Utomhusundervisning för med sig en mängd positiva aspekter för elever, framförallt vikten av att få uppleva i en autentisk miljö. Forskning visar att trots fördelar, undviker lärare att förlägga undervisning utomhus på grund av tid, avsaknad av ämneskunskaper, resurser samt säkerhetsrisken. Därför är syftet med studien att ta reda på vilka skäl som ligger till grund för att lärare väljer att undervisa eller inte undervisa utomhus i de naturorienterande ämnena i årskurs F-3. Datainsamlingen består av en enkät som har skickats ut till 24 verksamma lärare, samt semistrukturerade intervjuer med sex av dessa lärare. Metoden som har valts för att analysera det kvalitativa datamaterialet är en tematisk analys. Den kvantitativa datan har sammanställts i diagram. Resultatet av analysen resulterade i sex övergripande teman: lärares ämneskunskaper, den verkliga upplevelsen, växelverkan mellan teori och praktik, elevers motivation, elevgruppens behov och säkerhet samt tidsaspekten. Några av skälen till att undervisa utomhus som framkom hos samtliga deltagare var att eleven får en konkretisering av de naturorienterande ämnena när de får sätta in den teoretiska kunskapen i ett sammanhang samt att elever blir mer motiverade och engagerade i utomhusmiljön. De skäl som framkom till varför lärare väljer att inte förlägga undervisning utomhus var en rädsla kring elevers säkerhet, logistikplanering samt att det oftast inte finns tillräckligt med resurser för att bedriva undervisning utomhus. Studien kan bidra till att verksamma lärare och lärarstudenter kan få ett annat perspektiv på utomhusundervisningen i de naturorienterande ämnena samt att våga utmana sig i sin lärarprofession trots brist på kunskap, tid och resurser.

Syftet med vår studie är att undersöka förskollärares uppfattningar kring barns praktiska färdigheter i utbildningen samt hur de skapar förutsättningar och möjligheter till barns lärande inom praktiska färdigheter. Våra frågeställningar är: Hur beskriver förskollärare praktisk färdighet i förskolan? Hur skapar förskollärare förutsättningar och möjligheter för barns utvecklande av praktiska färdigheter?Studiens metod är kvalitativ och utgår från en fenomenografisk ansats, där den empiriska datan inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. I resultatet framkom det att fenomenet praktisk färdighet är ett mångtydigt begrepp. Det är ett begrepp som består av många olika delar som skapar en helhet i form av en individs praktiska färdighet, såsom motoriska färdigheter, sociala färdigheter, självständighet och ansvarstagande samt förmågan att veta hur, vad och varför. Det visade sig att förskollärare behöver reflektera och diskutera vad färdigheten innebär för dem, i syfte för att kunna skapa förutsättningarna och möjligheterna till att barn utvecklar en praktisk färdighet. Flera förskollärare betonar betydelsen av deras eget förhållningssätt och arbetssätt med utgångspunkt i barns intresse och behov.

Studiens syfte är att beskriva de kritiska framgångsfaktorer, hänsynstaganden och metodersom påverkar yrkesutövandet positivt utifrån svenska fastighetsmäklares perspektiv. Motbakgrund till att många fastighetsmäklare väljer att byta yrkesbana efter några få år och attlöneskillnaderna i branschen är stora växte studiens syfte fram som ett bemödande attidentifiera vad som egentligen påverkar positivt och vad som skapar förutsättningar för ettlyckat yrkesutövande.Uppsatsen tar avstamp från en teoretisk referensram där flera framgångsfaktorer såsommotivation, erfarenhet och antalet arbetade timmar berörs. Denna teoretiska referensramligger till grund för analysen av insamlade data och ställs mot det empiriska resultatet.Empirin har samlats in genom en kvalitativ metod där åtta svenska fastighetsmäklareintervjuats och delat information om rollen som fastighetsmäklare. Insamlade data harkodats och brutits ner i teman i syfte att besvara studiens frågeställningar.Genom denna uppsats har vi kunnat både bekräfta och tyda på motsägelser i tidigareforskning. De slutsatser som uppsatsen presenterar är att antalet arbetade timmar per vecka,branscherfarenhet, erfarenhet inom byrån, motivation, moraliskt och etiskt agerande,användande av ny och innovativ teknik, trivsel och balans i yrkes- och privatliv är faktorersom påverkar yrkesutövningen positivt och bekräftas av både teori och empiri. Därtill harvi även kunnat konstatera att effektiv planering och vissa personliga egenskaper påverkaryrkesutövandet positivt. Eftersom vi i uppsatsen enbart behandlar personliga egenskaperutifrån fastighetsmäklarens perspektiv kan vi inte konkretisera några specifika egenskaperutan att involvera utomstående parter såsom köpare, säljare och spekulanter. Detta ärnågonting vi föreslår till vidare forskning inom området.Avslutningsvis bidrar vår uppsats även med nya perspektiv såsom att fler arbetade timmarper vecka även kan få negativa konsekvenser i form av utbrändhet samt att motivation intenödvändigtvis härstammar från ett monetärt synsätt utan på borde härstamma från inrepassion och generell drivkraft i livet i stället.

Denna studie undersöker effekten av praktiska laborationer på årskurs 8 elevers lärande av det geometriska området volym i matematik. Genom kvalitativa och kvantitativa metoder inklusive diagnoser, intervjuer och enkäter, utfördes studien på två grupper elever: en testgrupp som utförde praktiska laborationer och en kontrollgrupp som erhöll traditionell undervisning. Resultaten från diagnoserna visar en signifikant bättre prestation hos testgruppen än kontrollgruppen. Resultaten från intervjuerna och enkäterna visar till övervägande del positiva effekter utav praktiska laborationer.  Slutsatserna pekar på att införandet av praktiska laborationer inte bara ökar elevernas förmågor och självsäkerhet inom volym, utan även deras engagemang och intresse för ämnet, vilket stöder pedagogiska teorier om aktivt och erfarenhetsbaserat lärande.

I studien beskrivs hur nautiska befäl upplever att vara sjukvårdsansvarig ombord. På varje fartyg finns ett skeppsapotek som innehåller utrustning som kan behövas vid ett sjukdomsfall. Det är det nautiska befälets uppgift att kunna hantera utrustningen på ett korrekt sätt för att kunna vårda passageraren eller besättningsmedlemmen. Det nautiske befälet kan också om det behövs kontakta Tele Medical för rådgivning och ordinering av receptbelagt läkemedel. Undersökningen är deskriptiv där det beskrivs och kartläggs hur nautiska befäl upplever de situationer de kan komma att ställas inför ute på fartyg. Undersökningen genomfördes med en semistrukturerad kvalitativ metod. Åtta nautiska befäl deltog i undersökningen. Resultatet av undersökningen visar att ingen av de intervjuade nautiska befälen upplevde sig helt trygg som sjukvårdsansvarig. De nautiska befälen upplever att stödet som ges genom Tele Medical och andra ombordanställda underlättar sjukvårdsansvaret. Nautiska befälen upplever det som betungande att ensam ha det delegerade ansvaret som sjukvårdsansvarig. / In this thesis, we examine how nautical officer experience the medical responsibility aboard. On every vessel, there is a medicine chest that contains medical supply that could be needed in case of injury or sickness. It is the nautical officer’s duty to be able to handle the equipment to treat the patient in the best way. The nautical officer can if needed contact Tele Medical for advice or to get prescribed medicine. It is an experience description where the authors aim to examine and survey how nautical officers experience the medical situations they might have to confront and take care of when aboard. The thesis was performed with a semi structured qualitative method. The study consists of interviews with 8 nautical officers. The result of the thesis showed that none of the interviewed nautical officers experienced feeling comfortable in the position as medical responsibility. The nautical officers experience that the support they get from Tele Medical and other persons in the crew aboard as a relief in the medical responsibility. The thesis showed that the nautical officers experienced it burdensome to be alone with the delegated responsibility as medical officer.

Att måla essäistisktDenna uppsats beskriver hur ett konstnärligt samarbetsprojekt utvecklades mellan två konstnärer.Målet med projektet var att komma fram till ett dialogiskt arbetssätt utan att använda det verbalaspråket och beskriver hur arbetet förvandlades från egna monologer till ett måleriskt samtal.Med utgångspunkt i renässansförfattaren Michel de Montaigne och hans arbete med att iessäform reflektera och få kunskap om tillvaron undersöks essäskrivandet både somforskningsmetod och förhållningssätt. Centrala begrepp är Friedrich Nietschzes apollinskt kontradionysiskt och Friedrich Schillers beskrivningar av form-, sinnlig- och lekdrift. Uppsatsen är enmeta-essä med syfte att visa hur ett essäistist arbetssätt kan reflektera och lyfta fram den egna levdapraktiska kunskapen. / Painting essayisticThis essay-form paper depicts the development of an artistic collaboration between two artistswhere the purpose was to come up with a dialogical way of working without using verballanguage. It describes how this work developed from separate monologues to a conversation inpainting.Based in the the renaissance essayist Michel de Montagne and his reflections over andattempts to understand our existence I try to approach the essay as a form that can be utilized asa method as well as an attitude towards this. Central concepts are Friedrich Nietzsche´s »theApollonian» versus »the Dionysian» as well as Friedrich Schiller's descriptions of the formaldrive, the sensuous drive and the play drive. The paper is a “meta essay” about how theessayistic method can be used to reflect over and emphasize personal practical knowledge.Keywords:Essay,

No description available.

Studien bygger på en interventionsforskning med syfte att tydliggöra att praktiska övningar bidrar till begreppsinlärning hos elever i lågstadiet. Studiens utformning bestod av en undervisningssekvens innehållande en förkunskapskoll, en praktisk övning, en genomgång med diskussion, följt av ytterligare en praktisk övning. Avslutningsvis fick eleverna utvärdera lektionen. Vid genomförandet av interventionen var eleverna indelade i halvklass. Undervisningssekvensen utfördes därför två gånger och totalt medverkade 22 elever från årskurs 3. För att väcka elevernas intresse och engagemang var de praktiska övningarna som utfördes konstruerade på ett lekfullt och lustfyllt sätt. Eleverna fick testa att dra en stol utan och med en person på, samt glida över golvet med och utan strumpor för att tydliggöra fenomenet friktion. De komplement som eleverna fick till de praktiska övningarna var ett protokoll där de skulle skriva i vad de tror skulle hända, vad som hände och varför det hände. Det gjordes en observation under genomförandet av interventionen där en av oss förde löpande protokoll på dator och den andra av oss ansvarade för lektionen. Under de praktiska övningarna gick båda runt i klassrummet och observerade eleverna. Resultatet visar att eleverna kan utöka sin begreppsinlärning med hjälp av praktiska övningar samt vid diskussion, men att fenomenet är komplext och det behövs både mer tid att arbeta med det samt träning för att befästa djupare kunskaper. / The study is based on an intervention research with the aim of clarifying that practical exercises contribute to concept learning for students in primary school. The design of the study consisted of a teaching sequence containing a prior knowledge check, a practical exercise, a review with discussion, followed by another practical exercise. Finally, the students had to evaluate the lesson. At the time of the intervention, the students were divides into half classes. The teaching sequence was therefore performed twice and a total of 22 students from year 3 participated. To arouse the students´ interest and commitment, the practical exercises that were performed were constructed in a playful and fun way. The students had to try to pull a chair without and with a person on, and slide over the floor with and without socks to clarify the phenomenon of friction. The complement that the students received to the practical exercises was a protocol where they would write in what they thought would happen, what happened and why it happened. An observation was made during the implementation of the intervention where one of us kept notes on the computer and the other of us was responsible for the lesson. During the practical exercises, both walked around the classroom and observed the students. The results show that students can expand their concept learning with the help of practical exercises and in discussion, but that the phenomenon is complex, and it takes both more time to work with it and training to consolidate deeper knowledge.

Enligt Skolverket bör elevernas intresse vara en utgångpunkt i undervisningen. Många forskare har undersökt elevernas intresse för att ge oss en förståelse kring intressefaktorer. Syftet med föreliggande studie är att undersöka och få en fördjupad förståelse för undervisningsmetoder som kan väcka elevernas intresse för kemiämnet i årskurs 7–9. Studiens teoretiska ramar är det pragmatiska perspektivet, individuellt intresse och situationsbaserat intresse. För att undersöka detta har fem kemilärare som undervisar kemi på högstadiet intervjuats. Denna studie bygger på den kvalitativa metoden där semistrukturerade intervjuer har använts som redskap för att samla in empirin. Resultatet visade att NO- lärarnaanvänder många olika metoder för att väcka elevernas intresse. Kemilärarna i denna studie uppgav att de använder dels praktiska metoder såsom olika typer av laborationer och dels teoretiska metoder såsom grupparbete och diskussioner. Dessutom visade resultatet att det finns speciella metoder som kan väcka elevernas intresse för kemiämnet. Dessa speciella metoder riktar sig främst mot eleverna som tycker att kemiämnet är ointressant och ett svårt ämne. / <p>Kemi</p>

Syftet med studien är att bidra med kunskap om teknikundervisningens praktiska moment i grundskolans årskurs 1–3 samt att undersöka vad lärarna i åk 1–3 har för attityd till sådan typ av undervisning. Som datainsamlingsmetod har intervjuer genomförts. All datainsamling har följt GDPR, och Karlstads universitets riktlinjer. Alla lärare som deltagit i studien har skrivit under en samtyckesblankett. Respondenternas svar analyserades sedan med hjälp av en fenomenografisk analysmodell och har i resultatet delats in i fem olika kategorier. Resultatet av studien visar att teknikundervisningens praktiska moment, samt lärarnas attityd till sådan undervisning, påverkas mycket av olika ramfaktorer. Lärarna anser att det bland annat krävs mycket tid, gott om utrymme ochgod materialtillgång för att genomföra teknikundervisningens praktiska moment i åk 1–3.