• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 40
  • Tagged with
  • 40
  • 15
  • 14
  • 13
  • 13
  • 11
  • 9
  • 8
  • 7
  • 7
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Patientsäker hantering av sterila instrument i ett uppdukningsrum : En experimentell studie / How to handle sterile instruments in a set up room for patients safety : An experimental study.

Klovhall, Johan, Tegeskog, Susanne January 2018 (has links)
Bakgrund: Vid operationer är patienten utsatt för risk att drabbas av en postoperativ infektion som kan leda till ohälsa och ett ökat lidande för patienten. Operationssjuksköterskan som arbetar förebyggande mot smittspridning behöver ha kunskap om sterila instrument och hur länge de kan vara uppdukade. Detta för att motverka postoperativa infektioner. Idag finns inga nationella riktlinjer för hur länge en övertäckt uppdukning kan stå i uppdukningsrum i väntan på användning.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur tiden påverkar bakteriekontaminationen på ett uppduktat och övertäckt instrumentbord i ett uppdukningsrum.   Metod: Studien utgick från en kvantitativ ansats där experiment utfördes med hjälp av agarplattor under två, fyra och sex timmars intervall. Totalt användes 79 agarplattor under 6 olika experiment.   Resultat: Resultatet visar att efter sex timmar är ett övertäckt instrument bord utan kontamination på agarplattorna. Emellertid finns det andra faktorer som kan påverka en uppdukning som kan leda till en infektion hos patienten och orsaka ohälsa och lidande.   Slutsats: I operationssjuksköterskans ansvar ingår det att ha goda kunskaper kring hantering av sterila instrument samt aseptik eftersom detta kan vara avgörande för smittspridning som kan orsaka patienten ett onödigt vårdlidande. Resultatet kan ge en vägledning för evidensbaserad hantering av sterila instrument och hur länge ett övertäckt instrumentbord kan stå i ett uppdukningsrum, men studien är liten och det behövs mer forskning i ämnet. / Background: At surgery the patient is exposed to develop a surgical site infection. This can cause the patient illness and suffering. The theatre nurse is working to prevent these infections and needs knowledge about how long sterile instruments can be unpacked, covered with a sterile cloth without getting contaminated with bacteria causing surgical site infections. Today there are no national guidelines for how long a covered instrument table can stand in a set-up room before operation.   Aim: The aim of the study is to examine how time affects bacterial contamination of a covered instrument table up in a set-up room.   Method: The study has a quantitative approach were the experiments where conducted on agar in two, four or six hour. A total of 79 agar plates were used in 6 different experiments.   Results: The result shows that after six hours there is no contamination on the agar plates on covered instrument table. However, there are other factors that may affect a covered instrument table and can lead to an infection and cause the patient illness and suffering.   Conclusion: The theatre nurse must have knowledge about how to handle with sterile instruments and aseptic who can be crucial for surgical site infection that may cause the patient an unnecessary suffering from care.  The result can provide guidelines and evidence for how long a covered instrument table can stand in a set-up room, however the study is small and more research is needed in the subject.
32

Operationssjuksköterskors erfarenheter av personalens trafikflöde in och ut ur operationssalen / Operations nurses' experiences of staff traffic flow in and out of the operating room

Jama Shide, Mahamed, Lindberg, Linnéa January 2020 (has links)
Bakgrund: Varje år drabbas patienter av infektioner efter en operation och det har visat sig leda till stort lidande för den drabbade. Trafikflöde in och ut ur operationssalen har visat sig kunna leda till postoperativa infektioner samt störningsmoment för operatörerna vilket kan utgöra en risk för att patientsäkerheten påverkas negativt. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av personalens trafikflöde in och ut ur operationssalen. Metod: Intervjustudie där data samlades in via tio intervjuer av operationssjuksköterskor. En beskrivande design användes med kvalitativ innehållsanalys som metod. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i två kategorier och sju subkategorier. Dessa betonade vikten av att ta sitt ansvar, behov av bättre kommunikation, mer utbildning krävdes och bättre planering samt tydliga regler och rutiner för att trafikflödet skulle kunna minskas in och ut ur en operationssal. Slutsats: Bättre strategier krävs för att minska antalet dörröppningar och därmed öka patientsäkerheten. Mer information och utbildning behövs för att förstå riskerna med ett stort trafikflöde och många onödiga dörröppningar in och ut ur en operationssal. Operationssjuksköterskorna i vår studie upplevde ett behov av en bättre kommunikation samt att hjälpmedel för att minska trafikflödet behöver införas. Ett hjälpmedel som skulle kunna införas för att minska antalet onödiga dörröppningar är en automatisk dörr-räknare som påminner personalen om detta.
33

Kritisk Kunskapssammanställning av Operationssalsdesign : En fallstudieorienterad jämförelse kopplat till litteratur med fokus på operationssalsventilation / A Critical Knowledge Synthesis of Operating Theatre Design : A Case-study Based Analysis with Focus on Ventilation

Woods, Michael January 2018 (has links)
Postoperativa sårinfektioner är den tredje mest frekventa anmälda vårdrelaterade infektionen i Sverigeenligt Socialstyrelsen (2006). Operationsrummet är det mest kritiska området för infektionskontroll.Enighet tycks råda kring den bakteriella orsaken för postoperativa sårinfektioner, nämligenStaphylocous aureus samt att den förekommer i den normala hudfloran hos oss människor, är individberoende samt luftburen. Att en betydande del bakteriebärande partiklar kontaminerar såret underoperation har även visats samt att de härstammar från den omgivande luften. En relation mellan haltenluftburna bakterier och infektionsfrekvens har gjorts för ledplastikoperationer av höft- och knäleder.Dock är relationen mellan sårkontaminering och infektionsfrekvensen inte helt fastställd för övrigkirurgi och frågasätts även för ledplastikoperationer. För att minska infektionsfrekvensen idag användsdock en kombination av antibiotikaprofylax, ventilationssystem och kläder. Trots svårigheten i attbedöma halten S.aureus utifrån mängden bakteriebärande partiklar är det trots allt den ända metodenatt mäta ventilationssystemets effektivitet på. Det blir än mer viktigt med att uppnå låga halter av dessai luften i och med ökandet av multiresistenta bakterier.Stor oenighet råder bland dagens experter kring vilken systemvalslösning som är bäst lämpad givetolika förutsättningar och krav på renlighet. Debatten har varit stor främst då det under senaste tidenimplementerats olika ventilationsprinciper inom sjukvården i landet. Debatten grundar sig i om ettlaminärt system med hastighet under 0,4 m/s beter sig omblandande eller faktiskt laminärt samt omkläder har samma effekt beroende på luftföringsprincip. Det efterfrågas även en större ömsesidigförståelse mellan ingenjörer och kirurger för att medvetengöra personalens inverkan på spridning avbakteriebärande partiklar under pågående operation.Mot bakgrund av detta har målet med denna studie varit att sätta ihop en kritiskkunskapssammanställning kring frågor rörande renhet, arbetsmiljö och inomhusklimat ioperationssalar baserat på fallstudier och litteraturstudie inom ämnena. Samt att utifrån dettaidentifiera risker med utföranden, utmaningar, kunskaps- och samverkansbehov i frågorna. Störredelar av studien görs med utgångspunkt från fallstudier utförda genom kvalitativa intervjuer därerfarenheter och information om ämnet samlas in i syfte att kartlägga och exponera sammansattaproblem, utmaningar samt skillnader i utförande och systemlösningar. Författaren ämnar inte utföraegna mätningar eller simuleringar utan studien vilar på tidigare forskning i områden kringspridningsmekanismerna och källor till infektionsspridande partiklar, termisk komfort och luftkvaliteti operationssalsmiljö samt empirin från fallstudier och kvalitativa intervjuer.Redskapen som använts har varit en litteraturstudie i kombination med kvalitativa fallstudier därintervjuer har skett med tolv respondenter från olika yrkesgrupper som alla till olika grad varitdelaktiga vid beslut/design/utförande av operationssalarna och systemlösningarna. Intervjuerna harvarit halvstrukturerade och analyserats utifrån ett pragmatiskt synsätt. Studien i sin helhet har utförtsmed ett abduktivt förhållningssett där befintliga teorier inom ämnet har jämförts med ny empiri ochsammanställts i en syntes.Resultatet har utmynnat i följande: För att minska risken för postoperativa sårinfektioner krävs båderutiner i form av när och hur antibiotikan appliceras, personlig hygien och kläder i samspel medventilationstekniken men även funktionen av att upprätthålla olika barriärer mellan infektionskälla ochpatient. För att upprätthålla detta krävs ett samspel mellan ventilationstekniken, byggtekniken och denmäskliga faktorn. Det handlar om att begränsa förekomsten av bakteriebärande partiklar i salen ocheffektivt transportera bort och spä ut de som oundvikligt förekommer samt begränsa dess livsduglighetöver tid. För patientsäkerheten innebär det även i förlängningen att erbjuda både personal och patient2 (100)en god arbetsmiljö och termiskt klimat för att undvika kirurgiska misstag och nedkylning (hypotermi)av patient.Av de två ventilationsprinciperna behandlade i denna studie, omblandande och laminär strömningvisas det att båda kan uppnå godkända nivåer på halter luftburna bakterier under pågående operation.Systemen skiljer i luftföringsprincip men bygger båda till olika grad på riktad strömning ochutspädning. Utspädningsprincipen tycks inte till fullo kunna bedöma det laminära systemets förmågaatt reducera halten bakteriebärande partiklar likväl antar dess strömning ändå en omblandandekaraktär då det är känsligare för hinder. Det antyds att systemet upprätthåller en viss strömningseffektmed undertempererad luft men anses även på grund av detta i samband med stora flöden utsättapatienten för större risk för hypotermi i jämförelse med omblandande systemet. Gemensamt för debåda är beroendet av rätta rutiner hos personal, en upprättad tryckdifferens mellan utrymmen ochskyddande klädsel för att minska spridning från angränsande utrymmen och oss människor.Beslutsprocessen gällande val av system kräver mer oberoende forskning, tydligare och adekvatajämförelser samt en försiktighet vid analys av tidigare studier kring ventilationssystemens inverkan påpostoperativa sårinfektioner. En enskilds parameters inverkan på infektionsfrekvensen kan idag intebedömmas. Med denna vetskap är det även av stor vikt med samarbete och förståelse mellan ingenjöreroch vårdverksamheter för att upplysa varandra om operationsverksamhetens behov ochsystemlösningarnas begränsningar samt de förutsättningar som ställs för att en låg infektionsfrekvensska uppnås.
34

När återhämtar patienten sig snabbast? : Jämförlse mellan inhalationsanestesi och total intravenös anestesi. / When does the patient recover most rapidly? : Comparison between inhalations anesthesia and total intravenous anesthesia.

Allisson, Anna January 2010 (has links)
Generell anestesi kan ges som inhalationsanestesi eller total intravenös anestesi (TIVA). En förutsägbar anestesi med snabbt uppvaknande och bibehållen vakenhet är en högt önskvärd egenskap oavsett anestesiform. Det råder en klinisk och vetenskaplig diskussion om vilken anestesiform som ger snabbast tidig postoperativ återhämtning. syftet med studien var att jämföra patienters tidiga postoperativa återhämtning efter inhalationsanestesi respektive efter total intravenös anestesi (TIVA). Metoden var en litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Dessa analyserades utifrån frågeställningen: Vilken anestesiform som ger den snabbaste tidiga postoperativa återhämtningen. Det framkom en indelning av resultatet i tre kategorier: snabbare tidig postoperativ återhämtning efter inhalationsanestesi, lika lång tid till återhämtning efter inhalationsanestesi som efter TIVA samt snabbare tidig postoperativ återhämtning efter TIVA. Resultatet visade att inhalationsanestesi gav snabbast tdiig postoperativ återhämtning. Anestesisjuksköterskans handhavande, planering och erfarenhet påverkar patientens uppvakande. därför skulle vidare forskning istället jämföra dessa båda anestesiformer på ett annat sätt. Tiden kunde istället mätas från det att anestesisjukskäterskan extuberat patienten och till payienten verkar adekvat orienterad för att erhålla ett mer jämförbart resultat. / General anesthesia includes both inhalations anesthesia and total intravenous anesthesia (TIVA). After any anesthetic technique a de sirable characteristics is a predictably rapid emergence and sustained alertness. There is a clinical and scientific debate about which anesthetic technique who gives the most rapid emergence in the early postoperative recovery. The aim of this study was to compare patients early postoperative recovery after inhalations anesthesia and after total intravenous anesthesia (TIVA). The methods are based on 15 research articles. They where analysized from the questionnaire: which anesthetic technique gives the most rapid emergence in the early postoperative recovery. The results showed that inhalations anesthesia gave the most rapid emergence in the earky postoperative recovery. The nurse anesthetist handling, planning and experience affect the patients awakening. Therefore further research instead could compare these anesthetic techniques in another way. The time after the nurse anesthetist has extubate the patient until the patient is adequate orientated, could be measured to find a more comparable result.
35

Preoperativ huddesinfektion med klorhexidin-alkohol jämfört med jodbaserat medel med och utan alkohol vid ren och ren kontaminerad kirurgi : - En metaanalys. / Preoperative skin disinfection with chlorhexedine-alcohol compared with iodine based solution with and without alcohol in clean and clean contaminated surgery. : - A Meta-analysis.

Emmesjö, Anna-Karin, Sjungargård, Sara January 2014 (has links)
No description available.
36

Påverkar val av anestesimedel den dagkirurgiska patientens postoperativa återhämtning? : En jämförelse mellan Propofol och Sevofluran

Blåder, Karin, Sunneskär, Karl January 2021 (has links)
Intravenös anestesi med Propofol eller inhalationsanestesi med gasen Sevofluran är de två vanligaste anestesiformerna i Sverige. Syftet med studien vara att undersöka om patienters postoperativa återhämtning skiljer sig åt beroende på om de sövts med Propofol eller Sevofluran. Datainsamlingen till studien genomfördes med systematisk litteraturöversikt baserad på integrativ metod. Både kvalitativa och kvantitativa studier samlades in, men enbart kvantitativa artiklar inkluderades. Resultatet visade att det under den postoperativa återhämtningen var vanligt förekommande med två postoperativa komplikationer, smärta samt illamående och kräkningar. Resultatet visar inga statistiskt signifikanta skillnader när det gällde dessa beroende på val av anestesimedel. Men vidare studier behövs inom ämnet, framför allt om kön eller ålder kan vara ytterligare påverkande faktorer. / Intravenous anesthesia with Propofol or inhalation anesthesia with the gas Sevoflurane are the two most common forms of anesthesia in Sweden. The purpose of the study was to investigate whether patient's postoperative recovery differs depending on whether they have been anesthetized with Propofol or Sevoflurane. The data collection for the study was carried out with a systematic literature review based on integrative research Both qualitative and quantitative studies were collected, but only quantitative articles were included. The results showed that during postoperative recovery it was common with two postoperative complications, pain, nausea, and vomiting. The results show no statistically significant differences in these depending on the choice of anesthetic agents. However, further studies are needed in the subject, especially if gender or age can be additional influencers.
37

Huddesinfektion och Hårborttagning relaterat till postoperativa sårinfektioner

Kagan, Isabelle, Laurin, Nina January 2007 (has links)
Alla patienter som genomgår någon typ av operation där man penetrerar huden har en ökad risk att drabbas av en postoperativ sårinfektion.Syftet var att utforska de preoperativa åtgärderna huddesinfektion och hårborttagning relaterat till uppkomsten av postoperativa sårinfektioner.Metoden var en systematisk litteratur studie där nio artiklar användes som underlag.Resultatet visade att klorhexidin reducerar bakterierna på huden, men ingen signifikant minskning av antalet postoperativa sårinfektioner kunde påvisas. Av hårborttagningsmetoderna rakhyvel, rakapparat och hårborttagningskräm ger rakhyvel upphov till fler små sår. / All patients going through any type of surgery where the skin will be penetrated have an increased risk to be afflicted to a postoperative wound infection. The aim of this study was to explore the preoperative preventions skin disinfections and hair removal related to development of postoperative wound infection. This literature review was based on nine articles. The results showed that chlorhexidine do reduce the incidence of bacteria on the skin but no significant reduction of postoperative wound infections was proved. Between the hair removal methods shaving with razor, electric clipper and depilatory the razor cause more cuts on the skin.
38

Finns det evidens för att ta bort visdomständer i underkäken i förebyggande syfte? - en litteraturstudie

Sakovitch, Patrik, Weingut, Simon January 2013 (has links)
Bakgrund: Avlägsnandet av visdomständer är ett av de mest frekventa ingreppen på oralkirurgiska kliniker och det har uppskattats att det årligen extraheras 100 000 visdomständer i Sverige. Majoriteten av operationerna utförs med indikation men i många fall sker den i profylaktiskt syfte. Profylaktiskt avlägsnande innebär en borttagning av visdomstanden innan patologi uppstår. Denna åtgärd är än idag mycket omdebatterad eftersom det handlar om tänder där patienten varken uppvisar symtom eller patologi. Inför beslutet att ta bort en visdomstand måste bl. a. faktorer som riskerna med en operation, tandens position och täckningsgrad samt kostnaderna för patienten och samhället övervägas.Syfte: Mot denna bakgrund har syftet för denna litteraturstudie varit att undersöka om det i litteraturen finns evidens för att ta bort visdomständer i underkäken i förbyggande syfte.Metod: Studien baseras på en litteratursökning med hjälp av elektroniska databasen PubMed samt referenskomplettering efter granskning av studierna. Dessutom tillkom en granskning av riktlinjer och rekommendationer i flera europeiska länder. Resultat och konklusion: Sökningen omfattar 26 studier däribland en randomiserad kontrollerad studie. Slutsatsen av denna litteraturgenomgång är sammanfattningsvis att det finns för lite evidens för att bedöma om visdomständer i underkäken ska avlägsnas i förebyggande syfte eller inte. För att få svar på denna fråga krävs det fler prospektiva och longitudinella studier av behandlingsalternativen, gärna RCT. Även studier som undersöker naturalförloppet av visdomständer är önskvärda. En kontinuerlig uppföljning av asymtomatiska visdomständer anses för närvarande som det bästa behandlingsalternativet.
39

Liten tuva stjälper ofta stort lass : Bakteriell kontamination över tid av operationsinstrument vid öppen neurokirurgi / A small tuft often overturns a big load : Bacterial contamination over time on surgical instruments used in open neurosurgery

Ekman, Jakob, Bernroth, Benjamin January 2016 (has links)
Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner orsakar lidande för den drabbade patienten och kostnader för patienten, vården och samhället. Intraoperativ kontamination av operationsinstrumenten är en av källorna till dessa infektioner. Operationssjuksköterskan är ansvarig för aseptiken och operationsinstrumenten.   Syfte: Syftet med denna pilotstudie var att mäta graden av bakteriell kontamination över tid på operationsinstrument som används vid öppen neurokirurgi samt observera utvalda källor till kontamination under samma tid. Metod: Denna studie designades som en kvantitativ icke-experimentell observationsstudie. Datainsamlingen skedde under hösten 2015 och bestod av omhändertagandet av specifika instrument som använts av operatören under operationen efter förutbestämd åtgången knivtid. Bakterieodlingar på dessa instrument skedde sedan på laboratorium enligt en förutbestämd metod och graden av kontamination mättes genom observation av mängden colony forming units (CFU). Resultaten presenteras i form av förändringar av mängden CFU. Resultat: Fem operationer observerades och tio odlingar utfördes på tio instrument. Totalt tio CFU registrerades under samtliga observationer. Ingen signifikant ökning av antal CFU kunde observeras från en till två timmars knivtid (P=0,156). Antal dörröppningar ökade från 3,4 till 9,0 och antal personer på operationssalen ökade från 5,4 till 5,8. Slutsats: Trots det ringa antal observationer som ingick i denna studie tyder resultaten på god aseptik och minimal bakteriell kontamination på operationsinstrumenten under operationens två första timmar. Ytterligare forskning med längre observationer, fler observationer och observationer kring annan typ av kirurgi behövs. / Background: Post-operative surgical site infections (SSI) cause suffering for the afflicted patient and is a great cost for the patient, the health care system and society. Intra-operative contamination of surgical instruments is one of the sources of these infections. The operating room nurse is responsible for preventing infections. Purpose: The purpose of this pilot-study was to measure the degree of bacterial contamination over time on surgical instruments used in open neurosurgery as well as to observe specific sources of contamination during this time. Method: The design was a quantitative nonexperimental observational study. The data collection took place during autumn 2015 and consisted of the sampling of specific instruments used by the surgeon during surgery after preset elapsed operating times. Bacterial culturing on these instruments was then carried out at a laboratory according to a preset routine and the degree of contamination was measured by observing the amount of colony forming units (CFU). The results are presented as changes in CFU. Results: Five operations were observed and ten bacterial culturings were conducted on ten instruments. A total of ten CFU was registered during all observations. No significant increase in the number of CFU could be observed from one to two hours of elapsed surgery (P=0,156). The amount of door openings increased from 3,4 to 9,0 and the number of personnel in the operating room increased from 5,4 to 5,8. Conclusion: Despite the small number of observations included in this study the results indicate good aseptics and minimal bacterial contamination on the surgical instruments during the first two hours of surgery. Further research with longer observations, more observations and observations on other forms of surgery is needed.
40

Förebygger kirurgiska munskydd infektion hos patienten vid interventionell radiologi? : en litteraturöversikt / Surgical face masks as infection prevention in interventional radiology : a literature review

Wiippa, Beatrice, Azarnia, Sadaf January 2018 (has links)
Introduktion: Ett av röntgensjuksköterskans ansvarsområden är att förebygga spridning av vårdrelaterade infektioner, och inom interventionell radiologi innebär detta att arbeta med aseptisk teknik. Munskydd har varit standard inom kirurgi i ett århundrade men inom interventionell radiologi saknas nationella riktlinjer för dess användande, trots att den sterila tekniken i övrigt är densamma. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att klargöra huruvida kirurgiska munskydd kan förebygga infektion hos patienten vid interventionell radiologi. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017) för att sammanställa kunskapsläget inom området. Tolv kvantitativa artiklar hittades genom systematisk litteratursökning i PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och resultatet presenterades i två huvudkategorier. Resultat: Munskydd har ingen påvisad effekt att förebygga postoperativa sårinfektioner vid kirurgi eller coronarangiografi men förhindrar till viss del spridning av bakterier. Slutsats: Forskningen på munskydd är begränsad vilket gör det svårt att dra några slutsatser. Fler studier som fokuserar på munskydds effektivitet inom interventionell radiologi behövs. Författarna anser att munskydd inom interventionell radiologi inte bör vara obligatoriskt utan upp till varje avdelning att från fall till fall bestämma huruvida det ska användas eller inte. / Introduction: One of the radiographer's responsibilities is to prevent the spread of healthcare-associated infections. In interventional radiology, this means working with aseptic technique. Surgical face mask protection has been the standard of surgery for a century, but in interventional radiology there are no national guidelines for its use, even though the sterile technique is the same. Aim: The aim of this study was to clarify whether surgical face masks prevent infection in patient in interventional radiology. Methodology: A literature review (Friberg, 2017) has been done to identify the current knowledge in the field. The study includes twelve quantitative articles collected through a systematic literature search in PubMed. After quality review the articles were analyzed and presented into two main categories. Result: Concerning postoperative wound infections, there is no strong evidence to prove that using surgical face masks prevents infections during surgery or coronary angiography. However, using such mask prevents the spread of bacteria to some extent. Conclusion: Research on oral protection is limited, making it difficult to draw any conclusions. A set of new tests are needed to identify the effect of using mask in today’s interventional radiology. Based on the results of the studies, it can be concluded that: generally, mouth protection within interventional radiology should not be mandatory. However, each radiology department need to consider the operating condition and status of the patient and decide if the personal should follow mouth protection process.

Page generated in 0.0834 seconds