Vilka roller män och kvinnor spelar i samhället har bland annat genom åren uttryckts genom den könssegregering som givit en uppdelning i manliga och kvinnliga arbeten. Den offentliga sfären har präglats av den manliga närvaron medan kvinnor ofta har tagit plats inom den privata sfären, det vill säga hemmet. Kvinnans roll inom en organisation som polisen har genom åren inte alltid varit fullt ut accepterad och deras roll som chef har exempelvis av många inte förknippats med kvinnlighet. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnliga chefer idag, upplever sin omgivning och relation till medarbetare. Medarbetarnas syn på det kvinnliga ledarskapet samt hur de upplever kvinnliga chefers roll i samma organisation har utgjort ett annat perspektiv. Den insamlande empirin, som skett genom intervjuer av berörda personer, har analyserats utifrån teorier kring ledarskap, organisationskultur och genus. De resultat som framkommit visar på att den omgivning cheferna upplever inte är särskilt förändringsvänlig och delvis påverkad av manlighetsideal. Kvinnliga chefer ser medarbetares deltagande i relationen mellan chef och medarbetare som viktig. Den omgivning som de upplever utgår ifrån lagkänslan och anser sig ha god acceptans bland medarbetarna. Medarbetarna anser att kvinnliga chefer uppmärksammas mer än manliga chefer och att de därmed sticker ut. Medarbetarna menar även att kvinnliga chefer vill ha med sig medarbetarna och få ett bredare stöd innan de tar ett beslut.

Hot mot anställda inom polisen är ett arbetsmiljöproblem som riskerar att leda till negativa konsekvenser, både för den som blir utsatt och för verksamheten. Att kartlägga fenomenet och utifrån detta ge de anställda förutsättningarna att kunna hantera utsattheten är därför viktigt. Syftet med denna studie var att undersöka aspekter kring de allvarliga hot, och dess konsekvenser, som personal anställd vid Polismyndigheten i Västerbotten blivit utsatt för. En webbaserad enkät distribuerades till alla anställda inom verksamheten (n=616), och datamaterialet analyserades genom χ², oberoende t-test och envägs ANOVA. Resultatet visade att upp till var femte anställd hade blivit utsatt för allvarliga hot under det senaste året och att risken för att drabbas varierade mellan personalgrupper. De allvarliga hoten hade lett till negativa konsekvenser, både för de anställdas privatliv och för deras hälsa samt för yrkesutövningen. Respondenterna uttryckte en inacceptans mot hot i tjänsten och en frustration gentemot rättssystemets hantering av dessa ärenden. Utsattheten tolkades utifrån rutinaktivitetsteorins princip om brottsutsatthet i proportion till närvaro i högriskkontexter och de upplevda konsekvenserna analyserades utifrån theory of shattered assumptions och användandet av undvikande copingstrategier. Förebyggande arbete i form av utbildning, samt hjälp och stöd för den som utsatts är viktigt, och eventuell problematik kring hjälpsökande beteende inom polisorganisation belyses. De förvärvade kunskaperna utgör en del i underlaget som fordras för att det förebyggande arbetsmiljöarbetet ska bli framgångsrikt, och kan bidra till att utveckla arbetsmetoderna för att hantera allvarliga hot mot anställda.

Hot mot anställda inom polisen är ett arbetsmiljöproblem som riskerar att leda till negativa konsekvenser, både för den som blir utsatt och för verksamheten. Att kartlägga fenomenet och utifrån detta ge de anställda förutsättningarna att kunna hantera utsattheten är därför viktigt. Syftet med denna studie var att undersöka aspekter kring de allvarliga hot, och dess konsekvenser, som personal anställd vid Polismyndigheten i Västerbotten blivit utsatt för. En webbaserad enkät distribuerades till alla anställda inom verksamheten och datamaterialet (n = 330) analyserades genom χ², oberoende t-test och envägs ANOVA. Resultatet visade att upp till var femte anställd hade blivit utsatt för allvarliga hot under det senaste året och att risken för att drabbas varierade mellan personalgrupper. De allvarliga hoten hade lett till negativa konsekvenser, både för de anställdas privatliv och för deras hälsa samt för yrkesutövningen. Respondenterna uttryckte en inacceptans mot hot i tjänsten och en frustration gentemot rättssystemets hantering av dessa ärenden. Utsattheten tolkades utifrån rutinaktivitetsteorins princip om brottsutsatthet i proportion till närvaro i högriskkontexter och de upplevda konsekvenserna analyserades utifrån theory of shattered assumptions och användandet av undvikande copingstrategier. Förebyggande arbete i form av utbildning, samt hjälp och stöd för den som utsatts är viktigt, och eventuell problematik kring hjälpsökande beteende inom polisorganisation belyses. De förvärvade kunskaperna utgör en del i underlaget som fordras för att det förebyggande arbetsmiljöarbetet ska bli framgångsrikt, och kan bidra till att utveckla arbetsmetoderna för att hantera allvarliga hot mot anställda.

The purpose of this study was to understand whether there is a difference in how the Swedish police work with Facebook in two municipalities with different criminal records. The methods used were qualitative interviews with the ones responsible for the Facebook-sites and quantitative content analysis of different Facebook-posts, both from members of the Facebook-site and from the police themselves. Among the theories used in this study were the ”four-step relations process” by Cutlip, Allen and Broom, theory around public relations and theory around the public sphere by Habermas. The results showed that there is a difference in how the police uses Facebook between the municipalities and one of the conclusions is that this is mainly because of the ways that the police choose to work with Facebook rather than the difference in criminal records. Another conclusion is that the police get positive feedback from the members on their Facebook-site, and that how much the police uses Facebook as a tool depends a lot on how much resources they have to spend since the ones writing on Facebook are policemen and policewomen, and that the police do not have someone who works with the Facebook-site as a primary task. Keywords: Facebook, police, social media, qualitative interviews, quantitative content analysis, authority, public relations.

Studiens syfte var att studera hur ett antal medarbetare inom polismyndigheten i Stockholms län upplevde individuell lönesättning. Jag ämnade söka utforska och skapa en bild av de tolkningar medarbetare gör i fråga om individuell lönesättning i ett försök att förstå vad individuell lönesättning innebär för medarbetarna i en polisorganisation. Detta sattes i relation till beslutsfattarnas intentioner med individuell lönesättning. Således genomförde jag 13 öppna intervjuer där jag eftersträvade respondenternas personliga upplevelser och ordval om den individuella lönesättningen. Jag genomförde även intervjuer med två nyckelinformanter på arbetsgivarsidan och arbetstagarorganisationssidan för att ta reda på beslutsfattarnas intentioner med den individuella lönesättningen. Detta analyserades sedan mot bakgrund av teorier om organisationer, organisationskultur och motivation samt tidigare forskning om individuell lönesättning. De teoretiska implikationer som gjordes var att individuell lönesättning ej verkar lämpa sig i byråkratiska organisationer, att en organisations kultur bör vara överensstämmande med de argument som står bakom individuell lönesättning samt att andra lönerättvisor förefaller aktualiseras vid individuell lönesättning än vid andra lönesättningsformer.

I denna uppsats belyses Polisen i Uppsala län ur ett varumärkesbyggande perspektiv med syfte att undersöka om teorier avsedda för företag i konkurrenssituation även kan appliceras på en offentlig myndighet. En kartläggning av Polisen Uppsalas arbete med personifiering av sitt varumärke i sociala media görs genom intervjuer, innehållsanalys och sekundärdata. Insamlad data avseende hur deras varumärkesbyggande stämmer överens med teorier om corporate brand, corporate brand personality och corporate brand personality traits avser besvara uppsatsens syfte. Resultatet visar att en stark koppling mellan Polisen Uppsalas varumärkesbyggande och uppsatsens teoretiska ramverk finns. I undersökningen framkommer att arbetet med personifiering är grundligt utformat genom Polisens värdegrund. Studien ökar förståelsen för hur en organisation motiverar arbetet med sitt varumärke utan att ha behovet att differentiera sig på en konkurrerande marknad. Slutsatsen fastslår inte bara att undersökningsobjektet Polisen Uppsala agerar likt en aktör på en konkurrensutsatt marknad, den leder även till anledning att ifrågasätta tidigare argument om differentiering som syftet med varumärkesbyggande.

The purpose of this essay, “Now they are chasing paper-less - A qualitative discourse analysis of mass medias depiction of the Reva-project and the work of the police”, is to analyze how mass media portrays the Reva-project and polices work with the project. The basis for the essay will be eight selected newspapers. The Reva-project implies collaboration between the Police, the Swedish Migration board and the Swedish Prison and Probation Service within the border police. The aim of the project is to enhance the efficiency and the execution of the border police work, in accordance with the government’s target. Furthermore, we want to understand and describe how the discourse around the Reva-project is portrayed in a mass media context, how the articles describe the Reva-project, the police work with the project and also what consequences has emerged from the project. In addition to the discourse analysis a supplementary interview with a police officer has been conducted. In this essay we want to relate to previous research that addresses how news are produced and manufactured and how the police are described in the mass media by examining relevant material from 2008 and onwards. We have been inspired by Michel Foucaults archaeological approach and Norman Faircloughs three dimensional model, which we have used to analyze our data. The portrayal that mass media does of the Reva-project and the police work with the project is negatively emphasized in the articles as they use words like “disgusting”, “a death machine” and “unacceptable” when they describe the project or the police work with the project. However we can recognize a discrepancy between the mass media and police statements in mass media as well as the complementary interview we conducted with the police officer.

The purpose of this study is to discuss the use of social media by the Swedish Police for democratic purposes. The idea of citizen empowerment is closely related to the development of new communication technologies such as social media. Yet many studies indicate that governmental institutions rarely make use of the assumed potentials of social media. In this study, the democratic potential of social media is derived from Habermas normative concept of deliberative participation. Operational definitions emphasize discursive equality, interactive reciprocity and external impact. The analytical framework is combined with qualitative text analysis to highlight the conditions of interaction between representatives of the Police and citizens. In conclusion: the democratic potential of social media, from a Habermasian point of view, is to a significant extent neglected at the expense of its strategic advantages. In fact, the promise of interactive reciprocity obscures the passivisation and disempowerment of citizens. However, the study is limited to a specific sphere of influence and does not account for other forms of citizen participation made possible with social media or modern ICT.

I denna uppsats undersöks klarspråksanpassningen i två informationsbroschyrer från polismyndigheterna i Sverige och Finland. Syftet med undersökningen är att jämföra hur pass väl den sverigesvenska respektive finlandssvenska informationsbroschyren följer riktlinjerna för klarspråk och att se om det finns skillnader i klarspråksanpassningen mellan broschyrerna. Som metod används för det första en kvalitativ textanalys som grundar sig i frågorna i detsvenska Språkrådets Klarspråkstest och för det andra en kvantitativ analys där informationsbroschyrernas läsbarhetsindex räknas ut. Resultatet visar att klarspråksanpassningen mellan de två undersökta informationsbroschyrerna skiljer sig åt något. Skillnaderna märks främst när det kommer till tonen i texten, rubrikerna, styckena och sambanden, meningarna samt orden och fraserna. Den sverigesvenska broschyren är mer klarspråksanpassad: den följer oftare rekommendationerna i Klarspråkstestet och har ett bättre läsbarhetsvärde. Dock har den likaväl som den finlandssvenska broschyren vissa brister i sin klarspråksanpassning, till exempel i användningen av direkt tilltal och substantiveringar.

Vi har tillsammans med polismyndigheten i Blekinge och BTH genomfört ett projekt som fokuserar på kameraövervakningen i länet. Projektet går ut på att kontrollera, undersöka och se om det går att förbättra övervakningen som redan finns runt om hos bensinstationerna. Vi gör det för att polisen ska få en bättre möjlighet att kunna hantera det övervakningsmateriel som de samlar in i stationerna när det har begåtts ett misstänkt brott. Det är genom undersökningar och besök av olika stationerna som vi har kontrollerat hur pass väl deras övervakningssystem fungerar och får en bild av hur de olika stationerna skiljer sig åt. Det är också för att få en bättre bild om hur det i dagsläget ser ut med kameraövervakningen runt om i länet. Vi ställer även frågor till de ansvariga för kameraövervakningssystemet för att få en bättre uppfattning över hur de ser på sitt kameraövervakningssystem och vad de själv vill förbättra. Vi har närmare betraktat de lagar och regler som gäller för kameraövervakning i bl.a. butiker, bensinstationer och allmänna platser. Vilka regler som gäller för uppsättning av kameror på olika platser, inspelning, lagring, ansökningar, anmälningar och undantag. Vi har även tagit fram några rekommendationer till de olika företagen som ska kunna hjälpa dem att förbättra sina övervakningssystem. Det kan vara saker som felriktade kameror, dålig belysning, föråldrad utrustning och lagringsmedium som kan behöva tillsyn eller förnyas. Men också kontrollera hur övervakningen sköts, säkerheten till systemet och om det finns tillräcklig med kunskap om hur systemet ska skötas. Vi har även tagit fram en standard som vi tycker att företagen bör ha i åtanke vid installation eller uppgradering av ett övervakningssystem. För att systemet ska vara till en så stor hjälp som möjligt för polisen. Vi har kommit fram till att övervakningssystemen hos de stationer vi har besökt kan skilja sig väldigt mycket ifrån varandra. Det finns många bra och dåliga delar hos de olika företagen som de kan förbättra när det gäller kvalité och säkerhet. / Kristoffer.tindemark@gmail.com