Syftet med denna studie är att undersöka huruvida elevers provresultat på de nationella proven i läsförståelse i svenska och svenska som andraspråk, del B1 och B2, i årskurs 6 påverkas av olika faktorer. De faktorer som denna studie jämför elevernas provresultat med är elevernas kön och tid i Sverige samt deras läsintresse, läsvanor och upplevda läsförståelse. Studiens resultat går inte att generalisera till samtliga elever i årskurs 6 eftersom denna studie var småskalig. De resultat som påvisades i studien tyder emellertid på att det finns systematiska skillnader mellan elevers provresultat och kön. Flickorna i studien presterade bättre än pojkarna på gruppnivå. Resultaten påvisar även att elevernas tid i Sverige inverkar på deras provresultat. Vidare problematiseras studiens resultat utifrån frågan huruvida de nationella proven kan anses vara likvärdiga i ämnet svenska och svenska som andraspråk eftersom resultaten skiljer sig åt mellan eleverna som läser de olika ämnena. Resultaten påvisar även att det inte finns något tydligt samband mellan elevernas delprovsresultat och deras intresse för läsning eller läsvanor. Det finns likaså ingen tydlig överrensstämmelse mellan elevernas upplevda läsförståelse och deras bedömda grad av läsförståelse utifrån de nationella proven från år 2016, del B1 och B2, i svenska och svenska som andraspråk för elever i årskurs 6. De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är bland annat att läsförståelsen är betydelsefull för eleverna, vilket innebär att definitionen och bedömningen av densamma är viktig. Studiens resultat tyder på att det finns systematiska skillnader mellan elevernas delprovsbetyg beroende på om de läser svenska eller svenska som andraspråk samt beroende på hur länge de har bott i Sverige. Därmed har läraren en viktig funktion: att utveckla och bedöma samtliga elevers läsförståelse.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur skolkuratorer tänker kring användningen av metoder i det skolkurativa arbetet. Utifrån studiens syfte ville jag ta reda på vilka metoder använder de intervjuade skolkuratorerna i sitt arbete, hur de ser på kunskapskällor vid val av metod samt hur de ser på behovet av fortbildning kring metoder. Studien har en kvalitativ ansats som bygger på fem intervjuer med fyra skolkuratorer i grundskolan och en skolkurator på en gymnasieskola från tre städer i Sverige. Huvudresultaten i studien visar att skolkuratorer använder olika typer av metoder som används med syfte att driva deras skolkurativa arbete framåt, dessa är; samtalsmetoder såsom MI, behandlande metoder såsom KBT och olika metodprogram såsom ABC som används vid konflikthantering. Dock framgår det även att man som skolkurator har ett tankesätt som gör att man tillämpar dessa metoder på ett oreflekterat sätt genom att man går på magkänsla, blandar metoder samt provar sig fram utan att ha koll på metodernas effekter. Resultatet av studien visar även att man tycker att forskning som kunskapskälla vid val av metod är viktig och man uppger att man arbetar i en evidensbaserad praktik som enligt dem är eftersträvansvärt men enligt deras berättelser framgår det inte i praktiken. Dels beror det på bristen av reflektion över metoders effekter samt att man väljer att inte ta sig tid till fortbildning kring metoder, vilket en evidensbaserad praktik kräver då man ska ha en medvetenhet kring vilka metoder man använder och vilka effekter de har. Detta tankesätt kan utgöra en risk för utvecklingen hos den berörde eleven. Slutligen visar resultatet av studien att arbetsgivare inte uppmuntrar till fortbildning kring metoder såsom skolkuratorerna önskar, men samtidigt uppger skolkuratorerna att det handlar om en prioriteringsfråga där man tänker att eleven går före behovet av kunskap kring de metoder som man använder i det skolkurativa arbetet. / The aim of the study is to gain an increased understanding of how school counselors think about the use of methods in the school-based work. Based on the purpose of the study, I wanted to find out what methods the interviewed school counselors use in their work, how they look at sources of knowledge in the choice of methods and how they look at the need for further training on methods. The study has a qualitative approach based on five interviews with four school counselors in elementary school and a school counselor at a secondary school from three cities in Sweden. The main results of the study show that school counselors use different types of methods used to drive their school-based work forward, these are; Call methods such as MI, treatment methods such as KBT and various methodologies such as ABC used in conflict management. However, it is also apparent that, as a school counselor, you have a mindset that allows you to apply these methods in an unexplored way by feeling in the mood, mixing methods and trying out without looking at the effects of the methods. The result of the study also shows that research as a source of knowledge in choosing a method is important and it is stated that one works in evidence-based practice which, according to them, is desirable, but according to their stories, it does not appear in practice. This is partly because of the lack of reflection on the effects of methods, and that one chooses not to take time for further training on methods, which an evidence-based practice requires when you have an awareness of the methods used and the effects they have. This approach may pose a risk to the development of the pupil concerned. Finally, the results of the study show that employers do not encourage further education on methods that the school counselors had desired, but at the same time, the school counselors state that it is a priority issue, thinking that the student goes before the need for knowledge about the methods used in school-based work.

The Swedish debate regarding the reform of the third person pronoun plural has been examined with the NLS theory and with the perspective of literacy as not only a mental process but also as a social practice. The debate was initiated in autumn of 2016 by an article written by the teacher Henrik Birkebo in which he argued for a reform. To examine the legitimacy of the main arguments in the debate in relation to pupils’ actual use of the Swedish alternatives for the third person pronoun plural de/dem and dom in secondary school, 307 answers to the National Tests in Swedish and Swedish as a Second Language from 2015 has been quantified in a corpus. The result shows that the argument for a reform due to the hardship for pupils to make out the difference between de and dem sees literacy mainly as a mental process. This is not shown in the corpus. A minority cannot use de and dem as the norm requires, and this minority consists of pupils with high and low grades. The argument to not too hastily make a reform sees literacy as a social practice and as a performance in a social context. This is more likely to be true according to the results of the analysis of the corpus. 82 % of the pupils want to use de/dem which shows that this is seen as a more respected literacy than the use of dom, which only 6 % of the pupils use in the corpus.

Studiens syfte är att undersöka om pedagoger i förskolan söker tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet enligt svensk skollag 2010:800 som berör all utbildningsverksamhet och alla som deltar inom utbildning och undervisningssammanhang. För att få svar på studiens frågeställningar har studien haft tillgång till ett underlag från två kommuner. Från den ena kommunen har underlag varit ansökningshandlingar, svar av enkät- och andra frågor samt pedagogiskt material från utbildningsnämndens enhet som arbetar med barn i behov av särskilt stöd för att stödja pedagogerna i sin kartläggning. Från den andra kommunen har underlaget varit en intervju med två personer med anknytning till en övergripande roll i pedagogisk ledning- en förskolechef och en t.f. biträdande utbildningschef som har arbetat som samordnare för barn och elevhälsa och handläggare för barn i behov av särskilt stöd. Undersökningen har använt sig av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Studiens har använt sig av Bronfenbrenners ekologiska systemteori och resultatet redovisas i tre kategorier - barn i behov av särskilt stöd, vetenskapligt förhållningsätt och special-pedagogiska perspektiv. Resultatet visar att barn i behov av särskilt stöd är en fråga som grundar sig i vilken pedagogisk grundsyn som råder i makro, exo och mikrosystem. Otydlighet på makrosystemnivå främjar olika modeller för att möta barn i sitt lärande på exo systemnivå. Grundsynen på ett mikrosystem återspeglar den pedagogiska grundsynen på exosystemet som är ett resultat av de material och de processer som finns för att barn ska få sin rätt till stöd. Ett vetenskapligt förhållningsätt som använder sig av faktakunskaper kan förebygga tolkningen att det är barnen som är i behov av särskilt stöd då det istället kan vara verksamheten som är i behov av att höja sin kvalité.

Cette thèse comprend trois essais en économie de l’environnement et des ressources naturelles sous incertitude. Le premier essai propose un modèle de jeu différentiel qui analyse la pollution globale à travers la quête à l’hégémonie politique entre pays. Le second essai utilise des données boursières pour estimer une version stochastique de la règle de Hotelling et ainsi inférer sur le rôle des ressources naturelles non renouvelables dans la diversification du risque. Le troisième essai montre comment la prise en compte des perspectives futures modifie la règle de Hotelling dans un contexte de diversification du risque. / My thesis is composed of three essays on environmental and natural resource economics under uncertainty. The first essay proposes a differential game analysis of the quest for hegemony among countries as a generator of global pollution. The second essay uses stock market data on market capitalization to estimate a stochastic version of the Hotelling rule of exhaustible resource exploitation and uses it to infer on the riskiness of investment in nonrenewable resources and its effect on the resource price paths. The third essay shows how uncertainty about future prospects modifies the Hotelling rule in a context of risk diversification.

In Based upon disciplinary foundation... – A study on teachers’ prerequisite for continuing pro- fessional development (CPD) I have examined the prerequisites that teachers in Nacka have for CPD, due to the new school law that states that all teaching must be based upon disciplinary foundation and proven experience. According to a recently published governmental report, as well as international research, not only structural aspects like time and financial compensation are crucial to whether teachers continue their development. Encouragement from the principal and colleagues are also a contributing factor; and not to mention those factors combined. There is a world wide shared consensus among educational researchers claiming that one very important piece in creating a successful school is having a well-educated and updated staff. By embracing that idea, in our new school law, there must also exist a platform where that idea can be implemented. The aim of this study is to find out to what extent teachers in Nacka are given prerequisites for continuing professional development, in other words carry out their assignment according to the law. This study is based upon two questionnaires sent to all primary school teachers in Nacka and their principals. What are the structural prerequisites that teachers in Nacka are given for CPD? Does principals encourage their staff to further CPD? Are their any local or regional plans regarding CPD? Do the teachers’ and the principals’ respective views regarding prerequisites for CPD correlate? The study showed that even though teachers and principals had similar views of the different prerequisites, principals did rate their strategies more positive than teachers valued them. It turned out that only one principal had a plan for how to make his or her teachers to continue their development. Maybe the teachers were not aware of their prerequisites; perhaps the principals overrated their offers. But what was clearly shown is that there is a lack of communication between the teachers and principals.

No description available.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om vilka förståelser av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet som konstrueras i kommunikation mellan förskollärare. Studien styrs av två frågeställningar: Vilka språkliga kategorier konstrueras i förskollärares kommunikation om vetenskaplig grund? och Vilka språkliga kategorier konstrueras i förskollärares kommunikation om beprövad erfarenhet?. Studien har en kvalitativ metodansats, med en teoretisk utgångspunkt i kontextuell socialkonstruktionism. Studiens data samlas in genom två fokusgrupper med tio verksamma förskollärare i förskolan. Datan analyseras med hjälp av begreppen performativitet och fabrikationer. Performativiteten relateras till uppdraget i läroplanen och Skollag som förskollärare är ålagda att följa. I läroplanen för förskolan (Lpfö 18) står det att "undervisningen med innehåll och arbetsätt ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet". I studien synligörs fabrikationer som innebär att förskollärarna framställer eller rättfärdigar sin undervisning på ett bättre sätt än vad som överensstämmer med verkligheten. Studiens reslutat visar tre slutsatser: mångtydlighet, otydlighet i ansvar och brist på gemensam förståelse av begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Begreppen har inte tidigare diskuterats av förskollärarna i studien, vilket innebär att egna tolkningar och förklaringar över begreppen uttalas. Förskollärarna saknar en tydligare definition av vetenskaplig grund och beprövad erfarnehet, vilket överensstämmer med vad tidigare forskning belyser. / The Purpose of the study is to contribute knowledge about which understandings of scientific basis and proven experience are constructed in communication between preschool teachers. The study is guided by two questions: What language categories are constructed in preschool teachers' communications about the scientific basis? and What language categories are constructed in preschool teachers' communication about proven experience?. The study has a qualitative methodological approach, with a theoretical starting point in contextual social constructionism. The study data is collected through two focus groups with ten active preschool teachers in the preschool. The data are analyzed to the concepts of performativity and fabrications. The performativity is related to the assignment in the curriculum for preschool (Lpfö 18) states that "teaching with content and working methods must be based on scientific grounds and proven experience". The study highlights fabrications that mean that preschool teachers present or justify their teaching in a better way than what corresponds to reality. The results of the study show three conclusions: ambiguity, ambiguity in responsibility and lack of common understanding of the concepts of scientific basis and proven experience. The concepts have not previously been discussed by the preschool teachers in the study, which means that their own interpretations and explanations of the concepts are pronounced. Preschool teachers lack a clearer definition of scientific basis and proven experience, which is in line with what previours research sheds light on.

Problematiken med begreppet beprövad erfarenhet är att det inte finns några konkreta riktlinjer eller förklaringar kring hur arbetet ska ske utifrån beprövad erfarenhet. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur förskollärare uppfattar arbetet med beprövad erfarenhet i förskolans verksamhet. För att få svar på frågeställningarna i syftet har en kvalitativ studie gjorts med utgångspunkt i det fenomenografiska perspektivet. Metoden som använts i studien är en kvalitativ webbenkät, som 18 förskollärare valde att delta i. I resultatet framkom det flera olika uppfattningar kring hur arbetet med beprövad erfarenhet sker i förskolans verksamhet. Det framkom att det finns likheter och skillnader i hur förskollärarna uppfattar arbetet med beprövad erfarenhet. Utifrån fenomenografi finns det inga rätt eller fel i hur enskilda individer uppfattar ett fenomen och studiens syfte är inte att finna svar på så vida något är rätt eller fel. Utan som tidigare nämns görs studien i syfte för att få en förståelse för hur förskollärare uppfattar arbetet med beprövad erfarenhet. I resultatet framkom det uppfattningar om vilken betydelse beprövad erfarenhet har, vilka hjälpmedel som används samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns i relation till beprövad erfarenhet. Studien kan inte dra några generella slutsatser men resultatet visar att det finns en stor variation på arbetssätt i relation till beprövad erfarenhet. Slutligen diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning, litteratur samt i relation till fenomenografi. / The problem with the concept of proven experience is that there are no concrete guidelines or explanations about how the work should be done based on proven experience. The purpose of the study is to create an understanding of how preschool teachers perceive the work with proven experience in the preschool's activities. In order to get answers to the questions for the studies purpose, a qualitative study has been made based on the phenomenographic perspective. The method used in the study is a qualitative online survey, which 18 preschool teachers chose to participate in. The result revealed several different perceptions about how the work with proven experience takes place in the preschool's activities. It emerged that there are similarities and differences in how preschool teachers perceive the work with proven experience. Based on phenomenography, there is no right or wrong in how individuals perceive a phenomenon and the purpose of the study isn´t to find answers to the extent that something is right or wrong. But as previously mentioned, the study is made in order to gain an understanding of how preschool teachers perceive the work with proven experience. The results revealed perceptions of the significance of proven experience, what tools are used and what development opportunities there is in relation to proven experience. The study can´t draw any general conclusions, but the results show that there is a great variety of working methods in relation to proven experience. Finally, the results are discussed in relation to previous research, literature and in relation to phenomenography.

By combining qualitative and quantitative methods, this study investigates which writing tasks Swedish as a second language teachers use in their teaching of the different school-related text types, how they justify their choices and adaptations of the writing task, and whether any connections can be seen to the national tests in Swedish as a second language writing tasks. The material used is survey responses and previous national tests whose results are then analysed through theories, such as genre pedagogy and Ivanic writing discourses to answer these questions. Previous research shows how factors such as writing task design and real readers can contribute to writing development in students. Previous research also shows how to work with text types in a language development way and how writing instruction is influenced by teachers' writing discourses. This paper shows from the survey responses that a trend among writing tasks in the different text types can be seen and how 8 out of 10 can be linked to previous national tests in Swedish as a second language. The results show that the teachers' reasons for their choice of writing tasks could be linked to previous national tests, to their suitability in writing the text type and the teacher's writing discourse. The teachers' adaptations of the writing tasks have been more about their way of working than the design of the writing task, but adaptations such as simplified language and adapted language have been mentioned. These results are important because they indicate how established genre pedagogy and its circular model have become in Swedish as a second language teaching and how much influence the national test in Swedish as a second language has on the teachers' choice of writing tasks in the different text types.