Introduktion: Det Muskuloskeletala systemet består av skelettmuskulatur, nervsystem och skelett. Systemet bidrar till att kroppen kan röra sig. Muskelskador kan uppkomma genom direktvåld mot muskeln eller kraftig uttöjning och skadan bidrar till smärta och svullnad. Vanliga behandlingsmetoder på muskelskada är NSAID och andra fysioterapeutiska interventioner. Low- level laser therapy (LLLT) har senaste tiden fått ökad acceptans och blivit mer intressant. LLLT används med varierad dosering för att stimulera cellfunktion, minska smärta och påskynda läkningsprocessen. Tidigare studier visar varierat resultat av LLLT på muskelskador, därför vill vi undersöka den beprövade erfarenheten, eftersom det inte undersöks vetenskapligt utan finns bland klinikerna. När LLLT utförs med den mest gynnsamma dosen har behandlingen en pålitlig och biologisk verkan på muskelvävnad. Vi vill se om fysioterapeuters upplevelse av LLLT speglar tidigare forskning. Syftet: med studien är att undersöka fysioterapeuters subjektiva upplevelse och erfarenhet av low-level laser therapy (LLLT) som behandlingsmetod vid muskelskada. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie med en online enkät. 30 Leg. Fysioterapeuter med mer än 1 års erfarenhet av LLLT deltog. Fysioterapeuterna rekryterades via 2 portaler och mejlutskick. Resultat: Majoriteten av fysioterapeuterna anser att LLLT är en adekvat behandlingsmetod på muskelskada och patienter upplevs nöjda. Fysioterapeuterna hade varierade upplevelser med en antydan till samband mellan upplevd effekt och dosering (J) på muskelskada som kunde noteras. Konklusion: Enligt de deltagande fysioterapeuterna har LLLT effekt på muskelskada och anses vara en adekvat behandlingsmetod. Det finns en antydan till ett visst samband mellan hänsynstagandet till dos och effekten.

De nationella proven är de standardiserade test som ämnar upprätthålla reliabilitet och validitet i bedömning och betygssättning inom svenskämnet på gymnasiet. Förutom att mäta elevers förmågor och kunskap inom valda områden, kopplade till svenskämnets kursplaner, ämnar proven fortbilda lärare i vad som bör mätas inom ämnet och hur detta ska gå till. Genom en enkätundersökning med 51 informanter som arbetat med de nationella proven i svenska på gymnasiet, samt en intervju med en utvecklare på huvudmannanivå och en utvecklare på nationell nivå, ämnar studien ta reda på huruvida de nationella proven i svenska mynnar ut i olika utvecklingsarbeten på tre organisatoriska nivåer – enhetsnivå på gymnasiet, huvudmannanivå och nationell nivå. Studien försöker även undersöka vad informanter på nationell nivå, huvudmannanivå och enhetsnivå tycker om provens användbarhet och effektivitet under normala omständigheter. Studien ämnar också belysa eventuella följdeffekter av att de nationella proven ställts in två år i rad, under rådande COVID-19-pandemi. Resultatet av studien visar att huruvida proven ligger till grund för olika utvecklingsarbeten ute på skolorna varierar. Vad dessa utvecklingsarbeten sedan, om de genomförs, innefattar är vidare ofta rotat i vad skolledning och den enskilde läraren bedömer är viktigt att fokusera på. Informanterna på nationell nivå, huvudmannanivå och majoriteten av de svarande på enhetsnivå får betraktas som positivt inställda till proven och deras användbarhet för fortbildning och skolutveckling. Studien visar också att det är för tidigt att dra några konkreta slutsatser om vad följdeffekterna är av att de nationella proven i svenska uteblivit i två år  – men att det finns goda anledningar till framtida forskning inom ämnet.

Title: Meal in preschool, what is the preschool teachers´ action based on? Author: Cecilia Holst Supervisor: Helena Andersson Purpose and questions: My purpose with this essay is to contribute to an increased knowledge about what governs preschool teachers´ action; educational capital or science and proven experience during meals. This can be useful to me, nannies, preschool teachers, headmasters/headmistresses, principals or other professions and stakeholders, which has connection to preschool operation. The secondary gain of the study, will hopefully be, an increased awareness and new knowledge for those who absorb the knowledge in this study. In this way also in everyday practice in meetings with the children at the preschool during the meals which can provide a change for the children. What is the preschool teachers´ action based on at the meals, science and proven methods or pedagogical capital? Scientific basis and proven experience; how does it appear at the meal in preschool teachers´ meeting with the children? Theory: The theories I based on are hermeneutical and systems theory. Method: The survey was conducted with semi-structured interviews of six preschool teachers. Summary: In 2011, it was introduced in the Education Act that the education must be based on a scientific basis and proven experience. This study aims to investigate if the preschool teachers use their pedagogical capital or scientific basis and proven experience at the meal in preschool. The study has a hermeneutic theorem, and the analysis has been done with systems theory. The empirical data in the study comes from semi-structured interviews with preschool teachers and the result consists of eleven different parts. Role models, theory as a role model, own relationship to food, the main questions of the study, interpretation of the children, peace and quiet, dining room, fewer children, table placements and pandemic. Summary: The meal is a situation that is mostly based on educational capital, but there are situations where knowledge of language development and motor skills support preschool teachers in the implementation at the meal.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka i hur stor utsträckning olika läsarter övas och prövas i svenskundervisningen i gymnasieskolan. Resultaten jämförs med vilka läsarter som förordas i gymnasieskolans läroplan och vilka läsarter som testas i de nationella proven och i PISA:s läsförståelsedelar. Resultaten visar att det finns en stor spridning i svenskämnet gällande vilka läsarter som testas i de olika kurserna. De läsarter som är vanligast förekommande i svenskämnet i stort är de innehållsbaserade läsarterna. Resultatet visar också att lärarna i stor utsträckning följer Skolverkets centrala innehåll för respektive kurs men att det finns en skillnad i vilka läsarter som premieras i läroplaner, undervisning och de nationella proven jämfört med PISA:s läsförståelsedelar.

Studiens syfte är att undersöka om kartläggningsmaterialet LegiLexi kan predicera resultaten på nationella proven i svenska och svenska som andraspråk för elever i årskurs 3. I studien har sekundärdata för en elevgrupp på drygt 50 elever som genomfört kartläggningsmaterialet LegiLexi följts under treårstid. Sekundärdata från nationella provet i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3 har också samlats in. Elevgruppen har gjort LegiLexi i årskurs 1, årskurs 2 och årskurs 3. Data har samlats från samtliga tre årskurser i form av poäng från samtliga deltest som eleverna genomfört i LegiLexi. Dessa testresultat har sedan redovisats i tre multipla linjära regressionsanalyser. Resultaten visar att LegiLexi kan predicera resultaten på nationella proven i årskurs 3. Resultaten i studien visar även att 19% respektive 23% av eleverna i årskurs 3 inte klarade läsförståelseprovet för nationella proven. Majoriteten av dessa elever har inte haft något specialpedagogiskt stöd under årskurs 2. Detta visar att baserat på deras resultat på nationella proven har en liten grupp elever inte fått stöd för sina lässvårigheter i årskurs 2.Det är av största vikt att svensk skola systematiskt arbetar med något tillförlitligt kartläggningsmaterial utöver det som Skolverket har gjort obligatoriskt. Om skolan ska ge rätt stöd i rätt tid, bör det vara betydligt tidigare än i slutet av årskurs 3 då nationella proven sammanställs. Att arbeta systematiskt med ett tillförlitligt kartläggningsmaterial är viktigt för att skolan ska kunna sätta in specialpedagogiska insatser för rätt elever och så tidigt som möjligt. Studien visar att LegiLexi kan användas som ett kartläggningsmaterial för att identifiera elever tidigt i skolan som är i behov av specialpedagogiskt stöd/anpassningar. Att tidigt identifiera elevers svårigheter och att sätta in specialpedagogiskt stöd kan förebygga läs- och skrivsvårigheter och förhindra skolmisslyckanden.

Topic of this master thesis is the characterization of the relationship between private oil companies and the state. Ambition is to render this co-existence based on historical case studies and practical examples. Case studies show a transparent variety of state approaches and relations with private oil companies. Practical examples are characterized by three major oil states and demonstrate their efforts to prioritize "national champions" and to maximize their income from oil. Based on results of this work, it is clear that private companies and the state in most cases need each other, altough their relations are often tense. There are also a far-reaching legislative changes that are making actions of private oil companies more difficult.

L’Algérie est classée au neuvième rang mondial des pays producteurs de gaz naturel et représente 2,4 % de la production de gaz naturel. Elle occupait le quinzième rang mondial, et le troisième en Afrique avec 9,2 de milliards de barils de pétrole, en termes de réserves prouvées de pétrole, soit 0,9 % des réserves mondiales. A la bonne qualité du pétrole algérien,idéal par sa faible teneur en soufre ce qui le rend très facile à raffiner, s’ajoutent une géologie clémente et une situation avantageuse vis à vis des marchés européens. Cette proximité a été renforcée par les nouveaux gazoducs t-ransméditerranéens de Medgaz et du futur Galsi et par une flotte de méthaniers. Avec une économie dépendante des recettes des hydrocarbures, constituant 97% des exportations, l’Algérie s’est mise dans un piège énergétique. Dans ce domaine l’entreprise algérienne en charge du secteur, la Sonatrach, détient le contrôle de la filière des hydrocarbures sur tous les niveaux. L’arsenal juridique du secteur s’est doté de la loi N°2006-10 relative aux hydrocarbures qui, à première vue, répond aux prospectives du développement de la Sonatrach, dans le mesure où elle cherche à se libérer de l’État et àplanifier sa propre politique expansionniste dans un schéma de management moderne s’alignant en même temps aux offres concurrentielles des grandes firmes internationales leaders dans ce domaine. L’analyse de la politique de l’entreprise et du secteur en général, a pu contribuer à donner une réponse sur la problématique des choix stratégiques qui s’offrent à de l’entreprise. / Algeria is ranked as the ninth largest natural gas producing countries, representing 2.4% of the world natural gas roduction. It held the fifteenth place in the world and the third in Africa with 9.2 billion barrels of oil in terms of proven reserves, which represents 0.9% of world oil reserves. To the good quality of Algerian oil, ideal for its low sulfur content, which makes it very easy to refine, a clement geology and an advantageous nearness from the European markets are added. This proximity is enhanced by the new trans-mediterranean pipelines Medgaz, the future Galsi and by a fleet of LNG tankers. With an economy dependent on hydrocarbon revenues, constituting 97% of its exports, Algeria is set up in an energy trap. In this field the Algerian company responsible for the sector, Sonatrach, holds control of the hydrocarbons chain on all its levels. The law 2006-10, relating to hydrocarbons, at first sight responds to forward-looking development of the Sonatrach, knowing that the Company is looking also to break free from the state and to plan its own expansionist plan in a modern management model, aligning at the same time with the competitive offers proposed by the international firms leading in this field. The analysis of the policy of the company and the Algerian hydrocarbons sector in general, contribute to answer to problematic of the strategic choices available to the company.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare som undervisar i naturorienterande ämnen (NO-ämnen) använder beprövad erfarenhet i sin NO-undervisningen utifrån lärarnas perspektiv. Hurt de uppfattar begreppet beprövad erfarenhet gällande undervisning, vilka begränsningar och möjligheter de anser finns gällande att genomföra undervisning med beprövad erfarenhet. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer med nio verksamma lärare i grundskolan. Deras uppfattning jämfördes med forskning och de riktlinjer som skolverket satt för beprövad erfarenhet i undervisning. Intervjuerna visade att det finns en bred uppfattning om begreppet beprövad erfarenhet i  undervisning, lärarna ansåg att all undervisning genom läromedel och olika praktiska material bidrog till beprövad erfarenhet i undervisning utan att metodiken för själva undervisningen noggrant prövats i olika former för att nå ett så brett och ultimat lärande som möjligt går. Merparten av all undervisning sker genom att låta elever arbeta i färdigt material från läromedel sedan är det upp till varje lärare att individuellt utforma lektionsupplägget och metodiken.   Med denna studie vill vi tydliggöra hur lärare ser på och arbetar med beprövad erfarenhet i sin undervisning, samt vilka begränsningar och möjligheter lärarna anser sig ha i praktiken för att genomföra denna.  Resultatet av studien visar att merparten av lärare inte baserar sin undervisning på beprövad erfarenhet, på så sätt som skolverket tolkat kravet. Vår studie visar att beprövad erfarenhet till största del kan ses som att lärare under tid utvecklar individuella arbetssätt, innehåll och upplägg för sin undervisning. Dessa arbetssätt, innehåll och upplägg skapas dock oftast i samverkan med andra lärare vilket kanske kan anses bidra till beprövad erfarenhet. / The purpose of this study is to investigate how teachers who teach General science use proven experience in their teaching from the teachers' perspective. How they state that they perceive the concept of proven experience regarding teaching, what limitations and opportunities they consider exist regarding conducting teaching with proven experience. The study was conducted by semistructured interviews with nine active teachers in compulsory school. Their opinion was compared with research and the guidelines set by the school authorities for proven experience in teaching. The interviews showed teachers are familiar with  the concept proven experience but cannot verbalize its significance or meaning. The teachers believed that all teaching through teaching materials and various practical materials contributed to proven experience without the methodology of teaching itself being thoroughly tested in different forms to achieve such a broad and ultimate learning possible. The majority of all teaching is done by letting students work in finished material from teaching materials, then it is up to each teacher to individually design the lesson plan and methodology. With this study, we want to clarify how teachers view and work with proven experience as a base in their teaching, as well as what limitations and opportunities teachers consider there is in practice to implement this. The results of the study show that the majority of teachers do not base their teaching on proven experience, in the way that the school authorities interpret the requirement. Our study shows that proven experience can, for the most part, be seen as a teacher developing individual working methods, content and arrangements for his / her teaching. However, these methods, content and structure are usually created in collaboration with other teachers, which may be considered to contribute to proven experience.

Läsförståelse är av vikt för kunskapsinhämtning, men även för att kunna fungera som samhällsmedborgare i Sverige. Studier av läsförståelse är inte ovanligt men de sätter främst fokus på de lägre åldrarna. Denna studie avser i stället att bidra till kunskap om läsförståelse i gymnasieåldern. Utifrån en klass, som i gymnasiegångens inledning genomfört en läsförståelsescreening, är syftet med denna studie att undersöka huruvida lärare – i både svenskämnet och övriga ämnen – tar hänsyn till dess resultat i formandet av undervisningen. Det obligatoriska nationella provet i läsförståelse är dock det som avgör betygsättningen av elevens läsförståelse. Därför vill studien också jämföra screening med nationella provet och finna förklaringar till varför elevernas resultat skulle kan skilja sig åt. Med användning av blandade metoder, av både kvalitativ och kvantitativ karaktär, och med utgångspunkt att läsförståelse är något som skapas i ett sociokulturellt sammanhang, har studien kunnat bekräfta bilden från tidigare forskning att lärare främst tagit hänsyn till screeningresultaten gällande elever med låga resultat. Dock har dessa hjälpt lärare att få en medvetenhet om läsförståelsens betydelse i alla ämnen. Resultaten på screening respektive nationella provet överensstämde till 63% Det framkom att de som lyckats bibehålla samma nivå av läsförståelse på det nationella provet, också är de elever med en motivation, antingen för läsning eller att lyckas i skolan i allmänhet. Tack vare motivationen, skaffade de sig också andra avgörande faktorer för läsförståelse. Studiens slutsats blir därmed att läsförståelseundervisning på gymnasiet behöver ge elever motivation för läsning.

Studiens utgångspunkt är den lag som Sveriges skollag föreskrev år 2010: ”Utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (SFS 2010:800, 5§). I Studien utgör förskolan kontext och därmed undersöks vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (VGBE) i förskolan. Tidigare forskning visar att policyn är vagt formuleradoch att det därmed är otydligt vad den innebär för de professionella som ska tillämpa den. Genom tre fokusgrupper med sju förskollärare och tre rektorer i förskolan syftar studien till att bilda kunskap om hur deltagarna talar om och vilka föreställningar deltagarna ger uttryck för om VGBE i förskolan samt vilka handlingsutrymmen som produceras. Studiens teoretiska utgångspunkter har socialkonstruktionistisk grund och diskursanalyssom metod för analys. I studiens resultat framträder fyra diskurser om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i förskolan som är policyn som otydlig, undervisning på vetenskaplig grund, tyst kunskap som beprövad erfarenhet samt policyn som villkorad. I resultatet framkommer olika subjektspositioner som producerats genom diskurserna vilka möjliggör eller omöjliggör olika praktiker. Resultatet visar att policyn uppfattas vara otydlig och att dess tillämpning uppfattas vara villkorad av olika aspekter, exempelvis av förskollärares uppdragsförståelse och tidsmässiga förutsättningar. Studiens slutsats är att möjligheterna för policyns tillämpning är begränsade och att förskollärare behöver bättre organisatoriska förutsättningar och bildning i hur policyn kan tillämpas.