisted of 219 participants, and sub-study 2 consisted of 357 participants, with approximately 30 % women in both studies. Within-group and between-group designs were used, with two-way ANOVA and mixed between-within ANOVA. The results showed that police students and police officers generally had a relatively neutral perception of the public. The results regarding group differences showed that after the practical training period, police students had a more negative perception of and lower trust in the public compared to police officers. No group differences between police students before and after the practical training period were found. However, the results showed an interaction effect between time and gender regarding changes over the practical training period. Female police students seemed to have a more negative perception of and lower trust in the public after the practical training period compared to male police students who did not seem to have changed their perception. Further research is needed to understand why and to obtain more reliable results. The study emphasizes the importance of working during police education to promote and highlight the significance of trust, creating favorable conditions for successful policing.

Samverkan har beskrivits som en arbetsmetod nödvändig i situationer när en enskild organisation ensam saknar tillräckliga resurser eller mandat (Danermark & Kullberg, 2010; McGuire, 2006). Genomförandet av herrallsvenska elitfotbollsevenemang kan förstås som en sådan situation och Brottsförebyggande Rådet (BRÅ: 2008) har beskrivit vikten av en förbättrad samverkan mellan evenemangens aktörer, där Polisen, föreningarna och supportrarna kan beskrivas som de tre mest centrala aktörerna. Med syfte att undersöka förutsättningarna för samverkan mellan evenemangens centrala aktörer undersöktes följande frågeställningar: (1). Hur beskriver poliser, allsvenska fotbollsföreningar och supportrar till allsvenska föreningar ”välkomnande, trygga, säkra och stämningsfulla evenemang”? (2). Hur skiljer sig evenemangsrelaterade normer och värderingar åt mellan aktörerna? och (3). Hur skiljer sig evenemangsrelaterade normer och värderingar åt inom respektive aktör?Studiens metod var tvådelad. Inledningsvis genomfördes en induktiv förstudie med syfte att skapa underlag för studiens huvudsakliga enkätstudie. Resultatet av enkätstudien påvisade, med stöd av förstudien, att de fyra ursprungliga dimensionerna i ett evenemang kan reduceras till två: Safety och Atmosphere. Vidare visade resultatet att det gällande vissa delar av evenemangen (faktorer) finns betydande värderingsskillnader såväl mellan aktörerna som inom supportrarna medan skillnaderna gällande andra faktorer var mindre eller obefintliga. Studiens resultat diskuteras i relation till bakgrund, tidigare forskning om samverkan samt teoretiskt referensram i form av Elaborated social identity model (ESIM) och teorier om socialt kapital. Avslutningsvis ges praktiska implikationer till svensk elitfotbollsevenemangs centrala aktörer. / Collaboration has been described as a necessary method for situations when one single organization doesn´t have the enough resources ore mandate. The events of the top flight football league in Sweden could be understood as such a situation and Brottsförebyggande Rådet (Crime prevention council; BRÅ, 2008) has described the importance of an improved collaboration between the stakeholders, where the Police, clubs and supporters could be seen as the three most central.With the objective to investigate the prerequisites for collaboration between the central stakeholders, the following questions have been examined: (1). How the Police, football clubs and supporters describe ”Welcoming, Safe, Secure and Atmospheric events”, (2). How event-related norms and values differs between the stakeholders? and (3). How the event-related norms and values differs within the stakeholders?The method of the study was divided into two parts. First, a qualitiative pilotstudy was counducted in order to create an empirical basis for the following main survey. The results of the main survey (supported by the pilotstudy) showed that the four original dimensions of the events could be reduced into two: Safety and Atmosphere.Moreover, the results showed significant differences between the stakeholders, as well as within the supporters regardring the values of some of the event related factors, while the differences were small or non-existing regarding others. The results of the study were discussed in relation to the background, previous research on collaboration and the theoretical framework of Elaborated Social Identity Model (ESIM), as well as theories on social capital. Finally, practical implications were given to the central stakeholders on the events of Swedish elite football.

Att barn utsätts för att bevittna brott i nära relation är ett vanligt förekommande och allvarligt problem som kan medföra flera negativa konsekvenser för deras välmående. Trots denna problematik har det tidigare inte varit brottsligt i Sverige att utsätta barn för bevittnande av brott i nära relation, vilket har inneburit flera svårigheter i Polismyndighetens arbete. Den 1 juli 2021 infördes lagen om barnfridsbrott, som har medfört att det är brottsligt att utsätta barn för ett bevittnande av brott i nära relation och att barnen nu kan sättas i en målsägandeposition till de brottsliga handlingarna. Föreliggande studie har med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer undersökt hur ingripandepoliser, utredare och barnförhörsledare inom Polismyndigheten upplever sitt arbete med barn som har bevittnat brott i nära relation och hur de upplever att arbetet har påverkats av den nya lagen om barnfridsbrott. Vidare avsåg studien även att uppmärksamma möjliga utvecklingsområden i arbetet med målgruppen. Resultatet tyder på att polisens arbete med barn som har bevittnat brott i nära relation är komplext och innebär både möjligheter och utmaningar. Vidare indikerar resultatet att lagen om barnfridsbrott upplevs ha bidragit till positiva förändringar i polisens arbete, men också att lagen har resulterat i nya utmaningar i arbetet.