Tidigare forskning visar på att empati och medkänsla har en stor betydelse för det sociala arbetet men kan innebära personliga påfrestningar för den professionella socialarbetaren vilket kan leda till tillstånd som empatitrötthet, utmattning och sekundärt trauma. Utifrån dessa risker med ett empatiskt och medkännande yrke, syftar denna studie till att undersöka hur socialarbetare förhåller sig till och hanterar sina upplevelser av empati och medkänsla i sitt professionella arbete. Studien har en kvalitativ studiedesign vars empiri har inhämtas genom semi-strukturerade intervjuer med professionella socialarbetare. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten för studien är socialkonstruktionismen. Empirin har analyserats genom en tematisk analys och därefter genom teoretiska begrepp från emotionssociologin. Vårt resultat bekräftar tidigare forskning då studiens intervjupersoner belyser empati och medkänsla som en viktig del av det sociala arbetet men även visar på att det kan innebära personliga påfrestningar. När resultatet förstås ur ett emotionssociologiskt perspektiv kan det sociala arbetet konstateras som ett emotionellt lönearbete där socialarbetaren reglerar sina emotioner utifrån vad som förväntas inom ramen för professionalitet. Professionaliteten tycks medföra emotionella förväntningar gällande uttrycket av empati och medkänsla där socialarbetaren inte endast ska ha en förmåga att uttrycka empati och medkänsla vid rätt tillfälle utan även i rätt omfattning och på rätt sätt. Resultatet visar på en utmaning där socialarbetarna beskriver hur deras känslor av empati och medkänsla varierar i styrka och ibland inte motsvarar vad som förväntas i deras yrkesroll, vilket kan förstås som yt- och djupengagemang. Det emotionella lönearbetet innebär därmed en ständig reglering av emotionernas uttryck i relation till förväntningar och situation för att uppnå ett professionellt förhållningssätt. Resultatet visar på att det emotionella lönearbetet sker genom att socialarbetarna upprätthåller strategier och förhållningssätt som exempelvis acceptans, reflektion och symboliska handlingar för att kunna leva upp till det emotionella förväntningarna som ingår i yrkesrollen. Studien belyser således komplexiteten bakom begreppen empati och medkänsla i relation till professionaliteten i det sociala arbetet.

Studien undersöker hur New Public Management (NPM) påverkar socialsekreterares möjlighet att arbeta professionellt, samt hur de hanterar denna påverkan. Studiens metodologiska ansats är kvalitativ där empirin baseras på fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare. Studiens teoretiska referensram utgörs av teorier kring NPM, professionalitet och handlingsstrategier. I resultatdelen redovisas intervjupersonernas bild av professionalitet. Denna beskrivning sätts därefter i relation till NPM:s inverkan på deras professionalitet. Resultatet visar att organisationernas övergripande mål, i linje med NPM, är att hålla budget och kostnadseffektivisera, vilket hamnar i konflikt med socialsekreterarnas syn på professionellt arbete. Denna konflikt begränsar socialsekreterarnas möjlighet att arbeta utifrån sin utbildning, yrkeserfarenhet och ett klientperspektiv. Begränsningarna innefattar även: en stor administrativ arbetsbörda, detaljstyrning från ledningsnivå och krav på att använda standardiserade och mätbara metoder. Sammanfattningsvis innebär dessa begränsningar att det är organisationens definition av professionalitet som styr hur socialsekreterarna ska utföra sitt arbete. Då socialsekreterarna inte får utlopp för sin professionalitet hanterar de denna konflikt genom att på olika sätt protestera. I vissa fall upplever socialsekreterarna konflikten som så pass allvarlig att de väljer att lämna organisationen. / This study examines how New Public Management (NPM) affects the opportunity of social advisors to work professionally and how they deal with its influence. The study's methodological approach is qualitative. The empirical data are based on five semi-structured interviews with Swedish social advisors. The theoretical framework consists of theories about NPM, professionalism and action strategies. The results section of the study depicts the interviewees definition of professional-ism. This definition is later related to how they perceive that NPM affects their ability to work professionally. The results indicate that the organizations overall objectives to meet the budget and achieve cost efficiency leads to a conflict with the social advisors' views on professional work. This conflict limits the social ad-visors ability to work in accordance with their training, professional experience or from a client’s point of view. The limitations also include: A heavy administrative workload, micro-management from the management level, and a requirement to use standardized and measurable methods. In summary, these limitations make sure that the organization's definition of professionalism sets the framework for how social advisors should do their work. Social advisors deal with this conflict by protesting in various ways. In some cases, when the social advisors experience the conflict as especially severe they choose to leave the organization.Keywords: action strategies, New Public Management, occupational professionalism, organizational professionalism, professionalism, social adviser

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetare som arbetar med missbruk och beroende ser på deras eget samt andra socialarbetares bemötande. Vi undrar över vad deras erfarenheter av möten med människor med missbruks- och beroendeproblematik givit dem. Vi undrar även vilka komponenter som är viktiga att ta hänsyn till för att skapa ett gott möte. Syftet är även att undersöka socialarbetarens erfarenheter och tankar kring föreställningar om klienter med missbruks- och beroendeproblematik. Vi har valt att använda en kvalitativ ansats för att nå vårt resultat och använt oss av intervjuer som verktyg. Symbolisk interaktionism och stämplingsteorin är de två huvudteorier vi använt för att analysera vårt material. Vi har kommit till den slutsatsen att samtliga informanter ser bemötandet som något viktigt och vitalt för att kunna medverka till förändring för klienten och för att kunna bygga en relation. Vi har vidare insett att det förekommer lika många åsikter i ämnet som det finns personer och i detta fall socialarbetare. Alla informanter diskuterar viktiga komponenter för ett gott bemötande och är överrens om att en förlust av sådana komponenter kan skada relationen. Vid frågor rörande föreställningar och fördomar skiljer sig informanternas åsikter åt. Återigen kan vi se skillnad i personlig erfarenhet och moral och möjligen spelar ålder och arbetslivserfarenhet roll för detta. / The purpose of this essay is to examine how social workers, working with abuse and addiction, look at their, as well as others, responding and treatment to clients with this sort of problems. We wonder what their own experiences of meetings with this particular client has given them and which components that need to take place in order to make this meeting a good one. The purpose is also to examine the social workers experiences and thoughts on the perceptions of client’s with abuse or addiction problems. We have chosen to use a qualitative approach to reach our results and utilize interviews as a tool for this approach. Symbolic interactions and labeling theory are the two main theories used for analyzing the results. We have come to the conclusion that all of our informants for this essay see the meeting between themselves and their clients as the most important aspect to be able to make a different for the client and to build a relationship. We have furthermore realized that it exists as many different opinions as there are people, and in this case social workers. All of the informants does discusses imperative components to create a good meeting and do overall agree that ignorance of such can be fatal for the client and the relationship that are to be build. When asking about perception and prejudice the results poles apart between the informants. Again we can see that the difference is in personal experiences and moral, and perhaps in age and work experience.

Syftet med min uppsats var att få en djupare förståelse för den behandling som finns för anhöriga till missbrukare. Jag ville också se om det fanns någon skillnad på upplevelserna av en terapeutledd behandling och en i en självhjälpsgrupp. Intresset väcktes under min praktik på en öppenvårdsbehandling för missbrukare, där jag också kom i kontakt med anhöriga. För att få svar på mina frågeställningar användes en kvalitativ metod, eftersom jag hellre ville undersöka känslor, emotioner och erfarenheter än mer okomplicerade faktafrågor. Jag använde mig av semistrukturerade intervjuer med öppna frågor och intervjupersonerna fick tala relativt fritt kring olika teman. Intervjupersonerna bestod av tre personer som hade gått en terapeutledd anhörigbehandling och tre personer som gick i en självhjälpsgrupp. Jag har valt att använda mig av teoribildningar kring skuld och skam samt professionalisering. Analysen baserades på de teman som framkommit vid tematiseringen av intervjumaterialet. Resultaten visade att det viktigaste med en anhörigbehandling är känslan av gemenskap, att man får träffa andra anhöriga och ser att man inte är ensam.

This study is a qualitative case study about how the effects of New Public Management affect sign language interpreters and their industry. There is a shortage of sign language interpreters and many have left the profession. The purpose of the study is to highlight how the effects of New Public Management have affected the profession of sign language interpreters and why they choose to leave the profession. The first question concerns how sign language interpreters experience the effects of New Public Management and the purpose of the second question is to see if there is a connection between New Public Management's effects and why sign language interpreters leave the profession. A total of seven former sign language interpreters as interview respondents were interviewed using a semi-structured interview guide that examines respondent character together with a thematic analysis approach so their experience and thoughts were in focus. The processed material resulted in sign language interpreters being affected by various systemic factors in the interpreting industry, including privatization of high competition in the profession and how the procurement system depresses their profession, as the lowest price is prioritized. Political shifts have also affected their working conditions and an organizational efficiency with a strong focus on the outcome, which leads to very few people being able to survive in the profession and is consequently a likely explanation to why sign language interpreters leave their profession.

<p>This study is inspired by research about alliance as a common factor. The purpose is to explore the positive experiences among community-based social support workers when breaking the rules with their clients. The study questions in which situations they broke the rules and how they handled these situations related to their clients and colleges. Qualitative, individual interviews were made with four community-based social support workers who had such experiences. The results were analysed through an hermeneutic approach using Johan Asplund's theory of social responsiveness. The rules were mainly created socially among the colleges and concerned where, when and how they met their clients, and what the workers revealed about their personal life. They broke the rules when following them felt wrong and unpleasant. Breaking the rules created reciprocity in the client-relationship, which strengthened the alliance. Breaking the rules was less problematic when the workers felt supported by colleges than among colleges who acted disapprovingly. The respondents used the rules as something to relate to the client and themselves, instead of applying them in the same way with everyone. This raised questions about how to define professionalism, causes of stigma and how to measure quality in health services.</p>

<p>Denna uppsats fokus ligger på den praktik inom socialt arbete där kategorier produceras, upprätthålls, modifieras och bryts. Huvudsyftet har varit att studera professionell retorik i relation till det kategoriseringsarbete som sker inom välfärdsstatliga miljöer. En diskursanalytisk metod har valts som grund i form av en kategoriseringsanalys. De teoretiska förutsättningarna har varit poststrukturalism, social konstruktionism och diskurspsykologi och mer specificerat i form av institutionell kategorisering, medan Jonathans Potters (1996) metodologiska retoriska verktyg kring faktakonstruktion tillämpats för att analysera hur respondenterna framställt sina utsagor som trovärdiga och faktamässiga.</p><p>Addiction Severity Index (ASI) manualen har använts som utgångspunkt för insamlandet av empiri, men även som ett sätt att försöka fånga in professionell hjälpverksamhets generella ambition att standardisera och säkra sitt arbetssätt. Sammanlagt har tio yrkesverksamma professionella hjälpare som aktivt använts sig av ASI manualen i sitt dagliga arbete intervjuats, dessa kom även från en och samma institution.</p><p>Analysresultatet visar att de professionella hjälparna beskriver två olika huvudkategorier som relevanta för deras verksamhet, nämligen sexualbrottslingen och missbrukaren. Kategorierna skildras även på vitt skilda sätt avseende motivation, vilja och samarbete, där olika moralarbeten leder till att de professionella hjälparna agerar mot sexualbrottslingen och missbrukaren på skilda sätt. Det som stått på spel i intervjusituationen har varit professionalitet, moralarbete och säkerhet inom välfärdsstatliga miljöer. Där de professionella hjälparna byggt upp sina påstående så att de kan hantera dessa frågor, både för att kunna styrka sin professionalitet inför sig själva och inför mig som forskare, men även för att visa att de kan hantera frågor kring moral och ansvar och att arbetet de utför är säkert ur ett klientperspektiv, dvs. att besluten som tas grundas på säkra bedömningar och omdömen från de professionella hjälparnas sida.</p>

Denna uppsats fokus ligger på den praktik inom socialt arbete där kategorier produceras, upprätthålls, modifieras och bryts. Huvudsyftet har varit att studera professionell retorik i relation till det kategoriseringsarbete som sker inom välfärdsstatliga miljöer. En diskursanalytisk metod har valts som grund i form av en kategoriseringsanalys. De teoretiska förutsättningarna har varit poststrukturalism, social konstruktionism och diskurspsykologi och mer specificerat i form av institutionell kategorisering, medan Jonathans Potters (1996) metodologiska retoriska verktyg kring faktakonstruktion tillämpats för att analysera hur respondenterna framställt sina utsagor som trovärdiga och faktamässiga. Addiction Severity Index (ASI) manualen har använts som utgångspunkt för insamlandet av empiri, men även som ett sätt att försöka fånga in professionell hjälpverksamhets generella ambition att standardisera och säkra sitt arbetssätt. Sammanlagt har tio yrkesverksamma professionella hjälpare som aktivt använts sig av ASI manualen i sitt dagliga arbete intervjuats, dessa kom även från en och samma institution. Analysresultatet visar att de professionella hjälparna beskriver två olika huvudkategorier som relevanta för deras verksamhet, nämligen sexualbrottslingen och missbrukaren. Kategorierna skildras även på vitt skilda sätt avseende motivation, vilja och samarbete, där olika moralarbeten leder till att de professionella hjälparna agerar mot sexualbrottslingen och missbrukaren på skilda sätt. Det som stått på spel i intervjusituationen har varit professionalitet, moralarbete och säkerhet inom välfärdsstatliga miljöer. Där de professionella hjälparna byggt upp sina påstående så att de kan hantera dessa frågor, både för att kunna styrka sin professionalitet inför sig själva och inför mig som forskare, men även för att visa att de kan hantera frågor kring moral och ansvar och att arbetet de utför är säkert ur ett klientperspektiv, dvs. att besluten som tas grundas på säkra bedömningar och omdömen från de professionella hjälparnas sida.

This essay deals with the various difficulties that can arise in conversations and meetings with parents and colleagues in the preschool world. The essay is based on two self-perceived stories that culminate in dilemmas that are difficult to assess, where our own actions come into question. The purpose of this essay is to gain a greater understanding and awareness of why we become insecure when our communication with others fails. Our research questions assist us in gaining an understanding that our own and others' behavior in meetings and conversations can be influenced by past experience, ourvalues and our emotions. This means, for example, that we must be aware that our values - ideal images, functions as both our guide and trip wires. We must also bear in mind that our ability to manage our own emotional reactions is  significant when it comes to facing our own and others' feelings. This essay also explores what kind of knowledge we may need in order to make conversations and meetings professional. Our writing is based from a hermeneutic perspective in which we interpret and reflect on the foundation  of our own experiences. The method we use is essay writing, a process that alternates between writing, reading and reflecting. We then connect our reflections to theories in psychology, philosophy and sociology to get an understanding of our complex dilemmas.  Some of the new theoretical knowledge that we gained comes from systems theory that has helped us to understand how we can create change in relationships by behaving differently. Conscious change in our own behavior is an important aspect in order to acquire new practical knowledge. In this way, we can become more professional in our conversations and meetings. / Denna essä handlar om olika svårigheter som kan uppstå vid samtal och möten med föräldrar respektive kollegor i förskolans värld. Essän utgår från två egenupplevda berättelser som mynnar ut i svårbedömda dilemman, där vi ifrågasätter vårt eget handlande. Syftet med vår essä är att få en ökad förståelse och medvetenhet om varför vi blir osäkra när vår kommunikation med andra misslyckas. Våra frågeställningar hjälper oss att få en förståelse för att vårt eget och andras beteenden i möten och samtal kan påverkas av de erfarenheter vi bär med oss, våra värderingar och våra känslor. Det innebär exempelvis att vi måste bli medvetna om att våra värderingar - idealbilder, fungerar både som våra vägvisare och snubbeltrådar, samt att vår förmåga att hantera egna känsloreaktioner har betydelse för att möta egna och andras känslor. Essän handlar även om vilken typ av kunskap som vi kan tänkas behöva för att samtal och möten ska bli professionella. Vårt skrivande utgår från ett hermeneutiskt perspektiv där vi tolkar och reflekterar utifrån våra egna erfarenheter. Metoden vi använder oss av är essäskrivande, en process som växlar mellan skrivande, läsande och reflekterande. Reflektionerna kopplar vi sedan till teorier inom psykologin, filosofin och sociologin för att få en förståelse för våra svårbedömda dilemman. Några av de nya teoretiska kunskaperna som vi fått kommer bland annat ifrån systemteorin, som har hjälpt oss att förstå hur vi kan åstadkomma förändringar i relationer genom att göra något annorlunda. Medvetna förändringar i vårt eget beteende är en viktig aspekt för att kunna erövra ny praktisk kunskap. På så sätt kan vi bli mer professionella i våra samtal och möten.

This study is inspired by research about alliance as a common factor. The purpose is to explore the positive experiences among community-based social support workers when breaking the rules with their clients. The study questions in which situations they broke the rules and how they handled these situations related to their clients and colleges. Qualitative, individual interviews were made with four community-based social support workers who had such experiences. The results were analysed through an hermeneutic approach using Johan Asplund's theory of social responsiveness. The rules were mainly created socially among the colleges and concerned where, when and how they met their clients, and what the workers revealed about their personal life. They broke the rules when following them felt wrong and unpleasant. Breaking the rules created reciprocity in the client-relationship, which strengthened the alliance. Breaking the rules was less problematic when the workers felt supported by colleges than among colleges who acted disapprovingly. The respondents used the rules as something to relate to the client and themselves, instead of applying them in the same way with everyone. This raised questions about how to define professionalism, causes of stigma and how to measure quality in health services.