Bakgrund Årsredovisningens berättande delar utgör numera majoriteten av årsredovisningen. De berättande delarna hjälper läsaren att tolka den finansiella informationen. Därmed är läsbarheten i de berättande delarna viktig för årsredovisningens användbarhet. Tidigare studier har kommit fram till att företag medvetet försämrar årsredovisningens läsbarhet för att dölja skadlig information och därigenom vilseleda läsaren. Syfte Studiens syfte är att förklara variation i läsbarhet mellan svenska börsnoterade företags årsredovisningar. Metod Denna kvantitativa studie tar sin utgångspunkt i ett eklektiskt och deduktivt angreppssätt där både läsbarhets- och redovisningsteorier ligger till grund för hypotesutvecklingen. Studien utgår från en tvärsnittsdesign där studiens empiriska material utgörs av sekundärdata som är hämtad från företags årsredovisningar. Variation i årsredovisningars läsbarhet analyseras med multipel linjär regression. Slutsats Studiens resultat visar att det finns ett starkt positivt samband mellan lönsamhet och läsbarhet och således har mindre lönsamma företag en lägre läsbarhet i sina årsredovisningar. Resultatet påvisar även att det förekommer svaga skillnader i årsredovisningars läsbarhet mellan olika branscher. Vidare indikerar analysen att större företag skriver längre texter och därigenom mer svårläst. / Introduction Nowdays the narrative parts are the majority of the annual report. The narrative parts help the reader to interpret the financial information. Thus, the readability is important for the usefulness of the annual report. Prior research has found that corporations strategically use the language as a tool to hide information and to obfuscate the reader. Purpose The purpose of this study is to explain variation in readability between Swedish listed corporations’ annual reports. Method This quantitative study is based on an eclectical and deductive approach where both theories of readability and accounting theories have formulated the hypotheses. A cross-sectional design has been used and the study's empirical data consist of secondary data, derived from annual reports. Variation in annual reports readability has been analysed by multiple linear regression. Conclusion The result shows that there is a strong positive correlation between profitability and readability, thus less profitable corporations have lower readability in their annual reports. The result also shows that there are weak differences in the annual reports' readability between different industries. Furthermore, the analysis indicates that larger companies write longer texts and thus more difficult.

Inledning År 2014 utfärdade Rådet för Kommunal Redovisning ett explicit krav om att svenska kommuner ska komponentredovisa materiella anläggningstillgångar. Tidigare studier visar att kommuners efterlevnad av redovisningsreglering är bristfällig och att ny reglering tar lång tid att implementera, samtidigt som det principbaserade regelverket ger upphov till skillnader i gjorda bedömningar. Syfte Studiens syfte är att utforska hur de svenska kommunerna har hanterat det nya explicita kravet på komponentredovisning, och förklara skillnader i uppskattningar och bedömningar avseende komponentindelning samt nyttjandeperioder. Metod Studien är av ett kvantitativt slag med en deduktiv ansats, där 18 hypoteser avseende kommunernas redovisningsval har formulerats. En tvärsnittsdesign har använts, och datainsamlingen har huvudsakligen skett genom enkäter. Studien har begränsats till tillgångsslaget gator och vägar. Slutsatser Analysen visade att 39,4% av de studerade kommunerna ännu inte hade implementerat komponentredovisning för gator och vägar vid slutet av år 2016. Kommunens storlek visade sig vidare ha ett signifikant positivt samband med tillämpningen av komponentredovisning. En stor spridning i både antalet redovisade komponenter och längden på bedömd nyttjandeperiod uppvisades hos de studerade kommunerna. Kommunens storlek och förekomsten av ett minoritetsstyre visade sig ha signifikanta positiva samband med antalet komponenter som kommunerna redovisade. / Introduction In 2014, the Council for Municipal Accounting issued an explicit requirement that Swedish municipalities have to implement component depreciation of tangible fixed assets. Previous studies show that municipalities' compliance with accounting regulations is inadequate and that new regulation takes a long time to implement, while the principle-based regulatory framework gives rise to differences in assessments. Purpose The purpose of the study is to explore how the Swedish municipalities have handled the new explicit requirement for component accounting, and explain differences in estimates and assessments regarding component classification and useful lives. Method The study is of a quantitative nature with a deductive approach, where 18 hypotheses regarding municipalities' accounting choices have been formulated. A cross-sectional design has been used, and data collection has mainly taken place through surveys. The class of assets included in the study has been limited to roads. Conclusions The analysis showed that 39.4% of the municipalities studied had not yet implemented component accounting of roads at the end of 2016. The size of the municipality proved to have a significant positive relation to the implementation of component accounting. A large spread in both the number of reported components and the length of the estimated useful life was shown in the municipalities studied. The size of the municipality and the existence of a minority rule proved to have significant positive correlations with the number of components reported by the municipalities.

Titel: Avsatt för kommuner - En kvantitativ studie om hur kommuner förhåller sig till redovisningsval kopplat till avsättningar Författare: Olof Johansson och Elias Viklund Handledare: Torbjörn Tagesson  Bakgrund: Kommunal redovisning regleras av kommunal redovisningslag och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Likt privat sektor upprättas den finansiella redovisningen baserat på bokföringsmässiga grunder vilket skapar ett tolkningsutrymme för uppskattningar och bedömningar. Detta utrymme har visat sig problematiskt i politiska organisationer och kan användas för att påverka eller ändra det finansiella resultatet. Genom att undvika för stora överskott alternativt underskott kan politiker frångå kritik för överbeskattning eller ineffektiv resursanvändning. Det har tidigare observerats att kommuner genom uppskattningar och bedömningar kopplande till avsättningar frångått god redovisningssed för att uppnå politiska egenintressen. Till skillnad från privat sektor saknar kommunal redovisning straffrättslig förankring, vilket ökar incitamentet för resultatstyrning. En oriktig och missvisande bild av kommunernas årsredovisningar försvårar inte bara nationell jämförbarhet, det hindrar också intressenters möjlighet till granskning och ansvarsutkrävande.  Syfte: Studiens syfte är att förklara förekomsten av övriga avsättningar i kommunernas årsredovisning samt i vilken omfattning rapporteringen följer gällande upplysningskrav och vilka faktorer som kan förklara variationen av kommunernas hantering av upplysningskraven.  Metod: Studien tar en deduktiv ansats med ett eklektiskt tillvägagångsätt där både institutionell teori samt positiv redovisningsteori används för att förklara det empiriska fenomenet. Det är en kvantitativ studie med en tvärsnittsdesign som ämnar förklara det observerade fenomenet vid en specifik tidpunkt. Den empiri som används i studien bygger på sekundärdata hämtad från kommunernas årsredovisningar samt Statistiska centralbyrån.  Resultat: Studien fann att faktorerna storlek, skattesats och regionstillhörighet har en förklarande förmåga för upprättandet av avsättningar. Vidare kunde kommunernas efterlevnad av upplysningskrav förklaras av faktorerna storlek, bidragsintäkter, skattebas, justerad soliditet samt regionstillhörighet. Resultatet föreslår att kommuner fortfarande bryter mot god redovisningssed samt att redovisningsval influeras av institutionella faktorer.  Kunskapsbidrag: Studien bidrar till ökad kunskap om vilka faktorer som påverkar förekomsten av avsättningar samt vad som påverkar variationen av efterlevnad av upplysningskrav inom svensk kommunal sektor. / Title: Set aside for municipalities Authors: Olof Johansson and Elias Viklund Supervisor: Torbjörn Tagesson  Background: Swedish municipal accounting is regulated by the Municipal Accounting Act with additional regulation from Rådet för kommunal redovisning (Council for Municipal Accounting). As in the private sector, municipal financial reporting is prepared on accrual-based principles, which require certain estimates and judgments to be made. This discretion has proven problematic in public organizations and can be used to manipulate financial information. By avoiding reporting large surpluses or deficits, politicians can deflect criticism of over-taxation or inefficient use of resources. In the Swedish context, municipalities have shown to deviate from generally accepted accounting principles using discretion related to reported provisions, to gain political benefits. Incentives to engage in earning management are further increased by the fact that there is no connection to the penal code. Misleading financial statements skew national comparability and interfere with stakeholder’s ability to scrutinize and demand accountability.  Purpose: The purpose of this study is to explain the occurrence of provisions in municipalities’ annual reports and to what extent reporting complies with disclosure requirements. The study also tries to identify why there are differences between municipal disclosure compliance.  Method: The study is constructed based on a deductive approach using an eclectic approach with the established theories Institutional theory and Positive accounting theory to explain the empirical phenomenon. It is a quantitative study with a cross-sectional design aiming to explain the observed phenomenon during a specific point in time. Secondary data is collected from the municipality’s website as well as the Swedish Central Statistics Office.  Conclusion: The study concludes that the municipality’s size, tax rate and regional collaboration influence the occurrence of provisions. It also finds that disclosure compliance can be explained by factors relating to size, government grants, tax base, adjusted solidity, and regional collaboration. The result suggests that municipalities are deviating from generally accepted accounting practice and that accounting choice is influenced by institutional factors.  Contribution: The study contributes to increased knowledge about the factors that influence the occurrence of reported provisions, as well as factors that can help explain variations in disclosure compliance within the Swedish municipal sector.

Inflytandet från internationella standardsättare har lett till att nationella redovisningsregelverk till stor del utformats efter internationella redovisningsstandarder. Sedan år 2014 är större onoterade svenska företag därför skyldiga att upprätta finansiella rapporter i enlighet med K3- eller K4-regelverket, som fastställts av Bokföringsnämnden. Det frivilliga valet mellan redovisningsregelverk kan leda till minskad jämförbarhet i finansiella rapporter, vilket påverkar investerares och intressenters beslutsfattande. Denna problematik påverkas ytterligare av resultatmanipulering, där företagsledningen manipulerar finansiella rapporter för att gynna sina egna intressen. Tidigare forskning tyder på både positiva och negativa samband mellan implementering av IFRS och resultatmanipulering. Denna studie analyserar sambandet mellan tillämpade redovisningsstandarder (K-regelverk) och resultatmanipulering i större onoterade svenska företag, för att belysa hur valet av regelverk påverkar ledningens opportunistiska incitament för resultatmanipulering. Med hjälp av en regressionsmodell analyseras sambandet med olika variabler förknippade med resultatmanipulering genom hypotesprövning. Sambanden analyseras sedan utifrån Institutionell teori, Agentteori och Positiv redovisningsteori. Resultaten visar att tillämpat K4-regelverk och revisioner utförda av big four byråer har signifikanta negativa samband med resultatmanipulering, vilket indikerar att striktare redovisningsstandarder minskar opportunistiska incitament för finansiell rapportering. Företagsstorlek, skuldsättning, forsknings- och utvecklingsutgifter samt goodwill visar positiva signifikanta samband med resultatmanipulering, vilket tyder på att större och mer skuldfinansierade företag, såväl som de som investerar i immateriella tillgångar, är mer benägna att manipulera det redovisade resultatet. Studien drar slutsatsen att frivilligt antagande av K4-regelverket (frivilligt IFRS-antagande) inte ökar incitamenten för resultatmanipulering jämfört med K3-regelverket, i motsats till resultat från tidigare studier utförda i andra länder. Detta indikerar att institutionella och kulturella faktorer kan påverka effektiviteten hos redovisningsstandarder för att minska resultatmanipulering. Sammantaget ger studien bevis för att specifika redovisningsstandarder och företagsegenskaper har signifikanta samband med resultatmanipulering, vilket bidrar till förståelsen av redovisningspraxis i svenska onoterade företag. / The influence of international standard setters has led to national accounting regulations being mainly modeled after international accounting standards. Since 2014, larger unlisted Swedish companies have been required to prepare financial reports in accordance with the K3 or K4 accounting regulations, as established by the Swedish Accounting Standards Board. The voluntary choice between accounting regulations can lead to reduced comparability in financial reports, affecting decision-making by investors and stakeholders. This issue is further affected by earnings management, where company management manipulates financial reports to benefit their own interests. Previous research suggests both positive and negative relationships between IFRS implementation and earnings management. This study investigates the relationship between applied accounting standards (K-regulations) and earnings management in large unlisted Swedish companies, to highlight how the choice of regulation affects management's opportunistic incentives for earnings management. Using a regression model, the significance of various variables associated with earnings management is assessed through hypothesis testing. The relationships are then analyzed based on Institutional theory, Agency theory and Positive Accounting Theory. The study’s results show that the applied accounting standard (K4) and big four audits have a significant negative relationship with earnings management, indicating stricter accounting practices reduce opportunistic incentives for financial reporting. Firm size, leverage, research and development expenditures and goodwill show positive significant relationships with earnings management, suggesting larger and more leveraged firms, as well as those investing in intangible assets, are more prone to manipulate earnings. The study concludes that voluntary adoption of the K4 standard (voluntary IFRS adoption), does not increase earnings management incentives compared to the K3 standard, contrasting with previous findings from studies conducted in other countries. This indicates that institutional and cultural factors may influence the effectiveness of accounting standards in mitigating earnings management. Overall, the study provides evidence that specific accounting standards and firm characteristics significantly impact the extent of earnings management, contributing to the understanding of accounting practices in Swedish unlisted firms.

<p><em>Background:</em> The international accounting standard regarding goodwill gives opportunities to several accounting procedure choices, as goodwill is a complex, intangible asset. The valuation of goodwill affects equity/asset ratio and income statement, which gives that the stakeholders’ impression of the group’s financial statement is affected by the valuation of this asset. It has been pointed out that difficult economic times bring impairment loss to the fore. During financial crisis, equity/asset ratio may be significant as the economy of the groups is expected to be strained.</p><p><em>Purpose:</em> The purpose of this essay is to explain the appearance of the possible relationship between a group’s impairment loss for goodwill and their equity/asset ratio, during financial straits. Watts and Zimmerman’s debt/equity hypothesis serve as the starting point for our study. This hypothesis expresses, ceteris paribus, that the larger debt/equity ratio, the more likely it is to select accounting procedures that shift reported earnings from future periods to the current period. According to the hypothesis there should be a positive relationship between a group’s equity/asset ratio and their percentage share of goodwill impairment loss. A high equity/asset ratio would motivate a higher impairment loss for goodwill, as a lower equity/asset ratio would induce a lower impairment loss.</p><p><em>Method:</em> We decided to investigate all groups with the parent company listed on Nasdaq OMX Stockholm within the sectors financials and industrials. In financials, banks were excluded. The data was collected from annual reports of 2008 and was analyzed with the statistical analyzing methods correlation and regression.</p><p><em>Result/conclusion:</em> For those industrial groups which have had impairment loss for goodwill, the result is in accordance with Watts and Zimmerman’s hypothesis. A strong positive linear relationship could be found for those groups, but not for the sector as a whole. The equity/asset ratio therefore seems to not affect the decision of whether to lose impairment or not, but when the decision is made, the ratio of equity/asset seems to affect the size of the impairment loss. Within the financial sector, no relationship could be found – neither for the groups which have had impairment loss nor the sector as a whole.</p>

Background: The international accounting standard regarding goodwill gives opportunities to several accounting procedure choices, as goodwill is a complex, intangible asset. The valuation of goodwill affects equity/asset ratio and income statement, which gives that the stakeholders’ impression of the group’s financial statement is affected by the valuation of this asset. It has been pointed out that difficult economic times bring impairment loss to the fore. During financial crisis, equity/asset ratio may be significant as the economy of the groups is expected to be strained. Purpose: The purpose of this essay is to explain the appearance of the possible relationship between a group’s impairment loss for goodwill and their equity/asset ratio, during financial straits. Watts and Zimmerman’s debt/equity hypothesis serve as the starting point for our study. This hypothesis expresses, ceteris paribus, that the larger debt/equity ratio, the more likely it is to select accounting procedures that shift reported earnings from future periods to the current period. According to the hypothesis there should be a positive relationship between a group’s equity/asset ratio and their percentage share of goodwill impairment loss. A high equity/asset ratio would motivate a higher impairment loss for goodwill, as a lower equity/asset ratio would induce a lower impairment loss. Method: We decided to investigate all groups with the parent company listed on Nasdaq OMX Stockholm within the sectors financials and industrials. In financials, banks were excluded. The data was collected from annual reports of 2008 and was analyzed with the statistical analyzing methods correlation and regression. Result/conclusion: For those industrial groups which have had impairment loss for goodwill, the result is in accordance with Watts and Zimmerman’s hypothesis. A strong positive linear relationship could be found for those groups, but not for the sector as a whole. The equity/asset ratio therefore seems to not affect the decision of whether to lose impairment or not, but when the decision is made, the ratio of equity/asset seems to affect the size of the impairment loss. Within the financial sector, no relationship could be found – neither for the groups which have had impairment loss nor the sector as a whole.

Inledning: Svenska kommuners verksamhet betecknas som säregen. Till detta hör att kommunerna skiljer sig från den privata sektorn i avseende på målsättning och utförande. En utav de särdrag som finns inom kommunerna är deras redovisning av pensionerna som skall ske enligt blandmodellen. Ett flertal studier har lyft upp farhågor om att redovisningen enligt blandmodellen anses leda till diskretionära tolkningsutrymmen som troligtvis kommer utnyttjas av politikerna i syfte att påverka redovisningen. En del av de diskretionära åtgärder som antas vara möjliga är pensionsförvaltning av de förmånsbestämda pensionerna. Syfte: Studiens syfte är att förklara kommunernas val av förvaltning av de förmånsbestämda pensionerna. Metod: En deduktiv ansats har använts i studien för att kartlägga de olika teoretiska förhållandena mellan pensionsförvaltning och pensionsredovisning. Studiens utförande grundar sig i att tillföra en ny inblick i redovisningsforskningen. För att åstadkomma detta har tolv hypoteser sammanställts och prövats utifrån den statistiska analysen. Slutsatser: Studien har visat att variabeln lönsamhet har varit signifikant inom samtliga analyser. Detta har lett till att hypotesen om resultatutjämning har använts som en förklaring till kommunernas val av pensionsförvaltning. Variablerna befolkningsstorlek och befolkningsförändring har även de visat sig påverka valet av pensionsförvaltningen. I den logistiska regressionen har det dock varit problematiskt att införa samtliga variabler i samma modell. Därför har hypoteserna om befolkningsstorlek och befolkningsförändring förkastats tillsvidare. Hypoteserna som utformades har stundom växlat mellan positiv redovisningsteori och institutionell teori för att på så vis ge en mer utförligt förklaring. De anses därför ha bidragit var på sitt sätt till att förklara valet av pensionsförvaltningen. / Introduction: Swedish municipalities’ operations are described as being distinctive. This means that the municipalities differ from the private sector in terms of goal settings and performance. One of the characteristics found in the municipalities is their reporting of pensions that is to be accounted for according to the mixed model. Several studies have brought forward concerns that the accounting according to the mixed model may give rise to discretionary interpretations that assumedly are going to be exploited by the politicians in order to affect the financial reporting. A part of the discretion that is used in the earnings management is assumed to occur in the pension management of the defined benefit pension plans. Aim: The aim of the study is to explain the municipalities’ choice of management of the defined benefit pension plans. Method: A deductive approach has been used in the study to identify different theoretical relationships between the pension management and pension accounting. The study's design was based on providing a new insight into accounting research. To achieve this, twelve hypotheses were formulated and later tested using the statistical analysis. Conclusions: The study has shown that the variable profitability has been significant in the overall analyzes. This has led to the hypothesis that income smoothing could be used as to explain the municipalities’ choice of pension management. The variables population size and population change have also been shown to affect the choice of pension management. Doing the logistical regression with all the variables was however problematic. Therefore, the hypotheses on population size and population change have been rejected for the time being. The hypotheses that were designed have been interchangeable at different points between positive accounting theory and institutional theory, which has led to a more detailed explanation. They are therefore considered to have contributed each in its own way to explain the choice of pension management.

I början av 2018 började den nya standarden IFRS 9, framtagen av IASB, gälla. Standarden ersätter den tidigare IAS 39 som behandlar finansiella instrument och är framtagen efter den stora finanskrisen under 2000-talet. I samband med implementeringen av IFRS 9 kan ett företags klassificerings, omklassificerings, redovisning och värdering samt nedskrivning av finansiella tillgångar påverkas annorlunda. Till följd av detta kommer det uppstå större skillnader mellan det svenska regelverket K3, som grundats på IFRS, och den nya standarden i IFRS beträffande finansiella tillgångar. Studien är en komparativ analys med typfall där tre fiktiva företag jämförs för att se vilka skillnader som finns mellan K3 och RFR 2/IFRS i hanteringen av finansiella tillgångar. De delar som belyses i studien är klassificering, omklassificering, redovisning och värdering samt nedskrivning. Skillnaderna som uppstår analyseras främst ur ett modifierat intressentperspektivmed inslag av positiv redovisningsteori och möjligheter till utdelning för investerare. Analysen i studien utgår till stor del från de kvalitativa egenskaperna som anges i IASB:s föreställningsram och i Bokföringsnämndens (BFN) vägledning för K3. De kvalitativa egenskaperna analyseras utifrån ett modifierat intressentperspektiv med investerare och företagsledare i fokus. Investerare har ett ekonomiskt intresse i företag och efterfrågarekonomisk information från företag som kan påverka deras prognoser och beslutstagande. Företagsledare använder den ekonomiska informationen för att kunna fatta viktiga beslut iföretaget. Det är även viktigt för företagsledaren att se om ett av regelverken har en större positiv effekt på redovisningen och därför är att föredra. Studiens syfte är att belysa de mest väsentliga skillnaderna angående finansiella tillgångar och deras förfarande och hur dessa skillnader påverkar investerare och företagsledare samtutdelningsmöjligheterna i ett företag. En redogörelse av de båda redovisningsstandarderna görs i början av studien för en lättare läsförståelse och för att ge läsaren en förståelse av de bådaregelverken. Analysen gällande de kvalitativa egenskaperna utifrån intressentteorin hjälper till att belysa de mest signifikanta skillnaderna mellan K3 och RFR 2/IFRS 9.Resultatet från studien visar att skillnaderna mellan regelverken främst är redovisningsteknisk i hur den finansiella informationen presenteras. Samtidigt som den största skillnaden mellanK3 och RFR 2/IFRS 9 gällande nedskrivningar inte har någon effekt på ekonomin i företaget på lång sikt. Slutsatserna från studien är att ett företag som väljer att tillämpa RFR 2/IFRS framför K3 kommer en del av de kvalitativa egenskaperna stärkas sett ur studiens intressentperspektiv. Väljer ett företag istället att tillämpa K3 kommer deras utdelningsmöjligheter upplevas starkare i ett tidigare skede på grund av periodiseringseffekterna. Vidare har studien praktiskt bidragit till att visa hur företag i praktiken kan tillämpa standarderna K3 och RFR 2/IFRS 9. Detta hjälper ett företag att välja vilken standard de ska välja när de står i ett vägval mellan vilken av standarderna de ska tillämpa. / At the beginning of 2018, the new International Financial Reporting Standard (IFRS 9) developed by the International Accounting Standards Board (IASB), began to be valid. The standard replaces the previous International Accounting Standard (IAS) 39, which deals with financial instruments, and is developed after the major financial crisis during the 2000s. In correlation to the implementation of IFRS 9, a company's classification, reclassification, recognition and valuation and impairment of financial assets may be affected differently. As a result, there can be major differences between the Swedish regulatory framework K3, that is based on IFRS, and the new IFRS standard for financial assets. This study is a comparative analysis with hypothetical cases where three fictitious companies are compared to highlight the differences that exist between K3 and Rådet för finansiell rapportering (RFR) 2/IFRS in the management of financial assets. The parts that are brought up in the study are classification, reclassification, accounting and valuation as well as impairment. The differences that arise are mainly analyzed from a modified stakeholder perspective with elements of positive accounting theory and opportunities for dividend. The analysis in this study is largely based on the qualitative characteristics stated in the IASB Performance Framework and in the Accounting Board's guidance for K3. The qualitative characteristics are analyzed based on a stakeholder perspective with investors and business leaders in focus. Investors have a financial interest in companies and request financial information from companies that may affect their forecasts and decision making. Business executives use the financial information to make important decisions in the company. It is also important for the business manager to see if one of the standards has a positive effect on the accounting and is therefore preferable. The purpose of this study is to highlight the most significant differences regarding financial assets, their procedures and how these differences affect investors and business managers but also the dividend opportunities of a company. A presentation of the two regulations is made at the beginning of the study for an easier reading comprehension and to give the reader an understanding of the two accounting standards. The analysis of stakeholder theory helps to highlight the differences in K3 and RFR 2/IFRS 9 for the analysis of the qualitative characteristics of the report. The results in this study shows that the differences between the regulations are primarily accounting techniques in how the financial information is presented. At the same time the main difference between K3 and RFR 2/IFRS 9 regarding impairment does not affect the long-term economy of the company. The conclusions from the study shows that some of the companies qualitative characteristics will be strengthened if they choose to apply RFR 2/IFRS instead ofK3, seen from the perspective of the stakeholders in the study. If a company chooses to applyK3 instead, their dividend opportunities will be a lot bigger in an earlier stage due to the accrual effects. In addition, the study has practically contributed to demonstrate how companies effectively can apply the standards K3 and RFR 2/IFRS 9, that determine which of the standards will suit them best when choosing between them.

Bakgrund: Rapportering av hållbarhetsfrågor är i dagsläget av frivillig natur i den svenska kommunsektorn. En pågående debatt har därför lyft frågan om huruvida kommuner borde omfattas av ett lagkrav på hållbarhetsrapportering. Den rapportering av hållbarhetsfrågor som sker idag skiljer sig mellan kommunerna gällande upplägg, innehåll och ambitionsnivå.    Syfte: Syftet med studien är att förklara omfattningen av och innehållet i svenska kommuners frivilliga hållbarhetsrapportering.   Metod: Studien är utförd med en deduktiv ansats och har en tvärsnittsdesign. Hypoteserna har utformats med ett eklektiskt angreppssätt. Sekundärdata har i huvudsak samlats in från årsredovisningar, vars kvalitativa data har kvantifierats genom en innehållsanalys.   Resultat: Studien visar att ett intresse för Agenda 2030, kommunens lokala redovisningsnätverk och kommunens val av revisionsbyrå påverkar mängden och innehållet i hållbarhetsrapporteringen. Ytterligare visar studien även att den politiska majoriteten har en viss påverkan på mängden hållbarhetsrapportering.   Kunskapsbidrag: Studien bidrar till den befintliga forskningen inom hållbarhetsrapportering genom att tillföra kunskap om vilka faktorer som påverkar hållbarhetsrapporteringen i den kommunala sektorn. I den svenska kontexten bidrar studien utöver att ge en uppdaterad bild av det empiriska läget även genom att addera faktorer som inte testats i den svenska kommunala sektorn.

Företag är idag ständigt granskade och kravet på att visa transparens blir mer och mer efterfrågat från företagets intressenter. Intressenters efterfrågan på kommunikation om hur företag arbetar med hållbarhet är inget undantag. Hållbarhetsredovisning är enligt svensk lagstiftning inte en speciellt detaljerad lag utan företag har stora möjligheter att kommunicera ut det som deras intressenter efterfrågar samt det som de själva önskar kommunicera. Under 2015 skapade FN Agenda 2030 som täcker vår världs stora ekonomiska, sociala och miljömässiga problem. Agenda 2030 grundas i 17 globala miljömål (SDG) som kan användas av företag och andra aktörer som ett redovisningsverktyg för att kommunicera deras ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan. Med detta som utgångspunkt har denna studie i syfte att undersöka hur företagens egenskaper samverkar med i vilken omfattning företagen redovisar SDG. Studien är en kvantitativ studie som med hjälp av en utformad bedömningsmall kodar 100 hållbarhetsrapporter hos företag noterade på Stockholmsbörsens mid och large caps listor. Med hjälp av bedömningsmallen skapades den beroende variabeln SDGpoäng som har använts för att testa samverkan med företagets egenskaper. Egenskaperna som testades var företagens storlek, lönsamhet, kapitalstruktur, könsfördelningen inom styrelsen och bransch. Genom statistiska tester kunde de givna hypoteserna besvaras och resultatet visar att egenskaperna storlek och bransch samverkar med i vilken omfattning företag redovisar SDG. Resultatet visar att branschen råvaror och material redovisar SDG i högst omfattning samtidigt som branscherna finans och hälsovård redovisar SDG i lägst omfattning. Studiens resultat bidrar till teorin om hur företagens egenskaper samverkar med redovisningen av frivillig hållbarhetsinformation. / Companies today are constantly audited and the requirement to show transparency is becoming more and more in demand from the stakeholders. The external demand for communication from the companies about how they work with sustainability is no exception. Sustainability reporting is, according to Swedish legislation, not a particularly detailed law so companies have a great opportunity to communicate what the stakeholders demand and what they themselves wish to communicate. In 2015, the UN created Agenda 2030, which covers our world's major economic, social and environmental problems. Agenda 2030 is based on the UN's 17 Sustainable Development Goals (SDGs) that can be used by companies and other organizations as an accounting tool to communicate their economic, social and environmental impact. With this as a starting point, this study aims to investigate how the companies' characteristics interact with the extent to which the companies report SDG. This study is a quantitative study that, with the help of a designed assessment template, encodes 100 sustainability reports from companies listed on the Stockholm Stock Exchange's mid and large caps lists. By using the assessment template, the dependent variable SDGpoäng was created, which has been used to test collaboration with the company's characteristics. The tested characteristics were the size of the companies, profitability, capital structure, gender distribution within the board and industry. Through statistical tests, the given hypotheses could be answered and the results show that the characteristics size and industry interact with the extent to which companies report SDG. The results show that the industry Basic materials reports SDG to the highest extent, while industries of finance and healthcare report to the lowest extent. The results of the study contribute to the theory of how companies' characteristics interact with the reporting of voluntary sustainability information. The study is written in Swedish.