I denna studie undersöks evalueringar i Polisens texter på Facebook. Evalueringar är språkhandlingar som värderar, uttrycker åsikter, bedömer och uttrycker känslor. Evalueringarna i Polisens Facebooktexter har studerats med hjälp av en metod för textanalys som bygger på metodramverket Appraisal. Materialet består av 29 inlägg från lika många av Polisens konton på Facebook. Evalueringarna identifieras, räknas och beskrivs. Uppsatsen identifierar även några teman som ofta är föremål för Polisens evalueringar. Resultatet visar att majoriteten av Polisens Facebookinlägg innehåller evaluerande uttryck. Detta är viktigt att uppmärksamma bland annat mot bakgrund av kravet på Polisen som myndighet att arbeta sakligt och opartiskt. Ett sådant förhållningssätt är svårt att förena med ett känslo- och värderingsladdat språkbruk.

Denna masteruppsats behandlar gruppen privat-twittrande poliser – individer som i egenskap av privatpersoner skildrar sitt förhållningssätt och sina åsikter kring sitt yrke som polis genom sociala medie-forumet Twitter. Studien är baserad på etnografiskt fältarbete utfört under hösten 2014. Sedan den svenska Polisens officiella intåg på sociala medier under början av 2010-talet har fler och fler yrkesverksamma poliser börjat använda digitala plattformar såsom Twitter, Facebook och Instagram för att skildra en egen syn på den polisiära yrkesrollen samt diskutera Polisens samhällsfunktion och verksamhetsförfarande. Till skillnad från officiella myndighetsrepresentanter på Twitter står de privat-twittrande poliserna fria från det direkta representativa ansvar som det innebär att professionellt företräda staten och behöver således inte enbart handla i enlighet med den officiella verksamhetsagendan. Trots friheten från direkt ansvar upplevs dock många av individerna, av allmänheten, som polisrepresentanter i och med deras primärt yrkesrelaterade kommunikation. I gränslandet mellan statsrepresentant och privatperson upprättas en säregen maktposition vilken, med hjälp av Twitter som socialt verktyg, förstärker de privat-twittrande polisernas möjligheter att prägla och nyansera den samhälleliga föreställningen om det polisiära varandet.

<p>This study examines use and users of information and records originating in the context of a contemporary police organisation. This area of research has only been of focus for a relatively few researchers. This in contrast to use and users of historical archives which has been in centre for more studies. The study is conducted with a quantitative method structuring data from 120 selected registered matters containing user queries. The research questions addressed are:</p><p>- what user categories use the records of the authority</p><p>- which are the ways of contacting the authority preferred by the users</p><p>- which are the identifiers provided by the users and how well are they matched by the search artefacts available to the staff of the authority</p><p>- what information and records are sought-after by the users.</p><p>For comparing the identifiers provided to the search artefacts has been selected the two most frequently used registry systems within the authority. They are the registries for criminal matters and for traffic related matters. To analyse the findings are used a theoretical framework from the Records Continuum theory with special interest in the fourth dimension.</p><p>Models of users and use of records and information are used both to structure the data collected and to analyse the findings. The used models are different in their ways of categorizing the users and their reasons for using records. This due to different the perspectives and research of the they are based on. The results of the study shows that the characteristics of users and use of records are dependent of the records held by the actual organization (here authority). In the researched organization users from other organizations are far more frequent than private users. The private users also contact the authority in many different ways preferring direct contact when other organizations are more likely to use fewer ways of contact and preferring non-direct ways of contact. The identifiers used differs between the different user groups and are also depending on the type of record requested.</p>

This study examines use and users of information and records originating in the context of a contemporary police organisation. This area of research has only been of focus for a relatively few researchers. This in contrast to use and users of historical archives which has been in centre for more studies. The study is conducted with a quantitative method structuring data from 120 selected registered matters containing user queries. The research questions addressed are: - what user categories use the records of the authority - which are the ways of contacting the authority preferred by the users - which are the identifiers provided by the users and how well are they matched by the search artefacts available to the staff of the authority - what information and records are sought-after by the users. For comparing the identifiers provided to the search artefacts has been selected the two most frequently used registry systems within the authority. They are the registries for criminal matters and for traffic related matters. To analyse the findings are used a theoretical framework from the Records Continuum theory with special interest in the fourth dimension. Models of users and use of records and information are used both to structure the data collected and to analyse the findings. The used models are different in their ways of categorizing the users and their reasons for using records. This due to different the perspectives and research of the they are based on. The results of the study shows that the characteristics of users and use of records are dependent of the records held by the actual organization (here authority). In the researched organization users from other organizations are far more frequent than private users. The private users also contact the authority in many different ways preferring direct contact when other organizations are more likely to use fewer ways of contact and preferring non-direct ways of contact. The identifiers used differs between the different user groups and are also depending on the type of record requested.

Studien undersöker hur polisen som institution kan synas och gestaltas inom journalistiken. Syftet var att studera hur Dagens Nyheter, Aftonbladet och Sydsvenskan väljer att gestalta och inrama ett enstaka fall där polisen är inblandad, i detta fall Reva-projektet, där polisen är en mycket stor aktör. Tidningarnas rapportering, under tidsperioden 1 januari till 31 mars 2013, har studerats utifrån 114 artiklar kvantitativt och har även kvalitativt tittats närmare på, utifrån aspekter viktiga för studiens syfte. Artiklarna har analyserats och tolkats utifrån faktorer väsentliga för framing theory eller med svensk benämning gestaltningsteori. En klar inramning som tidningarna väljer att göra kring polisen är deras "jakt" på människor. Detta ligger som en röd tråd i alla tidningar.  Aftonbladet och Dagens Nyheter har mer sensationsrubriker, medan Sydsvenskan fokuserar mer på debatten kring Reva-projektet som helhet. Gemensamt ramar tidningarna in polisen som ägare av Reva-projektet. En negativ gestaltning bidrar till och gynnar uppfattningen att polisen är orsaken till debatten, demonstrationer och jakten samt de berördas rädsla. Ansvaret blir polisens.

Syftet med denna studie är att undersöka polisens kommunikation och språkanvändning på Facebook, för att få en bild av hur en myndighet skriver i en informell miljö. Jag har gjort undersökningen med hjälp av textanalyser av sex olika inlägg på Polisens Facebooksida Polisen Eskilstuna och genom och en intervju med webbansvarig kommunikatör hos polisen i Eskilstuna. Resultaten visar att det är svårt för polisen i Eskilstuna att anpassa sig efter de informella kraven som ställs på en som finns på Facebook. Samtidigt tycker de att det är viktigt att ändå finnas på en kommunikationskanal som många människor finns och är aktiva på eftersom sidan ses som ett komplement till polisens hemsida. Däremot behöver polisen jobba mer på att föra dialog, genom att svara på kommentarer och skriva regelbundna inlägg, och anpassa språket efter läsarna även om analyserna har visat att språket mestadels kategoriseras som lättläst.

Att bli utsatt för brott innebär ofta starka känslomässiga reaktioner och sättet som brottsoffer hanterar situationen beror till stor del på upplevelser som de har strax efter det inträffade brottet. Eftersom polisen i regel är de första att möta personer som utsatts för brott så har polisen en unik möjlighet att hjälpa brottsoffren att hantera det akuta traumat och undvika att de drabbas av sekundär viktmisering. Forskning har visat att brottsoffer, även de som utsatts för våldsbrott, generellt är nöjda med polisens hjälp och upplever kontakten med polisen som positiv. Denna uppsats syfte var att undersöka hur personer som utsatts för våldsbrott upplevde kontakten med polisen i samband med anmälan av brottet och vid utredningen av brottet. En kvalitativ ansats valdes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex personer. Kontakten med dessa personer erhölls genom brottsofferjourer som dessa personer hade varit i kontakt med. För att analysera materialet användes en manifest innehållsanalys och genom denna skapades sex kategorier med underkategorier: upplevelse av polisens hjälp som bättre än förväntat med underkategorin förväntningar på att polisen ska gripa gärningsmannen, tillgänglighet, information med underkategorierna information om stöd och hjälp samt information om utvecklingen i det egna ärendet, polisen som professionell med underkategorin förbättrad syn på polisen genom insikt i polisens arbete, upplevelse av polisens arbete som ifrågasättande samt poliskontaktens påverkan på respondenterna med underkategorierna betydelsen av att polisen tog situationen på allvar och polisens stöd. Resultatet visade att respondenterna bland annat upplevde polisens hjälp som bättre än förväntat, att de snabbt fick hjälp och att polisen tog dem på allvar och gav dem stöd. Majoriteten av respondenterna var nöjda med kontakten med polisen och de förefaller inte vara sekundärt viktimiserade. Nyckelord: brottsoffer, våldsbrott, polisen, upplevelser, sekundär viktmisering / <p>2013-08-26</p>

No description available.

Sammanfattning I tidningar kan man läsa att polisens dödsskjutningar har ökat markant de senaste åren i Sverige. Tidigare har studier ämnats granska hur polisen gestaltas i media och hur lagstiftningen kring polisens rätt att använda våld ser ut. Syftet med denna studie är att få kännedom om hur det skrivs om polisens dödsskjutningar i media. Som bakgrundsinformation presenteras bland annat alla sjutton polisiära dödsskjutningar som skett under 2000-talet samt delar av polislagen och nödvärnsrätten. Frågeställningen för denna studie är följande: Hur skrivs det om polisens dödsskjutningar i två dagstidningar och två kvällstidningar under 2000-talet? Med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys och hans tredimensionella modell har 43 tidningsartiklar, som behandlar polisens dödsskjutningar, analyserats. Materialet till denna totalundersökning togs fram ur artikeldatabasen Mediearkivet. Studien avgränsades till två stora svenska dagstidningarna och två stora svenska kvällstidningarna; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Den teoretiska referensram som användes för denna studie var Berger och Luckmanns teori om socialkonstruktivism, Goffmans dramaturgiska perspektiv och Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultatet av denna studie visar att följande diskurser fanns i tidningsartiklarna; nödvärn, polisens beväpning och psykiskt sjuka. Dessa tre diskurser belyses med flera citat och mina egna reflektioner för att analysera hur tidningarna skriver om polisens dödsskjutningar.

No description available.