I kunskapskraven för skolämnet slöjd står det att arbetsprocessen och resultatet ska dokumenteras i ord och bild. Här vore det önskvärt att även den praktiska kunskapen kan användas eftersom det elever gör med sina händer och sin kropp i slöjdarbetet också bidrar till att formulera arbetsprocessen och resultatet. I denna studie har de förmågor och kunskaper 14 elever i årskurs 9 visar i det praktiska hantverket studerats. Syftet var att beskriva hur elever i det praktiska arbetet visade sina val av tillvägagångssätt. Eleverna observerades under sina vanliga lektioner och deras praktiska handlingar antecknades under tiden. Frågeställningarna fokuserade på olika sätt som elevers förmåga att välja tillvägagångssätt synliggjordes i praktisk handling och på vilket sätt de praktiska handlingarna sedan låg till grund för bedömning utan att eleverna själva behövde sätta ord på sitt slöjdande och att läraren istället verbaliserade vad eleven gjort. Utifrån observationsanteckningarna kategoriserades elevernas handlingar i slöjdarbetet och graderades i progression från novis, avancerad nybörjare, kompetent, skicklig till expert. Resultatet av undersökningen visade att elevers val av tillvägagångssätt går att utläsa i deras praktiska handlingar och att det kan verbaliseras av läraren. Avslutningsvis diskuteras hur resultatet kan jämföras med skolans styrdokument och användas som bedömningsstöd i slöjd.

Otydliga uppdragsbeskrivningar för specialpedagoger bidrar till ökad stressnivå och arbetsbelastning, det leder också till minskad motivation och vilja till att stanna inom yrkesrollen. Specialpedagogens uppdrag benämns heller inte i styrdokument, detta har resulterat i att yrkesrollen ofta blandas ihop med speciallärare och innebär att de utför arbetsuppgifter som inte anses ingå i uppdraget eller rollen för en specialpedagog. Syftet med föreliggande studie har varit att få kunskap om hur specialpedagogers roll och arbetsuppgifter i skola och förskola kan se ut, samt vad det får för konsekvenser att specialpedagogens uppdrag är otydligt formulerat i styrdokument. Frågeställningarna handlar om hur specialpedagoger och skolledare beskriver de praktiska arbetsuppgifterna i förskola och skola samt vad specialpedagoger och skolledare menar att det fått för konsekvenser att specialpedagogens uppdrag är otydligt formulerat i styrdokument. För att få svar på syfte och frågeställningar präglas studien av ett kvalitativt angreppsätt med semistrukturerade frågor.  Resultaten i studien visar att specialpedagogernas praktiska arbetsuppgifter i skola och förskola är mångfacetterade. Arbetsuppgifterna som beskrivs utföras handlar bland annat om att genomföra kartläggningar, förebyggande arbeten, utvecklings- samt uppföljningsarbeten samt vara en handledande och vägledande pedagog till övriga i verksamheten som känner behov av specialpedagogisk kompetens. En framtydande konsekvens av att uppdraget är otydligt formulerat i styrdokument innebär att arbetsuppgifterna riskerar att blandas ihop med en speciallärares. Slutligen betraktas skolledaren ha det huvudsakliga ansvarsområdet kring utformning av uppdraget och tidfördelning, enligt resultatet upplever flertalet specialpedagoger hög autonomi eftersom de känner att de styr och formar arbetsdagarna individuellt.

No description available.

Med utgångspunkt från kursplanen i matematik anser vi att storhetsuppfattning är ett betydelsefullt område. Det är vår uppfattning att bristande förståelse inom detta område hindrar eleverna att lösa problem och utvecklas vidare. Vår undersökning handlar om storheten längd och dess enheter. Vår målgrupp är elever i skolår 2 och 4. Vi har använt oss av enkätstudie med 8 frågor som behandlar förkunskaper, samt observation med längdrelaterade aktiviteter med 10 elever. Vidare har vi observerat två lektioner som behandlar längd på en friskola där eleverna är vana vid laborativt arbete. Resultatet visar att eleverna i vår undersökning hade brister i förståelse kring längd och längdenheterna. De hade även svårigheter med att samarbeta och var inte vana vid praktiska aktiviteter. Vi fann att begreppsspiralen är ett hjälpmedel, där man kan ta reda på var eleven ligger kunskapsmässigt.

Denna uppsats är till sin form en reflekterande vetenskaplig essä som undersöker en normkritisk jämlikhetsarbetares praktiska kunnande och yrkesvillkor. Författarens egen yrkeserfarenhet finns med i form av en berättelse från ett genusprojekt inom högre skådespelarutbildning. Denna dilemmasituation bildar utgångspunkt för ett undersökande i dialog med historiska och samtida tänkare och praktiker. Framträdande i undersökningen är Aristoteles kunskapsbegrepp fronesis – den praktiska klokheten. Undersökningen beskriver några av de komplexiteter som finns i att bedriva ett arbete som utmanar maktordningar i en organisation och visar att det krävs praktisk klokhet för att hantera motstånd, starka känslor och våld. / This reflective scientific essay examines the practical knowledge of the equality worker involved with anti-oppressive education in a Swedish context, where the term “norm critique” is used. The writers personal experience is included in the work, in the form of a narrative from a “messy situation” in a project centered on gender perspectives in actor training. This dilemma is the starting point for an inquiry in dialogue with contemporary and historical thinkers and practitioners. Prominently in the essay is Aristotle's term for skill and practical wisdom, phronesis. The inquiry describes some of the complexities that lies in doing counter hegemonic work within organizations and it shows that this kind of work demands practical wisdom to be able to handle resistance, strong emotions and violence.

<p>Syftet med studien är att undersöka hur lärare år 6-9 uppfattar Idrott och hälsaämnets tillgång på resurser jämfört med teoretiska ämnen för stöd av elever i svårigheter med att nå upp till kunskapsmålen. En trianguleringsmetodik, i form av en strukturerad enkät följd av ostrukturerade intervjuer har använts. Genom den har visats att lärare uppfattar att Idrott och hälsaämnet ha lägre status än teoretiska ämnen. Det gäller fler ämnen än de som ger behörighet till gymnasiet. Det yttrar sig i att färre stödåtgärder erbjuds Idrott och hälsaämnet när skolorna prioriterar i tider av bristande resurser. En svårighet för Idrott och hälsaämnet är bristen på lokaler som minskar skolors erbjudna stöd för ämnet.     </p>

Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka konsekvenser som uppstått i och med den praktiska implementeringen av komponentavskrivningarna i bostadsrättsföreningar. För att uppnå studiens syfte har vi utgått från en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Insamlingen av empirin har skett genom semistrukturerade individuella intervjuer från sex stycken ekonomer inom förvaltningsbranchen. Detta material har sedan analyserats med hjälp av teori för att slutligen uppfylla syftet. Vår slutsats är att K3-regelverket medför brister i redovisningen i Bostadsrättsföreningar och att ett nytt regelverk anpassat för den branschen är önskvärt. / The purpose of this paper is to identify the consequences of the practical implementation of ”component depreciations komponentavskrivningarna” in housing cooperatives. To acquire this purpose, we have practice a qualitative method with an abductive hypothesis. When collecting the empirical data we have been conducting semi-structured individual interviews with six economists in the investment management industry. This data has been analyzed, tied to the theological data, to satisfy the purpose The conclusion of this research implies that the implement of the regulation of K3 has caused deficiencies in the accounting in housing associations and that a new regulation, more accommodated to the industry, is desirable.

<p>Arbetets syfte är att efter en genomgång av den här relevanta litteraturen studera hur lärare ser på undervisnings inre miljöer. Vad har social kommunikation samt praktiska och pedagogiska verksamheter i skolan för betydelse för elevers lärande och allsidiga utveckling? Hur bedrivs de? Först refererar jag till några kända teorier om hur barn lär sig sedan tar jag upp hur ser det ut i verkligheten, om skolans roll och undervisningsmetoder. Litteraturen tar upp samspelet mellan elevers konkreta handling i praktiska, pedagogiska och sociala samanhang, såsom i lek, dramatisering, studieresor, temadagar och utanför skolan aktiviteter. Litteraturen berör också hur elevers förståelse för ämnesinnehåll, lärande samt harmonisk utveckling påverkas aktivt av sådana sammanhang. </p><p>Definitionen för begreppet "Inre miljöer" kontra "yttre miljöer för lärande" har att göra med elevers psykiska, sociala och biologiska behov vilket påverkar deras förståelse för skolämnesinnehåll och lärandet.</p><p>"Inre miljöer" kan inte påvisas direkt, eftersom de kommer inifrån eleverna själva, men de är det väsentligaste för elevers lärande och utveckling. Yttre miljöer för lärande kan definieras som utifrån kommande påverkan såsom lärarnas arbetssätt samt yttre intryck såsom ljud, ljus, arbetsmaterial och fysiska resurser som tillgång till skog och hälsosamma skolbyggnader. </p><p>I min empiriska studie har jag utgått från en kvalitativ metod och intervjuat fyra olika ämneslärare för att jämföra om olika ämnen påverkar användning av undervisningsmetoder och valet av lärandemiljöer. Rubrikerna har varit långa för att de skall sammanfatta innehållet i avsnitten som följer. Begreppet "inre miljöer för lärande", hur lärare uppfattar och skapar detsamma, vilka sociala fördelar med förekomsten av sociala, pedagogiska och praktiska verksamheter i skolan framkallar samt hur olika miljöer kan påverka elevers lärande och allsidig utveckling är bland uppsatsens besvarade frågor. Intervjuresultat har kopplats till den relevanta litteraturen. I min uppsats har jag kommit fram till att en definition för begreppet inre miljöer för lärande är svårt att begränsa. Eftersom eleverna i skolan kommer från olika samhällsklasser och har varierade bakgrunder p. g. a. ökad invandring, blir det ibland stora skillnader mellan deras psykiska behov, men alla människor har samma biologiska behov. Jag har kommit fram till att dagens skola koncentrerar sig på att skapa fysiska miljöer samt saknar tillräckligt kompetent personal och ekonomiska resurser för att skapa sociala, pedagogiska och praktiska verksamheter, som utvecklar elevers sociala kompetens och underlättar elevers förståelse för skolämnena då de handlar om aktivt samspel med andra.</p>

Arbetets syfte är att efter en genomgång av den här relevanta litteraturen studera hur lärare ser på undervisnings inre miljöer. Vad har social kommunikation samt praktiska och pedagogiska verksamheter i skolan för betydelse för elevers lärande och allsidiga utveckling? Hur bedrivs de? Först refererar jag till några kända teorier om hur barn lär sig sedan tar jag upp hur ser det ut i verkligheten, om skolans roll och undervisningsmetoder. Litteraturen tar upp samspelet mellan elevers konkreta handling i praktiska, pedagogiska och sociala samanhang, såsom i lek, dramatisering, studieresor, temadagar och utanför skolan aktiviteter. Litteraturen berör också hur elevers förståelse för ämnesinnehåll, lärande samt harmonisk utveckling påverkas aktivt av sådana sammanhang. Definitionen för begreppet "Inre miljöer" kontra "yttre miljöer för lärande" har att göra med elevers psykiska, sociala och biologiska behov vilket påverkar deras förståelse för skolämnesinnehåll och lärandet. "Inre miljöer" kan inte påvisas direkt, eftersom de kommer inifrån eleverna själva, men de är det väsentligaste för elevers lärande och utveckling. Yttre miljöer för lärande kan definieras som utifrån kommande påverkan såsom lärarnas arbetssätt samt yttre intryck såsom ljud, ljus, arbetsmaterial och fysiska resurser som tillgång till skog och hälsosamma skolbyggnader. I min empiriska studie har jag utgått från en kvalitativ metod och intervjuat fyra olika ämneslärare för att jämföra om olika ämnen påverkar användning av undervisningsmetoder och valet av lärandemiljöer. Rubrikerna har varit långa för att de skall sammanfatta innehållet i avsnitten som följer. Begreppet "inre miljöer för lärande", hur lärare uppfattar och skapar detsamma, vilka sociala fördelar med förekomsten av sociala, pedagogiska och praktiska verksamheter i skolan framkallar samt hur olika miljöer kan påverka elevers lärande och allsidig utveckling är bland uppsatsens besvarade frågor. Intervjuresultat har kopplats till den relevanta litteraturen. I min uppsats har jag kommit fram till att en definition för begreppet inre miljöer för lärande är svårt att begränsa. Eftersom eleverna i skolan kommer från olika samhällsklasser och har varierade bakgrunder p. g. a. ökad invandring, blir det ibland stora skillnader mellan deras psykiska behov, men alla människor har samma biologiska behov. Jag har kommit fram till att dagens skola koncentrerar sig på att skapa fysiska miljöer samt saknar tillräckligt kompetent personal och ekonomiska resurser för att skapa sociala, pedagogiska och praktiska verksamheter, som utvecklar elevers sociala kompetens och underlättar elevers förståelse för skolämnena då de handlar om aktivt samspel med andra.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare år 6-9 uppfattar Idrott och hälsaämnets tillgång på resurser jämfört med teoretiska ämnen för stöd av elever i svårigheter med att nå upp till kunskapsmålen. En trianguleringsmetodik, i form av en strukturerad enkät följd av ostrukturerade intervjuer har använts. Genom den har visats att lärare uppfattar att Idrott och hälsaämnet ha lägre status än teoretiska ämnen. Det gäller fler ämnen än de som ger behörighet till gymnasiet. Det yttrar sig i att färre stödåtgärder erbjuds Idrott och hälsaämnet när skolorna prioriterar i tider av bristande resurser. En svårighet för Idrott och hälsaämnet är bristen på lokaler som minskar skolors erbjudna stöd för ämnet.