<p>Syftet med denna studie är att belysa feminismens mångfald i förhållande till pornografi och därmed undersöka om feministisk pornografi, är genomförbart att producera. Som bisyfte har jag även resonerat kring om detta fenomen är en positiv utveckling för feminismen. Genom en kvalitativ textanalys och utifrån en queer och radikalfeministisk teoribildning har novellsamlingen Närstrid: Vanessa, vilken utger sig för att innehålla feministisk pornografi, analyserats. Resultatet visar att antologin uppnår kriterierna för vad feministisk pornografi innebär, men dock ter sig de återkommande verbala som fysiska maktuttrycken paradoxala att använda i kampen för jämställdhet.</p>

Reformerad pornografi är en receptionsstudie vilken undersöker hur tre stycken självidentifierade kvinnor upplever audiovisuell feministisk pornografi, mot bakgrund av-samt kännedom om heteronormativ mainstreampornografi. Informanterna har i förväg fått tillgång till materialet att betrakta, detta består av feministiska pornografiska kortfilmerna i filmsamlingen Dirty Diaries, för att leda in till ett givande samtal i enskilda semistrukturerade djupintervjuer. Via Laura Mulveys teori om den voyeuristiska blicken analyseras hur dessa kvinnor antog materialet. Med stöd från Petra Östergren, som även diskuterar Rubin Gayle, kommer även slutsatsen som kan låta självklar att yttras. Det vill säga att individuella preferenser styr en del av betraktarens visuella lust. Studien resulterar i att feministisk pornografi förklaras som ett utrymme där den kvinnliga sexualiteten och njutningen tillåts figurera på egna villkor.

No description available.

Debatten om porr är i dagsläget starkt polariserad och frågan om huruvida porr kan påverka ungdomar är något som oroar flera. I det sociala arbetet hanteras frågan om sexualitet och porr när det gäller unga framförallt av kuratorer på Ungdomsmottagningen. I denna studie har vi syftat till att fördjupa förståelsen för hur detta arbete kan se ut i fråga om särskilda metoder arbetsplatsen använder, men även åsikter som kuratorerna har om porr. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med åtta verksamma kuratorer på Ungdomsmottagningen. Intervjuerna transkriberades sedan och analyserades med hjälp av radikalfeministisk teori samt teorin om sexuella manus.   Vår studie visar att det saknas utarbetade metoder som samtliga ungdomsmottagningar i landet använder sig av, men det finns ett gemensamt förhållningssätt som utgör grunden för alla samtal med unga. Detta förhållningssätt kan summeras till öppet, tolerant och icke-värderande. I frågan om porr påtalade flera respondenter att det viktigaste är att inte på något sätt moralisera över den unges porranvändning. Detta visade sig dock innefatta vissa svårigheter som härstammade från att de flesta av kuratorerna är kritiskt inställda till porr på grund av bland annat porrindustrin, förmedlandet av vissa normer och eventuell påverkan på unga människor. Att kunna möta den unga utan att moralisera över dennes porranvändning balanseras med en motvilja att uppmuntra denna. I denna ambivalenta balansgång mellan professionalitet och privata åsikter, i en kontext av en polariserad samhällsdebatt, kan den professionella behöva stöd i sin yrkesroll.

This paper is a research review in the realm of censorship systems andfiltering systems. It applies ethical considerations to the creation of censorshipsystems bringing forward discussion on the ethics of technology with thepurpose of limiting access to information.There is active research being done in the area of automatic content filteringand censorship systems. These are systems that can filter out undesiredmaterial, typically from the Internet, automatically. Used in some nations,many schools and even mandated in some libraries there are many ethicalquestions raised concerning censorship and access to information.Part of the review concerns the level of accuracy of these systems presentedby researchers in the field and the different approaches used. Reviewedarticles centre around automatic content classification and filtering ofpotentially harmful materials with regards to minors while some relate tocensorship technology in a wider sense.Results show a general lack of discussion concerning the ethics of thetechnology in the research reviewed. Most of the filtering systems underdiscussion are concerned with pornographic material. The existence of somekind of moral guidelines are often implied but hardly explored explicitly ordefined. The most common techniques are intelligent content filters in theforms of textual or visual analysis and increasingly both combined. Resultsindicate a high reliability for filtering pornography and significantly lowerresults for other domains. / Program: Bibliotekarie

<p>I föreliggande antologi har vi undersökt några aspekter av välbefinnande. Vi presenterar och analyserar ett urval av företeelser som kan sägas syfta till att skapa välbefinnande och kan vara en del av individers identitetsskapande. Företeelserna vi har valt att studera är: relationer på Internet, heminredning, hälsa, husdjur, samt unga kvinnors tankar om pornografi.Metoden vi har använt är kvalitativ, till grund för analysen ligger observationer och intervjuer. Vi har arbetat enligt grundad teori, det vill säga att vi från början inte hade några teoretiska utgångspunkter, utan vi har arbetat fram våra frågeställningar utifrån de data vi samlat in.Vi visar på att de olika företeelserna kan fungera som medel för att uppnå välbefinnande, men att de även kan orsaka det motsatta. Individernas förhållningssätt till dessa företeelser utgör också en del i deras identitetsskapande.</p>

I föreliggande antologi har vi undersökt några aspekter av välbefinnande. Vi presenterar och analyserar ett urval av företeelser som kan sägas syfta till att skapa välbefinnande och kan vara en del av individers identitetsskapande. Företeelserna vi har valt att studera är: relationer på Internet, heminredning, hälsa, husdjur, samt unga kvinnors tankar om pornografi.Metoden vi har använt är kvalitativ, till grund för analysen ligger observationer och intervjuer. Vi har arbetat enligt grundad teori, det vill säga att vi från början inte hade några teoretiska utgångspunkter, utan vi har arbetat fram våra frågeställningar utifrån de data vi samlat in.Vi visar på att de olika företeelserna kan fungera som medel för att uppnå välbefinnande, men att de även kan orsaka det motsatta. Individernas förhållningssätt till dessa företeelser utgör också en del i deras identitetsskapande.

Disputats, Uppsala. / Summary in Swedish.

Pornografi är ett ämne som diskuteras och lyfts i den allmänna debatten med jämna mellanrum. På senare tid har delar av debatten handlat om hur ungdomar exponeras för pornografi i tidig ålder och att detta i sig skulle kunna vara en anledning till de sexuella trakasserier som unga bevittnar i skolmiljön. Därav blir en viktig del i denna problematik att lärare diskuterar ämnet med eleverna för att de ska få en ökad förståelse och kunna problematisera ämnet. Av dessa anledningar har syftet med denna studie varit att undersöka hur lärare förhåller sig till pornografi i sexualundervisningen. Insamlingen av data skedde via fyra semistrukturerade intervjuer som sedan bearbetades utifrån tematisk analys med utgångspunkt i Braun och Clarkes 6-stegs modell. Begreppen diskurs, genussystem och heteronormativitet har använts i analysen av data. Studiens resultat pekar på att det till viss del existerade en gemensam uppfattning av definitionen pornografi, lärarna ansåg att det fanns ett behov av att diskutera ämnet och de flesta lärarna tog upp ämnet i undervisningen och relaterade ofta pornografi till bland annat normer, ideal och stereotyper. Slutligen gällande lärarnas egna åsikter om pornografi i relation till undervisningen rådde en ambivalens hos lärarna då de å ena sidan ansåg att pornografi var dålig och negativ, och å andra sidan att den kunde vara informativ och stimulerande.

Pornografikonsumtionen och dess lättillgänglighet påverkar ungdomars syn på könsroller, makt, identitet och sexualitet. Utifrån detta är syftet med denna studie att undersöka vilka diskurser som uppstår i det valda materialet när ungdomar talar om sina erfarenheter av pornografi. Således utgår studien från frågeställningar om vilka diskurser som finns rörande könsroller, makt, identitet och sexualitet i relation till pornografi. Genom att utgå från genusvetenskapens teoribildning kring begreppen; genusstruktur; hegemonisk maskulinitet; jagidentitet och kropp; könsroll; makt samt rena relationen och plastisk sexualitet, utförs en diskursanalys på två kortfilmer (cirka 15 minuter vardera) bestående av intervjuer med unga killar och tjejer. Resultatet visar att flertalet diskurser går att finna samt att dessa skiljer sig åt beroende kön och sexuell läggning.