Denna licentiatavhandling rör unga, pornografi och sexuell exponering; närmare bestämt unga mäns användning av pornografi, samt framför allt unga kvinnors sexuella exponering på internet. Sexuella representationer finns närvarande i vardagen och pornografikonsumtionen har ökat med internets utveckling, företrädesvis bland ungdomar. I utvecklingen av sin identitet testar de olika förhållningssätt och vägval, inte minst inom sexualitetens område. Unga män och kvinnor är uppvuxna med idealet om jämställdhet, men sexuella handlingar regleras också av underliggande föreställningar om kön och sexualitet. Unga män förväntas å ena sidan bli sexuellt attraherade av pornografi, å andra sidan förhålla sig kritiska till den. För unga kvinnor är förhållandet på sätt och vis det omvända. Samtidigt som de bör vara sexuellt återhållsamma, så förväntas de ta för sig sexuellt och vara sexuella på samma villkor som unga män. Syftet med licentiatavhandlingen är att undersöka vilka innebörder pornografianvändning och sexuell exponering har för unga vuxna. Den undersöker hur unga män och kvinnor mellan 18 och 25 år resonerar när det gäller erfarenheten av att titta på pornografi och att exponera sig sexuellt för andra och hur deras erfarenheter i dessa avseenden påverkar välbefinnandet, liksom hur de ser på sina egna handlingar i förhållande till de köns- och sexualitetsnormer som råder i omvärlden. Metoden är kvalitativa forskningsintervjuer. Både de unga kvinnorna och männen uttrycker en medvetenhet och ett motstånd gentemot de könsstrukturer som råder när det gäller pornografi och sexuell exponering. Ingen av dem vill betraktas som offer för sådana, utan tvärtom som aktiva subjekt med förmågan att kritiskt granska och ta spjärn mot dominerande normer. De unga männen menar att pornografin inte överensstämmer med verklighetens sexualitet, vilket har att göra med hur relationer och intimitet gestaltas i pornografin. De beskriver att pornografin är avskalad från känslomässig intimitet. Det får konsekvenser för deras egen användning, då denna avsaknad både utgör pornografins styrka och svaghet. Det är pornografins styrka eftersom användningen av pornografi kan innebära att man slipper engagera sig i en kroppslig sexuell samvaro, vilken alltid innebär ett visst mått av beroende av en annan part. Det är också pornografins svaghet då de porträtterade relationerna mellan könen upplevs som ojämlika och ibland svåra att acceptera. Männen upplever sig begränsade av de representationer av sexualitet som finns tillgängliga för dem. De unga kvinnorna som exponerar sig sexuellt för andra kämpar mot att värja sig mot objektifiering och stigmatisering i de fall de får nedsättande kommentarer på sina sexuella bilder. Samtidigt upplever de ett oberoende och känner sig stärkta som individer, när kommentarerna är positiva och personliga. Att använda pornografi och att exponera sig sexuellt får betydelse i de ungas vardag och kan berika denna. För de unga männen kan pornografianvändningen bli en enkel tillflykt i strävandet efter ett oberoende. Den sexuella exponeringen som äger rum inom ett socialt sammanhang, kan likaså sätta guldkant på tillvaron för kvinnorna, om bara kommentarerna är de rätta. Båda könen uppger att de utvecklas i takt med upplevda erfarenheter och att erfarenheterna ligger till grund för kommande handlingar. De lär sig att läsa av olika sammanhang inom pornografin och på olika sexuella exponeringswebbplatser. Efter hand anpassar de sina gränssättningar i dessa avseenden. Det kan gälla vilka bilder man väljer att lägga ut och publicera, eller vilken typ av scener man tar del av i pornografin. De unga männen och kvinnorna beskrivas som reflexiva individer i förhållande till pornografi och sexuell exponering. Skamkänslor och rädsla för stigmatisering reglerar de ungas handlingar. Sexualitet i denna skepnad är inte oladdad, även om en normalisering av fenomenen går att skönja. Inte sällan har de unga synpunkter på andra som exponerar sig sexuellt eller som tar del av pornografiskt material. Att man tror att andra påverkas negativt av att titta på pornografi eller att man tycker att andra personer går utanför normerna när det gäller sexuell exponering är typiskt för de unga i undersökningarna.

Young women have testified about how they feel forced to agree to hard sex that leaves them with pain and injuries. The aim of this study is to examine if there is a link between pornography and violence in adolescents’ intimate relationships. By using a theory that conducts that pornography consumers develops a sexual callousness, this study has analyzed materials selected through a coding process to answer the research questions and achieve the purpose of the study. A certain connection between pornography and violence was found as adolescents tend to use pornography as a way to get inspired and to learn about sex. When mainstream pornography contains violence and when school offer inadequate sex education, pornography sends out a one-sided depiction of sex that isn’t questioned or challenged. The author reached the conclusion that adolescents today are affected by pornography in a different way than older generations, because of how easily accessible internet pornography is today and because of how pornography has been normalized through media and therefor turned more hardcore. Further studies are considered necessary in order to investigate how the consequences of pornography can be prevented among adolescents, and measures has to be taken to educate teachers in order to give children and adolescents adequate sex education.

The thesis of this essay explores if there is a causation in youth (15-25 years) partnerrelationships between pornography consumption and sexual violence. The analysis includedperspectives of human rights, gender and consent. It has also been examined how to counteractthese issues and who’s responsibility it is to do so. These questions have been asked to sevenprofessionals in non-profit organizations through an interview study. A survey with 19-yearolds in high school about their experiences with pornography and sexual violence was alsomade. Because of low participation in the survey only part of it will be shown in the analysis.To process all the data of the studies, theories of gender and consent have been used. The resultsshowed that youths that contacts the non-profit organisations feel that they need to do whateversexual act that their partner wants them to. They could not always see themselves thatpornography was affecting their relationships and that the acts they were forced to do wasinspired from pornography. The questions asked to the youths played a role in how much of acausation the organisations could see. Pornography is not the only reason that sexual violencehas increased among youths, there are other things contributing, like how the whole society isvery sexualized and is very tolerant to violence in general. The youths had a hard timedetermining what sexual violence is and how complex consent is. Gender norms put pressureon them to act a certain way in their partner relationships and talk a special way about violence,sex and pornography. To see the causation, you need to have the knowledge about violence,gender and how to talk to youths. We cannot stop the use of pornography, but we can learn howto talk to young people about it and work pre-emptive to prevent more issues to evolve. Sexualviolence is a rights issue, but those rights that protect you from violence is not helpful inrestricting pornography. Conventions can be used to put more pressure on the state of Swedento act against these issues. Harmful standards must be prevented and there needs to be supportand openness to talk to youths about these issues.

Denna studie syftar till att undersöka hur sexuella läggningar och könsidentiteter, både inom och utanför de heteronormativa spektra, representeras i läroböcker. För att kunna besvara detta har en undersökning av hur sexualitet presenteras i fem samhällskunskapsläroböcker på gymnasiet genomförts. En innehållslig idéanalys har använts och data samlades in genom fem läroböcker som samtliga representerade sexualitet. Att undersöka detta område har varit relevant på grund av de revideringar som har genomförts i styrdokumenten, vad gäller sexualitet. Dessa revideringar kommer att implementeras följande höst. Dessa revideringar kommer att påverka hur lärare ska undervisa sina elever om sexualitet. Resultaten visar att sexuella läggningar presenterades främst genom bisexuella och homosexuella relationer. Sexuella läggningar presenterades i relation till de normer, exempelvis heteronormativitet, som finns i samhället. Människor som inte befinner sig inom de heteronormativa spektra blir ibland diskriminerade. Diskrimineringen kan leda till ett exkluderande från samhället på grund av deras sexuella läggning. Resultaten visade även på flertalet olika teman i relation till hur sexualitet presenteras i läroböcker. Dessa teman var bland annat kultur och religion, porträtteringen av kvinnan, arbete, politik, identitet och normer och relationen mellan kvinnor och män. Sammanfattningsvis, visade resultaten på en bred representation av sexualitet. Dessa representationer gick i flertalet fall att koppla till de revideringar kring sexualitet som gjorts i styrdokumenten. Även fast flertalet av läroböckerna representerade sexualitet bör inte materialet enskilt användas för att utbilda elever att använda ett kritiskt förhållningssätt gentemot dessa frågor.

During the last decade of the twentieth century both ’manhood’ and gender studies seems to have undergone changes. With the field of masculinity and the critical studies of men, added as ’subsections’ of broader gender studies, new knowledge has been produced to better grasp the production of gender and power relations of patriarchy. During the same decade as the ’metrosexual’ first appeared of the urban stage, acts of homophobia and attitudes towards ’manhood’ seems to have changed. The ’macho’ ideal from the eighties apparently gave way for a more inclusive and gentle masculinity and this ’softening’ of men resulted in ’the new man’ or ’new masculinity’. Brittish journalist and author Mark Simpson, who published the first ’obersvation’ of metrosexuality back in the nineties, now proposes that a new generation of metrosexual men have entered the international stage of masculinity. He calls them ’spornosexuals’. According to Simpson they are the heirs of the metrosexuals widened or feminized masculinity but instead of ’new man’ attitudes, fashion and grooming they focus their attention towards their own well chiseled, lean muscular and defined male bodies. This paper reviews academic texts on men, masculinity and the male body in an attempt to create a sociological understanding of the spornosexual expression and practice. / Under slutet av förra seklet verkade både ”manlighet” och genusvetenskap ha förändrats. Med nya fält som maskulinitet och kritiska mansstudier breddades studier av genus och ny kunskap har producerats för att bättre belysa produktionen av genus och patriarkala maktrelationer. Samma årtionde som den ”metrosexuella” mannen dök upp, verkade homofobi ha minskat och attityder kring manlighet förändrats. ”Macho-idealet” från åttiotalet hade till synes givit vika för en mera öppen och mildare maskulinitet, och denna mjukare manlighet resulterade i föreställningar om ”den nya mannen”. Journalisten Mark Simpson, som myntade begreppet ”metrosexualitet”, föreslår nu att en ny generation av metrosexuella klivit upp på den internationella maskulina scenen. Han kallar dem ”spornosexuella”. Enligt Simpson är de arvtagare av metrosexualiteten, men istället för mode och hår- och hudvård fokuserar de spornosexuella på sina egna välformade muskulösa manliga kroppar. Denna uppsats försöker genom akademiska texter om män, maskulinitet och den manliga kroppen sociologiskt belysa spornosexualitet.

<p>Våldtäkt är ett stort samhällsproblem, med över 3000 anmälda våldtäkter i Sverige 2007. Definitionen av våldtäkt är en tolkningsfråga som påverkas av moraliska synsätt. Denna syn</p><p>bygger på historiska, religiösa och kulturella faktorer och kring dem kretsar ett antal vedertagna myter. Sverige är känt för att ha kommit långt på väg mot ett jämställt samhälle, vilket skulle kunna innebära att svenskar har lägre acceptans för dessa myter. Få studier om våldtäktsmyter har gjorts i Sverige. För att granska ämnet närmare genomfördes en kvantitativ</p><p>studie med syfte att undersöka studenters attityder gentemot myter kring våldtäkt i en heterosexuell kontext. Detta genom att studera om samband förelåg mellan studenternas kön</p><p>och acceptans av dessa myter och utifrån teoretiska ramar analysera resultatet. Undersökningen utfördes med hjälp av en amerikansk framtagen mätskala, designad för just våldtäktsmyter, IRMA-skalan. Materialet analyseras sedan med hjälp av socialkonstruktivistiska angreppssätt, där bl.a. genus, hegemonisk maskulinitet, pornografi, könsroller, samt medias skildring och vinkling av våldtäktsproblematiken.</p><p>Den slutsats som kunnat dras av föreliggande studie var att svenska studenter generellt hade låg acceptans av våldtäktsmyter. Dock kunde könsskillnader skönjas, där kvinnor tenderade att ha lägre acceptans för myterna än männen.</p> / <p>Rape is a severe societal problem, with over 3000 police reports in Sweden in 2007. Defining rape is a question of interpretation, influenced by moral views, which are based on historical, religious and cultural ideas, surrounded by a few accepted myths. Sweden’s well-known for its progress concerning gender equality, which could be an indicator of low rape myth acceptance. There are few Swedish studies about rape myths. To</p><p>explore the subject closer, a quantitative study was carried through, with the aim to examine attitudes of university students, in relation to rape myths in a heterosexual context. This by examining whether a connection between the sex of the students and their acceptance of rape myths was found. The results were then analyzed through a theoretical frame. Using an</p><p>American measuring instrument, the IRMA-scale, the examination was carried out. The material was analyzed through a social constructivist perspective, where gender, hegemonic masculinity, pornography, gender roles and the media was used to explain the problems of rape. The conclusion of this study was that Swedish students had generally low rape myth acceptance. However, gender differences were discovered. Female respondents tended to have lower acceptance of the myths compared to the male.</p>

Våldtäkt är ett stort samhällsproblem, med över 3000 anmälda våldtäkter i Sverige 2007. Definitionen av våldtäkt är en tolkningsfråga som påverkas av moraliska synsätt. Denna syn bygger på historiska, religiösa och kulturella faktorer och kring dem kretsar ett antal vedertagna myter. Sverige är känt för att ha kommit långt på väg mot ett jämställt samhälle, vilket skulle kunna innebära att svenskar har lägre acceptans för dessa myter. Få studier om våldtäktsmyter har gjorts i Sverige. För att granska ämnet närmare genomfördes en kvantitativ studie med syfte att undersöka studenters attityder gentemot myter kring våldtäkt i en heterosexuell kontext. Detta genom att studera om samband förelåg mellan studenternas kön och acceptans av dessa myter och utifrån teoretiska ramar analysera resultatet. Undersökningen utfördes med hjälp av en amerikansk framtagen mätskala, designad för just våldtäktsmyter, IRMA-skalan. Materialet analyseras sedan med hjälp av socialkonstruktivistiska angreppssätt, där bl.a. genus, hegemonisk maskulinitet, pornografi, könsroller, samt medias skildring och vinkling av våldtäktsproblematiken. Den slutsats som kunnat dras av föreliggande studie var att svenska studenter generellt hade låg acceptans av våldtäktsmyter. Dock kunde könsskillnader skönjas, där kvinnor tenderade att ha lägre acceptans för myterna än männen. / Rape is a severe societal problem, with over 3000 police reports in Sweden in 2007. Defining rape is a question of interpretation, influenced by moral views, which are based on historical, religious and cultural ideas, surrounded by a few accepted myths. Sweden’s well-known for its progress concerning gender equality, which could be an indicator of low rape myth acceptance. There are few Swedish studies about rape myths. To explore the subject closer, a quantitative study was carried through, with the aim to examine attitudes of university students, in relation to rape myths in a heterosexual context. This by examining whether a connection between the sex of the students and their acceptance of rape myths was found. The results were then analyzed through a theoretical frame. Using an American measuring instrument, the IRMA-scale, the examination was carried out. The material was analyzed through a social constructivist perspective, where gender, hegemonic masculinity, pornography, gender roles and the media was used to explain the problems of rape. The conclusion of this study was that Swedish students had generally low rape myth acceptance. However, gender differences were discovered. Female respondents tended to have lower acceptance of the myths compared to the male.

Dagens reklam innehåller ofta bilder på attraktiva människor, klädda i avslöjande eller åtsittande kläder. Man använder sex rutinmässigt i reklam som ett kraftfullt PR-verktyg där pengar ligger som grund. Men det finns även reklam som saknar sexuellt innehåll och är neutral i sin framtoning. Den här uppsatsen behandlar dessa två typer av reklam; sexuellt kontra icke sexuellt innehåll. Frasen ”sex säljer” är otaligt upprepad och uppmärksammad i media och idén att sexuella bilder på något sätt skulle göra reklam mer effektfull är en kliché som uppkommit då det är nästintill omöjligt att verifiera eller förkasta. Det finns emellertid studier som visar att även om sex bidrar till ökad uppmärksamhet av produkten i reklamen behöver det inte nödvändigtvis leda till ett köpbeslut. En fördjupning i detta ämne har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Resultatet bygger på tio informanters uppfattning kring reklam med, respektive utan ett sexuellt innehåll. Materialet består av 16 bilder, där hälften innefattar ett sexuellt innehåll och andra hälften saknar sexuellt innehåll. Av dessa reklambilder fick informanterna välja tre tilltalande samt tre icke tilltalande bilder vilka skulle ligga till grund för respektive intervju. Våra frågeställningar är följande: hur uppfattar informanterna reklamerna med respektive utan sexuellt innehåll, och bidrar denna reklam till skönhetsideal och könsroller? I sådana fall hur? Undersökningen visar att större delen av informanterna är kritiska mot ett sexuellt innehåll i reklam där flertalet finner icke sexuell reklam som mer tilltalande. Vackra färger, humor och igenkänningsfaktor är element som vinner över en sexuell framställning i reklam. Vi kan urskilja en sexuell mättnad i form av samhällets och medias överpresentation av sexuellt innehåll. Enligt vissa av informanterna i undersökningen vidmakthåller det sexuella innehållet i reklamen ett skönhetsideal och normen idag som inte bara ställer krav på åskådaren men även dennes syn på modellens framställning i reklamen och hur hon bör se ut. Vårt resultat kan styrka teorin om att pornografin bidragit till att media, och däribland reklam, porträtterar kvinnan som underlägsen och passiv – ett sexobjekt som är till för att behaga mannen. Enligt teorier från van Zoonen (2007) är pornografin till för den manliga konsumenten vilket vi har hittat stöd för då flera informanter nämnde att porr är för män och att reklamen med sexuellt innehåll riktar sig till män. Vi har likaledes kunnat urskilja att stereotypa värderingar är förekommande i reklam och en anledning till bibehållandet av könsrollerna idag.

Er det alltid snakk om en objektivering av kvinner i pornografi? Og i så tilfelle, må denne objektiveringen alltid oppleves som passiv og nedverdigende? Og gjør den kvinner til ofre? Dette er bare noen av spørsmålene denne oppgaven tar for seg ved å undersøke ulike kvinnefremstillinger i heterofil mainstream pornografi. Med utgangspunkt i dannelse av karakterengasjement, tilskuer, innlevelse og identifisering, illustrerer oppgaven at kvinner i pornografi kan oppleves som aktive, sterke og nedverdigende. / Can women in heterosexual, mainstream pornography only be understood as objectified and degraded victims? Or is it possible to understand these representations otherwise? These are just some of the questions this thesis addresses by examining different female representations in mainstream heterosexual pornography. Through character engagement, spectatorship, empathy and identification, this thesis illustrates that they may be understood as active, strong and degrading rather than degraded.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.