Detta är en studie om elevernas attityder till teoretiska och praktiska läxor. Intresset vaknade hos oss efter vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) och den egna skolgången. Alla elever har olika sätt att lära sig och vi som pedagoger skall ju sträva efter att individanpassa undervisningen. Vi tror att en praktisk läxa skulle kunna stimulera flera elevers sätt att lära sig. Det är både en kvalitativ och kvantitativ studie. Vår studie är även experimentell eftersom vi har tre grupper som gjort en teoretisk läxa och tre grupper som även gjorde en praktisk läxa inför ett läxförhör, båda grupperna är lika viktiga i vår studie. Vi har sedan undersökt vilka attityder eleverna har till teoretiska och praktiska läxor genom att lämna ut en enkät för att mäta elevernas attityder till teoretisk och praktisk läxa. Studien kommer att genomfördes i årskurs åtta. Vi är väl medvetna om att studiens resultat inte går att generalisera. Vi jämförde även läxförhöret med ett förhör som gjorts tidigare. Vi avslutade sedan med en intervju med läraren till eleverna för att fråga, vad läraren anser om läxförhören och praktiska läxor, samt om de praktiska läxorna kan ha påverkat resultaten eller inte. Vi vill med studien testa vårt antagande om praktiska läxor kan stimulera elevers olika sätt att lära sig. Studien visar att elevernas attityder till läxor är att de föredrar en variation av både teoretiska och praktiska läxor. / This is a study about attitudes to theoretical and practical homework. Our interest in the subject emerged during our practical teacher training but is also influenced from our own VFU "practical teacher training" and our own time in school. All students have different ways of learning and as pedagogues we ought to try to individualize the education. We believe a practical homework could stimulate the students' different ways of learning. This is both a qualitative and a quantitative study. Our study is also experimental because we got three groups that did theoretical homework and three groups that, in addition, did a practical homework before a test. Both groups are important to our study. Then we examined which attitudes the students had to theoretical and practical homework by the means of a questionnaire, which measured the students attitudes to practical and theoretical homework. The study will be made in eight class. We are well aware that you can not generalize. We also compared the test with a test the students did previously, before are study took place. We completed the study with an interview with the students teacher in order to ask what she considered about the test results and practical homework. And if she believes the practical homework affects the result of the test. By this study we try the hypothesis that practical homework can stimulate students in their different ways of learning. The study shows that the students prefer a variation of both theoretical and practical homework.

I den här studien undersöks hur föreställningar kring kriser och risker inom en organisation påverkar och styr sättet man resonerar kring och arbetar praktiskt med kriskommunikation. Jag tog hjälp av fyra frågor för att undersöka detta nämligen: 1) Hur menar medarbetarna att kriskommunikationsarbetet på landstinget Kronoberg ser ut? 2) Vad har medarbetare för tankar om kriskommunikation i stort? 3) Vad har medarbetare för föreställningar om hot och risker för landstinget Kronoberg? 4) Slutligen, hur ser kopplingen mellan organisationens arbetssätt och medarbetarnas syn på hot och risker ut? Uppsatsens empiri består av åtta stycken samtalsintervjuer med anställda inom landstinget Kronoberg samt organisationens Plan vid Allvarlig Händelse. Jag intervjuade personer från olika avdelningar med olika kopplingar till kriskommunikation. Jag valde att utföra studien hos landstinget Kronoberg då de har verksamheter bevakade av media samt eftersom de har råkat ut för kriser så som Sankt Sigfridsbranden under de senaste åren. Teorin som använts är kopplad till tre olika nivåer; ett samhällsplan, ett organisationsplan samt ett lokalt plan. Bland annat så används begrepp så som risksamhälle, riskkultur, halo-effekt samt olika bas begrepp inom kriskommunikation. Genom att undersöka intervjumaterialet och styrdokumenten med hjälp av min teori kunde jag se hur kopplingen mellan föreställningar och praktiska arbetssätt såg ut. Resultatet av undersökningen var att kriskommunikationsarbetet på landstinget Kronoberg styrs av Plan vid Allvarlig Händelse som innehåller checklistor och åtgärdskalendrar för de anställda. Man gör också risk- och hotanalyser på Säkerhets- och Beredskapsavdelningen och dessa ligger sedan som grund för de utbildningar och styrdokument man utformar. De föreställningar som finns inom Säkerhets- och Beredskapsavdelningen påverkas och förstärks av media, interna diskussioner och tidigare erfarenheter. Deras syn på hot och risker sprider sig vidare till resten av organisationen genom de utbildningar och dokument som utformas. Därför finns det en tydlig koppling mellan föreställningar och praktiska arbetssätt inom landstinget Kronoberg.

<p>I den här studien undersöks hur föreställningar kring kriser och risker inom en organisation påverkar och styr sättet man resonerar kring och arbetar praktiskt med kriskommunikation. Jag tog hjälp av fyra frågor för att undersöka detta nämligen: 1) Hur menar medarbetarna att kriskommunikationsarbetet på landstinget Kronoberg ser ut? 2) Vad har medarbetare för tankar om kriskommunikation i stort? 3) Vad har medarbetare för föreställningar om hot och risker för landstinget Kronoberg? 4) Slutligen, hur ser kopplingen mellan organisationens arbetssätt och medarbetarnas syn på hot och risker ut?</p><p>Uppsatsens empiri består av åtta stycken samtalsintervjuer med anställda inom landstinget Kronoberg samt organisationens Plan vid Allvarlig Händelse. Jag intervjuade personer från olika avdelningar med olika kopplingar till kriskommunikation. Jag valde att utföra studien hos landstinget Kronoberg då de har verksamheter bevakade av media samt eftersom de har råkat ut för kriser så som Sankt Sigfridsbranden under de senaste åren. Teorin som använts är kopplad till tre olika nivåer; ett samhällsplan, ett organisationsplan samt ett lokalt plan. Bland annat så används begrepp så som risksamhälle, riskkultur, halo-effekt samt olika bas begrepp inom kriskommunikation. Genom att undersöka intervjumaterialet och styrdokumenten med hjälp av min teori kunde jag se hur kopplingen mellan föreställningar och praktiska arbetssätt såg ut.</p><p>Resultatet av undersökningen var att kriskommunikationsarbetet på landstinget Kronoberg styrs av Plan vid Allvarlig Händelse som innehåller checklistor och åtgärdskalendrar för de anställda. Man gör också risk- och hotanalyser på Säkerhets- och Beredskapsavdelningen och dessa ligger sedan som grund för de utbildningar och styrdokument man utformar. De föreställningar som finns inom Säkerhets- och Beredskapsavdelningen påverkas och förstärks av media, interna diskussioner och tidigare erfarenheter. Deras syn på hot och risker sprider sig vidare till resten av organisationen genom de utbildningar och dokument som utformas. Därför finns det en tydlig koppling mellan föreställningar och praktiska arbetssätt inom landstinget Kronoberg.</p>

Syftet med denna studie är att visa hur pragmatiska didaktiska modeller, framförallt analys av praktiska epistemologier (PEA) och organiserande syften, kan användas för att komplettera learning study i lärares arbete för att utveckla matematikundervisningen. Därmed försöker studien svara på forskningsfrågan: Hur kan pragmatiska perspektiv stödja lärares användning av learning study för att utveckla en undervisning där eleverna når målen bättre? Denna fråga besvaras genom att svara på följande frågor: 1. Kan man visa att eleverna lär sig bättre efter ändringarna i de tre cyklerna? 2. Kan man visa hur lärarnas analys med hjälp av learning study och pragmatiska perspektiv har varit ett stöd i att eleverna lär sig bättre? För att undersöka detta används ett case som handlar om lösning av enkla ekvationer i åk 1 på gymnasiet. Den forskningsmetoden som används i denna studie är learning study, där tre cykler genomförs i tre olika klasser i åk 1. För att bättre få syn på de kritiska aspekterna i elevernas lärande och för att öka tillförlitligheten i studien används ett flertal datainsamlingsmetoder. Det analyserade materialet består av 98 elevtester, cirka 50 elevintervjuer, åtta skriftligt dokumenterade planeringstillfällen om vardera 60 minuter, sex ljudinspelade lektioner samt två video- och ljudinspelade lektioner. Ett pragmatiskt perspektiv på lärande används som teoretiskt ramverk för att planera, analysera och utveckla undervisningen kring ekvationslösning. Elevernas kunskaper inom ekvationslösning förbättrades under studiens gång. Följaktligen har studien visat att eleverna lär sig bättre efter ändringarna i de tre cyklerna. Studiens resultat synliggör också att vad eleverna erbjuds att lära sig är beroende av om läraren skapar kontinuitet mellan närliggande syften och det övergripande syftet. I och med det visar studien att learning study, analys av praktiska epistemologier) och organiserande syften kan fungera som effektiva verktyg för att planera, analysera och utvärdera undervisningen. Alltså, lärarnas analys har med hjälp av learning study och pragmatiska perspektiv varit ett stöd i att eleverna lär sig bättre. Utifrån vad som nämnts ovan har studiens syfte uppfyllt.

<p> </p><p>Detta är en studie om elevernas attityder till teoretiska och praktiska läxor. Intresset vaknade</p><p>hos oss efter vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) och den egna skolgången. Alla elever</p><p>har olika sätt att lära sig och vi som pedagoger skall ju sträva efter att individanpassa</p><p>undervisningen. Vi tror att en praktisk läxa skulle kunna stimulera flera elevers sätt att lära</p><p>sig. Det är både en kvalitativ och kvantitativ studie. Vår studie är även experimentell eftersom</p><p>vi har tre grupper som gjort en teoretisk läxa och tre grupper som även gjorde en praktisk läxa</p><p>inför ett läxförhör, båda grupperna är lika viktiga i vår studie. Vi har sedan undersökt vilka</p><p>attityder eleverna har till teoretiska och praktiska läxor genom att lämna ut en enkät för att</p><p>mäta elevernas attityder till teoretisk och praktisk läxa. Studien kommer att genomfördes i</p><p>årskurs åtta. Vi är väl medvetna om att studiens resultat inte går att generalisera. Vi jämförde</p><p>även läxförhöret med ett förhör som gjorts tidigare. Vi avslutade sedan med en intervju med</p><p>läraren till eleverna för att fråga, vad läraren anser om läxförhören och praktiska läxor, samt</p><p>om de praktiska läxorna kan ha påverkat resultaten eller inte. Vi vill med studien testa vårt</p><p>antagande om praktiska läxor kan stimulera elevers olika sätt att lära sig. Studien visar att</p><p>elevernas attityder till läxor är att de föredrar en variation av både teoretiska och praktiska</p><p>läxor.</p><p> </p> / <p>This is a study about attitudes to theoretical and practical homework. Our interest in the</p><p>subject emerged during our practical teacher training but is also influenced from our own</p><p>VFU "practical teacher training" and our own time in school. All students have different ways</p><p>of learning and as pedagogues we ought to try to individualize the education. We believe a</p><p>practical homework could stimulate the students' different ways of learning. This is both a</p><p>qualitative and a quantitative study. Our study is also experimental because we got three</p><p>groups that did theoretical homework and three groups that, in addition, did a practical</p><p>homework before a test. Both groups are important to our study. Then we examined which</p><p>attitudes the students had to theoretical and practical homework by the means of a</p><p>questionnaire, which measured the students attitudes to practical and theoretical homework.</p><p>The study will be made in eight class. We are well aware that you can not generalize. We also</p><p>compared the test with a test the students did previously, before are study took place. We</p><p>completed the study with an interview with the students teacher in order to ask what she</p><p>considered about the test results and practical homework. And if she believes the practical</p><p>homework affects the result of the test. By this study we try the hypothesis that practical</p><p>homework can stimulate students in their different ways of learning. The study shows that the</p><p>students prefer a variation of both theoretical and practical homework.</p>

Både i Sverige och internationellt anses vektorer vara ett svårt område inom matematik- och fysikundervisning. Denna studie kommer därför analysera gymnasieelevers meningsskapande, alltså hur de resonerar och lär sig, om vektorer när de stöter på begreppet för första gången i en matematikkurs. För att får ett underlag att analysera spelades elevernas kommunikation in när de arbetade med problemlösning av vektor-relaterade uppgifter. Därefter transkriberades kommunikationen och elevernas diskussioner analyserades i detalj med metoden analys av praktiska epistemologier (PEA). Resultaten av analysen visar några mönster. Båda elevgrupperna kom ganska snabbt fram till hur man genomför addition, skalärmultiplikation samt bestämmer längden av vektorer. Däremot hade eleverna problem med vektorsubtraktion. Resultaten pekar även på att en undervisningsform som fokuserar på vektorbegreppets geometriska aspekter är ett bra sätt att ge eleverna en bekväm ingång till begreppet eftersom att det knyter an till elevernas geometriska intuition. Genom att eleverna kopplade vektor-begreppet till sin geometriska förståelse samt hittade några generella likheter mellan algebra och vektoralgebra kunde de framgångsrikt genomföra sådana uppgifter som har en, i situationen, uppenbar geometrisk tolkning. Eleverna hade svårt att finna en geometrisk tolkning som var relevant för vektorsubtraktion och fick därför svårt att hitta en väg framåt utan lärarens hjälp. Studien visar därför att det är viktigt att eleverna utvecklar sin förståelse för vektor-begreppet ur två komplementerande aspekter, vektorer som geometriska objekt, ”pilar” och vektorer som uttryck av ett matematiskt språk i form av symboler.

Geografi är ett tvärvetenskapligt ämne i skolans värld som berör såväl naturen som samhället vi lever i. I Skolverkets ämnesplan för ämnet Geografi på gymnasial nivå framkommer det med all önskvärd tydlighet att såväl exkursioner, fältstudier, laborationer som övningar ska ingå i undervisningen, för att åskådliggöra den mångfacetterade värld vi lever i. I nya rön från Skolverket beskrivs situationen i de högre åldrarna, med avseende på inkludering av praktiska moment i undervisningen, som problematisk. Det övergripande syftet med denna uppsats är att belysa vikten av praktiska moment inom ämnet geografi, på gymnasial nivå, genom att undersöka lärares erfarenheter kring ett praktiskt arbetssätt. För att kunna undersöka detta har vi använt oss av en intervjustudie, där fyra geografilärare (på gymnasial nivå) från fyra olika skolor i tre skilda kommuner agerade respondenter. Resultatet påvisar att eleverna till följd av ett kontinuerligt tillämpande av praktiska moment ges möjligheten att se samband, vilka knyter samman teorin och verkligheten. Utöver detta kan även vissa positiva synergieffekter påvisas, däribland återfinns den sociala faktorn och en förändrad syn på ämnet. Genomgående har vi kunnat skönja att en nyckelterm, för såväl lärare som elever, inom ett praktiskt arbetssätt, är vana.

Avsikten med denna studie är att försöka identifiera de organisatoriska faktorer som främjar och hämmar samverkan mellan skola och fritidshem. Denna studie bygger på kvalitativa studier med lärare, lärare i fritidshem samt övrig personal som antas samverka mellan skola och fritidshem. Vi har i denna studie reflekterat över och teoretiserat våra informanters praktiska erfarenhet av hur samverkan fungerar mellan skola och fritidshem. Studien visar på att det finns brister i hur samverkansuppdraget beskrivs i både läroplan och styrdokument men även brister i hur detta förmedlas av rektorer eller annan ledning för skolan. Brister finns också i likvärdigheten i hur samverkan sker i praktiken både mellan skolor och bland de olika aktörerna på den enskilda skolan. Fördelarna med samverkan är enligt informanterna att arbeta för elevens bästa och se till att eleven får bästa möjliga kunskapsutveckling sett över hela skoldagen. / The purpose of this study is to identify the organizational factors that promote or inhibits cooperation between school and leisure time centers in Sweden. This study is based on qualitative studies of teachers, teachers in leisure time centers and other people who work in leisure time centers who are supposed to cooperate between school and leisure time centers. We have reflected and theorized over our informants’ practical experiences of cooperation between school and leisure time centers. The study shows that there is shortage in how the cooperation assignment is described in curriculums and control documents and deficiency how principals or school management are carried out. The equivalence between how cooperation occurs in practice in both schools in general and between the individual school. The benefit of cooperation is according to the informants that work for the best intentions for the student and for the best possibilities for the students’ knowledge development over the whole school day.

Syftet med studien är att öka kunskapen om lärares förståelse för bedömnings- och betygsprocesser i ämnet hem- och konsumentkunskap. De frågeställningar som undersökningen utgår ifrån är: - Hur upplever lärare sin bedömningspraktik i de praktiska momenten? - Hur beskriver lärarna i hem- och konsumentkunskap sin tolkning av vad som ska bedömas utifrån kunskapskraven i de praktiska momenten? I studien användes en kvalitativ metod där åtta lärare i hem- och konsumentkunskap intervjuades. Respondenterna valdes ut med ett bekvämlighets- och snöbollsurval. I resultatet av undersökningen framkom det att lärare generellt upplever att det är komplext att bedöma elever i praktisk handling, särskilt då enskilda elevers prestationer ska bedömas samtidigt när de samarbetar. Det respondenterna framförallt bedömde var hur eleverna hanterar redskap, metoder och livsmedel samt hur de planerade arbetsprocessen i matlagningen. Även kreativitet, förmågan att lösa problem och hur eleverna reflekterar kring arbetsprocessen värderades högt hos respondenterna. De strategier respondenterna använde sig av för insamlande av bedömningsmaterial var bland annat matriser, anteckningar och fotografering under arbetsprocessen. Respondenterna upplevde att formativ bedömning utövas hela tiden i undervisningen och flertalet menade att den summativa bedömningen betydde det betyg som sätts inför varje terminsavslutning. Att bedöma kunskap i handling innebär framförallt att man observerar det eleverna gör. Det krävs att läraren tolkar elevernas prestationer i en viss situation på ett sätt så att andra aspekter inte blandas in. För att det ska fungera på ett likvärdigt sätt krävs det därför att läraren är medveten om sin förförståelse om eleven. Lärarnas tolkning av hur bedömningen i hem- och konsumentkunskap ska ske varierade. Dock menade alla att det inte är resultatet som bedöms, utan arbetsprocessen. Genom att tydliggöra för eleverna vad som förväntas av dem, ger man dem möjlighet att utveckla sina förmågor att hantera metoder, livsmedel och redskap samt att planera och värdera arbetsprocessen och resultatet i mat- och måltidssammanhang.

Syftet med denna studie är att med hjälp av en kvalitativ intervjustudie ta reda påvilka kunskaper som undervisning i bildämnet ger eleverna, vilken betydelseämnet har i skolan och för elevernas framtid. Studiens frågeställningar som blirbesvarade är varför man undervisar i bild och vilka praktiska respektive kognitivafärdigheter eleverna får möjlighet att utveckla inom bildämnet. Den tidigareforskningen fokuseras på synen av bildämnet, dess roll i barns och ungasutbildning, samt de färdigheter bildämnet kan bidra till att utvecklas hos eleven. Imetodavsnittet redogörs för studiens kvalitativa studie som baseras på tresemistrukturerade intervjuer, urvalet och studiens genomförande samt att studiensbearbetning av empiriskt material och analysmetod presenteras. Det empiriskamaterialet analyserades genom en fenomenografisk analysmetod, vilken fokuserarpå de betydelser en företeelse eller objekt ges, samt hur olika perspektiv avhändelser eller av objektet förknippas med varandra. I resultat och analyspresenteras och analyseras studiens empiriska material. Analysen är indelad i dekategorier som användes i den fenomenografiska metoden, som är relevanta tillstudiens syfte och frågeställningar. Resultatet av studien visar att de deltagandelärarna lär ut olika kognitiva förmågor. Studien visar också att lärarna har olikauppfattningar om bildämnets syfte i skolan och ämnets relevans för eleverskommunikativa förmåga. En slutsats jag drar av studien är att alla lärare bör hakunskaper om bildämnets roll för elevers utbildning, identitet och medborgerligarättigheter.