Syftet med denna studie är att med hjälp av en kvalitativ intervjustudie ta reda påvilka kunskaper som undervisning i bildämnet ger eleverna, vilken betydelseämnet har i skolan och för elevernas framtid. Studiens frågeställningar som blirbesvarade är varför man undervisar i bild och vilka praktiska respektive kognitivafärdigheter eleverna får möjlighet att utveckla inom bildämnet. Den tidigareforskningen fokuseras på synen av bildämnet, dess roll i barns och ungasutbildning, samt de färdigheter bildämnet kan bidra till att utvecklas hos eleven. Imetodavsnittet redogörs för studiens kvalitativa studie som baseras på tresemistrukturerade intervjuer, urvalet och studiens genomförande samt att studiensbearbetning av empiriskt material och analysmetod presenteras. Det empiriskamaterialet analyserades genom en fenomenografisk analysmetod, vilken fokuserarpå de betydelser en företeelse eller objekt ges, samt hur olika perspektiv avhändelser eller av objektet förknippas med varandra. I resultat och analyspresenteras och analyseras studiens empiriska material. Analysen är indelad i dekategorier som användes i den fenomenografiska metoden, som är relevanta tillstudiens syfte och frågeställningar. Resultatet av studien visar att de deltagandelärarna lär ut olika kognitiva förmågor. Studien visar också att lärarna har olikauppfattningar om bildämnets syfte i skolan och ämnets relevans för eleverskommunikativa förmåga. En slutsats jag drar av studien är att alla lärare bör hakunskaper om bildämnets roll för elevers utbildning, identitet och medborgerligarättigheter.

Sammanfattning Praktiska metoder är en undervisningsmetod som har blivit mer aktuell i dagens undervisning och kan ses som ett paraplybegrepp inom såväl matematikämnet som de naturorienterande ämnena, vilket innefattar tydliga praktiska moment i undervisning där eleverna får hantera, påverka eller observera material som studeras. I de naturorienterande ämnena kan praktiska metoder omfatta observationer, experiment och laborationer som syftar till att eleverna blir mer delaktiga och tillåts använda sina sinnen för att pressa lärande bortom faktakunskaper mot fördjupad förståelse. Praktiska metoders roll för elevernas inlärning och förståelse för vetenskapliga fenomen är därför angeläget att studera för att kunna identifiera undervisningsmetodens värde för lärande inom de naturorienterande ämnena.  Syfte och frågeställningar Denna studie syftar till att undersöka lärares förhållningssätt till praktiska metoder i de naturorienterande ämnena där fokus läggs på lärarnas inställning till dess undervisningsmetoder, innebörden de lägger vid begreppet samt i vilken utsträckning praktiska metoder väljs att undervisas. Vidare undersöks vilka förutsättningar och hinder som påverkar genomförandet av praktiska arbetssätt samt vad lärare upplever praktiska metoder har för inverkan på elevernas lärande och motivation. Metod I studien har en kvalitativ metod tillämpats i form av intervjuer, vilka innefattar ett urval av sex lärare verksamma i årskurs 1–3 i de naturorienterande ämnena från olika kommuner i Sverige. Utformningen av intervjufrågorna har baserats på undersökningens problemställning och samtliga intervjuer har genomförts digitalt eller via telefon. Datainsamlingen från intervjuerna har analyserats utifrån en beprövad analysmetod för att säkerställa en systematik samt underlätta tolkningsarbetet.  Resultat Utifrån lärarnas utsagor har resultatet i studien delats in i tre olika kategorier: lärares förhållningssätt, påverkande faktorer samt inverkan på elevernas lärande och motivation. Gällande lärares förhållningssätt har samtliga lärare en positiv inställning till praktiska metoder i de naturorienterande ämnena. I de tillfällen som motstånd till praktiska inslag uppstår beror det främst på olika hinder vilka försvårar och begränsar både genomförandet och utsträckningen av undervisningen. Vidare kan lärarnas definitioner av begreppet praktiska metoder kopplas till en konstruktivistisk kunskapssyn som betonar att eleverna får aktiveras samt genomföra konkreta upplevelser med kroppen och händerna genom bland annat undersökningar och lek. I den naturorienterande undervisningen ser förutsättningar och hinder för att bedriva praktiska metoder olika ut för både skolor och personal, där förberedelser, tidsbrist samt antal personal och elever nämns som påverkande faktorer. Tillämpningen av praktiska metoder i de naturorienterande ämnena ser dock samtliga lärare flera fördelar i både när det kommer till elevernas lärande och motivation. Sammantaget upplevs praktiska metoder som en bidragande faktor till ökad delaktighet, intresse och lärande i de naturorienterande ämnena, så länge undervisningsmetoderna tillämpas på rätt sätt och med syfte att främja lärande.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad som avses med hållbarhet och hållbar utveckling i den kommande kursplanen för skolämnet slöjd i grundskolan. Vidare har vi, kopplat till den kommande kursplanen och utifrån ett fokus på hållbar utveckling, velat undersöka vad slöjdlärare i grundskolan anser vara viktigt att eleverna får med sig från slöjdundervisningen. De frågeställningar vi arbetat utifrån är: I en hållbarhetsfokuserad slöjdundervisning, vilka teoretiska slöjdkunskaper och praktiska slöjdfärdigheter anser slöjdlärare att elever bör få med sig från grundskolans skolslöjd? Vilka eventuella hinder eller problem ser slöjdlärare för att undervisa med hållbar utveckling som fokus i sitt ämne? Vi har genomfört en webbenkät i Facebook-forumet Nationellt centrum för slöjdutbildning, riktad till slöjdlärare. Utifrån de 77 svar som inkom visades en stor enhällighet kring vikten av de praktiska slöjdfärdigheter och teoretiska slöjd- kunskaper som lyftes. Gällande slöjdlärarnas åsikter kring eventuella hinder för en slöjdundervisning med ett fokus på hållbar utveckling inkom flera svar, varav de flesta kunde kategoriseras inom ekonomi, tidsbrist samt brist på läromedel och fortbildning på området. Våra resultat har diskuterats med stöd i teori kring miljöpedagogik och vanliga undervisningstraditioner i svensk miljöundervisning. Vi har även lyft kom- plexiteten inom hållbar utveckling som undervisningsområde, dels kopplat till rätt och fel, dels inom vilken form detta kan undervisas. Exempel på framtida forskning kan vara hur slöjdundervisning med ett hållbarhetsfokus kan eller bör utföras i klassrummet.

Praktiska metoder/hands-on learning är en undervisningsmetod som har blivit mer aktuell i dagens undervisning. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att det finns en koppling mellan undervisningen och världen utanför, vilket gör att undervisningen bör innehålla undersökande och experimenterande uppgifter för att främja nytänkande (Lgr 11 rev. 2019). Detta innebär en omvandling av den traditionella utbildningsmodellen till en som drar nytta av elevernas naturliga benägenhet att lära sig. Denna kunskapsöversikt syftar till att analysera och sammanställa forskning som belyser vikten av praktiska metoder/hands-on learning inom de naturorienterande ämnena samt till att analysera hur begreppet definieras. Vidare undersöks om praktiska metoder kan påverka elevernas motivation och förståelse av undervisningen. Urvalet samlades in via systematiska sökningar i databasen Eric (ProQuest), konsultation och manuell sökning. Utifrån förvalda urvalskriterier valdes totalt nio publikationer ut som besvarar kunskapsöversiktens syfte och frågeställningar. Kunskapsöversikten grundar sig i följande frågeställningar: Vad kännetecknar forskningen om praktiska metoder/hands-on learning inom grundskolans naturorienterande ämnen? Hur definierar forskningen praktiska metoder/handson learning? Vad i praktiska metoder/hands-on learning tyder på att elevernas motivation och förståelse utvecklas? I majoriteten av kunskapsöversiktens artiklar framkommer att praktiska metoder/hands-on learning ses som en framgångsrik undervisningsmetod för såväl elevernas lärande som motivation i de naturorienterande ämnena. Forskningen visar att praktiska metoder bidrar positivt till bland annat kunskapsinlärning, attityder och engagemang i undervisning. Flertalet beskrivningar som ges av begreppet praktiska metoder/hands-on learning handlar om att eleverna ska genomföra olika undersökningar och aktiviteter, vilket syftar till att ha en direkt interaktion med olika naturvetenskapliga fenomen. Motsatsen till praktiska metoder/hands-on learning beskrivs i vissa artiklar som undervisning som präglas av bland annat läroböcker, demonstrationer samt muntliga och skriftliga uppgifter där eleverna främst ska memorera fakta.

Tidigare studier har visat att elevers intresse för NO-ämnet minskar och att elevers självförtroende försämras i ämnet när de blir äldre. Vidare har forskning visat att elevers intresse i praktiska metoder sjunker med åldern. Därför är det av vikt att forskning bedrivs för att få kunskap om hur lärare kan intressera elever i NO-undervisningen med praktiska moment. Syftet med denna undersökning är att undersöka om elever blir mer intresserade av praktiska moment i NO-undervisningen i årskurserna 4-6 och vad skulle kunna intressera eleverna ytterligare i undervisningen? Undersökningen genomfördes med både kvalitativ och kvantitativ metod i form av en enkät som innehöll frågor av både sluten och öppen karaktär. I undersökningen deltog 66 elever från årskurs 4-6 och 6 lärare som bedrev undervisning i de årskurserna. I resultatet framkom att majoriteten av elever och lärare hade en positiv inställning till praktiska moment i undervisningen, samt önskade fler experiment i NO-undervisningen. Lärare beskrev dock faktorer som tidsbrist, personalbrist, materialbrist och för stora klasser som utmaningar för att genomföra mer sådan undervisning. Därtill nämndes svårigheter att hitta relevanta uppgifter. Sammanfattningsvis skulle elevers intresse kunna förbättras med fler praktiska moment, om hindren för detta kan överbryggas. / <p>NO</p><p>Naturorienterande ämnen</p><p>Naturorienterande ämnenas didaktik</p>

Tidigare forskning beskriver problemen med undervisning i kursen entreprenörskap och företagande, och att de traditionella didaktiska synsätten inte är tillräckliga. Lärare måste bygga broar mellan förväntad teoretisk kunskap och praktiskt utövande för att skapa större engagemang hos eleven. Eftersom traditionella didaktiska synsätten inte är tillräckliga har jag skapat ett inspirationsrum åt eleverna, där det finns praktiska didaktiska exempel att titta på. Jag vill med denna studie ta reda på hur vi lärare i företagsekonomi kan påverka elevernas motivation och prestation, med stöd av praktiska didaktiska exempel. Den teoretiska referensramen utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv, och beskriver kreativitet, elaborering, pedagogiska verktyg och verktygsrum, motivation, tydliga mål samt elevens ansvar för det egna lärandet. Utifrån dessa arbetades en analysmall fram, som bildar en didaktisk triangel. I studien genomfördes nio intervjuer med elever som går kursen entreprenörskap och företagande i årskurs två på ekonomiprogrammet. I intervjuerna framkom det att de praktiska didaktiska exemplen bidrog till att höja elevernas kreativitet, motivation och prestation. De praktiska didaktiska exemplen bidrog också till att eleverna fick en fördjupad kunskap för de företagsekonomiska modeller och metoder som används. Den fördjupade kunskapen leder till att eleverna når kursmålen på ett tillfredställande sätt. Slutsatsen som dras är att de praktiska didaktiska exemplen bidrar till att bygga broar mellan förväntad teoretisk kunskap och praktiskt utövande och på så sätt få mer motiverade och engagerade elever.

Detta examensarbete handlar om att utveckla några begreppslådor att använda i kemiundervisningen för att få eleverna att diskutera, observera och experimentera kring olika kemiska begrepp. Begreppslådorna har utformats från de olika, av litteraturen beskrivna, svårigheter och missuppfattningar som eleverna kan tänkas ha. Målet med undervisningssituationen har varit att få eleverna att under grupparbetet diskutera och med hjälp av varandra lära sig de olika kemiska begreppen. Fokus i arbetet har dels varit utvecklingen av lådorna och dels undersöka hur eleverna upplever användandet av lådorna i undervisningen. Tre begreppslådor har utvecklats: en om molbegreppet, en om redoxreaktioner och en om syra/bas-reaktioner. Empiriska undersökningar har gjorts främst genom enkäter, men några elevintervjuer och deltagande observationer har också gjorts. Enkäten delades ut på lektionen efter att redoxlådan genomförts och intervjuerna gjordes också i anslutningen till det undervisningstillfället.I enkäterna svarade 75 % av eleverna att de tyckte att övningarna i redox-lådan hade hjälpt dem förstå redoxbegreppet och hälften av eleverna tyckte att fler sådana övningar skulle hjälpa dem att förstå kemiska begrepp bättre.

I vår studie har vi undersökt samhällslärares attityder och deras tankar kring ämnet inom de teoretiska och de praktiska programmen på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att se hur lärares attityder till samhällskunskapen som ett kärnämne påverkar deras undervisning och likvärdigheten i kursen på de olika programmen. Det är en fenomenografisk studie av lärares attityder. Vi har grundat vår analys på intervjuer, transkriberingen av dessa och kategorisering av lärarnas attityder. Vi kan konstatera att lärarnas attityder gentemot programmen påverkar likvärdigheten i Samhällskunskap A, bland annat för att eleverna på de teoretiska programmen ses som norm. Vidare visar undersökningen på en motvilja att undervisa på de praktiska programmen eftersom det anses vara svårt att nå ut till de här eleverna. I undersökningen problematiseras även ämnets framtid som kärnämne.

Praktiskt estetiska ämnena anses som viktiga för lärandet för alla elever och i synnerhet för de elever som har svårt för teoretiskt lärande eller är i behov av särskilt stöd. Att lära ut praktisk ligger naturligt inbyggt i praktiska estetiska ämnen, som textilslöjd och hemkunskap, där eleverna ges möjlighet att utveckla sina färdigheter och åstadkomma konkreta resultat.Syftet med denna uppsats är att belysa hur några lärare och elever upplever läromiljön, lärande och de praktiskt estetiska ämnenas betydelse för elever i behov av särskilt stöd. Uppsatsen belyser också hur eleverna själva upplever sitt lärande i dessa ämnen.Studien är en kvalitativ fallstudie och ansatsen är explorativ. De ämnen som ingår i studien är textilslöjd, trä - och metallslöjd, musik, hemkunskap och bild. Materialet består av tre intervjuer med elever på grundskolans högstadium vilka har långvarigt behov av särskilt stöd, fem intervjuer med lärare samt fem observationer i praktiskt estetiska ämnen samt en intervju och en observation under lektion med en speciallärare.Resultaten redovisas utifrån de centrala begreppen, läromiljö, lärande och praktiskt estetiska ämnen, som belyses med hjälp av underteman. Slutsatserna är att praktiskt estetiska ämnen passar elever i behov av särskilt stöd, då de får möjlighet att tillfredställa sina rörelsebehov och att genomföra arbetsuppgifter med konkreta resultat som de själva är nöjda med. Under dessa förutsättningar får de även möjligheten att samarbeta med sina klasskamrater på ett naturligt sätt genom samtal och diskussion kring sina arbeten. Att känna att man klarar av någonting och kan slutföra en uppgift stärker dessa elever och ger dem självförtroende att även klara andra mer teoretiska ämnen. Nyckelord: läromiljö, lärande, praktiskt estetiska ämnen, barn i behov av särskilt stöd och kvalitativ metod

Ute på våra förskolor får omsorgen om barnen stå tillbaka alltmer, efter att förskolan fick en egen läroplan och bytte från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet. Detta har resulterat i att det istället är lärandet som betonas. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare bemöter barns känslor i förskolan. Vilka dilemman står förskollärarna inför och vilka möjligheter och hinder finns för barnen att uttrycka sina känslor?Noddings omsorgsetik har varit vår teoretiska utgångspunkt i vår studie, vilken sedan har legat som grund till vidare analys. Vi genomförde vår empiri genom en kvalitativ metod, där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer med hjälp av sex förskollärare på fyra olika förskolor. Resultatet visade att förskollärarna känner sig otillräckliga på grund av tidsbristen, då de vill kunna räcka till för varje enskilt barn, vilket medför att barnens olika känslor inte alltid blir uppmärksammade eller bekräftade. Barnen blir även avledda från framför allt känslor som upplevs obekväma för förskollärarna.