Detta examensarbete handlar om lågstadieelevers upplevelser av högläsning. Vi vill ta reda på om elever tillgodogör och lär sig något av högläsningen. Vi vill också undersöka vad de gör i samband med läsningen och huruvida valet av bok har någon betydelse och i så fall vilken.  Endast ett fåtal tidigare studier utgår ifrån elevers erfarenheter och därmed är detta ett relativt outforskat område. Studiens data samlades in genom gruppintervjuer med åtta elever från förskoleklass till årskurs tre. Eleverna studerar på samma skola och intervjuerna genomfördes parvis två och två för att de skulle känna sig trygga. Metoden för intervjuerna var semistrukturerad med öppna frågor för ökad flexibilitet inför elevernas svar och för att kunna ställa relevanta följdfrågor.  Resultatet visar att eleverna vill ha högläsning flera gånger i veckan, både i skolan och hemma. De uppger att de kan slappna av, lära sig fakta och nya ord samt utvecklas genom att lära sig lyssna och tala tillsammans med sina kamrater om det lästa. En gemensam nämnare är att eleverna mest uppskattar att lyssna på böcker som de tycker är roliga och/eller spännande och kopplade till egna intressen.

Sammanfattning Huvudsyftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar och erfarenheter av hur elever blir exkluderade på fritidshemmet samt vilka strategier pedagoger på fritidshemmet använder för att förebygga utanförskap. Studien utgår från tre frågeställningar som undersöker var exkludering sker och hur den manifesteras, hur pedagogerna arbetar för att identifiera utanförskap samt vilka pedagogiska strategier som används för att förebygga utanförskap. Metod I studien användes en kvalitativ metod med ett sociokulturellt perspektiv. Studien utfördes genomnio semistrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar inom fritidsverksamheten. De valda respondenterna befann sig i skolor i västra Sverige. Studien utgick från ett strategiskt bekvämlighetsurval. Intervjuerna analyserades med en tematisk innehållsanalys där resultatet presenteras i olika teman med en narrativ struktur. Resultat Resultatet visar att elever med sociala svårigheter, diagnoser och elever som inte kan stanna i en lek under en längre period har en tendens att hamna i utanförskap. Resultatet visar även att exkludering mestadels sker i lärmiljöer där lärare inte är närvarande. Hur exkludering manifesteras visade sig vara främst genom att eleverna drar sig undan eller leker själva. Slutligen belyser resultatet även att närvarande lärare, styrda aktiviteter, stöttning och att arbeta med värdegrundsfrågor är viktiga pedagogiska strategier för att arbeta förebyggande gentemot utanförskap.

The aim of our study is to examine preschool teachers' attitudes to multilingualism in preschool, especially in relation to the preschool's internal environment. Our study is based on the socio-cultural perspective and consists of six interviews with pedagogues and observations at two preschools in different parts of Stockholm. We are certain of that our study is important for pedagogues, since a high proportion of children in Swedish preschools are multilingual. A high level of awareness and recurrent work to promote children’s multilingualism has tremendous importance for children's language development. The result of our study demonstrates that multilingualism is the norm in the preschools. Based on the interviews, we have seen that pedagogues are aware of the fact that both the children's home language and the Swedish language are equally important for children's language development. For children to develop good language skills in the Swedish language, it is important that the mother language is promoted and is a point of departure in preschool activities. Pedagogues, who constantly communicate with children, contribute to children's language development. Children must be offered ample opportunity for language use and interaction in different contexts. The study demonstrates that pedagogues consciously work with multilingualism, aiming for creating a language stimulating internal environment that encourages kids to play, learn and develop their language skills. Similar to a majority of pedagogues, we are certain that play has an important role for children's language development; because play is something pleasurable that often comes naturally and it is very important for children.

Idag finns många barn på våra förskolor som är flerspråkiga och enligt läroplanen för förskolan ska barnen främjas i sin modersmålsutveckling liksom i utvecklingen av det svenska språket (Skolverket, 2016). Dessutom hör språk och identitetsutveckling ihop (a.a.). Syftet med denna intervjustudie är således att undersöka hur förskollärare resonerar kring sitt arbete med flerspråkighet, vilka metoder de använder och vad de anser om flerspråkighet relaterat till identitetsutveckling. Fyra intervjuer har genomförts med fyra förskollärare i fyra olika förskolor. Förskolorna valdes utifrån stort antal flerspråkiga barn och/eller lång erfarenhet av arbete med flerspråkiga barn. Denna studie är utförd utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Detta eftersom vi utgår från att lärande och utveckling sker i sociala och kulturella möten med olika människor, vilket också är något som Vygotskij menar. Materialet samlades in med hjälp av ljudupptagning och skrevs sedan ut. Därefter analyserades materialet och delades upp i kategorier utifrån den didaktiska frågan Hur, Vygotskijs, teorier om den proximala utvecklingszonen och den mer kompetente andre och utifrån Dahlberg, Moss och Pence teorier om mångfaldiga identiteter. Tre kategorier formades på så vis; Metoder, Mer kompetenta personer och Identitet relaterat till flerspråkighet. Resultatet visade att förskollärarna använde metoder som samtal, sång, läsning, tecken som stöd och olika material som till exempel böcker, bildscheman, lärplattor och datorer. Förskollärarna använde sig även av mer kompetenta andra såsom vårdnadshavare och barn med andra språk för att främja flerspråkigheten. En osäkerhet kring hur förskollärarna kunde främja flerspråkigheten på grund av bland annat egna begränsade språkkunskaper kunde dock urskiljas. Förskollärarnas beskrivningar visade hur viktigt det är för den flerspråkiga utvecklingen att barn får befinna sig i den proximala utvecklingszonen och där utvecklas tillsammans med andra personer som är mer kompetenta inom området. Identitetsutvecklingen konstaterades ha en stark förbindelse med språket där förskollärarna även kopplade in kulturen som en del av det hela; flera språk ger barn fler möjligheter till mångfaldiga identiteter.

The main purpose of this study is to examine how teachers in special needs school work with formative assessment. We have used a qualitative approach and conducted interviews to get answers to our questions. Our aim is also to examine teachers´ experience of how the five key strategies, defined by Black and Wiliam (2009) in formative assessment, are being practiced with students with learning and intellectual disabilities.The results showed that deeper knowledge, interest and implementation of formative assessment vary between teachers and schools. It also showed that teachers more extensively worked with goal clarification by curriculum or other control document with good results. The teachers also experience good outcome in providing feedback to the students. Most difficulties were experienced in the students´ own learning process such as self- assessing and regulating their own learning. Difficulties were also found in using students as a resource to each other in the learning process.Teachers in the study note that students´ ability to communicate affect their interaction with other students and their ability to show knowledge. The ability to communicate also affects the teachers´ possibilities to assess the students´ learning. This complicates the implementation of formative assessment. A general success factor, and maybe to some extent a necessity, shown in the study is the importance of good relations between teacher and student to promote learning. / Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare arbetar med formativ bedömning. Vi har gjort en kvalitativ studie och gjort semistrukturerade intervjuer för att få svar på våra frågor. Syftet är också att undersöka pedagogernas erfarenheter kring arbetssätt som implementerar de fem nyckelstrategierna, definierade av Black och Wiliam (2009) i särskolan och vilka möjligheter och hinder det för med sig.Resultatet visade att djupare kunskap, intresse och implementering av formativ bedömning varierade mellan pedagoger och skolor. Det visade också att pedagoger mer frekvent arbetar med förtydligande av mål i läroplanen och andra styrdokument med goda resultat. Pedagogerna erfor också bra erfarenheter av att arbeta med feedback. De största svårigheterna upplevde pedagogerna i arbetssätt som handlade om självbedömning och att få eleverna att äga sitt lärande. De upplevde också svårigheter i arbetssätt som handlar om kamratrespons.Pedagoger i studien framhävde elevers förmåga att kommunicera som ett hinder både i interaktionen med andra elever och som en svårighet att visa sin kunskap. Förmågan att kommunicera påverkar också pedagogernas möjligheter att bedöma elevernas lärprocess. Dessa hinder komplicerar implementeringen av formativ bedömning i särskolan. Studien visade på att en bra relation mellan pedagog och elev är en förutsättning och nödvändighet för lärande.

I denna kvalitativa fallstudie undersöks elevers uppfattningar om möjligheten att av lärare få den stöttning som de är i behov av i en integrerad undervisningsgrupp i svenska och svenska som andraspråk. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin och bygger på semistrukturerade enskilda intervjuer med sex elever som ingår i samma undervisningsgrupp i årskurs 7 på en mångkulturell högstadieskola. Tre av eleverna läser svenska och tre svenska som andraspråk. Resultatet visar att det dubbla lärarskapet, med två lärare som gemensamt ansvarar för den integrerade undervisningen i klassen, är en framgångsfaktor. Eleverna uppfattar lärarna som ett samspelt team som har god struktur och ger bra stöttning på lektionerna. Fem av sex elever vill att undervisningen fortsatt ska vara integrerad, men några framhåller behovet av att ibland få arbeta i mindre grupper med elever som befinner sig på ungefär samma nivå som de själva språk- och kunskapsmässigt, för att utmanas och utvecklas efter egna förutsättningar.

No description available.

ABSTRACT The purpose of this study was to investigate leadership creation in group interactions in higher education. The study is based on three issues: “What does leadership creation show during lectures, seminars and group work?”, “Which strengths with leadership creation are made visible in group interactions in the three types of teaching?” and “What weaknesses with leadership creation are made visible in group interactions in the three types of teaching?”. The previous research based on scientific articles highlights themes such as group work and group leaders. The sociocultural perspective and its concepts of mediation, communication and the zone of proximal development were applied in the study's analysis, based on Lev S. Vygotsky and Roger Säljö. The empirical material was collected using the observation method, a pilot and 6 observations were performed. The study's results showed that leadership creation is made visible through the mediation of artifacts, different types of communication within group interactions, where a formal leader or an informal leader in the group applies these tools as tactics to create and maintain their role in the group. Strengths with leadership creation were that the group would work together and perform the tasks that were intended in the teaching. The weaknesses that turned out were conflicts in the groups because there were no leadership roles in the group or that the leadership role was not sufficiently strong. The societal and scientific relevance is presented through various newspaper articles and the discussion of scientific articles on leadership within the educational system.

Syftet med studien var att med hjälp av intervjuer och enkäter med ett kvalitativt inslag synliggöra klasslärares tankar om olika vägar att skapa framgång i läsning och skrivning för de elever som befinner sig i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Sammanfattning av resultatet visar att klassläraren har god kunskap om barns läs- och skrivutveckling och arbetar på ett strukturerat och varierat sätt med läs- och skrivinlärning i årskurs 1, där det sker en integrering av både ljudmetoden och helordsmetoden. I studien finns tankar om delaktighet och ett metakognitivt perspektiv, där man gör eleven delaktig i sitt eget lärande vilket utvecklar elevens inre kompensation och vilja, mod att lära och känslan av att kunna. Studien lyfter accepterande för olikhet och en tillåtande attityd som betydelsefullt för elevens självbild, där ett flexibelt arbetssätt och ett dynamiskt samarbete med specialläraren eller specialpedagog, där närheten och den dagliga kommunikationen är en styrka, bäst gynnar eleverna. Intensiva pedagogiska insatser i år 1 förekommer men är ingen självklarhet för alla elever därför är det ett viktigt utvecklingsområde där skolan som en självklarhet ska erbjuda alla elever i riskzon att utveckla läs- och skrivsvårigheter denna möjlighet. Studien synliggör även hos några klasslärare en medveten strategi att göra de alternativa tekniska verktygen naturliga i undervisningen för alla elever i årskurs 1, där användandet av talsyntes är ett stöd i skrivande och läsande. Detta möjliggör att gå runt svårigheter, vilket kan vara avgörande vid dyslexi.

No description available.