Att använda någon slags projektmodell ses för många projektledare som ett stöd och någotatt använda sig av för att projektet ska uppnå ett bra resultat. På TotalförsvaretsForskningsinstitut (FOI) har de valt att inte använda sig av någon projektmodell. Deanpassar istället projektet löpande efter hur det utvecklas. Detta har vi valt att kalla förFOI:s grundmodell.Studiens syfte är att skapa oss en förståelse för hur styrningen i ett projekt utanprojektmodell fungerar. Syftet är även att jämföra denna projektmodell med den agilamodellen Scrum. Fem intervjuer har utförts och utgör grunden för vårt empiriska material.Det empiriska materialet i sin tur har hjälpt oss att besvara vår huvudfråga som lyder, hurstyrande är ett projekt utan projektmodell för projektmedlemmarna på FOI med avseendepå utförande av arbete?Vår studie visar att FOI:s grundmodell och Scrum har fler skillnader än likheter, trots attbåda projektmodellerna lätt kan anpassas efter projektets utveckling. Vi har dock upptäcktatt FOI använder sig av någon slags informell projektmodell då det finns ett fåtal riktlinjeratt följa. Dessa riktlinjer påverkar styrningen av de projektdeltagare som utför arbetet iprojektet, men har liten inverkan på projektets olika projektledare. Under arbetets gångupptäckte vi även att det fanns intressanta gruppsociologiska fenomen att undersöka, tillexempel maktförhållanden och normer. Detta gjorde vi för att närmare undersökastyrningens inverkan och konsekvenserAtt använda någon slags projektmodell ses för många projektledare som ett stöd och någotatt använda sig av för att projektet ska uppnå ett bra resultat. På TotalförsvaretsForskningsinstitut (FOI) har de valt att inte använda sig av någon projektmodell. Deanpassar istället projektet löpande efter hur det utvecklas. Detta har vi valt att kalla förFOI:s grundmodell.Studiens syfte är att skapa oss en förståelse för hur styrningen i ett projekt utanprojektmodell fungerar. Syftet är även att jämföra denna projektmodell med den agilamodellen Scrum. Fem intervjuer har utförts och utgör grunden för vårt empiriska material.Det empiriska materialet i sin tur har hjälpt oss att besvara vår huvudfråga som lyder, hurstyrande är ett projekt utan projektmodell för projektmedlemmarna på FOI med avseendepå utförande av arbete?Vår studie visar att FOI:s grundmodell och Scrum har fler skillnader än likheter, trots attbåda projektmodellerna lätt kan anpassas efter projektets utveckling. Vi har dock upptäcktatt FOI använder sig av någon slags informell projektmodell då det finns ett fåtal riktlinjeratt följa. Dessa riktlinjer påverkar styrningen av de projektdeltagare som utför arbetet iprojektet, men har liten inverkan på projektets olika projektledare. Under arbetets gångupptäckte vi även att det fanns intressanta gruppsociologiska fenomen att undersöka, tillexempel maktförhållanden och normer. Detta gjorde vi för att närmare undersökastyrningens inverkan och konsekvenser.

Enligt Standish Group är det endast cirka 35 % av alla systemutvecklingsprojekt som avslutas på ett lyckat sätt när det gäller tid, budget och resurser. Inom systemutveckling är fastprisprojekt, där systemets kostnad är förbestämd, allt mer populärt. Dynamic Systems Development Method (DSDM) är en modell för utveckling som fokuserar på fasta resurser och tid med funktionalitet som den flexibla variabeln. Syftet med den här uppsatsen är att se om man kan driva fastprisprojekt med en modell som DSDM på ett sätt som gör det till en bra lösning för både beställare och leverantör. Min slutsats är att det största problemet med DSDM är att få beställaren att godkänna den som projektmodell. Ett annat stort problem är att många projekt med DSDM blir stressiga eftersom tiden är fast. Flexibiliteten med funktionaliteten räcker med andra ord inte till. Önskvärda förbättringar inom DSDM är att ge mer underlag för hur man skall få en ny beställare att godkänna modellen. Dessutom att tillhandahålla guidelines för hur man kan hantera ett projekt med många och detaljerade krav. En annan viktig faktor som måste förbättras är hur man får projekt med DSDM att bli mindre stressiga. DSDM är en modell som uppskattas av dem som har erfarenhet av den och som anses resultera i lyckade projekt, för både beställare och leverantör. Mina slutsatser är därför att DSDM kan fungera bra men att det ställer höga krav på projektet. Både beställare och leverantör måste vara engagerade. Beställaren måste kunna prioritera sina krav och räkna med att en del funktionalitet inte kommer med. Dessutom måste det finnas stor användarinvolvering och projektgruppen måste ha beslutsmandat.

ABSTRACT System development has become more and more concentrated on development for the Web and this has resulted in larger target groups. It will most surely continue to be so considering that the Web will be the infrastructure of business and services in the future. A big target group involves that the owner of a system can earn a lot of money from the paying users, but that assumes that the system can meet user needs. If a system on the Web does not satisfy the user?s demands then they will use the competitor?s system instead because it is only a mouse-click away. That is why the business, already during the development process, has to take the role of the users seriously. Even if all users cannot take part in the process at least some users can and it would be a shame not to take advantages of this kind of expert knowledge. This report describes how a system development project can be practised and how a developer can do to satisfy each user?s requirements even though he or she are not specified, and also why a useful system is classified as an investment in the future.

I de flesta offentliga organisationer arbetas idag i projekt¬arbets¬form. Dessa organisationer måste ta hänsyn till att projekt inte längre är ett undantag och skapa strukturer och metoder för koordination av projektverksamheten. Vid projektplaneringen kan ett antal olika metoder användas för att undvika fel och brister som lätt uppstår när flera personer är inblandade. Fel och brister gynnar inte den inre effektiviteten. Ett likartat arbetssätt, ibland i form av projektmodell, kan användas för ökad kontroll av projektarbetsformen. Projektmodellen medför struktur och rutiner som förbättrar utnyttjandet av projekt¬arbets¬formen. Syftet med denna magisteruppsats i industriell projektledning är att undersöka och be¬skriva om projektledarna inom offentliga organisationer använder metoder som bidrar till att öka den inre effektiviteten i projektledarens projektplanering. Undersökningsmetoden är av kvalitativ art. Den empiriska datainsamlingen har skett genom telefonintervjuer eller besöksintervjuer med tolv respondenter fördelade på sex av Sveriges länsstyrelser. Med utgångspunkt från undersökningen har vi konstaterat att den inre effektiviteten på¬ver¬kas av i vilken mån metoder för projektplanering används. För att öka projektets inre effek¬tivitet och förankringen av projektet bör intressentanalys och kravanalys föregå den över¬enskommelse som resulterar i en tydlig beskrivning av projektets mål. Vi har funnit att ansvar och befogenheter måste anges tydligare än vad som är brukligt idag för att öka den inre effektiviteten samt fördelar med att placera projekten utanför den vanliga linjeorganisationen. Beträffande kommunikation behöver fler rapporter skrivas i avsikt att gynna lärandet inom organisationen och finnas tillgängliga i större utsträckning. Den inre effektiviteten kan öka om projektledaren förutom kunskap i sakämnen också besitter kunskap i metoder för projektplanering. En generell slutsats är att en projekt¬modell och/eller en väl genomförd och strukturerad planering gynnar den inre effek¬tiviteten eftersom problem och konflikter minimeras när så sker. / The work in most public sectors today is sometimes done in project work form. These organizations have to realize that projects are no longer an exception, but rather the norm, and create structure and methods to coordinate the projects. There are some different methods that can be used during project planning to avoid mistakes and shortcomings, which can easily happen when many people are involved. Mistakes and shortcomings do not improve the efficiency of the organization. A similar way of working, often in the way of a project model, can be used to increase the control of the project. The project model intro¬duces structure and routine which in turn increases the use of the project work form. The purpose of this master thesis in Industrial Project Management is to examine and describe if project managers within the public sector use methods of project planning to increase the efficiency of the organization. The research method is of qualitative conduction. The empirical data collection has been done through phone interviews and personal interviews with 12 respondents representing six of Sweden’s county ministries. Starting with the study, we concluded that the efficiency of an organization depends on which level of methods the organization use for project planning. To increase a project’s efficiency and to attain organizational commitment a stakeholder analyse and analysis of requirements should be done before the agreement of the project result. The agreement must show a detailed description of the project goal. We have found that responsibility and duties have to be more clearly specified to increase the efficiency. If the project is organized outside the normal guidelines we have found an improvement of the efficiency. To improve the learning within the organization more reports need to be done and be easily accessible. The efficiency of the organization will improve if the project manager not only is know¬ledgeable about the project idea but also has good knowledge about project planning methods. A general conclusion is that problems and conflicts are minimized if the project is well planned and structured or a project model is used. In consequence of those actions the project efficiency will increase.

Syfte – Att undersöka vad den potentiella effekten skulle bli av att byta arbetssätt från det traditionella arbetssättet till det agila arbetssättet. Studien kommer även undersöka framgångsfaktorer med arbetssätten samt hur det agila arbetssättet bör implementeras.För att besvara studiens syfte har det brutits ner i två frågeställningar: 1. Vilka framgångsfaktorer har ett traditionellt arbetssätt jämfört med ett agilt arbetssätt? 2. Hur bör ett agilt arbetssätt implementeras? Metod – För att kunna besvara studiens frågeställningar utfördes en fallstudie vilken består av en kvalitativ datainsamling. I studien användes olika datainsamlingstekniker, intervjuer, dokumentstudie och observationer. Intervjuer genomfördes med flera respondenter på företaget, den insamlade empirin jämfördes vidare med den befintliga teorin. En kartläggning av projektledningsflödet utfördes utifrån observationer och den insamlade empirin från intervjuerna. Dokumentstudien innebar en ökad förståelse kring flödet. Resultat – Studien pekar på att fallföretaget inte är i behov av en fullständig omstrukturering utan skulle influeras positivt genom att implementera delar av det agila arbetssättet. Genom att eliminera processer vilka inte är värdeskapande skulle det öka effektiviteten. Faktorer likt typ av projekt samt delaktigheten ligger till grund för val av arbetssätt. Val av ett arbetssätt behöver inte innebära att delar från andra arbetssätt inte får tas i anspråk. I stället är en hybridlösning av arbetssätten mest fördelaktigt för somliga verksamheter för att uppnå optimal effektivitet. Implikationer – Studiens resultat ökar en förståelse till Lean samt ämnar ge kunskap kring projektledning och de olika arbetssätten. Med hjälp av Lean kan företag reducera slöserier samt hitta effektivare planeringar. Studien kan användas vid förbättringsarbete inom projektledning, där det inte finns en självklarhet i arbetssätt och projektmodell. Resultatet bidrar vidare med vilka viktiga faktorer att ta hänsyn till vid byte av arbetssätt inom projektledning. I studien har olika faktorer identifierats i de olika aktiviteterna med hjälp av Lean. Begränsningar – Studien utgår från ett fallföretags problematik vilket påverkar studiens generaliserbarhet då projektledning varierar mellan olika verksamheter. Med tanke på de begränsade resurserna samt studiens storlek blir resultatet begränsat. Om studien varit större och inkluderat fler resurser hade en mer omfattande datainsamling möjliggjorts vilket förbättrat studiens resultat. Nyckelord – Agilt arbetssätt, Implementation, Lean, Projektledning, Projektmodell och Traditionellt arbetssätt. / Purpose – To investigate what the potential effect would be of changing the way of working from the traditional way of working to the agile way of working. The study will also investigate success factors with the working methods and how the agile working method should be implemented. To achieve the purpose, two research questions have been formulated: 1. What success factors does a traditional way of working have compared to an agile way of working? 2. How should an agile working method be implemented? Method – To be able to answer the study's research questions, a case study was performed and consists of a qualitative data collection. In the study, various data collection techniques were used to collect data. Interviews, document study and observations were used. Interviews were conducted with several respondents at the company, the collected empirical data was further compared with the existing theory. A mapping of the project management was carried out based on observations and the collected empirical data from the interviews. Furthermore, a document study was performed to increase the understanding of the business. Findings – The study points out that the case company is not in need of a complete restructuring but would be positively influenced by implementing parts of the agile way of working. By eliminating processes that do not add value, it would increase efficiency. Factors such as the type of project and who will be involved are the basis for choosing a working method. Choosing a working method does not have to mean that parts from other working methods may not be used. Instead, a hybrid solution of the working methods is most beneficial for some businesses to achieve optimal efficiency. Implications – The results of the study increase an understanding of Lean and aim to provide knowledge about being applied to project management and the different working methods. Using Lean, companies can reduce waste and find more efficient planning. The study can be used for improvement work in project management, there is an obviousness in which working method and project model that is used. The result further contributes with which factors that are important to consider when changing working method within project management. In the study, various factors have been identified in the various activities using Lean. Limitations – The study is based about a case company, which affects the generalizability of the study, as project management varies between different businesses. Considering the limited resources and the size of the study, it also gives a limited result. If the study had been larger and included more resources, a more extensive data collection would have been possible and should have improved the study's results. Keywords – Agile way of working, Implementation, Lean, Project management, Project model and Traditional way of working.

I dagsläget är det svårt för företag att behålla en stark marknadsposition och utmaningen ligger dels i att regelbundet presentera nya produkter på marknaden och ständigt skapa nya innovationer. Genom att använda sig av Lean Product Development i produktutvecklingsprocessen kan företagen anta utmaningen. Det kan dock vara svårare för små och medelstora företag då de kan ha begränsade resurser. Syftet med denna studie var därför att ta fram en projektmodell för produktutvecklingsprojekt i små och medelstora företag. Studien bygger på kvalitativa forskningsmetoder där sekundärdata samlades in genom både bibliotekskatalogen vid Mittuniversitetet och sökningar i forskningsdatabaser på Internet. Därefter samlades primärdata in via intervjuer för att göra en fallstudie och ett teoretiskt applicerbarhetstest. Resultatet som genererades visade att det som karakteriserar produktutvecklingen i små och medelstora företag var främst att chefen eller ägaren ofta påverkar produktutvecklingen och nyckelfaktorerna för en framgångsrik produktutveckling är processer, resurser, strategier och en god kommunikation. Den slutgiltiga projektmodellen baseras i stora drag på den generella projektmodellen och genomgick inga större förändringar efter det att det teoretiska applicerbarhetstestet hade genomförts. Projektmodellen består av fem stycken faser: förstudie, planering, genomförande, avslut och effekthemtagning. Samtliga presenterade projektmodeller skulle kunna fungera för att skapa processer, resurser, strategier och en god kommunikation. De nämnda projektmodellerna skiljer sig något i utformning och fokuserar på olika saker. Det som skiljer projektmodellerna åt är både roller och ansvarsbeskrivningar, beslutspunkter samt projektmodellernas olika faser. Det nyhetsvärde som denna studie har bidragit med är hur små och medelstora företag kan arbeta med projekt inom produktutveckling, och en fråga som har väckts är hur denna projektmodell skulle kunna se ut för att främja hela organisationen och inte endast produktutvecklingsavdelningen. / Today it is hard for companies to keep a strong market position and one part of the challenge is to regularly present new products on the market and constantly create new innovations.  The companies can accept that challenge by using Lean Product Development in the product development process. It can however be more difficult for small and medium sized enterprises as they may have limited resources. The purpose with this study was therefore to develop a project model for product development in small and medium sized enterprises. The study was built on qualitative research methodologies, first secondary data was collected through both the Mid Sweden University’s library catalog and searches in research databases on the Internet. Then, the primary data was collected through interviews to create a case study and a theoretical applicability test. The generated result showed that it characterizes the product development in small and medium sized enterprises primarily was that the manager or owner often affect the product development and the key factors for a successful product development was processes, resources, strategies and a good communication. The final project model are in general based on the general project model and did not underwent any major changes after the theoretical applicability test had been carried out. The project model consists of five phases: feasibility study, planning, implementation, closing and effect transfer. All of the presented project models could work to create processes, resources, strategies and a good communication. The mention project models differ slightly in the design and they are focusing on different areas. The differences in the models are the roles and responsibilities descriptions, decision points and the models different phases. The newsworthy this study has contribute with is how small and medium sized enterprises can work on projects in product, and one question that has been raised is how this project model could look like to promote the whole organization not only the product development departure.

Bakgrund: Den agila projektmodellen har under de senaste två decennierna vuxit fram som en utmanare till den traditionella vattenfallsmodellen. En av de stora skillnaderna mellan projektmodellerna är att i det agila arbetssättet involveras kunden kontinuerligt. Frågan är vad som då händer med överlämningen av den sista versionen av produkten, när utvecklingen är färdig? Samtidigt har bankbranschen på senare år utmanats av nya aktörer vilka profilerar sig som just digitala och IT-inriktade, och både dessa moderna banker såväl som de traditionella storbankerna har anammat det agila arbetssättet för att kunna konkurrera om kundernas uppmärksamhet. Dessa banker arbetar inte agilt till lika hög grad, och frågan är om överlämningen påverkas av det? Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur överlämningen av det slutliga projektresultatet i agila projekt ser ut på svenska banker. Vidare ska studien undersöka om den skiljer sig mellan banker med olika agil mognad samt vilka konsekvenser som kan uppkomma i samband med överlämningen. Genomförande: Studien är genomförd som en flerfallstudie där två fall - storbanker och nischbanker, undersöks. Vidare har en fenomenologisk ansats och ett kvalitativt angreppssätt använts. Empirin har samlats in genom ett målstyrt urval varpå semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio projektledare. Slutsats: Studien resulterar i slutsatsen att en överlämning av en slutlig produkt i agila projekt inte genomförs på ett formellt sätt, till skillnad från vad teorin tidigare har antytt. I synnerhet lämnar aldrig ansvaret för produkten någonsin det team som har utvecklat den. Vidare visar studien att storbanker arbetar med en lägre grad av agil mognad än vad nischbanker gör, men att detta inte påverkar hur överlämningen ser ut. Slutligen bidrar studien till insikter om konsekvenser kring att överlämningen inte existerar på ett formellt sätt. Detta leder till en reflektion kring att organisationer behöver anpassa sin agila projektmetodik till sin egen kontext. Projektledare generellt bör dessutom fundera över hur organisationens arbetssätt påverkar organisationen i stort samt vara medveten om de konsekvenser som dyker upp vid förändringar i arbetssättet. / Background: During the last two decades, the agile project methodology has grown as a competitor to the more traditional waterfall methodology. One of the biggest differences is, with an agile methodology the customer is involved throughout the project. But what happens in the final handover, when the development is finished? At the same time, the Swedish banking industry has been challenged by new actors whom profile themselves as digital focused and IT centred. Both types of banks have developed an agile way of working to be able to compete about the customers. However, the two types of banks does not work agile with the same maturity, and we wonder if the handover is affected by that? Purpose: The purpose of the study is to increase the understanding of what the handover of the final product in agile projects at Swedish banks looks like. Further, the study will examine if the handover differ between banks with different agile maturity, and which consequences that may arise in connection to the handover. Completion: The study was conducted as a multiple-case study in which two cases - traditional banks and specialised banks were examined. Further, a phenomenological and a qualitative approach has been used. The empirical data has been conducted through a targeted selection, where semi-structured interviews have been held with ten project leaders. Conclusion: The study concludes that the handover of the final product in agile projects does not exist in the formal way previous research has suggested. Specifically, the responsibility of the product does never leave the team developing it. Further, the study show traditional banks work with a lower degree of agile maturity in comparison to specialised banks. However, this does not affect the characteristics of the handover. Finally, the study contributes to insights about the consequences of the handover not being as formal. This contributes to a discussion about the need for organisations to be able to adapt their agile methodology to their own context. In general, project leaders also should reflect upon how their way of working affect the organisation as a whole, as well as being aware of the consequences that appears when changing the organisation’s way of working.

Omsättningen från projektverksamhet i Sverige uppgår till ca 1000 miljarder kronor per år. Enligt Svenskt projektindex är den genomsnittliga projektmognaden i Sverige 2,56 på en femgradig skala. Om Sveriges genomsnittliga projektmognad i genomsnitt ökade till 3,5 skulle det motsvara besparingar på mer än 100 miljarder kronor per år. Projektledning bör därför ses som en nyckelkompetens för alla företag och organisationer. Det finns idag stor mängd teoretisk kunskap om projektledning, verktyg och projektmodeller. Lösningen på svårigheterna att leverera projekt som uppfyller sina mål i tid och inom budget är sannolikt inte att skapa ännu mer ny teori utan att ställa sig frågan hur befintlig teori och forskning skall tillämpas i de enskilda fallen för att öka organisationens förmåga att driva framgångsrika projekt. Byggbranschen står inför samma utmaningar som övriga inom området projektledning. Samtidigt brottas byggbranschen med en produktivitetsutveckling som är svagare än för industrin i övrigt mätt i förädlingsvärde per arbetad timme. Problemet för det enskilda företaget är hur de ska förhålla sig till de utmaningar som finns idag med låg produktivitet i projekt och förväntade framtida ökningar i komplexitet och förändringshastighet. Vad kan en organisation, utifrån generella teorier och forskning göra för att öka sin projektmognad? Och även om en organisation vet vad de kan göra behöver de ställa sig frågan; av alla tänkbara saker som kan göras, vad bör organisationen prioritera och i vilken ordning bör organisationen genomföra förbättringar i arbetssätt och metoder för att gradvis öka sin förmåga att genomföra framgångsrika projekt? Utgångspunkten i detta examensarbete är undersökningen av ett enskilt företag och de olika handlingsalternativ som finns för företaget att lösa ovanstående problem, baserat på teoretisk vetenskap och företagets speciella förutsättningar. Slutsatsen är att mätning av projektmognad är en effektiv metod för att identifiera och prioritera förbättringsområden hos ett enskilt företag. Studien visar också att det är viktigt att börja metodiskt med grunderna innan ett företag implementerar en projektmodell med förhoppningen att modellen skall lösa företagers utmaningar. Grunden en projektmodell vilar på är konsekvent och systematisk tillämpning av relevanta arbetssätt och metodiker. Grunden behöver vara på plats innan övriga byggstenar läggs till. Denna rapport handlar om ett specifikt företag men det är rapportförfattarens uppfattning att tillvägagångssättet är generaliserbart och därför kan tillämpas även på andra företag som önskar öka sin projektmognad. / Turnover from project related business in Sweden amounts to approximately 1000 billion Swedish kronor per year. According to the Swedish project index, the average project maturity in Sweden is 2.56 measured at a scale of 1-5. Increasing the average project maturity in Sweden to an average of 3.5 corresponds to savings of more than 100 billion kronor per year. Project management should therefore be seen as a key competence for all companies and organizations. There is a great deal of theoretical knowledge today about project management, tools and project models. The solution to the difficulties in delivering projects that meet their goals is probably not to create even more new theory. The question should be how to apply existing theory and research to increase a specific organization's ability to drive successful projects. The construction industry faces the same challenges as others in the field of project management. At the same time, the construction industry is struggling with a productivity trend that is weaker than for the industry measured in value added per hour worked. Based on the challenges described above, the problem for the individual company is how they will adapt to the challenges today with low productivity in projects and future increase in complexity and increased rate of change. What can an organization do, based on theory and research to increase their project maturity? And given that the organization knows what they can do they then need to ask the question; of all possible things that can be done, what should the organization prioritize and in what order should the organization make improvements in methods and ways of working to gradually increase their ability to carry out successful projects? The starting point for this report project is the investigation of a specific company and the various options available for solving the above problems, based on project management theory, science and the specific conditions that characterize the organization. The conclusion is that measuring project maturity is an effective method for identifying and prioritizing improvement areas of a company. The study also shows that it is important to start in a structured way with applying the basics before a company implements a project model, hoping that the model will solve business challenges. The foundation on which the project model stands is the consistent and systematic application of the relevant working methods and methodologies. The foundation needs be in place before laying the other building blocks in place. Although this report analyzes what a specific company can do, the authors´s view is that the approach and the conclusions are generic enough to be applicable for other companies that want to increase their project maturity.

No description available.

Denna deduktiva fallstudie har genomförts på företaget Duveds Framtid AB som arbetar med hållbar och innovativ landsbygdsutveckling. Företaget arbetar i projektform utan en specifik projektmodell. I nuläget är processen för projekt förankrat i två individer i stället för i en projektmodell. Studien avsåg att undersöka hur projekt drivs i verksamheten samt hur förbättringar som underlättar för att nå verksamhetens mål kan tas fram. Det övergripande syftet med studien var att ta fram en projektmodell som kan förbättra processen för projekt. Den förbättrade projektmodellen har som syfte att hjälpa verksamheten att bli delbara.     Studien har tillämpat lämpliga metoder anpassade efter syftet och verktyg relevanta för institutionen för kvalitetsteknik. Datainhämtning har skett genom intervjuer och dokumentinsamling. Ett nu och nyläge har fastställts för att definiera var verksamheten är i dagsläget samt konkretisera hur en optimal process för projekt kan se ut. Slutsatser visar att det finns delar i det nuvarande sättet att driva projekt på som inte tillåter verksamheten att utvecklas i den mån det finns möjlighet för. Studiens slutsats, den teoretiska referensramen samt tidigare studier tyder på att en anpassad projektmodell med tydliga faser och rutiner som tar hänsyn till hörnstensmodellens värderingar kan förenkla och effektivisera den nuvarande projektprocessen. Analysen visar att nyläget kan förenkla vägen till verksamhetens mål. / This deductive case study has been implemented at the company Duveds Framtid AB, which works with sustainable and innovative rural development. The company works in project form without a specific project model. At present, the process for projects is anchored in two individuals instead of in a project model. The study was intended to investigate how projects are run in the business and how improvements that facilitate the achievement of the business' goals can be developed. The overall purpose of the study was to develop a project model that can improve the process for projects. The purpose of the improved project model is to help the business become divisible.   The study has applied appropriate methods adapted to the purpose and relevant tools for the department of quality technology. Data collection has taken place through interviews and document collection. A current and new situation has been established to define where the business is at present and to specify what an optimal process for projects could look like. The conclusion shows that there are parts of the current way of running projects that doesn’t work optimally which decrease the companies development potential. The conclusion of the study, the theoretical frame of reference and previous studies indicate that an adapted project model with clear phases and routines that includes the cornerstone model's values ​​can simplify and streamline the current project process. The analysis shows that the new situation can simplify the path to the business's goals.