Hbt är ett samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella och transpersoner, som introducerades i Sverige i början av 2000-talet. Studier beskriver att hbt-personer undviker kontakt med hälso- och sjukvården på grund av tidigare negativa erfarenheter av diskriminering eller fördomsfulla attityder. I den etiska koden för sjuksköterskor står det beskrivet att sjuksköterskor i sitt omvårdnadsarbete bland annat inte skall begränsas av patientens trosuppfattning, kön eller sexuella läggning. Vidare förklaras det i studier hur hbt-personer efterfrågar en större kunskap gällande hbt hos sjuksköterskor. Syftet med denna studie är att beskriva hur sjuksköterskor reflekterar kring hbt inom slutenvården. Studien baseras på en empirisk kvalitativ ansats vilket lämpar sig när forskningsområdet är näst intill obefintligt. Fyra individuella djupintervjuer med sjuksköterskor inom slutenvården genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sjuksköterskorna reflekterade över vad hbt och heteronormativitet stod för och de hade funderingar runt acceptansen av homo och bisexuella i samhället och såg mötet med transpersoner som främmande. De framhöll vikten av att ge en likvärdig vård att förhålla sig professionellt, såg att befinna sig utanför heteronormen påverkar hbt personers hälsa och hälsan kunde främjas med öppenhet som födde öppenhet. Kunskap såg sjuksköterskorna som en nyckeln till förståelse för att kunskap motverkar fördomar, men de ansåg även behöva reflektion för att bearbeta attityder. I diskussionen synliggörs bland annat hur betydelsefullt det är att lyfta hbt ämnet i grundutbildningen till sjuksköterska för att sjuksköterskor i sin kommande yrkesroll skall kunna ge en professionell vård till alla patienter oavsett sexuell läggning. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Denna studie handlade om personal på ett gruppboende för ensamkommande asylsökande flyktingbarn. Den hade syftet att undersöka professionalitet, inre och yttre påverkan i personalens möte med barnen samt att utröna vilken kompetens som behövs för att arbeta inom detta område. De frågeställningar som framtogs behandlade riktlinjers och relationers påverkan på mötet med barnen, personalens syn på professionalitet är och vad som är professionalitet i deras arbete samt deras syn på kompetens. Den tidigare forskningen var koncentrerad till studier där fokus ligger på förståelsen för det sociala arbetet och dess påfrestningar. De teoretiska utgångspunkterna var professionalitet, etnicitet, interkulturellt socialt arbete och konsekvenspedagogik där etnicitet främst inriktar sig på identitetskonstruktion. Metoden som valdes var kvalitativa halvstrukturerade djupintervjuer med personal på ett kommunalstyrt gruppboende för ensamkommande asylsökande flyktingbarn. Valet av metod byggde på att få insikt i personalens känslor och uppfattningar om arbetet. En intervjumall utarbetades i teoretiska block. Analysen utformades i ett hermeneutiskt perspektiv med meningskoncentrering som metod för att lyfta fram det essentiella i respondenternas svar. Studien visade att professionalitet inte är helt enkelt att definiera, särskilt inte i förhållande till sina egna känslor samt att kompetens inom detta yrke är svårt att läsa sig till, det är de personliga egenskaperna som avgör om man kan göra ett bra arbete i personalgruppen och mot barnen. I det avslutande kapitlet diskuterades kommunens ansvar och engagemang samt framtida forskningsmöjligheter inom ämnet.</p>

<p>I den här studien behandlas uppfattningar av förskollärares yrkesprofessionalitet från förskollärare, ansvariga för förskoleverksamheten under rektorerna, pedagogiska utvecklingsledare och skolchef. Syftet är att beskriva och undersöka uppfattningar inom förskolväsendet av <em>vad som görs</em> för att höja förskolläraryrkets professionalitet gällande den kunskapsbas som är specifik för ett yrke. Studien utgår från en artikel skriven av Mats Ekholm (2004) där han presenterar en sociologisk syn på professionalitet och där vi valt att titta på uppfattningar av vad som görs inom det han kallar den specifika kunskapsgrunden, alltså den kunskapsbas som är specifik för ett yrke.</p><p>Studien har använt sig av fenomenografisk analys för att undersöka material från 14 st. semistrukturerade intervjuer som belyser tre områden av vad som görs inom den specifika kunskapsgrunden: det omgivande samhällets förståelse, förskollärarnas kunskaper i sitt yrke samt kopplingen till forskning. Resultaten visar att det finns många och stora variationer av uppfattningar inom dessa tre områden. Det finns uppfattningar från att inget görs till att man sätts i reflekterande möten och diskussioner som främjar yrkesspråket vilket man i sin tur uppfattar höjer både kunskapsbasen och förmågan och intresset för att ta del av forskning. Det förbättrade yrkesspråket uppfattas också ge bättre förutsättningar för att få det omgivande samhället att se förskollärarnas specifika kunskapsbas. Men i sammanhanget finns det få uppfattningar om att det görs någon skillnad på barnskötare och förskollärare och därför kan det ifrågasättas om det verkligen rör sig om just förskollärarnas specifika kunskapsbas.</p>

Syftet med vårt examensarbete är att beskriva förskollärares tankar kring sin yrkesroll. Vi vill undersöka vilka faktorer som kan inverka samt vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i det praktiska yrkesutövandet. Vi vill ta reda på vilken betydelse arbetslaget har för att förskollärare utvecklas i sin yrkesidentitet. Genom kvalitativa intervjuer har vi fått möjlighet att ta del av förskollärarnas egna tankar. Det empiriska materialet tillsammans med litteraturstudier har gett oss underlaget till vår analys och diskussion. Samtliga förskollärare som vi intervjuade ansåg att ämnet är viktigt. Hur man ser på sin yrkesroll och hur man utvecklas i sin yrkesidentitet är det som ger förutsättningar för att utföra uppdraget. En av de stora förändringarna som informanterna delgav oss, var att man idag reflekterar och diskuterar sin yrkesroll och professionalitet mer än förut. Förskollärarna i studien har beskrivit en förändrad barnsyn. Den förändrade barnsynen påverkar hur de ser på pedagogisk dokumentation.

I den här studien behandlas uppfattningar av förskollärares yrkesprofessionalitet från förskollärare, ansvariga för förskoleverksamheten under rektorerna, pedagogiska utvecklingsledare och skolchef. Syftet är att beskriva och undersöka uppfattningar inom förskolväsendet av vad som görs för att höja förskolläraryrkets professionalitet gällande den kunskapsbas som är specifik för ett yrke. Studien utgår från en artikel skriven av Mats Ekholm (2004) där han presenterar en sociologisk syn på professionalitet och där vi valt att titta på uppfattningar av vad som görs inom det han kallar den specifika kunskapsgrunden, alltså den kunskapsbas som är specifik för ett yrke. Studien har använt sig av fenomenografisk analys för att undersöka material från 14 st. semistrukturerade intervjuer som belyser tre områden av vad som görs inom den specifika kunskapsgrunden: det omgivande samhällets förståelse, förskollärarnas kunskaper i sitt yrke samt kopplingen till forskning. Resultaten visar att det finns många och stora variationer av uppfattningar inom dessa tre områden. Det finns uppfattningar från att inget görs till att man sätts i reflekterande möten och diskussioner som främjar yrkesspråket vilket man i sin tur uppfattar höjer både kunskapsbasen och förmågan och intresset för att ta del av forskning. Det förbättrade yrkesspråket uppfattas också ge bättre förutsättningar för att få det omgivande samhället att se förskollärarnas specifika kunskapsbas. Men i sammanhanget finns det få uppfattningar om att det görs någon skillnad på barnskötare och förskollärare och därför kan det ifrågasättas om det verkligen rör sig om just förskollärarnas specifika kunskapsbas.

Denna studie handlade om personal på ett gruppboende för ensamkommande asylsökande flyktingbarn. Den hade syftet att undersöka professionalitet, inre och yttre påverkan i personalens möte med barnen samt att utröna vilken kompetens som behövs för att arbeta inom detta område. De frågeställningar som framtogs behandlade riktlinjers och relationers påverkan på mötet med barnen, personalens syn på professionalitet är och vad som är professionalitet i deras arbete samt deras syn på kompetens. Den tidigare forskningen var koncentrerad till studier där fokus ligger på förståelsen för det sociala arbetet och dess påfrestningar. De teoretiska utgångspunkterna var professionalitet, etnicitet, interkulturellt socialt arbete och konsekvenspedagogik där etnicitet främst inriktar sig på identitetskonstruktion. Metoden som valdes var kvalitativa halvstrukturerade djupintervjuer med personal på ett kommunalstyrt gruppboende för ensamkommande asylsökande flyktingbarn. Valet av metod byggde på att få insikt i personalens känslor och uppfattningar om arbetet. En intervjumall utarbetades i teoretiska block. Analysen utformades i ett hermeneutiskt perspektiv med meningskoncentrering som metod för att lyfta fram det essentiella i respondenternas svar. Studien visade att professionalitet inte är helt enkelt att definiera, särskilt inte i förhållande till sina egna känslor samt att kompetens inom detta yrke är svårt att läsa sig till, det är de personliga egenskaperna som avgör om man kan göra ett bra arbete i personalgruppen och mot barnen. I det avslutande kapitlet diskuterades kommunens ansvar och engagemang samt framtida forskningsmöjligheter inom ämnet.

No description available.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur adoptivföräldrar som adopterat barn internationellt, upplevde sin delaktighet och utsatthet i sin medgivarutredning. Utöver detta undersöktes hur familjerättssekreterare upplever att de kan bemöta adoptivföräldrar utifrån ett professionellt förhållningssätt. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ ansats där sex personer intervjuades, fyra stycken adoptivföräldrar respektive två familjerättssekreterare. Det empiriska materialet tolkades utifrån teorier som omfattade makt och roller inom det professionella arbetet med människor. Resultatet visade att det fanns delade uppfattningar bland samtliga respondenter angående tankarna om delaktighet, utsatthet, bemötande och professionellt förhållningssätt. Dock gick det att urskilja att adoptivföräldrarnas delaktighet kunde öka utifrån ett gott bemötande ifrån familjerättssekreterarna, vilket i sin tur hade ett starkt samband med det professionella förhållningssättet. Ifall adoptivföräldrarnas känsla av delaktighet ökade, minskade dessutom deras upplevelse av utsatthet. Sammantaget är en av studiens slutsats att utsatthet, delaktighet, bemötande och professionellt förhållningssätt, alla är förutsättningar för varandra och att det ena begreppet ej går att förklara utan det andra. / The purpose of this study was to examine how the adoptive parents, who adopted children internationally, experienced their participation and vulnerability in their consent inquiry. In addition to this purpose, the study examined how adoption social workers experience that they can respond to adoptive parents based on a professional approach. To answer the purpose of the study a qualitative approach was used in which six people were interviewed, four adoptive parents and two adoption social workers. The empirical data were interpreted by theories involving power and roles in the professional work with people. The results showed that there were different views among all respondents on the concepts of participation, vulnerability, attitude and professional approach. However, it was possible to discern that the adoptive parents' participation could increase from a good response from adoption social workers, which in turn had a strong relationship with the professional approach. If the adoptive parents' sense of participation was increased, was their experience of vulnerability reduced. Overall, one of the conclusions of the study was that vulnerability, participation, attitude and professional approach, are all based on each other and that neither concepts can be explained without illuminating the other.

I föräldrakooperativa förskolor verkar pedagoger och vårdnadshavare i nära samarbeten. Detta examensarbete syftar till att nå pedagogers perspektiv på föräldrasamverkan och professionalitet i föräldrakooperativ. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med pedagoger med erfarenhet av just denna förskoleform. Intervjuerna har analyserats med stöd i poststrukturalism och diskursanalytisk metod. I resultaten synliggörs hur föräldrakooperativens särskilda förutsättningar för föräldrasamverkan både skapar hinder och möjligheter. Pedagogerna upplever å ena sidan att deras professionalitet begränsas av familjära pedagog-föräldrarelationer samt deras roll som arbetstagare gentemot vårdnadshavare. Å andra sidan framkommer det att pedagogerna känner sig engagerade i sitt yrke och att nära, prestigelösa pedagog-föräldrarelationer stödjer deras yrkesutövning. Med grund i den föräldrakooperativa förskoleformen synliggör studien alternativa sätt att praktisera föräldrasamverkan, sätt som både kan verka underminerande och stärkande i pedagogers professionssträvanden.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att undersöka hur man kan förstå hur studie- och yrkesvägledare upprätthåller sin professionalitet i arbetet på särskolan.Forskningsfråga: Hur kan studie- och yrkesvägledarens arbete i särskolan förstås med avseende på den förhandling som sker mellan ideal och praktik?Sex studie- och yrkesvägledare i särskolan har intervjuats med hjälp av tematisk intervjuguide. Analys gjordes utifrån empirins utmärkande ämnen för att uppnå vårt syfte och besvara vår fråga.Teorier om profession och professionell utveckling används för att förstå en professionell handling och dess praktik. Studien diskuterar även studie- och yrkesvägledarnas förutsättningar för professionell utveckling i särskolans kontext.Begreppet idealtyp används i undersökningen som en teoretisk punkt, vilket möjliggör en diskussion om diskrepansen som uppstår när distansen mellan ideal och vägledarnas praktik blir kännbar.Studien visar, i likhet med tidigare forskning, att studie- och yrkesvägledare erfar att ideal och praktik påverkar varandra. Dessa erfarenheter skapar en reflektion hos studie- och yrkesvägledaren om sin egen professionalitet. Studie- och yrkesvägledares reflektioner om diskrepansen mellan ideal och praktik hanteras på olika sätt beroende på;• graden av upplevelse av diskrepans mellan ideal och praktik• samt möjlighet att påverka och förändra särskolans praktik.Nyckelord: Ideal, idealtyp, professionalitet, studie- och yrkesvägledare, särskola.