Syftet med studien är att undersöka utländska lärares upplevelse av professionella och kulturella utmaningar och möjligheter de möter som lärare i Sverige. För att besvara studiens syfte formulerades följande frågeställningar:  ●      Vilka professionella utmaningar och möjligheter möter utländska lärare i den svenska skolan?  ●      Vilka kulturella utmaningar och möjligheter möter utländska lärare i den svenska skolan?    En kvalitativ forskningsmetod följdes där sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med verksamma legitimerade lärare som valdes genom kriteriebaserat urval. Studien indikerar att de största professionella utmaningarna för lärare är språkbarriärer, svårigheter att tolka styrdokument, hantering av digitala verktyg och diskriminering. För att tackla dessa utmaningar och åstadkomma en förändring krävs det mer ansträngning från lärarna. Att ha stöd från kollegor och delta i kollegialt lärande kan också hjälpa lärare att utveckla en bättre förståelse för det svenska skolsystemet. När det gäller de kulturella utmaningarna visar studien att lärarna behövde skapa en ny läraridentitet samt andra typer av relationer till elever än vad de brukade ha i hemlandet. Skapandet av sociala relationer utgör också en utmaning för lärarna i den svenska skolan. Trots detta, så påverkar det, att jobba som lärare i Sverige, lärarnas tänkesätt positivt och det skapar en ny förståelse av utbildning och lärande.  Studiens resultat stämmer väl överens med andra forskningsarbete och verk inom samma område.

<p>Jag har gjort en kvalitativ undersökning bland personal på en öppenvårdsmottagning för missbrukande ungdomar. Jag vill med denna uppsats undersöka socialarbetarens syn på den egna professionen, hur han/hon definierar begreppet professionalitet och hur han/hon omsätter dessa tankar och värderingar i sin yrkesutövning. Den centrala forskningsfrågan är ”Hur konstruerar personal på en öppenvårdsmottagning sin professionalitet?”. Jag kommer att utgå från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv för att belysa hur socialarbetaren, tillsammans med sitt sammanhang, skapar sitt sätt att tänka, och hur han/hon sedan handlar utifrån det.</p><p>Jag har intagit en fenomenologisk position där jag använder mig av sex kvalitativa intervjuer för att studera det valda fenomenet. För att analysera mina insamlade data har jag använt mig av meningskoncentrering. Mina litteratursökningar har visat att forskning kring mitt specifika ämne inte är så omfattande, varför jag har valt att koncentrera mig på forskning som knyter an till de teman jag utkristalliserat i mina intervjuer. Till exempel har jag valt att titta närmare på frågan om vilka kompetenskrav som finns inom det sociala arbetet. Jag tar även upp forskning kring kvalitetstänkande i socialt arbete. Resultatet av min studie visar att socialarbetarna anser sig få sina kunskaper i första hand genom erfarenheter. Intervjupersonerna definierar kunskap som förmåga att arbeta eklektiskt med teorier och metoder och förmåga till distans, reflektion och objektivitet i arbetet. Intervjupersonerna talar om begreppet professionalitet som en förmåga att tänka kritiskt, använda sig av sin kunskap och sina erfarenheter i arbetet samt en tanke kring att inte utöva makt över klienten.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka vilken kunskap krisgrupper baserar sitt arbete på, samt att jämföra vad kristeorier och krisgrupper säger att en människa i kris behöver. Vi utgår från forskningsproblemet att undersöka ett idealtillstånd, det vill säga kristeorier, med det faktiska tillståndet, i form av krisgruppernas praktiska arbete. Detta undersöks gentemot teorier om risksamhället. För att uppnå syftet används en kvalitativ metod i form av en litteraturöversikt av kristeorier samt intervjuer med resurspersoner i krisgrupper. De resurspersoner som intervjuats har varit representanter för det sociala arbetet i form av socialsekreterare och fältsekreterare, skolkuratorer samt diakoner från tre olika kommuner. Vårt huvudsakliga resultat visar att krisgruppernas kunskap till stor del baseras på den psykodynamiska kristeorin, i form av författaren Johan Cullberg. Dock kan vi se en influens av det existentiella perspektivet hos samtliga diakoner. Ett annat tydligt resultat är att kunskapen hos resurspersonerna även baseras på erfarenhet.

Studiens utgångspunkt är mina egna frågeställningar kring reflektion i relation till lärande. Studien syftar till att undersöka hur elever inom en gymnasial frisör- och stylistutbildning beskriver reflektion som metod i utbildningen. Inom ramen för det här arbetet belyses fem elevers beskrivningar av reflektion i relation till lärande för yrkesprofessionen. Mina huvudsakliga forskningsfrågor är: Kan ökad reflektion leda till ett mer utvecklat lärande? Vad krävs av läraren för elevers ökade reflektioner? Det finns uppfattningar om att vissa utbildningar är teoretiska och andra är praktiska. Istället menar Schön att det för mer förståelse och utvecklat lärande krävs reflektion för att binda samman dikotomierna som inte är motsatser utan beroende av varandra. Studiens teoretiska utgångspunkt är framförallt hämtad från John Deweys teorier kring kunskapsutveckling genom reflektion. Studien är empirisk samt kvalitativ och uppbyggd genom fallbeskrivningar med utvecklingsarbete. Individuella intervjuer och observationer av fem olika elever har använts för att samla in mitt datamaterial. I resultatet beskriver eleverna att reflektion bland annat kan användas för ökad delaktighet och ökat självförtroende samt att reflektion ger möjlighet till förståelse för handlingen i förhållande till resultatet. Metoder för elevers ökade reflektion beskrivs genom att läraren visar, ger tips och ställer frågor vilket leder till diskussion, samt möjlighet för elever att reflektera över sina val och sitt arbete. I användandet av reflektion inom utbildningen är det väsentligt att vara medveten om betydelsen av att reflektera kring de faktorer som leder fram till resultatet och inte bara resultatet i sig, vilket bland andra även Dewey argumenterar för. Även lärarens medvetenhet om dennes förhållningssätt och frågeställningar för att uppmuntra elevers reflektion, delaktighet och självförtroende är betydande. / The study's starting point is my own questions about reflection in relation to learning. The study aims to investigate how students in an upper secondary hairdresser and hairstylist education describe reflection as a method of education. In the framework of this study, five pupils' descriptions of reflection in relation to learning for the profession are highlighted. My main research questions are: Can increased reflection lead to a more developed learning? What is required by the teacher for students increased reflections? There are perceptions that some educations are theoretical and others are practical. Instead, Schön says that more understanding and developed learning requires reflection to link these dichotomies that are not opposites but mutually dependent. The study's theoretical basis is mainly taken from John Dewey's theories of knowledge through reflection. The study is empirical and qualitative and built up through case studies and development project. Individual interviews and observations of five different students were used to collect my data. In the result students describe that reflection can be used for, among other things, increased participation and self-confidence, and that reflection allows understanding of the action in relation to the result. Methods for increasing students' reflections describes as when the teacher is showing, giving advice and asking questions, leading to discussion and an opportunity for students to reflect on their choices and their work. When using reflection in education, it is essential to be aware of the importance of reflecting over the factors that leads to the result, and not just the result itself, which among others also Dewey argues. Even the teacher’s awareness of the attitudes and questions to encourage students' reflection, participation and self-confidence is significant.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka vilken kunskap krisgrupper baserar sitt arbete på, samt att jämföra vad kristeorier och krisgrupper säger att en människa i kris behöver. Vi utgår från forskningsproblemet att undersöka ett idealtillstånd, det vill säga kristeorier, med det faktiska tillståndet, i form av krisgruppernas praktiska arbete. Detta undersöks gentemot teorier om risksamhället. För att uppnå syftet används en kvalitativ metod i form av en litteraturöversikt av kristeorier samt intervjuer med resurspersoner i krisgrupper. De resurspersoner som intervjuats har varit representanter för det sociala arbetet i form av socialsekreterare och fältsekreterare, skolkuratorer samt diakoner från tre olika kommuner. Vårt huvudsakliga resultat visar att krisgruppernas kunskap till stor del baseras på den psykodynamiska kristeorin, i form av författaren Johan Cullberg. Dock kan vi se en influens av det existentiella perspektivet hos samtliga diakoner. Ett annat tydligt resultat är att kunskapen hos resurspersonerna även baseras på erfarenhet.</p>

This essay deals with the complexity that I perceive in the collaboration processes between preschool and parents. In the essay I present my interpretation of two self-perceived situations where my experience has been that the cooperation has not worked satisfactorily for either part. As a basis for my conclusions I use different theories and studies within the domain. My own experiences - both from ten years of working in preschool as well as from an eight-year experience of being a parent also comes into use. The purpose of my essay is to investigate how different horizons of understanding can come into collision, and how limitations in our own understanding of the perspectives of others can complicate collaboration between educators and parents. In the first story I discuss a situation where, in my professional role, I go into a conflict with a parent about how we have chosen to implement some changes. Here I am faced with the fact that my professional role requires me to inform the parent about the work team´s motivation for change. In the second story, I am situated in a private role and I am engaged in a dialogue on how the educational work in preschool might look like and why. Finally, I examine my own actions as a professional worker in preschool - from a parental as well as from a professional perspective - and also the opinions and actions of the two parents that occur in my stories.

Jag har gjort en kvalitativ undersökning bland personal på en öppenvårdsmottagning för missbrukande ungdomar. Jag vill med denna uppsats undersöka socialarbetarens syn på den egna professionen, hur han/hon definierar begreppet professionalitet och hur han/hon omsätter dessa tankar och värderingar i sin yrkesutövning. Den centrala forskningsfrågan är ”Hur konstruerar personal på en öppenvårdsmottagning sin professionalitet?”. Jag kommer att utgå från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv för att belysa hur socialarbetaren, tillsammans med sitt sammanhang, skapar sitt sätt att tänka, och hur han/hon sedan handlar utifrån det. Jag har intagit en fenomenologisk position där jag använder mig av sex kvalitativa intervjuer för att studera det valda fenomenet. För att analysera mina insamlade data har jag använt mig av meningskoncentrering. Mina litteratursökningar har visat att forskning kring mitt specifika ämne inte är så omfattande, varför jag har valt att koncentrera mig på forskning som knyter an till de teman jag utkristalliserat i mina intervjuer. Till exempel har jag valt att titta närmare på frågan om vilka kompetenskrav som finns inom det sociala arbetet. Jag tar även upp forskning kring kvalitetstänkande i socialt arbete. Resultatet av min studie visar att socialarbetarna anser sig få sina kunskaper i första hand genom erfarenheter. Intervjupersonerna definierar kunskap som förmåga att arbeta eklektiskt med teorier och metoder och förmåga till distans, reflektion och objektivitet i arbetet. Intervjupersonerna talar om begreppet professionalitet som en förmåga att tänka kritiskt, använda sig av sin kunskap och sina erfarenheter i arbetet samt en tanke kring att inte utöva makt över klienten.

The purpose of this essay is to describe how probation service officers regard their professional role and their liberty of action within the motivational treatment program, MIK, and the probation organization. To answer the purpose three questions were formulated: 1) Does the probation service organization affect the individual discretion for the probation service officers, and in that case how? 2) Does the motivational treatment program, MIK, influence the probation officers’ professionalism and their professional role? 3) What advantages and disadvantages do the probation service officers consider MIK being related to? The method conducted in the study was interviews with five probation service officers in Stockholm. The interviews were combined with a theoretical framework based on themes as organization, professional role, professionalism and motivation. The result showed that probation officers consider themselves to have a relatively high discretion within their work. They also think that work with treatment programs generally increases their professionalism and it provides a more distinct professional role in meeting with clients. An advantage of MIK is that it is more suited to the client. A disadvantage is that it can be perceived as difficult to know how big effect the program will have in the long term.

Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade IVA-sjuksköterskors upplevelse av sin nya yrkesroll. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och intervju valdes som datainsamlingsmetod. Intervjumaterialet bearbetades i enlighet med Graneheim och Lundmans (2004) modell för textanalys. Resultatet redovisas i fyra kategorier och tio underkategorier. Kategorierna var känslor i början, känslor nu, kunskap i början och kunskap nu. Resultatet visade uttryck för otrygghet, oduglighet, tvivel inför den nya yrkesrollen, upplevelse av stress och brist på erfarenhet, framför allt i att hantera respirator, mediciner och anhöriga. De ställdes krav på att skaffa sig reell kompetens. Deltagarna uttryckte vilja och öppenhet att lära sig. Efter några månader i yrket upplevde deltagarna att deras erfarenhet och kunskap hade blivit bättre. De kände sig tryggare, modigare och hade fått bättre självförtroende. De blev duktigare på att hantera mediciner, respiratorer och deras förståelse för anhöriga hade ökat. Trots att deltagarna utveckling var markant i resultatet är de fortfarande under utvecklingsprocess. / The purpose of this study was to describe newly graduated Intensive Care nurses´ perception of their new professional role. This study was conducted with a qualitative approach and interview was chosen as the data collection method. Interview material was processed in accordance with Graneheim and Lundman´s (2004) model of text analysis. The results are reported in four categories and ten sub- categories. The main categories were feelings in the beginning, now feelings, knowledge in the beginning and now knowledge. The results showed in terms of insecurity, incompetence, doubt about the new professional role, experience of stress and lack of experience, particularly in dealing with respiratory, medications and family.  They were required to acquire real skills. The participants expressed the willingness and openness to learn. After some months of work the participants felt that their experience and knowledge had improved. They felt more confident, braver and had more self-confidence. They became better at managing medications, ventilators and their understanding of families had increased. Despite participants’ development was present in the results, they are still under development. / <p>Författarens engelska titel: Newly gratuated intensive care nurses´perception of their new profesional role</p>

The purpose of this study has been to investigate how the deregulation of the agent license has affected football players' experiences of agents in general, the trust in agents and the experience of the agents' competence and professionalism. To gain an understanding of the football players' experiences, the Rational Choice theory was chosen, where the Principal Agent theory was used to explain the results of the study. Previous research that dealt with competence and professionalism in the agent industry, trust and confidence between the player-agent and research on the deregulation of the agent license and the agent regulations were also used to explain the football players' experiences.  To investigate the football players' experiences, semi-structured interviews were conducted with six professional football players who were active in either Allsvenskan, Superettan or in foreign professional leagues by the 2020 season at the latest. Five of the interviews were conducted on Zoom and one through a physical meeting where the recording was performed in the mobile application AVR X. The study shows that the interviewees perceive the agents who were licensed before the deregulation of the agent license and the agent regulations as more professional and competent than agents or intermediaries who became active after the deregulation.  The interviewees who have had agents for longer periods experience greater trust and confidence in agents in general than players who have had longer periods without agents. The study also shows that these players to a greater extent perceive agents as competent enough to trust them to handle their negotiations with clubs and sponsors. On the other hand, most of the interviewed players are negative in regards of signing contracts with agents. The study showed an interesting aspect regarding external influence on the interviewed players' opinions about agents, namely that although they can be influenced by the sports director's opinions but mainly because negative publicity of the agent can lead to bad relationship with the employer and possibly affect the player's career. The interviewed players can be influenced by other players' opinions about the agent, but in the end, their own opinion and relationship with the agent is most important. Media is the external factor that affects the interviewed players' opinions about agents the least.    Key words: deregulation of the agent license, trust, competence, professionalism. / Syftet i denna studie har varit att undersöka hur avregleringen av agentlicensen har påverkat fotbollsspelares upplevelser av agenter överlag, förtroendet till agenter samt upplevelsen av agenternas kompetens och professionalitet. För att få förståelse av fotbollsspelarnas upplevelser valdes Rational Choice teorin där Principal-agent teorin användes för att förklara studiens resultat. Tidigare forskning som behandlade kompetens och professionalitet i agentbranschen, förtroende och tillit mellan spelaren-agenten samt forskning om agentlicensens och agentreglementets avreglering användes också för att förklara fotbollsspelarnas upplevelser.  För att undersöka fotbollsspelarnas upplevelser utfördes semistrukturerade intervjuer med sex professionella fotbollsspelare som var senast säsongen 2020 aktiva i antingen Allsvenskan, Superettan eller i utländska professionella ligor. Fem av intervjuerna utfördes på Zoom och en genom en fysisk träff där inspelningen utfördes i mobilapplikationen AVR X.   Studien visar att intervjupersonerna upplever agenterna som var licensierade innan agentlicensens och agentreglementets avreglering som mer professionella och kompetenta än agenter eller förmedlare som blev aktiva efter avregleringen.  Intervjuade spelare som har haft agenter längre perioder upplever större förtroende och tillit för agenter överlag än intervjuade spelare som har längre perioder valt att vara utan agenter. Studien visar även att dessa spelare i större utsträckning upplever agenter som tillräckligt kompetenta för att lita på dem att sköta deras förhandlingar med klubbar och sponsorer. Å andra sidan är majoriteten av de intervjuade spelarna negativa till att skriva avtal med agenter.  Undersökningen visade en intressant aspekt gällande yttre påverkan på de intervjuade spelarnas åsikter om agenter, nämligen att visserligen kan de påverkas av sportchefens åsikter men främst på grund av att negativ publicitet av agenten kan leda till dålig relation till arbetsgivaren och eventuellt påverka spelarens karriär. Intervjupersonerna kan påverkas av andra spelarnas åsikter om agenten, men i slutändan är den egna åsikten och relationen till agenten viktigast. Media är den yttre faktorn som påverkar de intervjuade spelarnas åsikter om agenter minst.  Nyckelbegrepp: avreglering av agentlicensen, förtroende, kompetens, professionalitet.