The industry of long products in hot rolling mills are slowly transforming into a datadriven business. Large amounts of data are being collected at mills around the worldin hopes of improving production quality and saving costs. This report examines thisdata in order to improve process simulations of rolling mill products. Data processing was conducted to identify key data points. The data points were compared withrolling simulations using Wicon. Modelling parameters, such as spread coefficients,was then optimized with objective to minimize the residual between the simulation and the measured data from the mill. The optimization was conducted using two different optimization methods (Levenberg-Marquardt least-squares and Multi-objective Differential Evolution). More accurate simulation parameters can improve the process engineers ability to construct rolling schedules with lower tolerances in production. The results show that better simulations with unique optimization parameters for different products is possible. However, more data must be processed in order tovalidate the method.

Återbruk möjliggör att produkter fortsätter att finnas i byggnader i stället för att bli till avfall. Att återbruka en produkt i stället för att producera en ny ger en besparing i storlek med klimatpåverkan vid tillverkningen av den nya produkten. Olika produkter har olika klimatpåverkan, detta beror på vilket material som produkten är tillverkad av, hur energikrävande processen är och transporten för produkten. Utifrån liknande studier kommer den ökande klimatpåverkan från återbruksprocessen inte tas i beaktning eftersom den uppskattas att endast vara 5%. I rapporten har tre metoder använts, litteraturstudie, intervjuer samt beräkningar. Litteraturstudien visar på en avsaknad av tidigare återbruksarbeten för VVS-produkter. Det är i stället möjligt att dra lärdomar från återbruksarbeten för andra produkter. Samtidigt har arbeten utförts som visar på vilka VVS-produkter som har högst klimatpåverkan i en fastighet. Detta är användbart för att hitta lämpliga produkter att börja återbruka. Återbrukade produkter är inte alltid lämpade att återbrukas utan åtgärder. Synliga produkter måste vara estetiska för att de ska återbrukas. Passiva produkter har ett väldigt lågt slitage. Detta gör att de är lämpade för återbruk. Radiatorer kan dock behöva blästras och målas samtidigt som slaggprodukter inuti radiatorn måste tas bort. Ventilationskanaler behöver endast demonteras om de är rena.  Aktiva produkter är mer komplicerade att återbruka. Den ökade energieffektiviteten gör att det kan vara bättre att köpa en ny produkt utifrån klimatpåverkan. Aktiva produkter har även en kortare teknisk livslängd, vilket tillför en osäkerhet över hur länge produkterna kommer fungera. Har produkterna återstående tid i sin tekniska livslängd så kan det vara värt att återbruka produkten. Svårigheten med återbruk av aktiva produkter är att det finns många unika produkter. Detta gör att ett återbruk med lagerhållning kanske inte är lämpat för dessa produkter. Ett återbruk i den karaktären lämpar sig bättre för passiva produkter där det finns en större efterfrågan. Intervjuerna har gett flera perspektiv på synsättet kring återbruk. Tillverkare till aktiva produkter har inte börjat med något återbruksarbete och tror inte att det är lämpligt för deras produkter under den närmsta tiden. Det är framför allt den tekniska utvecklingen och unika produkter som försvårar återbruk. Vid intervjuer av fastighetsbolag som är aktiva med återbruk så är VVS-produkter sist på tur till att återbrukas. Kunskapen om återbruk av VVS-produkter är mycket lägre jämfört med produkter som dörrar och fönster. Sedan nämner de även den tekniska utvecklingen som ett hinder till återbruk av dessa produkter.  Slutsatsen blir att det finns flera VVS-produkter som är lämpliga för återbruk. Passiva produkter med hög klimatpåverkan som radiatorer och ventilationsrör är ett exempel på dessa. Produkter som kopparrör har en låg klimatpåverkan samtidigt som de finns kvar i det cirkulära kretsloppet om de inte återbrukas. Därför kan inte ett återbruk av kopparrör rekommenderas. Det är svårt att göra en generell bedömning för aktiva produkter. Det finns många unika produkter vilket försvårar ett generellt svar. Enligt beräkningarna kan en LCC analys vara ett bra riktmedel för återbruk av aktiva produkter. Ser en produkt ut att vara lönsam från en LCC synpunkt är CO2 besparingen oftast bra. Detta innebär att vissa aktiva produkter också är lämpade för återbruk. / Reusing enables products to remain in buildings instead of becoming waste. Reusing a product instead of producing a new one provides a saving in size with climate impact in the manufacture of the new product. Different products have different climate impacts, this depends on the material the product is made of, how energy-intensive the process is and the transport for the product. Based on similar studies, the increasing climate impact from the reconditioning process will not be considered as it is estimated to be only 5%. In this study three different methods were used, literature study, interviews, and calculations. The literature study shows a lack of previous reusing work for HVAC products. Instead, it is possible to draw lessons from reusing work for other products. At the same time, work has been carried out that shows which HVAC products have the highest climate impact in a property. This is useful for finding suitable products to start reusing. Reused products are not always suitable for reusing without an overhaul. Visible products must be aesthetically pleasing to be reused. In some cases, a little color may be enough. Passive products have a very low wear. This makes them very suitable for reusing with varying degrees of renovation work. Radiators may need to be blasted and painted while slag products inside the radiator must be removed. Ventilation ducts only need to be dismantled if they are clean. Active products are more complicated to reuse. The increased energy efficiency means that it may be better to buy a new product based on climate impact. Active products also have a shorter technical life, which adds uncertainty about how long the products will work. If the products have the remaining time in their technical life, it may be worth reusing the product. The difficulty with reusing active products is that there are very many unique products. This means that a reusing with warehousing may not be suitable for these products. Reusing in that character is better suited for passive products where there is a larger demand. The interviews have provided several perspectives on the approach to recycling. Manufacturers of active products have not started any reusing work and do not think it is suitable for their products soon. It is above all the technical development and unique products that make reusing more difficult. In interviews with real estate companies that are active with reusing, HVAC products are the last in line to be reused. Knowledge about reusing HVAC products is much lower compared to products such as doors and windows. Then they also mention the technical development as an obstacle to the reuse of these products. The conclusion is that there are several HVAC products that are suitable for recycling. Passive products with a high climate impact such as radiators and ventilation pipes are an example of these. Products such as copper pipes have a low climate impact at the same time as they remain in the circular cycle if they are not reused. Therefore, reusing of copper pipes cannot be recommended. It is difficult to make a general assessment of active products. There are many unique products which makes it difficult to get a general answer. According to my calculations, an LCC analysis can be a good guide for reusing active products. If a product looks to be profitable from an LCC point of view, the CO2 savings are usually good. This means that some active products are also suitable for reusing.

ABSTRACT Background. The aftermarket can be described as the activities taking place after the purchase of the product. In today's business environment more attention is placed on the aftermarket area due to the increased competition between companies and the fact that the aftermarket has proved to be a key differentiator for companies. Nowadays it has also been crucial to satisfy the customers need of having a competitive aftermarket offer. Despite the advantages for companies having such an attractive offer together with good customer relations there is still missing research describing how companies should act in order to create and develop aftermarket business in practice. This study can be seen as an attempt to bring knowledge and clarity to which areas to prioritize in the design of an aftermarket that meets customer needs. Objectives. The purpose of this study is to find out which factors, with regard to customer satisfaction, that are important for companies to pay attention and manage when they organize complex aftermarket activities. Methods. The study is based on a quantitative approach, given the complexity of the subject and the purpose of the study. As a tool, a questionnaire survey was sent out to 35 customers, which resulted in 30 responses and a response rate of 85.7%. The respondents are existing customers at Saab Kockums in Sweden. The collected data was applied and analysed by Partial least squares method (PLS). Results. The results of the study show the strength of the relationship between the latent variables; company image, customer expectations, perceived quality and perceived value that imply customer satisfaction and customer loyalty. The results differed from previous studies, which indicates that the aftermarket, unlike a normal market, can be seen as complex. Conclusions. The study concludes that the relationship between factors that affect customer satisfaction in a aftermarket differs from previous studies with the explanation that the aftermarket is complex in its nature. Furthermore, it is concluded that customer satisfaction is also affected by the nature of the defence industry that is characterized by long-term, complex and costly projects with high demands on technology development and that supplies are compatible with previous purchases. The study's results also lead to the identification of development areas that provide practical guidance to companies in the area. The result is relevant when designing a general aftermarket strategy as well as aftermarket strategies with a focus on customer satisfaction. Keywords: Customer satisfaction, Aftermarket, Complex products, Defence industry

Bakgrund: Idag är det betydelsefullt för kunder att ett företag fokuserar på miljöaspekter, inte bara på den ekonomiska vinsten. AMB, som tillverkar medicintekniska produkter har några miljöutmaningar. Ett ställe att göra miljöförändringar är inom den taktiska inköpsprocessen som består av tre delar: specifikationer, val av leverantör och kontrakt.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och identifiera vilka miljöutmaningar det finns för företag med medicintekniska krav i sin inköpsprocess samt att finna ut hur de kan tackla dessa miljöutmaningar för att få fram en mer miljövänlig taktisk inköpsprocess.  Frågeställningar:  Frågeställning 1: Vilka miljöutmaningar har företag som är leverantörer till produkter med medicintekniska krav i sin taktiska inköpsprocess?  Frågeställning 2: Hur kan dessa miljöutmaningar hanteras för att göra den taktiska inköpsprocessen mer miljövänlig?  Metod: Studien använde sig av kvalitativ forskningsmetod. Insamlandet av empiri har skett genom semistrukturerade intervjuer, som har lett till att en nulägesanalys har genomförts på både AMB men även på de tre anonyma företagen, företag X,Y och Z.   Resultat: Det var flera miljöutmaningar som identifierades inom den taktiska inköpsprocessen för företag som är leverantörer till produkter med medicintekniska krav. Dessa utmaningar var bland annat: lagar,regler och krav, spårbarhet, många leverantörer som företaget samarbetar med och kundens krav på material. En del miljöutmaningar, som till exempel regler och lagar kan inte företagen själva påverka. Dessa måste följas. Det som dock går att förändra är: kundens val av material, antal leverantörer, välja leverantörer som är geografiskt nära placerade, få med miljökrav i kontrakt och analysera det vid uppföljning. Företag kan även göra livscykelanalys för att upptäcka ännu mer möjligheter på förändringar.

The number of products with digital elements in the world is increasing rapidly every year followed by a rising number of cyberattacks against them. To address the substantial number of products with digital elements that have inadequate cybersecurity measures the European Commission has proposed the Cyber Resilience Act. The act imposes requirements on the cybersecurity measures of all products with digital elements, this includes all products that have a direct or indirect logical or physical data connection to another device or to a network. This study investigates the awareness of Swedish software companiesregarding the Cyber Resilience Act, as well as their current development processes. The research methodology employed in this study includes a literature review and semi-structured interviews with selected software companies. The study concludes that only a small number of companies are aware of the bill, and many will need to modify or entirely revamp their development processes to comply with the legal requirements. Furthermore,there is also some discussion about the Cyber Resilience Act's position in European legislation and the development principles that can assist companies in fulfilling the legal requirements proposed. / Antalet produkter med digitala delar i världen ökar markant varje år och det gör även cyberattackerna mot dessa. I ett försök att hantera det stora antalet produkter med bristande cybersäkerhetsåtgärder så har europakommissionen kommit med ett lagförslag, Cyber Resilience Act. Cyber Resilience Act ställer krav på cybersäkerhetsåtgärderna hos alla produkter med digitala delar vilket innefattar alla produkter som har en direkt eller indirekt logisk eller fysisk dataanslutning till en annan enhet eller till ett nätverk. I den här uppsatsen undersöks svenska mjukvaruföretags medvetenhet om Cyber Resilience Act samt hur utvecklingsprocesser i dagsläget ser ut påföretagen. Undersökningen har skett i form av litteraturstudie samt semistrukturerade intervjuer med företag. Slutsatserna som dras från uppsatsen är att väldigt få företag är medvetna om lagförslaget och många företag kommer behöva modifiera eller helt ändra sina utvecklingsprocesser för att bemöta lagkraven. Cyber Resilience Acts plats i europeisk lagstiftning samt utvecklingsprinciper som kan hjälpa företag att uppfylla lagkraven diskuteras även i uppsatsen.

I tider av miljöproblem ställs begrepp om natur och vad det innebär på sin spets. Olika uppfattningar vad som är naturligt och vad som är ett miljöproblem har dominerat inte minst klimatdebatten. Utgångspunkten består i den socialkonstruktionistiska tanken om att skapandet av naturen sker i våra tolkningar av den, och inte minst i olika samhällsinstitutioners definierande av den efter egna intressen. Det noteras även att flera av de mest framgångsrika definitionerna av naturen har på senare utgjorts av berättelser i form av spelfilmer och dokumentärer. Mot bakgrund av detta undersöker uppsatsen hur även företag skapar konstruktioner av naturen, och mer specifikt i berättelser om sina produkter. Uppsatsens syfte är att undersöka hur naturen används av det svenska klädföretaget Houdini för att skapa en intressant berättelse om en produkt. Det empiriska materialet består också av just av två produktberättelser i formen av Youtubefilmer. Frågeställningar som behandlas är hur naturen konstrueras i filmerna, vilken relation dessa konstruktioner har till den marknadsförda produkten, samt hur naturkonstruktioner används som narrativ funktion. Med ett teoretiskt ramverk bestående av en rad tidigare identifierade naturkonstruktioner och begrepp som kritiskt undersöker relationen mellan natur och produkt genomförs en semiotisk och en narrativ analys av de två filmerna. Slutsatser inkluderar att naturen porträtteras som ömtålig och problematisk i filmernas anslagsscener, samt att miljöproblem utgör båda filmernas konflikter. Det hot som föreligger mot naturen bäddar också för ett intressant narrativt projekt som Houdini åtar sig i filmerna - att skapa nya kläder som på olika sätt, om än i olika grad, utges lösa problemen. Via kritiska begrepp som semiotisk flexibilitet, naming och re-framing noteras även att naturen används för att ge vissa Houdiniprodukter närmast naturgivna karaktärsdrag i vissa fall. Studien konstaterar slutligen att det tycks finnas relevans för de ställda frågorna i uppsatsens frågeställningar och denna undersökningsdesign skulle vara intressant att applicera på marknadsföring kring andra branscher med kopplingar till naturen, så som turism- och bilindustrin.

Syfte: Syftet med studien är att analysera sambandet mellan digital gerillamarknadsföring och Word-of-Mouth (WOM). Design/metod/tillvägagångssätt: Data samlades in från 105 deltagare inom Generation Y som svarade på en enkätundersökning online. Resultat: Resultatet visar att det finns ett svagt samband mellan gerillamarknadsföring och WOM. Majoriteten av svaren visar en brist på intresse, vilket vi förklarar som ett tecken för reklamtrötthet i Generation Y. Studien tyder på att det finns en skillnad mellan produkter och tjänster, även om den inte är stor. Av alla reaktioner är ett passivt beteende märkbart. Forskningens begränsningar/implikationer: På grund av storleken på undersökningen och bristen på urvalsgrupper, kan inga generaliseringar göras. Resultatet syftar till att hjälpa till att fylla kunskapsluckor inom forskningsområdet för gerillamarknadsföring och WOM, därmed ämnar vi inte dra några generella slutsatser. Praktiska implikationer: Resultaten från denna studie ger vägledning för företag. Vi föreslår att företag inte ska förlita sig enbart på digital marknadsföring eftersom kunden idag inte är redo för att göra en sådan strategi effektiv. Originalitet/värde: Denna studie är den första att granska gerillamarknadsföring och WOM när det gäller skillnaden mellan produkter och tjänster, samt de olika typer av WOM gerillamarknadsföring genererar. / Purpose: The purpose of this study is to examine the relationship between guerrilla marketing and Word-of-Mouth (WOM), through analysing the differences between guerrilla marketing of product and services and what type of WOM it generates. Design/methodology/approach: Data were gathered from 105 participants of the Generation Y who responded to an online survey. Findings: Results show that there is a weak connection between guerrilla marketing and WOM. The majority of the answers showed a lack of interest in the marketing examples, suggestion a advertisement-tiredness in Generation Y. However, guerrilla marketing for services gave slightly higher response than marketing for products, and out of all the reactions a passive behaviour was noticeable. Research limitations/implications: Due to the size of the survey and the shortage in certain sample groups, generalisations cannot be made. Although, the findings aim to help fill in knowledge gaps in the research area for guerrilla marketing and WOM. Practical implications: The results of this study provide guidance for businesses in terms of not relying solely on digital marketing since the customer of today is not yet ready to make such strategy efficient. Originality/value: This study is the first to examine guerrilla marketing and WOM in terms of differences between products and services, and the different types of WOM it produces.

I fordonsindustrin är det högt fokus på lönsamhet och att ständigt förnya sin produktflora. Företagen jobbar ständigt med att göra sina processer effektivare och nå en högre produktivitet. Som underleverantör till bilindustrin är detta något man ständigt jobbar med. Trycket från kunder som vill ha billigare produkter gör att Kongsberg Automotive AB behöver jobba med sina processer för att behålla sina kunder och för att förbli lönsamma. Kongsberg Automotive AB har ett monteringsområde som inte uppfyller den standard som krävs. Genom att sänka PIA-nivån (produkter i arbete) minskas materialet inom området. Detta ska åstadkommas genom att effektivisera materialhanteringen.   Målet med studien blev då att identifiera de aktiviteter som bidrar till att man får en hög PIA-nivå och därmed får onödig materialhantering. När dessa aktiviteter hade identifierats skulle de reduceras eller elimineras helt för att öka effektiviteten i materialhanteringen och även öka produktiviteten i monteringsområdet.   För att identifiera hur stor del av en arbetsdag som försvinner på grund utav ineffektiv materialhantering, gjordes en frekvensstudie. Frekvensstudien identifierade alla aktiviteter som var icke-värdeskapande och deras andel av det totala arbetet. Några av de aktiviteter som var av icke-värdeskapande karaktär kunde kopplas till problemet PIA. Till dessa aktiviteter formades åtgärdsförslag. En VSM (värdeflödesanalys) utfördes för att få en större bild över alla produkter som ingår i monteringsområdet och denna analys gav underlag till hur åtgärdsförslagen utformades.    Resultatet av frekvensstudien visade på att 19,5% av aktiviteterna i monteringsområdet hamnade under kategorin, icke-värdeskapande. Grundorsakerna till varför denna kategori var 19,5% av den totala arbetsdagen analyserades fram. Tre åtgärdsförslag utformades för att reducera de icke-värdeskapande aktiviteterna och effektivisera materialhanteringen. Dessa tre åtgärdsförslag var kittning av produkterna, kittning av emballaget, samt att lägga till de småkomponenter som redan borde tillhöra line feedingen. / In the automotive industry there is a high focus on profitability and to constantly renew its product range. Companies are constantly working to make their processes more effective and achieve higher productivity. As a subcontractor to the automotive industry, this is something that you continuously work with. The pressure from customers who want cheaper products means that Kongsberg Automotive AB will need to work with its processes to keep its customers and to remain profitable. Kongsberg Automotive AB has an assembly area that does not meet the required standard. By lowering the WIP (work in progress) level, the material is reduced in the area. This should be achieved by making the material handling more effective.   The aim of the study was to identify the activities that contribute to a high WIP level and unnecessary material handling. Once identified, these activities would be reduced or eliminated entirely to increase the efficiency of the material handling and also to increase the productivity in the assembly area.   In order to identify how much of a workday that disappears due to inefficient material handling, a frequency study was made. The frequency study identified all non-value added activities and their share of the total work. Some of the activities that were of non-value added nature could be linked to the problem WIP. For these activities action proposals were formed. A VSM (value stream map) was conducted to get the bigger picture of all products included in the assembly area, and this analysis provided a basis for the action proposals.   The result of the frequency study showed that 19,5% of the activities in the assembly area fell under the category of non-value added activities. The root cause of why this category was 19,5% of the total working day was analyzed. Three action proposals were designed to reduce non-value added activities and to make the material handling more efficient. These three action proposals were kitting of the products, kitting of the packaging, and also to add the small components to the line feeding, that should already have belonged there.

I projektet .To Be Continued undersöker och visar jag exempel på hur jag som blivande industridesigner kan underlätta materialåtervinningen av elektroniska produkter. Plast som material står i fokus i projektet . Den övergripande idén är att utveckla och formge exemplen på smarta metoder och lösningar för sammansättning och nedmontering av elektroniska produkter. Det övergripande syftet är att framställa ett designförslag som, på grund av hur den är sammansatt, ska kunna främja materialåtervinning och på så sätt kunna ingå i en cirkulär ekonomi. För att presentera tydliga förslag på sammansättningar av elektroniska produkter har jag valt att formge en kaffemaskin, som alltså är framarbetad utifrån de metoder och lösningar som utvecklats i detta projekt. Designförslaget, som presenteras i texten, är en kaffemaskin. Kaffemaskinen är uppbyggd med en grundstruktur där komponenterna staplas på varandra och som tillsammans bildar både formen på insida och utsida av kaffemaskinen.

Spårbarhet är ett sätt att skapa en översiktlig vy av företagets material- och informationsflöden så att de kan koordineras bättre. Material- och informationsflödena behöver i sin tur vara utformade på ett synkroniserat vis där dess tillhörande aktiviteter och system stödjer spårbarhet. Den exakta betydelsen av begreppet spårbarhet är dock otydlig då det existerar en rad olika definitioner av begreppet i litteraturen. I denna studie har spårbarhet däremot definierats som “förmågan att spåra, följa och förutse ett produktpartis plats genom tillverkningsprocessen”. Spåra är förmågan att kunna koppla tidigare händelser i tillverkningen mot ett specifikt produktparti. Följa är förmågan att kunna se ett produktpartis nuvarande plats i flödet och förutse är förmågan att kunna förutse dess framtida plats i flödet. På GKN ePowertrain i Köping finns en prototypavdelning som utvecklar och tillverkar prototyper av kuggväxlar till fyrhjulsdriftsystem. Avdelningen har uppmärksammat problem i tillverkningen vilka har tolkats komma från en bristande spårbarhet av produkter i arbete (PIA). De har exempelvis upplevt det svårt att hålla reda på var PIA befinner sig i tillverkningsprocessen och vilka delprocesser PIA redan bearbetats i. Denna fallstudie har därför syftat till att kartlägga prototypavdelningens material- och informationsflöden och undersöka hur de skulle kunna utformas för förbättrad spårbarhet av PIA. För att kartlägga prototypavdelningens material- och informationsflöden samlades data in via flera intervjuer, observationer och en kontinuerlig dialog med representanter från avdelningen. Det studerade fallet analyserades sedan genom att jämföra teoretiska implikationer för vilken utformning av flödena som stödjer spårbarhet av PIA med de kartlagda flödena. Jämförelsen lade grund för slutsatser och förslag på hur prototypavdelningen skulle kunna förbättra spårbarheten av PIA. Studien visar att prototypavdelningens material- och informationsflöden utgör ett relativt bra stöd för spårbarhet i termer av förmågan att spåra och förutse men nära till inget stöd för förmågan att följa PIA. För att stödja förmågan att följa PIA bör prototypavdelningen utveckla en funktion som tillåter att inrapportera information om lagrings- och transportaktiviteter i form av platsdata till ett spårbarhetssystem. Det har vidare observerats goda möjligheter att använda automatiserad teknik i form av ett streckkodsystem för att utveckla denna funktion. Prototypavdelningen bör även utveckla mer standardiserade processer i materialhanteringen för att erhålla större förutsägbarhet för inlagring och transporter av PIA då det påvisats stödja spårbarhet. För att förbättra stödet för förmågorna spåra och förutse bör prototypavdelningen även arbeta för att minska tidsramen mellan händelse och inrapportering av händelsen.