Drygt 20 år sedan återinfördes teknikprogrammet på den svenska gymnasieskolan. Programmet har fem olika inriktningar, gemensamt för alla dessa är ämnet teknik. Ämnet består av tre kurser, varav en är obligatorisk på teknikprogrammet. I Skolverkets examensmål för teknikprogrammet framgår att teori och praktisk tillämpning ska samverka i undervisningen. I den här uppsatsen undersöks vilka kunskaper som kan vara lämpliga att lära ut just vid praktiskt arbete i ämnet teknik och hur de tillgängliga läromedlen i ämnet hanterar förmedling av kunskap genom praktiskt arbete. För den svenska gymnasieskolans ämne teknik finns det tre olika läromedel på marknaden, en helt digital och två böcker. Genom en läromedelsanalys undersöks hur dessa läromedel förhåller sig till Skolverkets anvisningar om praktiska inslag i undervisning. För att komplettera läromedelsanalysen utförs även en undersökning med frågor i en enkät till elever på ett teknikgymnasieprogram. Frågor till eleverna har fokus på praktiska moment. Analysen utförs med ett teoretiskt ramverk där teknisk kunskap delas in i fyra kategorier, tyst kunskap, praktisk regelkunskap, teknikvetenskap och tillämpad naturvetenskap. Skolverket skriver i examensmålen för teknikprogrammet att teori och praktik ska samverka i elevernas utbildning. Men det centrala innehållet och betygskriterierna ger ingen ledning till lärarna i frågan om vilka delar av kurserna som är lämpliga att lära ut praktiskt. En lärare som utgår från de läromedel som finns tillgängliga får ingen ledning i vilken typ av teknisk kunskap som kan förmedlas praktiskt. / Just over 20 years ago, the technology program was reintroduced at the Swedish upper secondary school. The program has five different orientations, common to all of these is the subject of technology. The subject consists of three courses, one of which is compulsory on the technology programme. In the Swedish National Agency for Education's curriculum for the subject of technology, it is stated that students must be given the opportunity for technical development by working, among other things, practical. In this essay, it is investigated which knowledge may be appropriate to teach during practical work in the subject of technology and how the available teaching aids in the subject handle the transmission of knowledge through practical work.For the Swedish upper secondary school subject technology, there are three different teaching aids on the market, one completely digital and two books. A learning materials analysis examines how these teaching aids relate to the Swedish National Agency for Education's instructions on practical elements in teaching. To supplement the learning materials analysis, a questionnaire study is also carried out where students on the technology program can answer questions in connection with practical teaching.The analysis is carried out with a theoretical framework where technical knowledge is divided into four categories, tacit knowledge, practical rules knowledge, technological science and applied science.The Swedish National Agency for Education writes in the exam objectives for the technology program that theory and practice must work together in the students' education. However, the central content and grading criteria do not give teachers any guidance on the question of which parts of the courses are suitable for practical teaching.A teacher who looks in the teaching materials that are available gets no guidance in what kind of technical knowledge can be taught practically.

Coronapandemin bröt ut våren 2020 och universiteten tvingades till undervisning på distans. Inom ingenjörsprogrammen tränar studenter sina praktiska färdigheter genom praktiska moment. I samband med distansundervisningen har även praktiska moment utförts på distans. I uppdrag från ITM-skolan syftar detta examensarbete till att undersöka studentupplevelsen av undervisningen under pandemin, när det gäller de praktiska momenten. För att undersöka detta, syftar arbetet vidare till att undersöka mängden praktiska moment som ingick i ingenjörsprogrammen Civilingenjör och Lärare, inom Energi och Miljö, (CLGYM TEMI) samt Civilingenjör i Energi och Miljö (CENMI). Vidare syftar arbetet till att undersöka hur de praktiska momenten har genomförts under COVID-19 pandemin. Bland annat studerades kommunikationen, samarbetet och återkopplingen. Utvecklingsdelen i detta examensarbete innefattas av att skapa ett stödmaterial till ITM-skolan med förbättringsförslag, baserat på studenternas upplevelse av praktiska moment samt forskning. Kursanalyser genomfördes av programmen CLGYM TEMI och CENMI för att kartlägga mängden praktiska moment som ingick. Studentupplevelsen och data om hur de praktiska momenten utfördes under pandemin, samlades in med hjälp av en enkät, som delades ut till studenter på KTH och besvarades av totalt 69 studenter. Enkäten var uppdelad i praktiska moment under pandemin, kommunikation, återkoppling, samarbete och praktisk träning på KTH. Genom enkätresultaten samt tidigare forskning om distansundervisning, sammanställdes ett stödmaterial med förslag som kan vara av användning vid en övergång från traditionell klassrumsundervisning till distansundervisning. Resultatet visade att CENMI hade fler planerade praktiska moment i utbildningen än vad CLGYM TEMI hade. Det bekräftades av enkätsvaren, där CLGYM TEMI studenter upplevde att det inte alls gavs tillräckligt med praktiska moment inom deras utbildning. Enkäten visade även att uppdelning i mindre grupper var den vanligaste åtgärden vid praktiska moment som utfördes fysiskt. Den vanligaste ersättningen för praktiska moment som utfördes på distans, var en digital omställning. Studenterna visade sig vara mer nöjda med samarbetsfaktorn av undervisningen, i jämförelse med återkopplingsfaktorn som de var minst nöjda med, under pandemin. Slutligen upplevde studenterna i stort sett att de praktiska momenten på distans inte har varit givande, då de saknat handlaget som tränas vid utförandet av praktiska moment. KTH behöver utveckla verktyg för att möjliggöra bättre ersättningar till praktiska moment på distans. Förslag är direktsända laborationer, fjärrstyrda laborationer (i mån om underhållskostnader), exkursioner och fältövningar med VR eller 360o-teknik samt elektroniska fältövningar och exkursioner. / The corona pandemic broke out in spring 2020 and universities were forced to turn to remote education. The engineering programs are characterized, among other things, by practical classes that develop the students' practical skills. The transition to distance education has led to practical exercises being carried out remotely. Commissioned by the ITM School, this thesis is aimed at examining the student experience of education during the pandemic, in terms of the practical exercises. To investigate this, the work is further aimed at examining the amount of practical training that is included in the engineering programs Master of Science and education in Energy and Environment and Master of Science in Energy and Environment (CLGYM TEMI). Further, the work aims at examining how the practical exercises have been carried out during the COVID-19 pandemic. Among other things, factors such as communication, collaboration and feedback were studied. The development part of this thesis involved the creation of a support material for the ITM School. The support material included improvement proposals, based on the students' experience of taking practical classes, during the pandemic, and also based on research. The course analyses were carried out on the programs CLGYM TEMI and CENMI to map the number of practical classes that were included. The student experience and data on how the practical exercises were carried out during the pandemic were collected with the help of a survey, which was distributed to students at KTH and was answered by a total of 69 students. The survey was divided into practical parts during the pandemic, communication, feedback, cooperation and practical training at KTH. Through the survey results and previous research on distance learning, a supporting material was compiled with suggestions that could be used in a transition from traditional classroom teaching to distance learning. The result showed that CENMI had more planned practical exercises in the program than CLGYM TEMI had. This was confirmed by the survey responses, where CLGYM TEMI students felt that there was not enough practical experience in their education at all. The survey also showed that division into smaller groups was the most common measure in practical operations performed physically during the pandemic. The most common replacement for practical exercises performed remotely, was the digital version. Students were more satisfied with the collaborative factor of the teaching, in comparison to the feedback factor that they were least satisfied with, during the pandemic. Finally, the students largely experienced that practical exercises at a distance has not been rewarding, as they lacked the practical touch that is trained in the performance of practical exercises. KTH needs to develop tools to enable better compensation for practical moments performed remotely. Proposals include live laboratory work, remote-controlled laboratory work, excursions and field exercises using VR or 360o technology, as well as electronic field exercises and excursions.

In the construction industry, concrete is the most common material, because of its good properties such as compressive strength and endurance. Concrete is a composition of several different materials where one of the main components is cement. When the hydration process starts, large amount of heat is generated. This leads to temperature rise within the structure. The heat development that takes place can become critical for massive structures such as dams and power plants, where natural cooling is not sufficient. This in combination with internal and external restraint resulting in tensions causing cracks in the structure. By controlling the temperature development, one can reduce the risk of cracking in massive structures. The controlling is divided into pre-cooling and post-cooling. Reduction of the risk for thermal cracking can be done in different ways. Parts of the cement in the concrete can be replaced by a pozzolan material such as silica fume, blast furnace slag or fly ash. Another method is to increase the size of the aggregates which makes it possible to reduce the cement content with remained strength. Cooling the aggregates or use of ice can also be used as a pre-cooling methods. The most common post-cooling method is the installation of cooling pipes. Pipes are installed between the reinforcement bars, in which one then pump through with cold water. This thesis aims at practicing the methods examined by Lagundžija & Thiam (2017). Focusing on those results that proved to be most effective, i.e. the combination of fly ash, ice and large aggregates. The results retrieved during the tests shows a significant increase in the compressive strength when using a combination of fly ash, ice and large aggregates. This gives us the opportunity to reduce the initial cement content. Reducing the cement content is the most effective factor regarding the heat development. When replacing amounts of the water with ice, it can be seen that the initial casting temperature was reduced. Further studies can be done to find the right amount of reduction of the cement that can be done while maintaining the required compressive strength. / Inom byggbranschen är betong det mest förekommande materialet, detta tack vare dess goda egenskaper, som till exempel tryckhållfasthet och uthållighet. Betongen utgörs av flera olika beståndsdelar där den centrala komponenten är cement. När cementets hydratationsprocess startar utvecklas en markant värmeutveckling. Detta leder till temperaturhöjningar inuti den nygjutna konstruktionen. Värmeutvecklingen kan bli kritisk för grövre konstruktioner, som till exempel dammar och kraftverk, där naturlig avkylning inte är tillräcklig. Detta i kombination med att inre och yttre tvång resulterar i dragspänningar som orsakar sprickor i konstruktionen. Genom att styra temperaturutvecklingen kan man minska risken för sprickbildning i massiva konstruktioner. Styrningen delas in i förberedande kylning och efterkylning. Reduktion av risken för termisk sprickbildning kan ske på olika sätt. Delar av cementen i betongen kan ersättas med ett puzzolant material som till exempel silikatstoft, masugnsslagg eller flygaska. En annan metod är att öka ballaststorleken vilket gör det möjligt att minska cementhalten med kvarvarande hållfasthet. Man kan även kyla ballasten alternativt blanda in is i mixen för att sänka den initiala temperaturen. Den mest förekommande efterkylningsmetoden är installation av kylrör. Det monteras in rör mellan armeringsjärnen, vilket man sedan pumpar kallt vatten igenom. Denna uppsats syftar på att praktiskt tillämpa de metoder som undersöktes av Lagundžija & Thiam (2017). Fokus på de resultat som visade sig vara mest effektiva, dvs kombinationen av flygaska, is och grov ballast. Resultaten som uppnåddes under de tester som utfördes visar en markant ökning i tryckhållfastheten vid användning av kombinationen med flygaska, is och grov ballast. Detta ger oss utrymmet att reducera den initiala cementhalten som används. Att minska cementinnehållet är den faktor som ger störst effekt gällande värmeutvecklingen. Fortsatta studier kan göras för att hitta rätt mängd reduktion av cementet som kan göras samtidigt som anvisad tryckhållfasthet bibehålls.

Med utgångspunkt i ett bildval till ett journalistiskt reportageanslag som inte riktigt blev som jag tänkt mig undersöker jag i den här essän hur bildens betydelse kan förändras genom de olika faserna i en produktionsprocess. Jag är också nyfiken på vilka möjligheter jag som reporter har att förhålla mig uppmärksam inför detta. Med essän som metod söker jag efter den uppmärksamma blicken och låter mig influeras av mötet med vardagsspråkfilosofin som filosofen och litteraturvetaren Toril Moi beskriver den. Med hjälp av begrepp och teorier från hermeneutik, praktisk kunskap och språkfilosofi undersöker jag nyhetsreporterns dilemma gällande val av bilder och vilket ansvar jag som berättare har för bildspråket. Slutligen gör jag ett försök att skissa på en bildspråksfilosofi för nyhetsreportrar.

"Technology has been a key element in the changing creative possibilities available to filmmakers, but deep down the questions of staging, point of view, pace, suspense, time and psychology faced by filmmakers as they walk onto the set in the morning have remained remarkably consistent". Cousins, 2004, s13. Sättet att göra film på har ständigt förändrats och fortsätter att förändras men som citatet syftar till så verkar inställningen till film stå sig lika genom tiderna. I grund och botten handlar det om att berätta en historia som berör publiken. En historia berättad utifrån filmskaparnas olika stilar. Tack vare teknikutvecklingen har många effekter i film, både digitala och fysiska blivit möjliga och vem vet vad den tekniska, och kanske framförallt den digitala utvecklingen, kommer att leda till för effekter i film i framtiden? Vi är trots allt bara i början av den digitala eran. Samtidigt som det nya introduceras kanske de gamla beprövade fysiska effekterna etsar sig fast som klassiska och erkända arbetsmetoder. Vad vi behandlar i den här uppsatsen är hur digitala och fysiska tekniker att skapa effekter används och nyttjas i den svenska filmbranschen. Hur ser beslutsfattare i branschen på effekter som filmskapande och varför ser användandet ut som det gör idag? Vi har också undersökt vad det är som styr användandet av effekter inom filmskapande utifrån ekonomiska, tekniska och konstnärliga överväganden. Vi har samlat in information genom kvalitativa, djupgående intervjuer med tre produktionsbolagsföreträdare och tre finansiärer. Vi har även samlat in information kring begreppen fysiska effekter och digitala effekter bland sex stycken filmarbetare som aktivt arbetar med effektskapande på olika sätt. Det har visat sig att det råder meningsskiljaktigheter när det kommer till definition av begreppen kring digitala effekter och fysiska effekter mellan de bolagsföreträdare och finansiärer vi har intervjuat och de aktiva effektmakare som vi har bett definiera begreppen. För att underlätta framtida kommunikation kommer vi i den här uppsatsen definiera dessa begrepp utifrån våra resultat. Våra resultat tyder på att det finns en vilja inom filmbranschen att arbeta med effekter inom film men att det samtidigt saknas resurser och kompetens idag. Samtidigt tycker vi oss utläsa en okunskap kring effekter vilket ställer till det för dem som vill arbeta med effekter. Exempelvis gällande Guldbaggegalan, där kategorin "Bästa Visuella Effekter" togs bort efter bara några år efter införandet för att det ansågs vara för svårt att utläsa vad som var effekter och inte i en film. Utifrån det vi kan utläsa från våra resultat finner vi det motsägelsefullt att vilja utveckla branschen och arbetet med effekter och samtidigt inte utveckla kunnandet kring det, när man istället för att plocka bort en kategori på grund av okunskap istället borde lära sig mer om det. / "Technology has been a key element in the changing creative possibilities available to filmmakers, but deep down the questions of staging, point of view, pace, suspense, time and psychology faced by filmmakers as they walk onto the set in the morning have remained remarkably consistent." Cousins, 2004, s13. The way of filmmaking has always been changing and it continues to change but as the quote leads up to it seems like the attitude stays the same. It is essentially about telling a story, which affects the audience. To tell a story with the different approaches the creators favors. Thanks to the technical development, many of these effects, both physical and digital have become practicable and who knows what the technique and digital progress will lead to in the future of filmmaking. After all, we are only in the beginning of the digital era. In the same time, the old and proven effect making techniques might inculcate as both classic and recognizable working methods. In this essay, we will talk about how the techniques of digital and practical effects are being used in the Swedish film industry. What does the decision makers in the business think about using effects in filmmaking and why are effects being used the way they are in todays film industry? We also wanted to examine what regulates he use of effects based on economical, technical and artistic considerations. We have collected our data from interviews with three representatives from production companies and three film financiers. We have also collected information considering the definitions of visual effects and special effects from six filmmakers who that works with effect making on a daily basis. It has become apparent that there are some confusion considering the definitions of the concepts of visual effects and special effects between the producers and financiers and the filmmakers. In order to ease future communication, we will in this essay define these concepts out of our results. Our result suggests that there is a will in the Swedish film industry to work with effects in filmmaking but in the same time parts of the industry lacks of resources and capability. Simultaneously, we can note that the ignorance around the concept of effects causes communication problems for digital artists and prop makers. For instance, on the Swedish film gala "Guldbaggegalan" they added a new category only a few years back and this year they took it away because of the problems of recognizing what's visual effects and what's not. It is interesting that there is an interest in developing effects in filmmaking and at the same time takes away the award. Instead of taking it away, they should focus on educating people about effects.

The interconnectedness of global supply chains, combined with disruptive events like the Covid-19 pandemic, has emphasized the significance of enhancing supply chain resilience (SCRes). Thus, this study aims to investigate how businesses employ SCRes recovery strategies to address extreme supply chain disruptions (SCD). To contribute empirical evidence on reactive SCRes strategies, qualitative methodology was employed, with a specific emphasis on the construction department at Northvolt. The construction industry serves as an apt context for assessing and offers valuable insights. Unstructured and semi-structured interviews were conducted with supply chain executives within the company to collect the data. The findings reveal specific challenges faced by the construction department at Northvolt in the face of global supply chain disruptions, shedding light on their responsive strategies. This study not only emphasizes the necessity of cultivating all SCRes capabilities but also contributes valuable empirical evidence to the field. The implications of these findings extend beyond Northvolt, providing actionable insights for businesses in the construction industry and offering recommendations for enhancing overall supply chain resilience. / Den ökande globala kopplingen mellan leverantörskedjor, tillsammans med störande händelser som Covid-19-pandemin, har understrukit betydelsen av att förbättra leverantörskedjors motståndskraft (SCRes). Denna studie syftar därför till att undersöka hur företag använder sig av SCRes-återhämtningsstrategier för att hantera extrema störningar i leverantörskedjan (SCD). För att bidra med empiriska bevis om reaktiva SCRes-strategier användes kvalitativ metodik, med särskild tonvikt på byggavdelningen på Northvolt. Byggbranschen fungerar som en lämplig kontext för bedömning och erbjuder värdefulla insikter. Ostrukturerade och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med företagets leverantörskedjechefer för att samla in data. Resultaten avslöjar specifika utmaningar som byggavdelningen på Northvolt står inför i ljuset av globala störningar i leverantörskedjan och belyser deras responsstrategier. Denna studie betonar inte bara nödvändigheten av att odla alla SCRes-förmågor utan bidrar också med värdefulla empiriska bevis till området. Resultatens implikationer sträcker sig bortom Northvolt och ger handlingsbara insikter för företag inom byggbranschen, samt erbjuder rekommendationer för att förbättra övergripande motståndskraft i leverantörskedjan.