For Swedish companies to compete with low wage countries, developments in theproduction industry moved towards streamlining the entire company. One of themost effective ways for a company to streamline their operations is to review theirproduction. All companies have processes in their production that add no value tothe product. In order to compete, they must be eliminated.The purpose of this report is to reduce work in process (WIP) in the flow ofbashus at Volvo Powertrain in Köping. The aim is also to try to find reasons whyVolvo Powertrain feel that they have problems with the storage principle First in-First Out (FIFO).To meet the objective, empirical studies were conducted at the company whilethe literature in the area was studied. The project was carried out on a company,which has provided a great sense of reliability and the content is also well linked tothe theories in the field. A value stream mapping has been carried out to obtain acomprehensive picture of the flow and find the causes for the high levels of WIP.Several proposals of action have been developed which all together can helpVolvo Powertrain to reduce WIP levels and standardize the methods of storage,the FIFO principle.A description of the current state has been carried out to create an understandingof the flow and to have a foundation to build the future state. The description ofthe current state has been done through interviews and observations at thecompany and has shown that there are two major problems that affect the flownegatively. Following this result, the cost of an inspection has been calculated anda FIFO-lane has been developed to avoid overproduction. Suggestions for newways of working with the FIFO- arrangement has been developed.A discussion of the outcome of the current state analysis and the choice ofmethod to perform the project is discussed. The pros and cons of the proposalsfor action addressed to get an overall picture of how well the objective has been met.

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera om konsumenter i sina köpbeslut beaktar produkter framställda av företag som genomsyras av ett aktivt CSR arbete. Metod: För att besvara syftet har en kvantitativ metodansats använts genom en enkätstudie. Respondenternas svar möjliggör en generell överblick över konsumenternas köpbeteende samt forskningsområdet som studerats. Denna studie grundar sig på ett abduktivt förhållningssätt, där empiriska fakta såväl som teori styr forskningen. Resultat: Resultatet visar på att konsumenter anser det viktigt med kosmetikaprodukter framställda på ett etiskt och miljövänligt sätt men att det endast påverkar en del i köpbeslutsprocessen. Variabler som pris och kvalitet påverkar beslutsprocessen mer. Resultatet visar även att företaget The Body Shop som använts som studieobjekt och representant för värdestyrda företag i undersökningen ansågs vara det mest förtroendeingivande företaget gällande sitt CSR engagemang. Detta tyder på att värdestyrda företag beaktas mest av konsumenterna jämfört med andra företag på kosmetikamarknaden i fråga om ett pålitligt ansvarstagande.

Bakgrund Probiotika definieras som levande mikroorganismer som när de intas i tillräckliga mängder ger hälsosamma fördelar. Livsmedel med probiotika får bära ett produktspecifikt hälsopåstående, om produkten har visat sig ha en signifikant effekt jämfört med traditionella livsmedel. Få studier är gjorda på människors attityder kring dessa livsmedel.Syfte Syftet med studien var att undersöka varför personer valde att köpa livsmedel med probiotika.Metod En enkätstudie genomfördes där 103 personer, varav 63 kvinnor och 40 män i åldrarna 19-77, som köpte eller hade testat produkter innehållande probiotika svarade på enkäten. Dessa söktes upp på två stormarknader, ICA Maxi och Willys, i Umeå samt på Umeå Universitet. Insamlad data analyserades i SPSS Statistics 17,0 för att göra hypotesprövning med hjälp av Chi2-test och ett p-värde <0,05 ansågs visa en statistisk säkerställd skillnad mellan grupperna. Resultat Flera anledningar fanns till varför man köpte produkterna, varav den vanligaste var för magfunktionens skull (35 %). Även smak och utseende spelade roll för valet av produkt. Personer med laktoskänslighet angav att de köpte produkterna främst för deras laktosfria egenskaper. Av 99 deltagare var 81 % positivt inställda till priset på produkterna, gentemot 19 % som var mer negativt inställda. Resultaten visade att ProViva var den produkt som köptes mest regelbundet (n=38) och därefter kom Verum (n=35). ProViva var även den produkt informanterna angav att de köpte oftast vid sjukdom (n=16).Slutsats Personer i Umeå köpte probiotiska produkter av olika anledningar, där den största anledningen var för att ha en väl fungerande mage. Även produkternas utseende, smak och deras hälsopåståenden var något som bidrog till konsumtion. I den utsträckning informanterna köpte produkterna ansåg majoriteten att produkterna var prisvärda men hade probiotiska produkter haft ett lägre pris är det inte helt osannolikt att fler personer hade köpt dessa. / Background Probiotics is defined as live microorganisms which when administered in adequate amounts confer a health benefit on the host. Foods with probiotics are allowed to bear a specific health claim if the product has shown to have a significant effect compared to traditional foods. Few studies have been made on attitudes regarding these foods. Objective The aim of this study was to investigate why people chose to buy foods that contain probiotics. Method A questionnaire study was conducted where 103 individuals, 63 women and 40 men between 19 and 77 years of age, who bought or had tested products containing probiotics answered the questionnaire. These were sought at two supermarkets, ICA Maxi and Willys, in Umeå and at Umeå University. Collected data were analyzed in SPSS Statistics 17.0 for doing hypothesis testing with Chi2-test and a p-value <0.05 was considered to show a statistically significant difference between groups. Results Several reasons were given as to why people bought the products. The most common reason was for stomach functions (35%). Taste and appearance also played a role in product selection (24 %). People with lactose sensitivity indicated that they bought the products mainly because of their lactose-free qualities. Of the 99 participants 81 % were in favor of the price of products, while 19 % were more negative towards the price. The results showed that ProViva was the product that was most frequently purchased (n=38) and second place came Verum (n=35). ProViva was also the product the informants indicated that they purchased most often during sickness (n=16). Conclusion People in Umeå bought probiotics for different reasons. The primary reason appeared to be to have a well functioning stomach. The products appearance, taste and “health claims” also contributed to consumption. To the extent the informants purchased the products, the majority considered them to be affordable, but if probiotic products had a lower price, it is likely that more people would have bought them.

<p>Syftet med arbetet är att skapa en bättre förståelse för vad kreativitet och kreativa produkter är. I arbetet utvärderas även en metod för bedömning av kreativiteten i en produkt. Den metod som utvärderas är Creative Product Semantic Scale (CPSS). Det finns många olika definitioner på kreativitet och några tas upp i det här arbetet. För att kreativitet skall uppstå är även omgivningen och kontexten viktig. Kreativ verksamhet resulterar ofta i en produkt och det kan därför vara bra att kunna bedöma kreativiteten i en produkt. Det finns olika krav som kan ställas på en kreativ produkt. Ett krav som alltid måste vara uppfyllt är kravet på nyhet, andra krav som kan ställas är krav på användbarhet och komplexitet. Arbetet inleddes med sökningar i artikeldatabaser för att hitta fakta om kreativa produkter samt metoder för att avgöra om en produkt är kreativ. Därefter formulerades enkätfrågor och en pilotstudie utfördes med sex deltagare för att se hur enkäten fungerade. Efter vissa justeringar delades enkäten ut till 40 studenter. I enkätundersökningen ombads respondenterna att besvara tre öppna frågor, göra fria bedömningar av fyra produkter med avseende på attributen kreativitet, originalitet, användbarhet, komplexitet samt attraktivitet och välformighet. Dessutom användes metoden Creative Product Semantic Scale för att bedöma kreativiteten i de fyra produkterna. Respondenternas svar på de tre fria frågorna stämde ganska väl med teorin men de nämnde mycket lite om omgivningen och kontexten. En jämförelse mellan respondenternas fria bedömning och bedömningen med hjälp av CPSS gjordes och visade på vissa brister i metoden. Metoden Creative Product Semantic Scale tar ingen hänsyn till vilka av kraven på den kreativa produkten som är uppfyllda. Detta medför att en produkt som inte uppfyller kravet på nyhet ändå kan få ett ganska högt kreativitetsbetyg. Metoden är därför inte helt pålitlig eftersom en produkt som inte uppfyller nyhetskravet inte kan anses kreativ.</p>

<p>Uppsatsen behandlar producentansvar för elektriska och elektroniska artiklar, konsumenten och risksamhället (Ulrich Beck). Syftet är att belysa producentansvaret för el-produkter ur ett konsumentperspektiv. För att göra detta har jag gjort en kvalitativ intervju med kommunal tjänsteman vid Norrköping kommun, intervjuer med återförsäljare i Norrköping, flödesschema över el-produkter och information och slutligen har producentansvaret för el- produkter analyserats med utgångspunkt i Becks verk Risksamhället. El-produkter inebär tidstypiska risker för den reflexiva moderniseringsprocessen. Producentansvaret för el-produkter kan ses som ett försök att lösa problematiken kring resurser som hamnat på fel plats. För ökad insamlingsfrekvens av el-produkter är information viktig, liksom ökad närhet för konsumenten till insamlingssystemet. För att öka närheten till insamlingssystemet har hyresvärdar och kommun en viktig uppgift att fylla. Återförsäljare har genom sin dagliga kontakt med konsumenterna en viktig uppgift som förmedlare av information i systemet för producentansvar på el- produkter. Tyvärr kan en del återförsäljare inte ge en lokal prägel på informationen.</p>

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka förpackningsrelaterade attribut som utgör en tilltalande vitaminförpackning. Metod: Studien lutar sig på en kvalitativ metod och för att få fram material som svarar på syftet har intervjuer med åtta stycken respondenter genomförts. Slutsats: De slutsatser som dragits är att mellanstora rundade förpackningar medskruv/”plopp”-lock föredras samt att blått och grönt är attraktiva färger för vitaminförpackningar. Tydlig, både innehålls- och utformningsmässig, information är även av stor vikt. / Purpose: The purpose of this study is to investigate which packaging attributesthat make an appealing vitamin package Method: The study uses a qualitative method and eight in-depth interviews withconsumers have been made in order to gain knowledge about the subject. Conclusion: The conclusions that have been made are that rounded medium sizedpackages with screw cap or “plop-lids” are preferred and that the colours blue andgreen are attractive when it comes to vitamin packages. Distinct informationpresented in a clear manner is also important.

The purpose of this study was to examine the hairdresser’s knowledge about the chemicals they handle in their business and how they were handling the chemicals and the risks that follows. 9 Salons were visited to gather information. The same questions were asked at the salons. A sample of hair color products was photographed to gather information about ingredients and labeling. The conclusions of the study were that hairdressers have good knowledge about the risks related to human health but they need to improve their knowledge when it comes to environmental risks. The deficiencies that were found were that they lack knowledge about the laws concerning the use and distribution of cosmetics products and that not all saloons are handling the hazardous waste and residues from treatments correctly. The risks that could follow are that not enough is done to protect human health and the environmental. To prevent that damage to human health and the environmental occurs they should use more sources that focus on health and environmental to gather information about the risks with the chemicals they are handling, they should also limit the treatments on children and always inform about the risks when they are using products that can cause an allergic reaction. Keywords: Risks hairdressing, cosmetics products, p-phenylenediamine, Toluene-2,5-diamine, ammonia.

Detta är en studie om föräldrars tankar om maten som serveras barnen i förskolan samt vilka åsikter de har om förekomsten av sötsaker och sötade produkter. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex föräldrar till barn från två olika förskolor i en kommun. Tre föräldrar på varje förskola fick svara på frågor om deras tankar om maten på förskolan och vad de har för inställning till att det serveras sötsaker på förskolan.           Flera undersökningar visar att socker inte är bra ur hälsosynpunkt. Sötsaker är en bidragande orsak till flera ohälsosamma tillstånd och sjukdomar. De flesta av föräldrarna var eniga om att det var bra att erbjudandet av sötsaker i förskolan minskat. De tyckte även att det är bra att söta produkter såsom soppor, kräm och yoghurt bytts ut mot nyttigare alternativ. Det var däremot ingen av de intervjuade föräldrarna som såg det som något problem med att barnen fick sötsaker i form av glass eller liknande någon enstaka gång vid speciella tillfällen.           Då förskolebarn äter flera av sina måltider i förskolan finns det också goda förutsättningar att ge barnen goda grunder för att äta hälsosam mat. På båda förskolorna som undersökningen genomfördes på var det bra variation på maträtter. Man serverade bland annat vegetarisk mat en dag i veckan och på den ena förskolan fick barnen många grönskaskalternativ varje dag.           Utifrån resultatet som framkommit i denna undersökning kan man fundera på om det skulle vara en god idé att bjuda in kökspersonal oftare till föräldramöten. Det skulle ge föräldrar möjlighet att få information och ge sina synpunkter direkt till berörda personer. Detta skulle kunna ge föräldrarna en större inblick i maten som serveras för barnen. / This study is about parents thoughts about the food that children are served and their opinions about sweets and sweet products in preschool. Data was collected by qualitative interviews with six parents in two different preschools in one commune. Three parents from each preschool were asked about their thoughts of the food and what they are thinking about offering children sweets and sweetened products at the preschool.           Several studies and researches have shown that consuming sugar is not good from a health perspective. Sweets contributes to several unhealthy conditions and diseases such as obesity. Most of the parents liked the fact that the offering of sweets in preschool has reduced. They also liked that sweet products such as sweet soups, cream and yoghurt has been replaced by healthier alternatives. However, they all thought that it was okay that the children were given sweet treats such as ice cream on special occasions.           Since preschool-children eat several of their meals in preschool there are good conditions to provide the children healthy eating habits. In both preschools where I did my study they had great variation in the meals. Once a week they were served vegetarian food and one of the preschools have many varieties of vegetables every day.           Looking at the result from this study, one can consider inviting the cooking staff to parent-meetings. That would give the parents an opportunity to get information and to give their opinions to the persons concerned. This may give parents a greater insight into the food served to the children

Syftet med arbetet är att skapa en bättre förståelse för vad kreativitet och kreativa produkter är. I arbetet utvärderas även en metod för bedömning av kreativiteten i en produkt. Den metod som utvärderas är Creative Product Semantic Scale (CPSS). Det finns många olika definitioner på kreativitet och några tas upp i det här arbetet. För att kreativitet skall uppstå är även omgivningen och kontexten viktig. Kreativ verksamhet resulterar ofta i en produkt och det kan därför vara bra att kunna bedöma kreativiteten i en produkt. Det finns olika krav som kan ställas på en kreativ produkt. Ett krav som alltid måste vara uppfyllt är kravet på nyhet, andra krav som kan ställas är krav på användbarhet och komplexitet. Arbetet inleddes med sökningar i artikeldatabaser för att hitta fakta om kreativa produkter samt metoder för att avgöra om en produkt är kreativ. Därefter formulerades enkätfrågor och en pilotstudie utfördes med sex deltagare för att se hur enkäten fungerade. Efter vissa justeringar delades enkäten ut till 40 studenter. I enkätundersökningen ombads respondenterna att besvara tre öppna frågor, göra fria bedömningar av fyra produkter med avseende på attributen kreativitet, originalitet, användbarhet, komplexitet samt attraktivitet och välformighet. Dessutom användes metoden Creative Product Semantic Scale för att bedöma kreativiteten i de fyra produkterna. Respondenternas svar på de tre fria frågorna stämde ganska väl med teorin men de nämnde mycket lite om omgivningen och kontexten. En jämförelse mellan respondenternas fria bedömning och bedömningen med hjälp av CPSS gjordes och visade på vissa brister i metoden. Metoden Creative Product Semantic Scale tar ingen hänsyn till vilka av kraven på den kreativa produkten som är uppfyllda. Detta medför att en produkt som inte uppfyller kravet på nyhet ändå kan få ett ganska högt kreativitetsbetyg. Metoden är därför inte helt pålitlig eftersom en produkt som inte uppfyller nyhetskravet inte kan anses kreativ.

Bakgrund: Enligt Svenska Bankföreningen (2012) uppgick den utgivna volymen av aktieindex-obligationer på den svenska marknaden under 2011 på strax under 42 miljarder SEK. Framför-allt två specifika händelser låg bakom tillkomsten av strukturerade produkter på den svenska marknaden; förskjutningen av ansvaret för sparande från det offentliga till det privata samt avregleringen av de finansiella marknaderna som inleddes redan under 1970-talet (Lindqvist &amp; Malmström, 2010). Privata investerare lockas att investera i strukturerade produkter av den begränsade risken att förlora hela investerade beloppet, samtidigt som man har chansen att vara med på en eventuell positiv utveckling. Bland annat har strukturerade produkterna fått utstå kritik för deras avgifter och kostnader som är svåra för investerare att förstå (Finansin-spektionen, 2012a, s.32 ff.). Syfte: Syftet med denna studie är att ur en placerares perspektiv genomföra en granskning av strukturerade produkters prissättning vid emissionstillfället genom att jämföra produkternas emissionspriser med det teoretiska värdet vi räknar fram för respektive produkt. Genomförande: På grund av den stora bredden av strukturerade produkter, avgränsar vi oss till endast aktieindexobligationerna på den svenska marknaden. Genom att replikera produk-ternas kassaflöden kan vi beräkna respektive produkts teoretiska värde som sedan kan jämfö-ras med produktens emissionspris för att på så sätt undersöka förekomsten av eventuella skill-nader som inte kan hänföras till produkternas arrangörsarvoden. Slutsats: Vår undersökning visar på att det existerar stora skillnader vid emissionstillfället mel-lan det teoretiska värdet som vi har beräknat och de priser som produkterna har emitteras till. En del av denna skillnad har kunnat härledas till förekomsten av dolda avgifter som i genom-snitt uppgick till 7,55 procent av produkternas emissionspriser, eller 1,90 procent per löptidsår.