This study sets out from an artistic workshop designed to investigate light, colour and spatiality. During the original event, a number of participants joined to collaborate by means of painting, dialogue and exercises in movement. From a presentation of the workshop (as determined in time and space), the text argues that the character of an artwork is essentially unfinished; an ongoing ”truth process”. Adopting lines of reasoning from philosophers Vilém Flusser and Theodor Adorno, I gain a first understanding of how the artwork could be reconstituted within the limits of a scientific essay. Once more turning to the workshop's course of events, I find experiences within the actual situation relating to abstract concepts such as ”spirit”, ”quality” and ”freedom”. Next, the text pays heed to Ludwig Wittgenstein's observation that human knowledge is gained and mediated by language-games of various kinds. The selected concepts are consequently tried out in expanded ”studio talks”, involving artists from different fields such as painter Matts Leiderstam, writer Robert Pirsig and sculptor Joseph Beuys. The operation allows me to single out some specific conditions pertaining to artistic dialogue, from which I seek transitions to philosophical discourse. The text briefly reviews three contemporary, art-based projects offering such discursive exchange: "haptiska blickar", "Thinking Through Painting" and "Freikörperkultur". Against this backdrop, I seek to articulate an understanding of knowledge-making which embraces artistically as well as philosophically grounded practises. I find support from philosophers John Dewey and Hans Larsson – Dewey characterizing the esthetic and intellectual faculties as complementary movements within the human mind, and Larsson propounding intuition as the unifying and superior form of thinking. Assenting to their views, I concludingly suggest methodical introspection as another field for discursive interchange between art and science. / Undersökningen tar sin början i en konstnärlig rumsgestaltning, vilken genomfördes i form av en workshop med flera deltagare. Workshopen innehöll flera olikartade metodiska element: måleri, rörelseövningar och samtal. Textens presentation av workshopen som en händelse, begränsad i tid och rum, följs av ett ställningstagande för det konstnärliga verkets karaktär av oavslutat ”sanningsskeende”. Med hjälp av filosoferna Vilém Flusser och Theodor Adorno inventeras förutsättningarna för ett återskapande av konstverket med den vetenskapliga essäns medel. Därefter återvänder jag till workshopen för att följa dess händelseförlopp, och finner då att erfarenheterna i situationen förbinder sig med abstrakta begrepp som ”ande”, ”kvalitet” och ”frihet”. I nästa övergång tar texten fasta på Ludwig Wittgensteins iakttagelse, att mänskligt kunskapande försiggår och förmedlas genom olika slags språkspel. De tre begreppen prövas därför först i ett utvidgat ”ateljésamtal”, vilket också inbegriper andra konstnärliga utövare – bland dem målaren Matts Leiderstam, författaren Robert Pirsig och skulptören Joseph Beuys. Texten belyser det konstnärliga samtalets särskilda förutsättningar, och söker härifrån öppningar mot filosofins samtal. I de samtida konstbaserade projekten "haptiska blickar", "Thinking Through Painting" och "Freikörperkultur" finner jag sådana dialoger mellan konstnärligt och filosofiskt grundade kunskapsformer. Mot bakgrund av dessa prövar jag – med stöd hos filosoferna John Dewey och Hans Larsson – att formulera en förståelse som omfattar helheten. Hos Dewey finner jag bilden av tänkandets skilda praktiker som komplementära riktningar i medvetandet. Därefter ansluter texten till Larssons syn på intuition som tänkandets fullbordan, och föreslår avslutningsvis metodisk introspektion som ännu ett möjligt fält för diskursiva utbyten mellan konst och vetenskap.

This dissertation attempts to deepen our understanding of teachers’ work and professionality, which involves not only their reasoning about what to teach and how to teach it, but also of what it is that makes education possible. This is accomplished by exploring a highly influential, if underestimated and under-researched, dimension of teacher practice and professionality: the relational dimension, involving the establishment and maintenance of educational relationships with and among students. In the imperatives and challenges of the 21st century the importance of highlighting the relational dimension seems to be a concern of increasing importance. Through interviews and observation that have generated the empirical material, the relational practices of eleven teachers are analyzed in accordance with a particular methodological scheme. Apart from providing a descriptive mapping of these practices, this study presents the practical arguments given by informants to substantiate their use. The numerous examples of relational practices and practical arguments that are herein provided serve to empirically confirm the pervasive relational character of a teacher’s work. What emerges is an understanding of an educational relationship, established and maintained by practices that seek genuine human contact with students, and that views relational attributes such as trust, social justice, benevolence, empathy and openness to the other as being of vital importance to the entirety of the educational process. In addition, the practices involving enacting educational communities among students, are shown to have significance for the educational process. What emerges as well is a conception of relational professionality as something that can be learned, meaning that teachers are made, not born. Moreover, “being professional” is here conceived, in pedagogical rather than sociological terms, as something that involves the quality of a teacher’s actions rather than the fact that s/he belongs to a particular profession. The findings of this study strongly suggest that relationships in schools often require conscious attention, rigorous work and delicate negotiations on the part of teachers in order to be (or become) educational. The process of education is sustained by an array of subtle relational conditions. The attempt of the teacher to deal with these conditions requires specific professional experience, understandings and practices.

<p>Kärnkraften ser vi som ett miljövänligt och bra alternativ för framtiden. Därför kändes det intressant att undersöka om vi som blivande sjöingenjörer har en framtid där efter våran karriär till sjöss. Syftet med detta arbete är att få ökad insikt om vilka teoretiska kunskaper, praktiska och personliga egenskaper som gör sjöingenjören attraktiv i ledande befattningar vid kärnkraftsverk. Datainsamlingen skedde med hjälp av en enkätundersökning och en intervju. Undersökningen skickades ut till Sveriges samtliga kärnkraftverk och intervjun gjordes med en anställd på ett utav dem. Detta citat ifrån en av undersökningens respondenter kan sammanfatta vår slutsats. ” Sjöingenjörsprogrammet är en mycket attraktiv utbildning för oss!”. Detta resultat, kan bero på den stora bristen och ointresse från unga att läsa till ingenjörsyrken, samt ingenjörernas höga medelålder och kommande pensionsavgångar.</p> / <p>It is our belief that nuclear power constitutes a future environmentally friendly alternative power source. Based on this conviction, our study was conducted with the principal aim of investigating whether or not a marine engineer would be eligible for employment at a nuclear power plant in Sweden after having ended his sea-going career.</p><p>The primary objective of our investigation was to examine what type of theoretical knowledge that the nuclear industry required. Furthermore, we also wanted to find answers to questions related to such requirements as practical and personal characteristics. Overall, we wanted to find out what personal and educational qualities that were needed to make marine engineers attractive as prospective employees for the nuclear power industry.</p><p>The collection of data was primarily made with the help of a questionnaire, which was sent to all nuclear power plants in Sweden. We also conducted an in-depth interview with one nuclear power plant employee.</p><p>The conclusion of our investigation into this field of possible future employment for a marine engineer can be deduced from the answer given by one of the questionnaire respondents: “The marine engineering programme is a very attractive education for us.”</p><p>The latter answer together with our general conclusions from the questionnaire, substantiate the fact that marine engineers will be plausible candidates for employment at nuclear power plants in the future.</p>

<p>Upp till 15 % (Statistiska centralbyrån, 2005) av barnen i Sverige har en utländsk bakgrund. Detta innebär bl. a. att andelen elever med en annan språklig och kulturell bakgrund kommer att öka. Det är därför angeläget att lärare utvecklar en kompetens att undervisa barn och ungdomar som har ett annat modersmål än svenska.</p><p>I detta arbete kommer jag att fokusera på att göra en genomgång av litteratur som innefattar matematikundervisningen med fokus på andraspråkselever. En intervjuundersökning med tre berörda lärare som undervisar i matematik i en förberedelseklass på en gymnasieskola har också genomförts. Frågorna i intervjuerna behandlar matematikundervisningen för elever, som har ett annat modersmål än svenska. Det är frågor rörande undervisningsmiljö, bl. a. hur lärare kommunicerar med elever som inte kan svenska än; om det utgör en skillnad ifall den nytillkomne eleven redan har vissa matematiska kunskaper från hemlandet; hur planerar lärare undervisningen för en elev på vägen till betyget, vilka hjälpmedel använder lärare i undervisningen. Jag tog även upp frågor om samarbete mellan matematiklärare och hemspråkslärare.</p><p>Resultaten av min studie visar att andraspråkseleverna lyckas mindre bra än svensktalande elever pga. språket. Även de elever som klarar vardagssvenska relativt bra har svårt att förstå matematisk terminologi och även svenskan i matematiska sammanhang. När en lärare inte kan elevens hemspråk provar sig läraren fram genom något gemensamt tredje språk. Det används matematiklexikon från Skolverket och även hemspråkslexikon. Lärare uppmuntrar elever att skriva egna glosor. Läraren använder mycket visuella material i sitt dagliga arbete, så som bilder, kort, skisser, OH bilder. Laborativa medel som litermått, decilitermått, måttband, våg, kubikmeter, kubikcentimeter. Dessutom använder läraren matematiska ramsor, soduku, matematiska spel, vardagsföremål. Lärare använder även sin egen kropp och gester för att förklara matematiska relationsbegrepp, så som större – mindre, högre – lägre osv.</p> / <p>Because of the large and increasing number of second-language students, teachers should develop the competence in mathematics education of minority students.</p><p>This essay focuses on findings in the literature about education in mathematics of minority students. Three teachers who are teaching mathematics in the prepare-class at gymnasium were interviewed.</p><p>Following issues are discussed, the professional attitudes to educational environment, communication with the new-arrived students; if the mathematical knowledge from the land of origin makes the possible difference; how education is planned in order to give certification; which practical teaching aids are used in the education. Further cooperation between the native-language teacher and mathematics teacher is discussed.</p><p>In the situations, when students can not speak Swedish, the teacher and the student use sometimes another language which is common for them both. A lot of practical aids are used in the education. Even mathematical strings of words, soduku, mathematical games, and everyday-used articles are widely used. Body language and gests are generally used to explain the mathematical relation concepts.</p>

Upp till 15 % (Statistiska centralbyrån, 2005) av barnen i Sverige har en utländsk bakgrund. Detta innebär bl. a. att andelen elever med en annan språklig och kulturell bakgrund kommer att öka. Det är därför angeläget att lärare utvecklar en kompetens att undervisa barn och ungdomar som har ett annat modersmål än svenska. I detta arbete kommer jag att fokusera på att göra en genomgång av litteratur som innefattar matematikundervisningen med fokus på andraspråkselever. En intervjuundersökning med tre berörda lärare som undervisar i matematik i en förberedelseklass på en gymnasieskola har också genomförts. Frågorna i intervjuerna behandlar matematikundervisningen för elever, som har ett annat modersmål än svenska. Det är frågor rörande undervisningsmiljö, bl. a. hur lärare kommunicerar med elever som inte kan svenska än; om det utgör en skillnad ifall den nytillkomne eleven redan har vissa matematiska kunskaper från hemlandet; hur planerar lärare undervisningen för en elev på vägen till betyget, vilka hjälpmedel använder lärare i undervisningen. Jag tog även upp frågor om samarbete mellan matematiklärare och hemspråkslärare. Resultaten av min studie visar att andraspråkseleverna lyckas mindre bra än svensktalande elever pga. språket. Även de elever som klarar vardagssvenska relativt bra har svårt att förstå matematisk terminologi och även svenskan i matematiska sammanhang. När en lärare inte kan elevens hemspråk provar sig läraren fram genom något gemensamt tredje språk. Det används matematiklexikon från Skolverket och även hemspråkslexikon. Lärare uppmuntrar elever att skriva egna glosor. Läraren använder mycket visuella material i sitt dagliga arbete, så som bilder, kort, skisser, OH bilder. Laborativa medel som litermått, decilitermått, måttband, våg, kubikmeter, kubikcentimeter. Dessutom använder läraren matematiska ramsor, soduku, matematiska spel, vardagsföremål. Lärare använder även sin egen kropp och gester för att förklara matematiska relationsbegrepp, så som större – mindre, högre – lägre osv. / Because of the large and increasing number of second-language students, teachers should develop the competence in mathematics education of minority students. This essay focuses on findings in the literature about education in mathematics of minority students. Three teachers who are teaching mathematics in the prepare-class at gymnasium were interviewed. Following issues are discussed, the professional attitudes to educational environment, communication with the new-arrived students; if the mathematical knowledge from the land of origin makes the possible difference; how education is planned in order to give certification; which practical teaching aids are used in the education. Further cooperation between the native-language teacher and mathematics teacher is discussed. In the situations, when students can not speak Swedish, the teacher and the student use sometimes another language which is common for them both. A lot of practical aids are used in the education. Even mathematical strings of words, soduku, mathematical games, and everyday-used articles are widely used. Body language and gests are generally used to explain the mathematical relation concepts.

Kärnkraften ser vi som ett miljövänligt och bra alternativ för framtiden. Därför kändes det intressant att undersöka om vi som blivande sjöingenjörer har en framtid där efter våran karriär till sjöss. Syftet med detta arbete är att få ökad insikt om vilka teoretiska kunskaper, praktiska och personliga egenskaper som gör sjöingenjören attraktiv i ledande befattningar vid kärnkraftsverk. Datainsamlingen skedde med hjälp av en enkätundersökning och en intervju. Undersökningen skickades ut till Sveriges samtliga kärnkraftverk och intervjun gjordes med en anställd på ett utav dem. Detta citat ifrån en av undersökningens respondenter kan sammanfatta vår slutsats. ” Sjöingenjörsprogrammet är en mycket attraktiv utbildning för oss!”. Detta resultat, kan bero på den stora bristen och ointresse från unga att läsa till ingenjörsyrken, samt ingenjörernas höga medelålder och kommande pensionsavgångar. / It is our belief that nuclear power constitutes a future environmentally friendly alternative power source. Based on this conviction, our study was conducted with the principal aim of investigating whether or not a marine engineer would be eligible for employment at a nuclear power plant in Sweden after having ended his sea-going career. The primary objective of our investigation was to examine what type of theoretical knowledge that the nuclear industry required. Furthermore, we also wanted to find answers to questions related to such requirements as practical and personal characteristics. Overall, we wanted to find out what personal and educational qualities that were needed to make marine engineers attractive as prospective employees for the nuclear power industry. The collection of data was primarily made with the help of a questionnaire, which was sent to all nuclear power plants in Sweden. We also conducted an in-depth interview with one nuclear power plant employee. The conclusion of our investigation into this field of possible future employment for a marine engineer can be deduced from the answer given by one of the questionnaire respondents: “The marine engineering programme is a very attractive education for us.” The latter answer together with our general conclusions from the questionnaire, substantiate the fact that marine engineers will be plausible candidates for employment at nuclear power plants in the future.

This paper is about the extent to which simplified penetration calculations ofsmall-caliber projectiles is a useful tool for assessing the physical protectioncapability. The work should be seen as an attempt to create an accessible tool inthe form of a simplified equation that allows for a better and safer use of thenaval vessels. The tool will also be used at different levels so that decisions andinstructions could be clearer.Performed calculations show a very limited capacity of a ship's basic design interms of physical protection against the use of small-caliber projectiles.How do we know that the calculations correct? By verifying the calculations withpractical shooting tests, a substantial condition to answer the question will becreated. To shoot against a material with two different thicknesses estimated toproduce perforation and non-perforation is a good approximation of the equationusability in the context. / Det här självständiga arbetet handlar om till vilken grad förenklade penetrationsberäkningar av finkalibriga projektiler är ett användbart verktyg för att bedöma den fysiska skyddsförmågan hos ytstridsfartyg. Arbetet skall ses som ett försök att skapa ett tillgängligt verktyg i form av förenklad ekvation som möjliggör ett bättre och säkrare utnyttjande av fartygen. Verktyget ska också kunna användas på olika beslutsnivåer så att beslut och anvisningar kan bli tydligare. Genomförda beräkningar visar på en mycket begränsad förmåga hos vissa fartygs grundkonstruktioner när det gäller det fysiska skyddet mot de i uppsatsen använda projektilerna. Hur vet jag då att beräkningarna stämmer? Genom att verifiera beräkningarna med praktiska skjutprover skapas goda förutsättningar att kunna svara på frågan. Att skjuta mot ett material med två olika beräknade tjocklekar i syfte att uppvisa perforation och icke perforation ger en god uppfattning om ekvationens användbarhet i sammanhanget.

In this dissertation, I argue for what I call “practical perspective compatibilism”. According to this thesis, an agent with practical freedom is sufficiently free to be a moral agent and morally responsible for his or her actions. The concept of practical freedom is originally found in the writings of Kant. Kant argued that we can view the world from either a theoretical or a practical perspective. The theoretical perspective is that of causal explanation and prediction, whereas the practical perspective is that of choosing what to do and how to act. We see that we are free when we view things from a practical perspective. Determinism cannot threaten our practical freedom, since from a practical perspective we must choose what to do even if everything ultimately is determined. I argue that practical freedom is sufficient freedom-wise for moral agency and moral responsibility because morality is action-guiding. Right and wrong are concepts to be employed in deliberation and advice. This is a strong reason to regard factors irrelevant to deliberators and advisers as irrelevant when making judgements of right and wrong, and whether somebody had some other kind of freedom than practical freedom is irrelevant to deliberators and advisers. There are also prima facie reasons to regard moral responsibility as tied to rightness and wrongness, so that agents are blameworthy when they did wrong (or subjectively wrong, or what would have been wrong given their state of information and so on) and praiseworthy when they did right (subjectively right and so on). I also show that no classic arguments for incompatibilism about determinism and moral responsibility work when directed against practical perspective compatibilism. Finally, this thesis discusses metaethics in relation to compatibilism. Since competing theories imply the falsity of some respected metaethical positions, metaethical considerations lend further support to practical perspective compatibilism. / I den här avhandlingen argumenterar jag för en tes som jag kallar “praktisk-perspektiv-kompatibilism”. Enligt praktisk-perspektiv-kompatibilism är det så att en agent med praktisk frihet är tillräckligt fri för att vara en moralisk agent och moraliskt ansvarig. Praktisk frihet är ett koncept vi ursprungligen hittar hos Kant. Det används också av en del nutida Kantianer. Kant argumenterade för att vi kan betrakta världen från antingen ett praktiskt eller ett teoretiskt perspektiv. Det teoretiska perspektivet är det vi har när vi gör förutsägelser och hittar kausala förklaringar, medan det praktiska är det vi har när vi väljer och handlar. Vi kan se att vi är fria när vi ser på tillvaron ur det praktiska perspektivet. Determinismen kan inte hota vår praktiska frihet, för vi måste välja våra handlingar oavsett om allting i slutändan är determinerat. I denna avhandling definierar jag praktisk frihet på följande sätt: En agent har minimal praktisk frihet om och endast om han måste välja sina handlingar, och han tror att hans vilja är effektiv när det gäller att realisera de handlingsalternativ han funderat över och väljer mellan. En agent har maximal praktisk frihet om och endast om han har minimal praktisk frihet, hans vilja verkligen är effektiv, han har full information om de alternativ han funderar över, och alla alternativ han inte tänkt på är sådana att hans egna värderingar inte ger honom ett övervägande skäl att välja ett av dessa alternativ snarare än det han faktiskt väljer. Jag argumenterar för att praktisk frihet så definierat är tillräckligt med frihet för moraliskt agentskap och moraliskt ansvar eftersom moralen är handlingsvägledande. Det betyder att rätt och fel är koncept som ska användas i övervägning av olika handlingsalternativ och rådgivning. Tredje-persons-omdömen om ifall någon handlade rätt eller fel måste vara sådana att de hypotetiskt sett skulle kunna fungera som råd; egenskapen att vara rätt eller fel kan inte förändras beroende på om vi ger råd eller bara faller omdömen. Detta är ett starkt skäl för att betrakta faktorer som är irrelevanta för övervägare och rådgivare som irrelevanta när man faller omdömen om rätt och fel, och ifall någon hade en annan sorts frihet än den praktiska är irrelevant för övervägare och rådgivare. Vi har också prima facie skäl att betrakta moraliskt ansvar som knutet till rätt och fel, så att agenter är klandervärda när de gjorde fel (eller subjektivt fel, eller vad som skulle ha varit fel givet den information agenten hade osv) och berömvärda när de gjorde rätt (subjektivt rätt osv). Att det finns prima facie skäl för att betrakta praktisk frihet som tillräckligt för moraliskt ansvar utesluter förstås inte att det finns övervägande skäl för den motsatta ståndpunkten. Jag visar dock att inga klassiska argument för inkompatibilism om determinism och moraliskt ansvar fungerar när man riktar dem mot praktisk-perpsektiv-kompatibilism. Alla sådana argument förutsätter vad som skulle bevisas, nämligen att faktorer som är irrelevanta för övervägare och rådgivare är moraliskt relevanta, och att pålitliga moraliska intuitioner uppstår när vi betraktar agenter från ett teoretiskt snarare än praktiskt perspektiv. Slutligen diskuterar denna avhandling relationen mellan metaetik och kompatibilism. Praktisk-perspektiv-kompatibilism är kompatibel med samtliga metaetiska teorier, medan det finns flera metaetiska teorier som implicerar att inkompatibilismen är falsk, och åtminstone en som implicerar att vissa kompatibilistiska teorier också är falska. Enligt en speciell Kantiansk konstruktivistisk teori så finns det rätt- och felaktiga handlingar och moraliskt ansvar på grund av att det finns praktisk frihet. Om detta är den sanna metaetiska teorin, så följer det att praktisk frihet är tillräckligt för moraliskt agentskap och moraliskt ansvar, och att inte bara inkompatibilism men andra kompatibilistiska teorier också är falska. Beroende på vilken metaetisk teori som är den sanna, kan det alltså vara så att de föregående argumenten är överflödiga för att bevisa praktisk-perspektiv-kompatibilism. Det kan vara så att denna tes helt enkelt följer från den sanna metaetiska teorin.

This study is based on an abductive approach and a case study where the purpose is to investigate how students experience online education. The questions to answer in the study are based on the students' experiences of expected digital prior knowledge, their need for digital literacy, what advantages and disadvantages they saw with the digital environments and tools they used and what improvements could be identified. The empirical process was done through semi-structured interviews with thematic analysis as an analysis method, where it emerged that the students felt that there is an expectation from universities that the students should have a digital knowledge prior to attending the university and that they had to be able to work independently. There were shortcomings in the knowledge about the digital tools with the teachers and that meant inadequate support for the students. Despite this, the students were satisfied with their choices to study online, but they had many suggestions for improvement measures, which leaves room for future research linked to the issues. / Denna studie bygger på en abduktiv ansats och är en fallstudie där syftet är att undersöka hur studenter upplever distansutbildning. Frågeställningarna i studien bygger på studenternas upplevelser kring förväntade digital kompetens, vilka för-och nackdelar de såg med de digitala miljöer och verktyg som de använde sig av samt vilka förbättringsförslag som går att identifiera. Empiriinsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med tematisk analys som analysmetod, där det framgick att studenterna upplevde att det finns en förväntan från universitet där studenterna ska ha digitala förkunskaper och kunna arbeta självständigt. Det fanns brister i kunskapen kring de digitala verktygen hos lärarna och bristfälligt med stöd till studenterna. Trots detta var studenterna nöjda med sina val att studera på distans men de hade många förslag på förbättringsåtgärder vilket lämnar utrymme för framtida forskning kopplat till frågeställningarna.

SammanfattningElevers intresse för naturvetenskap är lågt (DeWitt, Archer, Willis & Wong, 2013; The Gallup Organisation, 2008). Detta tros delvis bero på att abstrakta begrepp känns svåra, men olika gestaltning av svåra begrepp kan underlätta förståelsen (Ekborg, 1997).Syftet med denna studie är att undersöka hur praktiska inslag påverkar inlärningen under kemilektioner och om det ökar intresset för kemi. Litteraturstudier gjordes, dels av kognitionspsykologiska perspektiv av inlärning, dels av forskning och erfarenheter av praktiska inslag i undervisning. Vidare gjordes ett elevtest med elever (n=49) som gick andra året på naturvetenskaplig linje. Eleverna fick lösa övningsuppgifter i kemiområdet isomeri. De fick testa att arbeta med eller utan fysiska molekylmodeller. Därefter fick eleverna svara på en enkät.Litteraturstudien fann att både kognitionspsykologiska teorier om inlärning och resultat av studier av elevgrupper ger stöd för att praktiska inslag gynnar inlärning. Resultatet av elevstudien visade att majoriteten av eleverna ansåg att det är bäst att jobba med modeller eller en kombination av modeller och att skriva och rita.3-D-modeller är en bra hjälp för delar av kemiundervisningen. Praktiska inslag ger bättre förståelse för mer avancerade begrepp samt gynnar samarbete och intresset för ämnet (Hageman, 2010; Roberts, Hagedorn, Dillenburg, Patrick, & Herman, 2015). Praktiska inslag kan också gynna inkludering av funktionshindrade (Nilsson, 2014).Nackdelar med praktiska inslag är att de kan ta mycket tid, att lärmiljön kan bli orolig och högljudd och att material, verktyg och praktisk problemlösning kan ta fokus från kunskapsinnehållet i aktiviteten (Dicks, 2013). Om de praktiska inslagen innebär att för mycket ny information presenteras på en gång finns risk att korttidsminnet blir överbelastat (Rosenshine, 2012).Med hjälp av kunskaper i kognitionspsykologi och genom att ta del av erfarenheter och resultat från elevstudier kan man som lärare utveckla undervisningen ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv där praktiska inslag i olika klassrumssituationer gynnar elevernas inlärning och intresse för kemi.