• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 11
  • Tagged with
  • 11
  • 11
  • 9
  • 9
  • 8
  • 8
  • 8
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Hot Spots i Sundsvall : En analys av brottsintensiva platser

Edlund, Elin, Mrozinska, Ewa January 2016 (has links)
När orsakerna till brottslighet har studerats har kriminologisk forskning och teori traditionellt fokuserat på individuella egenskaper och på riskfaktorer hos brottslingar, eller på olika socioekonomiska faktorer. Kriminologisk forskning om brottslighetens geografiska fördelning har dock ökat och fått större utrymme och acceptans både bland forskare och bland de samhällsinstanser som arbetar mot brottslighet. Hot spots utgörs av små områden där det sker mycket fler brott än i omgivande områden. Flera studier har visat att några få områden står för merparten av brottsligheten när enskilda brottstyper studeras. Syftet med denna studie var att analysera hur brottsligheten koncentrerar sig geografiskt i Sundsvall, samt att jämföra hur brottslighetens fördelning har förändrats mellan åren 2010 och 2015. Studien bygger på en analys av anmälningar inkomna till polisen i Sundsvall under perioderna 1 januari till 31 december 2010 samt 1 januari till 31 december 2015. Anmälningarna som studerades delades sedan upp i de fyra brottstyperna våldsbrott, narkotikabrott, inbrott samt tillgreppsbrott. Resultatet visade att brottsanmälningarna i Sundsvall koncentrerade sig till hot spots. Var dessa hot spots var placerade geografiskt skiljer sig åt mellan olika brottstyper, men en viss överrepresentation av anmälningar kunde ses på ett antal platser oavsett brottstyp. Varje undersökt brottstyp diskuteras utifrån socialekologisk teori och Crime pattern theory. I diskussionen ges även förslag på i vilka situationer det kan vara effektivt att använda sig av platsbaserat polisiärt arbete och i vilka situationer andra preventiva åtgärder kan vara mer effektiva. / <p>2016-06-01</p>
2

Good cop / Bad cop

Larsson, Sara Antonia January 2017 (has links)
Denna uppsats belyser hur förhörsledare väljer förhörsmetod och hur det kan påverka rättssäkerheten. Syftet var att undersöka hur erfarenheten påverkar förhörsledarens val av förhörsmetod samt hur erfarenheten tas tillvara och sprids inom Polisverksamheten. Studien har genomförts i samarbete med Polisen i Malmö. I undersökningen har förhörsledare och individer med gedigen kunskap inom området intervjuats. Resultatet visar att erfarenheten kan påverka rättssäkerheten, dock har det inte undersökts i vilken utsträckning den gör det. Förhörsledare tillämpar inte en specifik förhörsmetod utan använder sig av den fria berättelsen som är ett inslag i både PEACE-modellen och den kognitiva intervjumetoden. Resultatet visa vidare att respondenterna i stor utsträckning vill att erfarenheter av förhörsmetoder ska spridas på ett bättre sätt. Respondenterna uttryckte även att mer vidareutbildning inom området är önskvärt då metoderna bör följa samhällsutvecklingen. / This thesis explores the way the interrogator chooses method of interrogation based upon experience and how this in turn will affect legal certainty. The purpose is to examine how the experiences within the police force will be taken advantage of and how it is disseminated within the organization. The study was conducted in cooperation with the Police in Malmö. By interviewing interrogators and persons with first-rate knowledge about the subject the researcher has tried to get as extensive research material as possible. The results show that experience can affect legal certainty, but the extent of this has not been further investigated. Interrogators do not use a specific interrogation method but uses the free story that is a feature in both the PEACE-model and the cognitive interview method. Furthermore, the experiences within the Police force in Malmö was examined and the results show that the respondents want this to be disseminated to a higher extent. The respondents also expressed that further education was most important and desirable as the methods develop to the same extent as society.
3

Polisiärt förtroendeskapande arbete : Fallstudie på polisens arbete med medborgardialoger

Nyström, Adam January 2023 (has links)
Swedish police implemented 2015 a nationwide model for increasing feelings of safety, preventing crime and building trust with the citizens - Citizen promises. The model combines community policing and problem-oriented policing by involving members of the local community and identifying local problems. The core idea is that cooperation between local communities and the police will increase trust with so called “medborgardialoger” – dialogues with citizens. Research shows that this type of police work can have positive effects on feelings of safety and trust to the police, if done in a proper way. By evaluating previous work with citizen dialogues, this study aims at identifying which factors for trust to the police are most important for people in a rural area in Sweden. Challenges such as distance and police presence are considered, and if a structured dialogue with citizens can be a way of gaining trust. The findings in this specific case indicates that the dialogues might not have the impact on citizens trust that Swedish police would hope for. The results suggest that police visibility, crime fighting, and local presence are much more important factors, and that dialogues can be seen primarily as a tool for maintaining trust, not creating it.
4

Brottspreventivt arbete avseende narkotikabruk hos barn och unga : Metoder, modeller och utmaningar

Nordlin, Michaela January 2023 (has links)
Narkotikaanvändningen har eskalerat i omfattning så väl nationellt som globalt, och är inte sällan en inkörsport för barn och unga in i den kriminella världen. Detta arbete syftar till att undersöka vilka brottspreventiva arbetsmetoder och modeller som kan och bör användas i syfte att förebygga narkotikabruk hos barn och unga, och utreda vilka utmaningar som följer med dem. Arbetet har genomförts utifrån en strukturerad litteraturstudie på 9 olika forskningsstudier. Utfallet av den strukturerade litteraturstudien har därefter kodats genom en tematisk analys. Flera brottsförebyggande metoder har identifierats och analyserats i ljuset av traditionella brottsförebyggande teorier; självkontrollsteorin och den situationsbaseradebrottspreventionsteorin.Studien menar att ett framgångsrikt preventivt arbete avseende narkotikaanvändning hos barn och unga bygger på polisverksamhet på lokalnivå, tillit, anpassning av metoder och program till den aktuella målgruppen, och ett involverande av familjer, kamrater och skolsystem, allt i syfte att bromsa den uppåtgående trenden. / The last decades, experimental drug use among youngsters has increased both nationally and globally and is not infrequently a gateway for youngsters into a criminal lifestyle. This thesis aims to investigate which crime prevention methods could and should be used when it comes to preventing children and/or youngsters from usingdrugs. The method used in the study is a structured literature review, which resulted in 9 reviewed papers in the subject area. The outcome of the literature review has been coded through a thematic review. Several different crime prevention methods have been identified and analyzed in the light of traditional crime prevention theories, the self-control theory as well as situational crime prevention theories.The thesis discusses the importance of successful crime prevention methods and the challenges that accompany them, suggesting that successful police practice in this matter can be achieved through local policing, trust, adapting methods and programs aimed at the target group, as well as involving families, peers, and the educational system in order to achieve a downward trend in substance use among youngsters.
5

Ett vakande öga : Övervakningskamerans roll i polisinsatserna vid Skandinaviens dödligaste terrorattentat

Åström, Kevin January 2024 (has links)
The purpose of this paper is to investigate the role of CCTV, Close Circuit Television, in the police operations during the deadliest terror attacks in Norway; the 2011 Oslo bombing and subsequent Utøya shooting, Denmark; the 2015 Copenhagen Krudttønen Cultural Centre and Synagogue shootings and Sweden; the 2017 Stockholm truck attack. Specifically, this paper aims to explain in what capacity CCTV has contributed to the police operations during the three attacks, as well as to investigate which problems have been noted with CCTV during the police operations. This study has been conducted through a qualitative content analysis to identify the prominent themes in which CCTV have been described in three after-action reports authored by each country’s national police agency. The study finds that the main contribution of CCTV lies in tracking and identifying a moving perpetrator, capturing pictures and film of the perpetrator which can be shared to police personnel as well as the public and as a whole contributing to further investigative measures. The problems with CCTV described in the reports are mainly that privately owned CCTV-cameras can be hard to locate, that CCTV film takes time to secure and analyze and that the quality of the film can vary greatly. In conclusion, the study suggests that the police forces should install more of their own controllable and actively monitored cameras to allow for more actionable use during terror attacks and other incidents. These cameras should be combined with AI software to further enhance the capability of the cameras and their operators.
6

Akademiska kurser i polisiärt arbete : En kvalitativ undersökning om vilka som läser dessa kurser och varför

Liljeqvist, Emelie January 2022 (has links)
Akademiska kurser i polisiärt arbete finns på Umeå universitet och Linnéuniversitetet och bedrivs utan inblandning av Polismyndigheten. Kurserna har många sökande och relativt få avhopp. Syftet med studien är att undersöka varför poliser läser akademiska kurser i polisiärt arbetet efter sin polisexamen. Studien är genomförd med kvalitativa intervjuer med poliser som läser akademiska kurser i polisiärt arbete. Studiens teoretiska ramverk utgår från motivationsteorierna Self-Determination Theory (Deci &amp; Ryan 2019) och Maslows (1987) behovshierarki. Teoretiska förklaringar har också sökts i sociologin där det finns belägg för att familjebakgrund påverkar personers utbildningskarriär. Bourdieus (1979) ”habitus” kan förklara hur människor påverkas av den miljö de växer upp i. Tidigare forskning visar att bristfälliga utbildnings- och utvecklingsmöjligheter för poliser ökar känslan av att inte utvecklas i sitt yrke och att det påverkar motivationen negativt (Holgersson 2005). Forskning om motivation till högre studier visar att drivkrafter finns i både inre och yttre motivation så som egen utveckling och karriärmöjligheter (Boyle &amp; Abdullah 2015, Byrne &amp; Flood 2005). Familjebakgrund är också något som tidigare forskning visar har betydelse för studieval (SCB 2016, Ahrne 2007). Studiens resultat visar att de personer som studera är i varierad ålder och har olika lång erfarenhet av polisyrket samt kommer från olika bakgrunder kopplat till högre studier. De tydligaste drivkrafterna till att studera är inre motivation så som egen utveckling. Besvikelsen över Polismyndighetens ointresse av studierna och hur akademisk kunskap värderas är något som med tydlighet framkom i studien.
7

Lagstadgad samverkan: En påverkan på det lokala polisiära arbetet? : En kvalitativ studie gällande Lag (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete och dess påverkan på det lokala polisiära arbetet.

Gardeblad, Josefin January 2023 (has links)
Sveriges kommuners lokala brottsförebyggande arbete ser väldigt olika ut. De flesta kommuner i Sverige har ett eget brottsförebyggande råd med lokala aktörer som polis, skola eller föreningar. Från och med den 1 juli 2023 kommer en ny lag att införas som ger svenska kommuner ett större ansvar för det lokala brottsförebyggande arbetet.  Syftet med denna studie är att undersöka och söka förståelse för hur en lagstadgad samverkan mellan kommuner och Polismyndigheten kan påverka det lokala polisiära arbetet. För att undersöka detta har studien genomfört semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner från kommuner samt poliser. Studien har ett kvalitativt förhållningssätt och har analyserat det insamlade materialet med en tematisk analys. Det teoretiska ramverket som studien har tillämpat är Danermarks samverkansteori tillsammans med begreppet "tvingande isomorfism" från den nyinstitutionella organisationsteorin. Baserat på studiens resultat har det identifierats en orosföreställning bland poliser för att kommunen i samband med den nya lagen kommer att ställa högre krav på exempelvis polisens tillgänglighet. Utifrån studiens resultat finns de orosföreställningar inför den nya lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete och dess påverkan på det lokala polisiära arbetet. Studien har också identifierat att de finns olika uppfattningar om hur väl förberedd organisationen är för en eventuell påverkan utav den nya lagen.
8

"Vi åker obältade..." : En kvalitativ studie om stressorer och möjliga förändringar i polisyrket

Örtlund, Emelie January 2020 (has links)
Bakgrund och syfte: Polisarbete är till sin natur stressigt och oförutsägbart men uppsatsen syftar till att undersöka stress som kan minimeras med hjälp av förändringar i arbetsmiljön. Syftet är att undersöka olika uppfattningar om stressorer som förekommer inom yrkeskåren bland poliser i yttre tjänst och vilka förändringar de upplever behöver ske för en mer hälsosam yrkeskår.    Metod: En intervjustudie med tio poliser som arbetar i yttre tjänst genomfördes. Intervjuerna var semistrukturerade och analysen genomfördes med en fenomenografisk analysmetod. Två analyser genomfördes, en gällande stress och en relaterad till förändringsarbete. Resultat: Analyserna resulterade i sex respektive fyra kategorier. Kategorier relaterade till stress: Bristande säkerhet, Dåligt anpassad utrustning, Polisiärt arbete och bristande utbildning, Strukturella förutsättningar, Avrapportering och Polis 24/7. Kategorier relaterade till förändring: Utökad utbildning, mer stöd och högre krav, Mer resurser, Enklare system och säkrare utrustning. Stress i polisyrket är något naturligt förekommande, men det finns faktorer som bidrar till ökad stress och respondenterna ger förslag på enklare förändringar som skulle minimera negativt laddad stress i yrket. Slutsats: Polisyrket är stressigt till sin natur, men det finns faktorer i arbetet som bidrar till högre självupplevd stress som kan förändras utan att det faktiska arbetet påverkas negativt, snarare tvärtom. För att minska självupplevd stress bland individer som arbetar i yttre tjänst krävs det noggranna genomgångar av rutiner, utrustning och polisiär utbildning. Detta för att på sikt få en mer hälsosam och hållbar yrkeskår. Det är viktigt att låta poliser verksamma i yttre tjänst komma till tals innan förändringar genomförs. Det är trots allt de som arbetar på en sådan position som vet vad som behöver förändras för att arbetet ska flyta på och inte förhindras av stressorer i yrket som skulle kunnat undvikas med hjälp av små medel. / Background and aim: Police work is stressful and unpredictable. The thesis aims to investigate stress that can be minimized by changes in the working environment. The aim of the study is to investigate different perceptions of stressors that occur in the occupational labor force among external service policemen and what changes they need for a healthier work environment. Method: An interview study with ten police officers was conducted. The interviews were semi-structured, and the analysis was conducted using a phenomenographic method. Two analyzes were conducted, one regarding stress and one related to change in the work environment. Results: The analyzes resulted in six respectively four categories. Stress: Lack of safety, Poorly adapted equipment, Police work and education, Structural conditions, Reporting and Police 24/7. Change: Extended education, more support and higher requirements, More resources, Simpler systems and Safer equipment. Stress in the police profession is somewhat naturally occurring, but there are factors that contribute to increased stress. Conclusion: The police profession is stressful, but there are factors in the work environment that contribute to higher self-perceived stress that can be changed without affecting the actual work.
9

Fem år efter Polismyndighetens omorganisation : Polisers egna uppfattningar av den nya reformen

Hillgren, Malmin, Olsson, Lina January 2020 (has links)
Studiens syfte var att undersöka hur anställda hos Polismyndigheten i mellersta Sverige har upplevt omorganisationen fem år efter att den genomfördes. Målet var att ta reda på de anställdas egna erfarenheter av omorganisationen, därav valdes den kvalitativa metoden som undersökningsmetod. Intervjuer utfördes av semistrukturerad karaktär med poliser hos Polismyndigheten. För att få ytterligare bakgrundsunderlag studerades den tidigare forskningen. Relevanta teorier som valdes ut var Sarneckis definition av kontroll, Tankebees analys av Beetham ́s legitimitetsteori samt Lewins modell om förändringsprocesser. Studiens resultat påvisade att de anställda ansåg att omorganisationen hade varit till fördel för deras arbete på en rad punkter. Men ett flertal aspekter åt det negativa hållet identifierades. Slutsatserna som drogs var att förutsättningarna för samarbete har ökat vilket också bidragit till en mer sammanhållen poliskår, men detta är dock inte tillräckligt för att gagna polisens effektivitet, eftersom den hindras av en organisationsstruktur som upplevs svår att arbeta utefter i praktiken. / The purpose of this study was to investigate how employees of the police in central Sweden experienced the reorganization in 2015. The aim was to find out the employees personal experiences, for which we choose to apply an qualitative method. To gain results, we implemented interviews of a semi-structured caracter. For further support we studied earlierrelevant studies. Sarnecki’s definition of control, Tankebee’s analysis of Beetham’s theory of legimicity as well as Lewins model of change, worked as guidelines for our studie.The main results found demonstrated that the employees considered the reorganization as a beneficial aspect regarding the work of the police. But there were a few negative aspects as well. The conclusion was drawn that the police force has become more united of the basis of a better cooperation within the police. This is not sufficiently to gain experienced effectiveness, since the structure of the organization is difficult to maintain in practice.
10

”Det fanns inte på kartan att vi skulle mötas av det våldet” : En kvalitativ studie om polisers upplevelser och erfarenheter av verksamhetens arbetssätt under påskupploppet i Örebro år 2022 / The work of the police during the Easter riot in Örebro

Anderzon, Fanny, Hedborg, Tilda, Sabani, Melinda January 2024 (has links)
Under påsken år 2022 eskalerade ett antal allmänna sammankomster på olika platser i Sverige till våldsamma upplopp med allvarliga konsekvenser. Händelserna har fått stor medial uppmärksamhet och en av städerna där upploppen skedde var Örebro. Forskning har visat att polisens arbete spelar en avgörande roll för uppkomst samt utveckling av upplopp och är därmed av intresse att studera. Föreliggande kvalitativa studie har syftat till att undersöka polisers upplevelser och erfarenheter av de arbetsmetoder som verksamheten använde under påskupploppet i Örebro, där ett stort fokus har lagts på den särskilda polistaktiken. Detta har uppnåtts genom fem semistrukturerade intervjuer med poliser som var inblandade i och/eller har goda kunskaper om arbetet med påskupploppet i Örebro. Ett teoretiskt ramverk användes som stöd vid analys av det insamlade materialet. Detta bestod av Flashpointmodellen (Flashpoints model of public disorder) och Newburns relativt nya förklaringsmodell för upplopp (The life cycle model for the analysis of riots). Av resultatet framgick en gemensam upplevelse av svårigheter att förbereda sig inför påskupploppet, som främst berodde på att händelsen var oförutsägbar och att tiden till förberedelser var bristande. Den särskilda polistaktiken som metod under upplopp upplevs av respondenterna som god, men implementeringen av denna brast. Detta var en följd av resurs- och kompetensbrist, men även fysiska förutsättningar på plats. Efter händelsen har ett omfattande utvecklingsarbete genomförts och metoden är idag fullt implementerad i region Bergslagen. Resultaten av studien förhåller sig väl till tidigare forskning och det teoretiska ramverket. / During Easter in 2022, a number of public gatherings in various locations in Sweden escalated into violent riots with serious consequences. The events have received a lot of attention in the media and Örebro was one of the cities where the riots took place. Research has shown that the work of the police plays a crucial role in the occurrence and development of riots and is therefore of interest to study. The current qualitative study has aimed to investigate police officers' experiences of the working methods that the authority used during the Easter riot in Örebro, where a large focus has been placed on the Special Police Tactics. This has been achieved through five semi-structured interviews with police officers who were involved in and/or have good knowledge of the work with the Easter riot in Örebro. A theoretical framework was used to support the analysis of the collected material. This consisted of the Flashpoint model of public disorder and Newburn's relatively new explanation model for riots (The life cycle model for the analysis of riots). The results revealed a common experience of difficulties in preparing for the Easter riot, which was mainly due to the fact that the event was unpredictable and that the time for preparation was insufficient. The Special Police Tactics as a method during riots are perceived by the respondents as good, but the implementation of this failed. This was a consequence of a lack of resources and skills, but also physical conditions on site. After the incident, extensive work with developmenting the working method was carried out, and the method is today fully implemented in the Bergslagen region. The results of the study relates well to previous research and the theoretical framework.

Page generated in 0.0678 seconds