Syftet med föreliggande uppsatsarbete har varit att identifiera styrkor och brister hos IT- och bedrägerisektion som kan komma att påverka en eventuellt närmare samverkan. Syftet har även varit att undersöka nyckelinformanters inställning till en närmare samverkan mellan IT-sektionen och bedrägerisektionen i polisregion Syd. För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har författarna genomfört sex semistrukturerade intervjuer med informanter från bedrägerisektionen och IT-sektionen. Resultatet visade på att informanterna är positivt inställda till en närmare samverkan och att det bör införskaffas ytterligare en understödsgrupp till bedrägerisektionen avseende bedrägeribrott med inslag av IT. Vidare har resultatet visat att det finns goda kompetenser hos IT-utredare som är gynnsamt för en närmare samverkan med bedrägerisektionen. Således anses bristerna och utmaningarna med närmare samverkan vara ansvarsfördelningen och att bedrägerisektionen inte har tillräckligt med kompetenser inom IT. Detta tyder på att ledningen måste prioritera de identifierade bristerna som kan tänkas påverka en närmare samverkan mellan sektionerna, för en förbättrad utredningsverksamhet. Författarna har varit medvetna om att det funnits begränsningar i uppsatsarbetet, vilket är den låga kvalitativa datainsamlingen som ska representera hela polisregion Syd. Det finns även en viss avsaknad av tidigare forskning kring ämnen och med orsak till detta är det därför viktigt att fortsätta studera inom området. / The purpose of this study was to identify the strengths and shortcomings within the cybercrime- and fraud section that may affect a possible closer cooperation. The purpose was also to examine attitudes of key informants regarding closer cooperation between the cybercrime section and fraud section within region south of the (Swedish) police authority. To be able to fulfill the purpose of this essay, the authors conducted six semi-structured interviews with informants from the fraud section and cybercrime section. The results of the essay highlighted that the informants are positively committed to a closer cooperation and that an additional support group should be acquired for the fraud section regarding fraud offenses with elements of cybercrime. Furthermore, the results have shown that there are good competencies in cyber investigators, which is favorable for close cooperation with the fraud section. The shortcomings and challenges of close cooperation are considered to be distribution of responsibilities and that the fraud section does not have sufficient expertise in cyber elements. This indicates that the management must prioritize the identified deficiencies that can be expected to affect a closer cooperation between the sections. Limitations with the study is the low qualitative data collection that aims to represent the entire region south of the (Swedish) police authority. There is also a certain lack of previous research around the subject and therefore it is important to keep researching in this field.

Sammanfattning I en värld där sociala medier breder ut sig, introduceras och tar nya vägar blir det också ett sätt för myndigheter att kommunicera och interagera med allmänheten. Syftet med denna studie är att undersöka hur polisen framställer sig själva och sin verksamhet samt andra personer och brottslighet via Instagram. Studiens har en konstruktivistisk utgångspunkt där empirin delats upp i sju huvudteman och analyserats med stöd av Goffmans teori om intrycksstyrning samt en variant på Christies ideala offer. Studiens metodologiska tillvägagångssätt är tematisk analys baserat på 560 textinlägg från polisens officiella Instagramkonton. Urvalet är begränsat till lokalpolisområden i Stockholm med fler än 4000 följare och som publicerat inlägg mellan januari - april år 2020. Resultaten visar att polisen styr intrycken om sig själva vilket kan sammanfattas i ett övergripande tema: ”Den föredömliga polisen”.  Genom användandet av idealbilder och ett uppvisande skådespel förmedlar polisen på olika sätt en önskan om hur följaren ska betrakta polisen som en förebild och agera eller tänka kring polisen i samhället i stort. Studien kan bidra med en nyanserad bild av hur myndigheters framställning på sociala medier ser ut, i synnerhet via Instagram. Vi hävdar här att myndighetspersoner som skriver inlägg på polisens Instagram är medskapare till och etablerare av att upprätthålla och återskapa gränser som finns mellan människor och grupper. Idealbilder och intrycksstyrning skapar och återskapas genom Instagramtexterna och kan på så sätt användas i taktiska syften. Polisen försöker således framställa sig själv som god, duktig och kunnig genom att använda brottslighet, andra personer eller situationer som kontrast. Idealbilder i polisen vardag används på så sätt för styrning av intryck.

Studiens syfte var att undersöka poliser i yttre tjänst i Malmö stad och deras uppfattningar och erfarenheter vad gäller hur allmänheten ser på dem och bemöter dem samt vad poliserna tror att detta bemötande kunde bero på. Poängen med att undersöka bemötandet av poliser var att kunna bidra till en bättre förståelse och bättre relationer mellan poliser och invånare - polisers uppfattningar av bemötandet kan enligt tidigare forskning påverka hur poliser agerar gentemot allmänheten, där goda bemötanden från polisen kan stärka invånarnas uppfattning av polisens legitimitet. För att besvara våra frågeställningar har vi genomfört tolv kvalitativa telefonintervjuer med poliser tillhörande lokalpolisområde Norr och Söder i Malmö. Dessa intervjuer har transkriberats och därefter analyserats genom tematisk analys för att kunna identifiera ett mönster gällande hur poliser anser sig bemötas av invånare i Malmö. Resultatet av vår studie visade att poliserna generellt ansåg sig bemötas med respekt av invånarna och att invånarna har förtroende för polisen, samt att bemötandet blev bättre ju fler gånger poliserna haft att göra med en och samma lagöverträdare. Resultatet visade även att poliserna ansåg att uppfattningar och bemötande berodde mycket på individens egna erfarenheter av poliskontakter och påverkan från media eller anhöriga. Slutsatsen var att poliserna i stort sett ansåg sig bli väl bemötta, samtidigt som många utav poliserna trodde att uppfattningarna kunde bero på liknande faktorer. Även om denna studie kan ge en indikation på hur de lokala poliserna i Malmö stad bemöts är studiens resultat svåra att generalisera till hela Malmös poliskår och därmed efterfrågar vi ytterligare forskning som belyser bemötandet ur polisers perspektiv. / The purpose of this study was to evaluate patrolling police officers and their perceptions and experiences regarding how the public views and treats them as well as what the police officers believe causes the treatment. The point of examining how the police are being treated was to be able to contribute to a better understanding and better relations between the police and the citizens - police officers’ perceptions of how they are treated can affect how they act toward the public according to previous research, where respectful treatment by police officers can strengthen the citizens’ perceptions of police legitimacy. In order to answer our research questions we conducted twelve qualitative telephone interviews with police officers stationed at local police districts North and South in Malmö. The interviews were transcribed and analyzed through a thematic analysis in order to identify a pattern regarding how police officers perceive being treated by citizens in Malmö. The result showed that the police officers generally perceived to be treated with respect by the citizens and that the citizens have confidence in the police, also the treatment got better when the police officers interacted with the same offender multiple times. The result also showed that the police officers thought that perceptions and treatment to a large extent were caused by the individual’s own experiences with police contacts and influence from the media or people they know. The conclusion was that the police officers mainly thought that they were treated well, at the same time many of the police officers believed that the perceptions could be caused by similar factors. Even though this study can indicate how the local police officers in Malmö are being treated, the results are difficult to generalize to the police corps of Malmö as a whole, and for this reason we request further research to illuminate how police officers view treatment by the public.

Inledning: De flesta poliserna inom polisens brottsförebyggande/ingripande verksamhet (BF/IGV) är män, och kvinnor väljer i högre utsträckning än män att avsluta sin tjänst inom BF/IGV. Orsakerna till detta är okända och kommer att studeras i denna uppsats. Syfte: Studiens syfte är att studera varför kvinnor väljer att lämna BF/IGV.   Problemformuleringar: • Vilka är de huvudsakliga orsakerna till att kvinnor har avslutat sin tjänst inom BF/IGV? • Vilken betydelse har den manskodade verksamheten för att kvinnor har avslutat sin tjänst inom BF/IGV?   Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer med kvinnor som har avslutat sin tjänst inom BF/IGV.   Teori: Uppsatsen utgår från glastaksteorin, som berör orsaker till att kvinnor begränsas karriärmässigt genom osynliga hinder och strukturer.     Resultat och analys: De huvudsakliga orsakerna till att studiens deltagare avslutat sina tjänster inom BF/IGV beror på deras upplevelser av utebliven kompetensutveckling, uteblivna karriärmöjligheter, hur gravida hanteras samt synen på kvinnor inom Polismyndigheten. Inom BF/IGV råder villkor och strukturer som begränsat deltagarna, vilket kan kopplas till den manskodade verksamheten och beskrivas utifrån glastaksteorin samt begreppet klibbiga golv.   Diskussion: Studiens resultat och analys diskuteras utifrån tidigare forskning om ojämlika arbetsvillkor, könsstereotyper/normer, effekter av manskodad verksamhet samt begreppsbildningar som glastak, glashiss och klibbiga golv.   Slutsats: Poliserna i studien har slutat i yttre tjänst på grund av att de upplevt att de varken har givits utrymme eller fått möjlighet att ta utrymme i den manskodade verksamheten inom BF/IGV.

Flera nyhetsartiklar har presenterat en oroväckande bild av de konflikter som uppstår i Rinkeby mellan ungdomar och polisen. Syftet med denna uppsats är att undersöka ungdomars tillit till polisen i Rinkeby. För att uppnå detta syfte valdes metoden fokusgrupp där 12 ungdomar mellan 15-18 årsåldern från Rinkeby deltog. Resultatet av gruppintervjun utgör empirin till denna studie som vidare har analyserats med hjälp av tillitsdefinitioner. Enligt resultatet är det två ungdomar i fokusgruppen som har utvecklat misstro för polisen i Rinkeby. Denna misstro har beskrivits som strategisk då den grundas i erfarenhet eller kunskap hos ungdomarna om att inte vilja lita på polisen. Resterande 10 ungdomar har uttryckt relativt hög tillit till polisen då de har poängterat polisens viktiga roll i samhället. Enligt dessa ungdomar är det viktigt att polisen finns. Bygget av ett polishus i Rinkeby ger ungdomarna hopp om att situationen kan förbättras i området. Tilliten som dessa ungdomar har gentemot polisen har definierats som moralisk då den innebär en positiv syn på polisen i allmänhet. Resultatet av denna undersökning är begränsat och bör inte generaliseras. Vidare forskning föreslås med syftet att tillföra ny information om forskningsproblemet.

Den svenska polisens användande av sociala medier är en viktig del i deras arbete med att främja rättvisa och trygghet. På sina 250 officiella konton på Facebook, Instagram och Twitter berättar de om sitt vardagliga arbete, med syfte att bidra till ökad trygghet bland allmänheten. Denna studie intresserar sig för dessa berättelser eftersom de kan ge en inblick i den bild polisen målar upp av sig själva och av allmänheten, vilket är intressant både på grund av deras roll som myndighet och mot bakgrund av den kritik som riktats mot sättet som de använder sociala medier på. Med kritisk diskursanalys som teoretisk och metodologisk ansats undersöker denna studie hur polis respektive medborgare konstrueras i polisens Instagram-inlägg och vilken relation detta skapar mellan dem. Analysmaterialet, bestående av 6 Instagram-inlägg från officiella poliskonton runt om i landet, analyseras med hjälp av SFG:s transitivitetssystem samt substantivistiska benämningar, vars resultat sedan diskuteras utifrån Faircloughs tredimensionella modell. Studiens resultat visar bland annat att inläggens form stämmer väl överens med polisens eget syfte med sitt användande av sociala medier. Resultaten visar också hur polisen både konstrueras som en självständig och aktivt brottsbekämpande myndighet och som aktiva brottsbekämpande individer medan medborgarna i stället konstrueras som gärningspersoner eller som en del av en allmänhet i behov av polisens skydd.

Ett stort problem i samhället är den organiserade brottsligheten. Den organiseradebrottsligheten utvecklas ständigt och ställer krav på nya brottsförebyggandearbetsmetoder. En ledande faktor för att motverka den organiserade brottslighetenär att samverka. Litteraturöversikten i följande uppsats granskar ensamverkansinsats mellan Norrmalmspolisen och kronofogdemyndigheten somämnar till att minska nyrekryteringen till kriminella gäng. Syftet medlitteraturöversikten är att förbättra samt utveckla polisens brottsförebyggande –och trygghetsskapande arbete som sker i samverkan med andra myndigheter.Resultatet belyser olika komponenter utifrån insatsens interventionsteori, dock ärlitteraturöversikten bristfällig och inga konkreta riktlinjer kunde ges.Litteraturöversikten genererade dessutom inte i tillräckligt många studier för attkunna analysera alla delar i interventionsteorin. Slutsatsen ledde till enrekommendation att utföra en utvärdering på samverkansinsatsen mellanNorrmalmspolisen och kronofogdemyndigheten. / In society organized crime is a major issue. Organized crime constantly evolvesand places demands on new crime prevention methods. Collaboration is theleading factor to prevent organized crime. The literature review in this essayexamines a collaborative effort between the Norrmalmspolice andkronofogdemyndigheten, that aims of reducing recruitment to criminal gangs. Thepurpose of the literature review is to improve and develop the police's crimeprevention, which takes place in collaboration with other authorities.The result illustrates different components based on the intervention interventiontheory, however, the literature review is insufficient and no concrete guidelinescould be given. The literature review did not generate enough studies to analyzeall parts of the intervention theory. The conclusion led to a recommendation tocarry out an evaluation of the collaborative effort between the Norrmalmspoliceand the kronofogdemyndigheten.

Polisen är en organisation som har till syfte att förebygga brott samt upprätthålla en ordning och trygghet i samhället, därav erhåller polisen vissa befogenheter inom arbetet för att kunna uppfylla sitt syfte. Dock så framkommer det i nyhetsartiklar samt media att vissa poliser missbrukar dessa befogenheter och använder den makten de har på ett negativt sätt. Denna studie har till syfte att undersöka svenska polisers upplevelser samt tankar kring maktmissbruk inom polisen. Metoden som användes för denna studie var en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med 4 poliser i Västra Götaland. I resultatet framkom det att polisen vanligtvis går in i en roll för att arbeta på ett professionellt sätt och inte låta sig påverkas, dock så blev det uppenbart att vissa poliser vid vissa tillfällen kan ta saker personligt vilket kan leda till eskalerande situationer. Det framkom av resultatet att eskalerande situationer kan leda till maktmissbruk från polisens sida men även att det kan röra sig om ett bekantskap sedan tidigare mellan polisen och den eventuella brottslingen.

Hög tillit till samhällets institutioner är viktigt för ett välfungerande samhälle, både ekonomiskt och socialt. I Sverige har vi generellt sett hög tillit till samhällets institutioner, men den höga tilliten kan utsättas för en negativ spiral om det finns grupper i samhället med låg tillit. Hög tillit till polisen medför bland annat ett mer effektivt polisarbete. Tidigare forskning visar att människors tillit till polis i Sverige skiljer sig åt beroende på härkomst. Således verkar det vara så att tillitsnivån till polisen ser olika ut beroende på om du tillhör gruppen infödd svensk, invandrare eller andragenerationens invandrare. Syftet med denna studie är att studera vilka härkomstskillnader det finns i Sverige gällande tillit till polis samt vilka faktorer som kan förklara dessa skillnader. Denna studie är en kvantitativ studie som baseras på ett datamaterial med 1497 respondenter från European Social Survey. Den bivariata analysen mellan härkomst och tillit till polisen visar att andragenerationens invandrare har lägre tillit till polisen i jämförelse med infödda svenskar och invandrare har en högre tillit till polisen i jämförelse med infödda svenskar. Baserat på tidigare forskning studerar vi olika faktorers påverkan på härkomstskillnader i tillit till polisen. Resultatet visar att faktorer som socioekonomi, trygghet i närområdet, synen på i vilken omfattning polisen diskriminerar, synen på polisens bemötande i allmänhet och social tillit inte kan förklara härkomstskillnaderna. Det var endast uppfattningen kring polisens arbetssätt som till en viss del kunde förklara skillnaderna i tillit till polisen mellan infödda svenskar och andragenerationens invandrare.

No description available.