Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer ta del av hur elever i årskurs 9 upplever de praktiska/estetiska ämnenas motivationshöjande möjligheter. Detta för att få en fördjupad kunskap om de praktiska/estetiska ämnenas betydelse för elevernas motivation till lärande. Resultatet grundar sig på nio stycken intervjuer med elever i årskurs 9. Sammanfattningsvis kan sägas att ämnena inte påverkar elevers motivation i lika stor utsträckning som vad läraren i sig gör. De praktiska/estetiska ämnena påverkar elevers inlärning genom att de skapar intressanta och lärorika pauser i det mer teoretiska arbetet. Likaså ökar arbetet i de praktiska/estetiska ämnena deras möjligheter till social utveckling och förmågan att ta eget ansvar i större utsträckning än de mer teoretiska.

Syftet med uppsatsen är att undersöka didaktiska strategier i geografiämnet, med fokus på praktiska moment, utifrån en jämförande studie mellan waldorfskolan och den kommunala skolan. Anledningen till att de två skolformerna valts ut är att waldorfskolan, till skillnad mot den kommunala skolan, har en stark estetisk- praktisk utbildningstradition. Påverkar denna utbildningstraditionella skillnad geografiundervisningen, och i sådana fall, hur? Relationen mellan teori och praktik i klassrummet, samt effekten av olika undervisningsmetoder för elevernas ämnesförståelse, har också studerats. För undersökningen utgör kvalitativa intervjuer den huvudsakliga metoden. Sammanlagt har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med högstadie- och gymnasielärare, tre från respektive skolform. Resultatet visar på skillnader, men också likheter, i relation till praktiska moment i geografiundervisningen mellan de olika skolformerna. Alla lärare uttrycker didaktiska strategier gällande teori och praktik men lägger olika tyngd på det ena respektive det andra. Dessa strategiska skillnader går att härleda till utbildningsfilosofi och styrdokument. Alla lärarna har ett elevcentrerat fokus, men de kommunala lärarnas undervisningsmål utgörs i högre grad av teoretiska samband och waldorflärarnas av erfarenhetsbaserade helhetsperspektiv.

Hybrid aspen is a crossbreed between European and North American aspen. It is a fast growing tree species that has shown strong growth in the South of Sweden. The follow-ups that have been made on hybrid aspen stands, have mainly been done on plant material in the South of Sweden. In the North of Sweden, only occasional studies have been made, and the knowledge of Northern hybrid aspen stands is, thus, unsatisfactory. In the South of Norrland, land owners have planted hybrid aspen, but what kind of plants it is, and how well these stands have established, is not ascertained, since data has not been compiled on the subject. The objective of this study is to evaluate practical plantations of hybrid aspen in the South of Norrland regarding height growth, survival and damages. The ambition is to increase the knowledge about practical plantations regarding height growth, survival and damages, and from the conclusions thereof, give recommendations for future establishments of hybrid aspen in the area. For the study, eight hybrid aspen stands in the South of Norrland were localised. Inventories were made of the stands, the land owners were interviewed and the material was compiled and analysed. Annual height growth varied amongst the stands between 0,4 and 1 meter and was in average 0,6 meter. Survival varied between 41 and 100 percent, with a mean value of 70 percent. The proportion of damaged stems varied between 0 and 85 percent, with a mean value of the stands of 27 percent. Plant mortality was explained by the land owners to be a result of field-mouse damages, which is confirmed by earlier research. The examined hybrid aspen stands in the South of Norrland demonstrate varying results in terms of height growth, survival and damages, but mainly a result that makes the tree species interesting as an alternative to traditional tree species. / Hybridasp är en korsning mellan europeisk och nordamerikansk asp. Det är ett snabbväxande trädslag som har påvisat god tillväxt i södra Sverige. De uppföljningar som har gjorts på hybridaspbestånd har främst varit på plantmaterial i södra Sverige. I norra Sverige har det endast gjorts enstaka undersökningar och kunskapen om de nordliga hybridaspbestånden är därför bristfällig. I södra Norrland har markägare planterat hybridasp, men vilket plantmaterial det är och hur dessa bestånd har etablerat sig, är i dagsläget osäkert då det inte finns någon sammanställd data över detta Undersökningens syfte är att utvärdera praktiska planteringar av hybridasp i södra Norrland avseende höjdtillväxt, överlevnad och skador. Målet är att öka kunskapen om praktiska planteringar avseende höjdtillväxt, överlevnad och skador och utifrån slutsatser av detta ge rekommendationer för framtida etableringar av hybridasp i området. För studien lokaliserades åtta hybridaspbestånd i södra Norrland. Bestånden inventerades, markägarna intervjuades och materialet sammanställdes och analyserades. Höjdtillväxten per år varierade i bestånden mellan 0,4 och 1,1 meter och var i medeltal 0,6 meter. Överlevnaden varierade mellan 41 och 100 procent med ett medelvärde på 70. Andel skadade stammar varierade mellan 0 och 85 procent med ett medelvärde för bestånden på 27 procent. Avgångarna förklaras av markägarna till största del beror på sorkskador, vilket tidigare forskning styrker. Undersökta hybridaspbestånd i södra Norrland påvisar varierande resultat vad gäller höjdtillväxt, överlevnad och skador men överlag ett resultat som gör trädslaget intressant som alternativ till de traditionella trädslagen.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur och om elevers motivation påverkas av att arbeta med praktiskt orienterade matematikuppgifter. Undersökningens huvudmetod är intervjuer av sex utvalda högstadieelever kombinerat med utvärderingsenkäter och lektionsbesök. Undersökningen ämnar få svar på hur elevers motivation påverkas på matematiklektioner med praktiska övningar jämfört med på mer traditionella lektioner med räkning i matteböcker. Bakgrunden till undersökningen är författarens erfarenhet av elevers lösning av matematikproblem i samband med undervisning i slöjd. Resultatet av denna undersökning visar att det har en positiv påverkan på elevers motivation att ha praktiska matematikövningar inlagt i undervisningen. Denna beskrivning av resultatet blir självklart förenklad. Flera elever blev inte alls mer motiverade av den praktiska lektionen. Men för alla elever var det av stor vikt att få tag på ”sin egen motivation” för att kunna jobba under lektionen, vad som påverkade denna var individuellt. Så denna undersökning visar på vikten av att individanpassa undervisningen för att eleverna ska bli motiverade.

<p>Syftet med studien är att ta reda på vilka praktiska moment som genomförs i teknikämnet i grundskolans senare år, utifrån den gällande kursplanen i teknik. Studien bygger på enkäter, ställda till ett antal elever, lärare och science center i Sverige.</p><p>Enkäterna tolkas utifrån en fenomenografisk ansats.</p><p>Elevenkäten har gjorts för att få en inblick i hur eleverna ser på de praktiska momenten i skolan samt vad de i allmänhet tycker om teknikämnet.</p><p>Lärarenkäten har gjorts för att få reda på vilka praktiska moment om görs samt vilken budget som finns att tillgå för teknikundervisningen. Dessutom har användandet av science centers beskrivits.</p><p>Science centerenkäten har gjorts för att ta reda på hur ofta science center anlitas av skolor och vilka praktiska</p><p>moment som genomförs där.</p><p>De slutsatser som kommer fram är att de flesta eleverna upplever de praktiska momenten som roliga samt att de flesta eleverna någon gång besökt något av de science center som finns i Sverige. I analysen av lärarenkäterna visas att 70 % av lärarna arbetar praktiskt trots låg budget. Utgångspunkten för upplägg av undervisningen är Lpo94 och ämnesintegration är vanlig. Lärarenkätsvaren pekar också på att det finns ett intresse av en ökad tillgång av science centers i undervisningen. Detta trots att svaren från science centrerna visar på en relativt stor användning av skolor.</p>

Syftet med studien är att ta reda på vilka praktiska moment som genomförs i teknikämnet i grundskolans senare år, utifrån den gällande kursplanen i teknik. Studien bygger på enkäter, ställda till ett antal elever, lärare och science center i Sverige. Enkäterna tolkas utifrån en fenomenografisk ansats. Elevenkäten har gjorts för att få en inblick i hur eleverna ser på de praktiska momenten i skolan samt vad de i allmänhet tycker om teknikämnet. Lärarenkäten har gjorts för att få reda på vilka praktiska moment om görs samt vilken budget som finns att tillgå för teknikundervisningen. Dessutom har användandet av science centers beskrivits. Science centerenkäten har gjorts för att ta reda på hur ofta science center anlitas av skolor och vilka praktiska moment som genomförs där. De slutsatser som kommer fram är att de flesta eleverna upplever de praktiska momenten som roliga samt att de flesta eleverna någon gång besökt något av de science center som finns i Sverige. I analysen av lärarenkäterna visas att 70 % av lärarna arbetar praktiskt trots låg budget. Utgångspunkten för upplägg av undervisningen är Lpo94 och ämnesintegration är vanlig. Lärarenkätsvaren pekar också på att det finns ett intresse av en ökad tillgång av science centers i undervisningen. Detta trots att svaren från science centrerna visar på en relativt stor användning av skolor.

Genom detta arbete har vi utvecklat ett metodhäfte med en tillhörande lärarhandledning. Häftet består av sång- och rörelseövningar som tränar begrepp inom kemi och fysik, eftersom vi har märkt att ämnena kemi och fysik kan upplevas som svåra och därför behöver göras mer lustfyllda och lättillgängliga. Arbetet grundar sig på den kinestetiska inlärningsstilen och intelligensen. Meningen är att övningarna ska tillgodogöra den kinestetiska inlärningsstilen men även tilltala elever med andra inlärningsstilar. Genom anpassning kan våra övningar användas i alla årskurser. Övningarna har testats i årskurs 4-6 och resultatet visade att kinestetisk undervisning är efterfrågad och uppskattad samt att ämnena kemi och fysik kan upplevas som lustfyllda och ge mersmak. Vårt arbete visar att elever med kinestetisk intelligens behöver uppmärksammas mycket mer för att de ska kunna inkluderas i undervisningen. Vi anser att vårt arbete kan ge verktyg och kunskaper som behövs för att tillgodose den kinestetiska inlärningsstilen i kemi och fysik.

Syftet med denna studie var att undersöka inkludering i klassrummet. I synnerhet, vill vi studera lärarens praktiska arbete gentemot elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd samt dess inställning och upplevda förutsättningar för att bedriva det arbetet. Vi ville undersöka hur hela processen ser ut, från att en elev visar tecken på svårigheter och behov av extra anpassningar till att beslut tas om att en elev behöver särskilt stöd. Det vi vill titta närmare på är även svårigheter och hinder som kan komma att uppstå under processens gång samt vilket ansvar läraren har i elevers inlärning. Detta gjordes via intervjuer tillsammans med åtta olika lärare från olika kommuner. Intervjufrågor vi ställde till lärarna delade vi in i olika kategorier som vi kallade för Att upptäcka behovet av anpassning, när behovet är bestämt, Lärarens praktiska arbete och uppföljning. På grund av en tidsbrist som uppstod och ledde till att vi behövde byta metod och strategi, valde vi att göra en förenklad tematisk analys. Detta innebär att vi sammanställde lärarnas svar utifrån dessa kategorier.Resultatet visade att lärarna arbetar aktivt med inkludering i sina klassrum oavsett stöd och behov som eleven behöver. Det visade sig även att vissa lärare saknar tillräckligt med kunskaper om hur man arbetar med elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Studien är även kopplad till det sociokulturella perspektivet och Vygotskijs idéer om lärande och utveckling. Vi kom fram till att mycket av det sociokulturella perspektivet och Vygotskijs idéer om lärande och utveckling tillämpas i lärarens praktiska arbete där fokus ligger inkludering, miljö och samspel med andra individer.

Avsikten med denna litteraturstudie är att undersöka vad läraren anser om praktiska moment, vaddet har för påverkan på elevers lärande i NO- undervisning samt vilka problem som kanförekomma vid användning av praktiska moment i NO- undervisningen. Studien behandlar hurpraktiska moment kan stödja och vägleda elevens lärande i NO- undervisningen samt öka elevensintresse och kreativitet för ämnet ur lärarens perspektiv. Med lärarens perspektiv menar vi vadläraren anser om praktiska moment. Dock vill vi även lyfta fram problem som kan förekomma ochhur man kan göra för att förebygga dessa problem. För att besvara våra frågeställningar har vigenom systematiska undersökningar använt oss av avhandlingar och vetenskapliga artiklar för attjämföra för- och nackdelar mot varandra i relation till våra frågeställningar.Kursplanerna inom NO- undervisningen i de svenska skolorna betonar innebörden av eleverslärande med stöd av praktiska moment. Elever skall få förutsättningar till att lära sig olikanaturvetenskapliga arbetsmetoder.För att besvara våra frågeställningar har vi genom systematiska undersökningar använt oss avavhandlingar och vetenskapliga artiklar för att jämföra för- och nackdelar mot varandra i relationtill våra frågeställningar.

Den här studien har undersökt hur synen på lärarutbildningen skiljer sig mellan två grupper av lärare, varav den ena gruppen har en examen från den nya lärarutbildningen från 2011 och den andra gruppen från äldre lärarutbildningar. Vi har undersökt deras syn på hur deras lärarutbildning balanserade det praktiska med det teoretiska och även deras syn på sex olika praktiska moment i lärarutbildningen: planering, konflikthantering, ledarskap, läs- och skrivinlärning, gruppdynamik och specialpedagogik. Vidare har vi jämfört hur synen på detta skiljer sig mellan de två grupperna. Som bakgrund till vår studie har vi utgått från lärarutbildningens historia samt hur debatten angående lärarutbildningens akademisering ser ut idag. Vidare har vi tagit upp rapporter som behandlar lärare och lärarstudenters syn på lärarutbildningen och två studier som tar upp de begrepp som är vår studies teoretiska utgångspunkt i förhållande till lärarutbildningen. Den teoretiska utgångspunkten är Basil Bernsteins horistontella och vertikala diskurser som i grova drag handlar om praktiska respektive teoretiska kunskapsformer. Som metod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Studiens resultat visar likheter med tidigare forskning vad gäller synen på de praktiska momenten. Samtliga lärare som deltog önskade mer undervisning i minst ett av de praktiska momenten som behandlades. Vad gäller balansen mellan det praktiska och det teoretiska i lärarutbildningen upplevde 7 av 8 lärare att utbildningen var övervägande teoretisk med en önskan om en bättre balans. Vad gällde skillnaden mellan gruppernas uppfattning fanns det mer likheter än skillnader, där skillnaderna som hittades var av specifik natur snarare än övergripande.