För det multinationella företaget är det rimligtvis en stor utmaning att kunna ta hänsyn till såväl den lokala som den globala dimensionen. Förevarande uppsats syftar till att kartlägga hur organisk processorientering fungerar som styrform i en global kundorienterad koncern. Med utgångspunkt i vald teori formuleras en tes med innebörden att denna styrform förväntas vara lämplig för en global verksamhet där stora krav på kundfokus, flexibilitet och anpassningsbarhet ställs. Samtidigt förväntas den försvåra integrationen av koncernens dotterbolag. Studien genomfördes genom att undersöka hur skärverktygstillverkaren Sandvik Coromant organiserar sin globala verksamhet med dotterbolag i 130 länder. Intervjuer har genomförts med beslutsfattare vid huvudkontoret, på tre dotterbolag samt med en globalt kundansvarig. Utifrån en tematisering av intervjumaterialet dras följande slutsatser: Organisk processorientering tycks vara en användbar styrform för den globala kundorienterade koncernen och kräver relativt autonoma dotterbolag. På grund av det integrationsproblem som tenderar att uppstå till följd av autonomin samt ett komplext inbördes beroende som inte är uppenbart för de lokala organisationerna, krävs emellertid att koncernen är organiskt processorienterad även i den laterala dimensionen.  I Sandvik Coromant koordineras verksamheten således genom ett horisontellt styrt, globalt Key Account Management-system samt väl etablerade nätverk mellan dotterbolagscheferna. Detta tycks resultera i att beroendet synliggörs och dotterbolagen motiveras att se till helheten. På så sätt kan integration underlättas utan att differentieringen samordnas bort och hänsyn tas till såväl den lokala som den globala dimensionen.

Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera i vilken utsträckning Kaizen tillämpas i det kvalitetsarbete som bedrivs på Karolinska Universitetssjukhuset, Capio S:t Görans Sjukhus samt Danderyds Sjukhus AB. Metod: En fallstudie har utförts vid tre sjukhusen i Stockholmsregionen. Primär- och sekundärdata har samlats in genom semistrukturerade intervjuer respektive litteratur, rapporter, artiklar och elektroniska källor. Teori: Kaizen är ett synsätt som sätter människan i fokus och arbetar utefter ständigt förbättringsarbete med kundfokusering som högsta prioritet. TQM är en filosofi samt innefattar vägledande principer som innebär att arbeta aktivt med kvalitetsfrågor. Strukturerade modeller används till hjälp för utförandet av förbättringsarbetet. Processorientering innebär att personal från olika funktioner arbetar med flöden kopplat till en speciell produkt eller kund, där effekten blir att optimera flödena istället för funktionerna. Empiri: Empirin belyser de tre sjukhusens organisationsstruktur samt en faktabeskrivning om sjukhusens respektive kvalitetsarbeten. Resultatet som framkommer redogör i vilken utsträckning sjukhusen applicerar Kaizen i sitt arbete. Slutsats: Samtliga av sjukhusen bedriver kvalitetsarbeten som har starka likheter med vad Kaizenfilosofin förespråkar. Sjukhusen anser även att det är viktigt att ta till vara på personalens kompetens och stimulera engagemang och utveckling i deras arbete. Genom att verka för att hela verksamheten är involverad i kvalitetsarbetet ökar det möjligheten till ett bestående resultat.

Syfte med vårt arbete är att identifiera och analysera framgångsfaktorer vid en kommuns förändringsarbete mot en modern, effektiv och medborgarorienterad förvaltning, en så kallad 24-timmarskommun. För att nå detta syfte har vi valt att göra en fallstudie av Mjölby kommuns arbete med utvecklingen av 24-timmarskommun. Fältarbetet har utförts med hjälp av kvalitativa semistandardiserade intervjuer med ämnesområdets relevanta personer inom kommunen. Analys av empiridata har genomförts med hjälp av förändringsanalys enligt SIM-metoden. Resultat av vår undersökning visar att införande av 24-timmarskommun bör ses som en del av kommunens förändringsarbete mot en modern förvaltning. För att detta arbete ska vara framgångsrikt krävs det strategiskt ledarskap som ska ta fram, förankra och kommunicera visioner och målbilder av den moderna förvaltningen i organisationens alla delar. Samarbete, systematisk process- och brukarorienterad verksamhetsutveckling och den professionella kompetensen utgör en garanti att uppställda målen och visioner for 24-timmarskommun kan förverkligas. I detta sammanhang bör IT ses som en strategisk resurs och den gemensamma nämnaren för alla ovan nämnda förändringsfaktorer vid utvecklingen av 24-timmarskommun.

Snabba svängningar på marknaden, globalisering och kundernas höga krav ställer ledningen införstora utmaningar och bristen på en flexibel ledningsmodell blir tydlig. Den traditionelltfunktionsorienterade organisationsstrukturen räcker inte till för att leva upp till kundens varierandekrav och önskemål. Tillämpning av processorientering är inte bara utgångspunkt för effektiviseringoch kvalitetssäkring av verksamhet utan även för att möta framtida utmaningar samt att leva upp tillkundens olika önskemål. Syfte med föreliggande uppsats är att etablera en struktur på företaget för att de vidare skall kunnadriva verksamheten ur ett processorienterat synsätt. Arbetet försöker på djupet ta reda på hurnuvarande teoretiska modeller om processledning skulle kunna modifieras för att bättre kunnatillämpas av industrin. Tillvägagångssättet är inriktat på att analysera LOGOSOLs verksamhet och identifiera processeroch eventuella problem genom deltagande observationer, semistrukturerade intervjuer ochgenomgång av företagets dokument. I forskningsprocessens går empiri och teoriläsningen parallelltoch berikar varandra under arbetets gång. För att lösa eventuella problem samt att etablera enstruktur för att processorientera verksamheten har ett tvärfunktionellt team utsetts. Teamet består avfyra medarbetare från företagets olika avdelningar. De viktigaste nyckeltalen för ett processbaseratmätsystem har utvecklats i syfte att ge möjligheter för processteam och ledning att övervakaprocessens effektivitet. För att hitta den mest trovärdiga och praktiska lösning till problemet har enteoretisk modell formulerats vilken utgår från att slå samman befintliga modeller på litteraturen.Modellen består av tre steg: "Hitta problemets kärna", lösa problemet genom "Brainwriting" ochtillämpning av "processförbättringsmönster" (de två sistnämnda metoder ska utföras parallellt).Sista steget innefattar formulerandet av en "handlingsplan" för att säkerställa införandet avföregående steg. Modellen tillämpades på företaget och anses även kunna tillämpas på andra typerav organisationer i syfte att förbättra processer.

Hälso- och sjukvårdvården har kritiserats och ifrågasatts där patienter hamnar mellan stolarna och kostnaderna stiger. Vården präglas av en byråkratisk funktionsstyrd organisation med en stark profession. Flera försök har gjorts för att effektivisera vården där den senaste trenden är processorientering. Det har påvisats stora utmaningar med att arbeta med processer i vården och det är i studiens syfte att undersöka hur vården arbetat med att utveckla och införa det processorienterade synsättet. Studien ämnar bidra med kunskap genom att konkretisera vilka hinder och möjligheter processorientering och modern verksamhetsstyrning innebär för hälso- och sjukvården. Den första delen med studien blir att kartlägga hur olika landsting och regioner arbetat med att utveckla och införa processorientering inom hälso- och sjukvårdsorganisationer. Vidare kommer den andra delen av studien att analysera hur styr- och förbättringsverktyg tillämpas för att stödja det processorienterade arbetssättet. En kvalitativ flerfallsstudie tillämpades som metod där tre regioner valts ut som studieobjekt utifrån ett kriterieurval, där kvalitativa intervjuer tillämpats som huvudsaklig datainsamlingsmetod.  Studien påvisar relationen gällande de processorienterade aspekterna men däremot skillnader när det gäller arbetsmetoder, styrning och uppföljning. Studien ger en tydlig bild av vad som idag saknas inom hälso- och sjukvården gällande processorientering, nämligen den ekonomiska uppföljningen utifrån en mer horisontell dimension. / Context Health care have been criticized and questioned with increasing costs and where patients are being mismanaged. The health care is characterized by a bureaucratic functional organization with a strong profession. Several attempts have been made to streamline the health care where the latest trend is business process orientation. It has demonstrated great challenges of working with processes in health care and it is in the study's purpose to investigate how the health care worked to develop and implement the business process oriented approach. Purpose The study intends to contribute knowledge by concretize obstacles and opportunities of business process orientation for health care. The first part of the study will be to identify how different counties and regions worked to develop and implement business process orientation in health care organizations. The second part of the study is to analyze how the management control systems are used to support the business process oriented approach. Method A qualitative multiple-case design was applied as a method where three regions were selected as study objects from a standard choice. Qualitative interviews were applied as the primary data collection method. Conclusion The study demonstrates the relationship of existing business process oriented aspects, but on the other hand differences in working methods, management and monitoring. The study provides a clear picture of what is lacking today in health care current business process orientation, especially the financial monitoring from a more horizontal dimension.

Syfte – Syftet med denna studie är att identifiera utmaningar som kan uppkomma inom måltidsprocessen på ett sjukhus, för att sedan utveckla tillvägagångssätt för hantera dessa. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar formulerats: Vilka utmaningar finns inom måltidsprocessen på ett sjukhus? Hur kan utmaningar inom måltidsprocessen på ett sjukhus hanteras? Metod och genomförande – Ett initialt teoretiskt ramverk upprättades som har mönsteranpassats med empirin under arbetets gång. En fallstudiemetodik antogs för att undersöka måltidsprocessen och dess utmaningar på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Metoder för datainsamling bestod av intervjuer, observationer, dokumentstudier och enkätundersökning. Den insamlade empirin har sedan analyserats mot det teoretiska ramverket. Resultat – Studien har identifierat följande utmaningar inom måltidsprocessen: variationer, bristande kommunikation, varornas specifika egenskaper och avsaknad av helhetsperspektiv. Utmaningar kopplat till variationer har sin utgångspunkt i att patienter är frånvarande under måltidstillfället på grund av undersökningar eller operationer. För att hantera utmaningen med både variationerna och varornas specifika egenskaper har nya tillvägagångssätt vid nedkylning av måltider föreslagits. För att hantera utmaningen med bristande kommunikation har en samordningsfunktion presenterats som förenklar styrning och planering vid sjukvårdsavdelningarna. Slutligen för att hantera utmaningen med avsaknad av helhetsperspektiv bör nya synsätt antas kopplade till Lean och processorientering vid avdelningen för hjärtsjuka. Implikationer – Studien har fastställt ett antal utmaningar inom måltids- processen. Vid effektivisering av en måltidsprocess är det dock viktigt för varje enskild verksamhet att utvärdera vilka utmaningar som är mest kritiska för deras situation. Genom att införa förbättringarna kan kostnadsbesparingar uppnås i form av reducerat svinn och effektivare resurshantering. Begränsningar – Då fallstudien endast behandlar måltidsprocessen på Länssjukhuset Ryhov är den av enskild karaktär. Det hade eventuellt varit intressant med en studie som involverar ett flertal sjukhus för att på så sätt finna ytterligare utmaningar men även verifiera studiens resultat. Tyngdpunkten av denna studie har legat på aktiviteter kring måltidsprocessen. Om studien istället hade antagit ett tydligare patientfokus skulle ett bredare perspektiv skapas med fler infallsvinklar. / Purpose – The purpose of this study is to identify the challenges that may arise in the meal process at a hospital, and then develop approaches to address these. To fulfill the purpose of the study, the following question has been formulated: What challenges may arise in the meal process at a hospital? How can the challenges in the meal process at a hospital be managed? Methodology – An initial theoretical framework was established which has been pattern matched with the empirical data as the study progressed. A case study methodology was adopted to examine the meal process and the underlying challenges at Ryhov Länssjukhus in Jönköping. Methods of data collection consisted of interviews, observations, document studies and a questionnaire survey. The collected empirical data were then analyzed through the theoretical framework. Findings – The study has identified the following challenges in the meal process: variability, lack of communication, goods-specific characteristics and the absence of a holistic perspective. Challenges linked to variations originate from when patients are absent during the mealtime due to operations or examinations. To handle the challenges with both variations and good-specific characteristics, new approaches to the cooling of meals have been proposed. To improve the communication a coordinating function has been presented which simplifies the management and planning for the healthcare departments. Finally, to handle the challenge of absence of a holistic perspective, new approaches should be adopted related to Lean and process orientation. Implications – The study has identified a number of challenges in the meal process. While working towards improving the meal process, it is important for each individual hospital to assess the challenges that are the most critical to their situation. By implementing the proposed improvements the hospital should gain cost savings through reduced wastage of food and more efficient resource management. Research limitations – This case study examines solely the meal process at Ryhov Länssjukhus and is therefore of individual character. It might also be interesting with a study involving several hospitals to thus find additional challenges and also to verify the results of this study. The emphasis of this study has been activities related to the meal process. If the study had instead adopted a clear patient focus, a broader perspective might have been created with additional viewpoints.

Ämnesval är organisationsteori med utgångspunkt från processorientering av den centrala ledningen i Försvarsmaktens (FM) och om det bidrar till effekttänkande. Uppsatsen undersöker om processorienteringen av Försvarsmaktens Högkvarter (FM HKV) teoretiskt kan samspela med FM doktrinära utgångspunkt i effekttänkande. FM HKV har sedan tidigt 2000-tal arbetat med införande av processorientering i den centrala ledningen. Flertal utredningar, beslut samt hemställan till regeringen vittnar om detta. Parallellt har FM infört effekttänkande, främst baserat på andra länders krigserfarenheter. Dessa två förhållningssätt betraktas vanligtvis som två ytterligheter, där effekttänkandet har starkt fäste i insatsperspektivet och processorienteringen har starkt fäste i förvaltningsperspektiv. Vid en jämförelse påvisas flertal likheter mellan processorientering och effekttänkande, men det finns områden där likheter ej kunnat återfinnas. Uppsatsens slutsats är att processorienteringen av FM centrala ledning bidrar till FM konceptuella förhållningssätt inom effekttänkande. / Topic selection is organization theory based on the process orientation of the Swedish Armed Forces Headquarters (SAF HQ) and whether it theoretically reinforces effects based thinking as defined in the SAF military strategic doctrine from 2011. The essay examines the process orientation of the SAF HQ and if it theoretically can interact with SAF doctrinal basis of effects based thinking. SAF HQ has since the early 21st century worked with the introduction of process orientation in the central management. Several investigations, decisions, and petitions to the government affirm this. During the same period, the SAF introduced effects based thinking, based primarily on other countries' experiences from war. These two approaches are usually considered as two extremes, where the effects based thinking has strong foothold in the military operational perspective and process orientation has strong foothold in the management perspective. When comparing them, several similarities between process orientation and effects based thinking are identified, but there are areas where there are no similarities. The essay concludes that the process orientation of the SAF HQ reinforces SAF conceptual approach in effects based thinking.

Traditionellt har organisationer en funktions/avdelningsbaserad organisationsstruktur där resultat i de enskilda enheterna prioriteras. I motsats till detta kan organisationer välja att arbeta processorienterat, vilket syftar till att förändra den traditionella organisationsstrukturen och organisationskulturen. Dokumenterade effekter av processorientering är bland annat en bättre samhörighet och integration inom organisationen, ett högre kundfokus och mindre interna konflikter och problem. Syftet är att undersöka vad som krävs av en organisation för att lyckas arbeta processorienterat. Detta genom att studera hur organisationer i Sverige arbetar med kända framgångsfaktorer berörande förändring och processledning för att uppnå de positiva effekter som processorientering kan bidra till. Utifrån tidigare studier om bland annat processorientering, processledning och processer samt framgångsfaktorer och utmaningar berörande detta har en kvalitativ metod använts för att undersöka hur organisationer i Sverige arbetar med, och tänker kring processorientering, processledning och förändring. Under studiens gång användes semi-strukturerade intervjuer för att intervjua fyra personer från tre olika organisationer; två processledare från ett tillverkande företag, en enhetschef från ett landsting samt en verksamhetsutvecklare från en statlig myndighet. Resultatet visar att det är vanligt att organisationer väljer att kombinera en traditionell funktionsbaserad organisationsstruktur med influenser från det processorienterade tankesättet. För att lyckas gå från att vara en strikt funktions-orienterad organisation till att arbeta mer med processer visar studiens slutsatser att det krävs ett medvetet förändringsarbete där syftet och målet med förändringen är tydlig och väl kommunicerat inom organisationen. Studien visar även att en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att lyckas med denna förändring är att visa tidiga resultat för organisationen och att det är rätt personer som driver förändringsarbetet framåt. Framgångsfaktorerna för processledning som framstod som mest vitala i undersökningen var att rollerna som processägare och processledare är permanenta positioner inom organisationen. Det visades även att de som är processägare behöver ha stark koppling till ledningsgruppen för att ha möjlighet att kommunicera och fatta beslut som är gränsöverskridande över flera funktioner. Resultatet visar även att respondenterna anser att det är viktigt att mäta processerna för att förstå varför ett specifikt utfall uppstår. Det handlar då främst att mäta in- och outputs mellan delprocesser för att skapa en förståelse för hur varje enskild delprocess presterar. Detta för att tydliggöra kopplingen mellan en delprocess resultat och huvudprocessens resultat. Vidare lyfter studien även att fallföretagen anser att det är viktigt att arbeta med empowerment för att öka medarbetarnas förståelse kring det arbete de utför i sina processer och att ett IT/IS-stöd endast är ett hjälpmedel för processledning när arbetet med processer redan har påbörjats.

No description available.

En effektiv användning av CRM-system reducerar avstånden mellan kund och verksamhet, samt bidrar till ökad kundlojalitet, god service och bättre insamling av data och information. CRM-system är ett komplext helhetskoncept som kräver integration mellan hårdvara, mjukvara, människor och data. För att systemet ska fungera effektivt kräver det en nära relation mellan systemet och verksamheters affärsprocesser som vid implementering av CRM behöver förändras och utvecklas. Sedan 1990-talet har det varit en ökad efterfrågan på denna typ av system och fler verksamheter önskar investera i CRM-system för att skapa sig en konkurrenskraftig position på marknaden. Trots denna ökning har tidigare forskning visat att flera verksamheter misslyckas med investeringen och att systemet inte uppnår de mål och förväntningar som verksamheten har. En av orsakerna till att systemet misslyckas har visat sig vara brist på processförändring i samband med CRM-implementering. I denna studie undersöker vi vad CRM-system är och vilka fördelar systemet kan generera, samt vilken betydelse processförändringsarbetet har på verksamhetens utveckling och CRM-implementering. Utifrån empirisk data presenteras den relation som verksamheter har till processförändring i samband med införande av CRM, hur arbetet skiljer sig mellan verksamheter och i vilken utsträckning de arbetar med förändringen. Undersökningens resultat visar hur arbetet med processförändring kan påverka CRM- investeringen. Vi vill med detta arbete uppmärksamma verksamheter som investerar i CRM eller som idag är i behov av att förändra eller utveckla systemet, att i högre grad arbeta med processförändring i samband med CRM-implementation.