Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare arbetar med de estetiska ämnena bild, musik, dans och drama. Vi ville även ta reda på deras uppfattningar av arbetet och om deras erfarenheter hade någon påverkan på arbetssättet. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer som skickades ut till respondenterna via mail. Resultatet visade att förskollärarna undervisar om, i, med och genom de olika estetiska ämnena, men att det varierar. Det framgår också att undervisning kring ämnet musik prioriteras och det som visade sig vara minst förekommande är undervisning kring ämnet dans. Det visade sig både i tidigare forskning och i resultatet av vår studie att förskolepersonal önskar ytterligare utbildning inom de estetiska ämnena och att den nuvarande förskollärarutbildningen saknar viktiga delar inom området. Slutsatsen vi dragit av vår studie är att det behövs en upplevelsebaserad vidareutbildning inom de estetiska ämnena, för såväl förskollärarstudenter som för verksamma förskollärare. Vidareutbildningen bör syfta till att praktiskt få ta del av lärandesituationer utifrån ett barnperspektiv, detta för att få en så stor förståelse som möjligt för barns olika inlärningssätt.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare uppfattar arbetet med flerspråkighet i förskolan. Utifrån syftet formuleras tre forskningsfrågor. Studiens första forskningsfråga inbegriper hur förskollärare preciserar flerspråkighet i förskolan. Den andra forskningsfrågan innebär hur förskollärare uttrycker att de arbetar för att genomföra ett arbete som utvecklar och synliggör flerspråkighet i förskolan. Den tredje forskningsfrågan handlar om vilka utmaningar förskollärare diskuterar för att genomföra ett arbete som utvecklar och synliggör flerspråkighet i förskolan. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor används en kvalitativ metod med frågeformulär som verktyg och en innehållsanalys. Analysarbetet utgår ifrån det sociokulturella perspektivet och betydelsebärande begrepp i perspektivet. Begreppen är den proximala utvecklingszonen, scaffolding och mediering. I resultatet framkommer det gemensamt att förskollärarna preciserar flerspråkighet med språk. Förskollärarna ser att arbetet med flerspråkighet är positivt och en tillgång i förskolan, samtidigt som arbetet är svårt. I resultatet framkommer det även att det svenska språket anses viktigt att utveckla. Det framkommer varierande hur förskollärarna uttrycker att de arbetar med flerspråkigheten i förskolan. Främst synliggörs att inkludering av flerspråkigt material i den fysiska miljön är vanligt förekommande. Samtidigt anses det även viktigt att inkludera flerspråkig personal. I resultatet diskuterar förskollärarna främst att kommunikationen, tiden och kollegors förhållningssätt är en utmaning och ett hinder. Främsta tillgångar som förskollärarna uttrycker är att olikheter normaliseras och att barn och vuxna kan lära av varandra. Utifrån studiens resultat framkommer det två slutsatser. En slutsats är att arbetet med flerspråkighet i förskolan är viktigt för både vuxnas och barns utveckling och lärande. Den andra slutsatsen är att förskollärarna upplever det viktigt att all förskolepersonal har ett gemensamt förhållningssätt i arbetet med flerspråkighet.

Syftet med denna studie är att bidra med utökad kunskap om vilka förhållningssätt olika läromedel har gällande introduktionen av läs- och skrivinlärning samt i vilken grad läromedlen möjliggör interaktion mellan undervisningens samtliga deltagare. Studien är baserad på en kvalitativ textanalys där fyra läromedel, Simalabim grundbok 1, Prima svenska 1, Forma språket ettan samt Den magiska kulan, har analyserats utifrån sex olika kategorier, som alla berör det sociokulturella perspektivet. De sex kategorierna är: top-down, bottom-up, enskilt arbete, arbete i par, arbete i helklass samt högläsning av lärare. Kategorierna är baserade på det sociokulturella perspektivet, en socialkonstruktivistisk syn på kunskap samt den proximala utvecklingszonen. Analysen grundas i forskningsfrågorna:   Vilka förhållningssätt har de studerade läromedlen gällande introduktion av läs- och skrivinlärning? I vilken grad möjliggör läromedlen interaktion mellan undervisningens samtliga deltagare?   Resultatet redogörs med hjälp av en tabell (se tabell 2), som senare står till grund för en jämförelse. Jämförelsen tar avstamp i Lev Vygotskijs tankar inom det sociokulturella perspektivet där det lyfts fram att samspelet mellan människor är grunden till utveckling och lärande. Jämförelsen relateras även till den tidigare forskning som studien presenterar.   Studiens resultat påvisar olikheter i läromedlen gällande användningen av arbetssätt som möjliggör mellanmänsklig interaktion och samspel. Det visas att det vanligaste är att olika arbetssätt kombineras, undantaget en arbetsbok där endast ett tillvägagångssätt, enskilt arbete, används. Även Olga Dysthes tankar kring att olika arbetssätt bör kombineras lyfts fram i studien. Vygotskijs synsätt på lärande är att lärande och kunskapsinhämtning sker via sociala samspel, detta är någonting som kan diskuteras i relation till vad resultaten i denna studie visar. Två av kategorierna som undersöks i studien är top-down och bottom-up. Vad gäller top-down tillämpas den i tre av fyra arbetsböcker, varav en dessutom tillämpar bottom-up. Det är endast en arbetsbok som enbart tillämpar bottom-up.        Slutsatsen som kan dras baserat på studiens resultat är att innehållet i läromedlen är olika. Trots att flera arbetsböcker använder samma förhållningssätt till läs- och skrivinlärning skiljer sig arbetsböckernas innehåll och upplägg markant. Något annat som kan konstateras är att innehållet i arbetsböckerna till största del består av uppgifter som eleverna ska genomföra enskilt, dock är det även vanligt att flera olika typer av övningar som i olika grad möjliggör interaktion kombineras.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidshemspersonal förhåller sig till sitt arbete med elevernas behov, intressen, erfarenheter och att utmana dem till nya upptäckter. Metoden som valdes var en kvalitativ undersökning utifrån semistrukturerade intervjuer. Vygotskys sociokulturella teori har använts tillsammans med begrepp inom barndomssociologin för att analysera studiens empiri. Resultaten visade att olika sätt användes för att ta reda på elevers behov, intressen och erfarenheter samt hur detta tillgodosågs. Resultaten visade även problematik med att tillgodose detta. Slutsatsen av denna studie visar att varje fritidshemsverksamhet varierar mycket, eftersom fritidshemspersonalen gör sina egna tolkningar av läroplanen. För att kunna tillgodose elevernas behov, intressen och erfarenheter krävs ett lättanpassligt förhållningsätt när man jobbar i fritidshemmet. Utmaningar som försvårar detta visar sig också vara varierande, men för att bemöta detta krävs även här en fritidshemsdidaktisk kompetens genomsyrad av flexibilitet.

Digitala verktyg blir ett alltmer vanligare inslag i undervisningen och digitala verktyg kan vara ett hjälpmedel för elever i skrivsvårigheter att utveckla skrivandet. Skrivsvårigheter är ett omfattande och svårdefinierat begrepp men skrivning är en grundläggande förmåga som efterfrågas i samhället. Studien syftar därmed till att undersöka några lågstadielärares upplevelser av hur digitala verktyg påverkar skrivutvecklingen hos elever i skrivsvårigheter inom ämnet svenska. För att uppnå studiens syfte besvaras följande frågeställningar: Vilka upplevelser har lågstadielärare av digitala verktyg i skrivutvecklingen kopplat till elever i skrivsvårigheter? Hur kan appar enligt lärares upplevelser utvecklas för att stödja skrivutvecklingen för elever i skrivsvårigheter? Studien är en kvalitativ studie där fem verksamma lärare har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska ansats som studien grundas på är det sociokulturella perspektivet med fokus på den proximala utvecklingszonen och stöttning. Studiens empiri har analyserats med hjälp av en tematisk innehållsanalys. Materialet har kategoriserats ut efter centrala teman och koder. Resultatet visar att lärare har delade upplevelser av digitala verktyg i skrivutvecklingen. Lärares upplevelser är dels att det är gynnsamt tack vare den variation av uppgifter den bidrar med och dels att det är utmanade att elever har svårt att skilja på lek och undervisning.

Syftet med studien är att få en bild av hur förskollärare använder bildstöd som pedagogiskt redskap för flerspråkiga barn och vilken påverkan förskollärarnas användning av bildstöd kan ha för flerspråkiga barn i förskolan. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet. Läroplanen för förskolan lyfter att förskolan ska stimulera alla barns språkutveckling och ge stöd för de barn som behöver det. För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört intervjuer och observationer på fem förskoleavdelningar. Resultatet av vår studie visar att förskollärare i de förskolor som ingår i vår studie aktivt arbetar med bildstöd för flerspråkiga barn. Den visar att förskollärarna upplever att bildstödet är ett bra hjälpmedel för inkludering och språkutveckling för flerspråkiga barn.

Denna studie har utförts för att besvara en problematik som upptäckts inom metoden för kooperativt lärande Jigsaw. Studien vill även undersöka hur svenska matematiklärare upplever hur det är att använda metoden samt hur de upplever metodens för- och nackdelar. Dessa upplevelser har fångats genom två semi-strukturerade intervjuer med två olika lärare. Dessa upplevelser har sedan jämförts med vad tidigare forskning kring metoden har funnit för att se om metoden är en effektiv metod för att bedriva kooperativt lärande inom matematik.    Datan från intervjuerna kodades och tematiserades för att ge en bild kring vad informanterna hade upplevt under testandet av metoden. Dessa teman summerades och presenterades sedan i ett resultat.   Resultatet som framkom, var att Jigsaw upplevdes vara en fungerande metod för matematikundervisning, och hade styrkor i att utveckla elevernas kommunikationsförmåga, dock så fanns den upptäckta problematiken, att information förvanskas mellan expertgrupp och hemgrupp i en viss utsträckning. Metoden upplevdes också kunna skapa problem med att ge eleverna möjlighet att kunna arbeta utifrån sina egna nivåer vid övergången från expertgrupp till hemgrupp.

Musik har i alla tider berört människor, musik antingen förenar människor eller leder till livliga diskussioner kring genrer och lyrikens innehåll. Musik har funnits i den svenska skolan sedan 1842 och har sedan länge en naturlig plats i vårt skolsystem. Syftet med studien är att undersöka vad som kan göra låtskrivandet lustfyllt och lärorikt och vad som kan inverka på den musikaliska kreativiteten och för att söka kunskap och samla empiri till min studie, används kvalitativa metoder såsom klassrumsobservationer samt 2 strukturerade fokusgruppsintervjuer. Den teori som applicerats på studien är det Vygotskijs proximala utvecklingszon och Graham Wallas fyra processfaser. Övergripande för studien är det sociokulturella perspektivet. Resultatet presenteras utifrån studiens forskningsfrågor, där resultatet på första frågan bygger på data från observationerna och andra frågan från observationerna samt fokusgruppsintervjuerna och slutligen fråga tre från fokusgruppsintervjuerna. En tematisk innehållsanalys visar att mätbarheten, bristande tid, samt skolarbete under fritiden leder till bristande kreativitet i skolan. Mätningar visar att stress ökar i mellan- och högstadiet runt om i landet. Det sägs att lite stress är bra, men förmycket stress kan få en rad negativa följder som bristande motivation och inspiration till lärandet. Som förslag på vidare forskning behövs det undersökas om lärarens arbetssätt, som struktur och planering kan hjälpa till att minska stressen som ökar bland unga i skolan. Vidare undersöka vilken studieteknik som hjälper eleverna att bli kreativa i skolan, så att de inte behöver arbeta med skoluppgifter utanför skolan.

I  denna studie beskrivs elevers syn på och upplevelse av musikundervisning samt elevernas tolkning och deras tankar kring ämnet musik. Syftet med undersökningen var att ta undersöka vad elever tycker är roligast, svårast och mest intressant med ämnet musik. I studien beskrivs hur elevers identitet påverkas av just musik där har även inkluderats forskning kring motivation. Senare har jag också beskrivit relevant information om sociokulturellt perspektiv. Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer använts för att undersöka hur elever upplever att de får uttrycka sina känslor på ett brett och djupt sätt i ämnet musik.  Resultaten visar att elever uppskattar inlärning genom instrumentspelande och musik som de själva kan identifiera sig med, så som populärmusik. Det visar också elever uppskattar som praktiskt ämne men också som en paus från de teoretiska ämnena. De elever som hittade utmaningar i undervisningssituationen uppskattade också musikämnet mest.

Förskolans läroplan säger att varje barn ska få möjlighet att utveckla sin förmåga till skapande. Förskolan ska ge barnen en möjlighet till att utforska, reflektera och att beskriva sin omvärld med hjälp av olika estetiska uttrycksformer. Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen kring pedagogers syn på skapande samt hur de arbetar med detta. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med åtta individer som alla arbetar inom förskolans verksamhet. Teoretiskt bygger studien på det sociokulturella perspektivet samt Vygotskij’s teori den ”proximala utvecklingszonen”. Studien synliggör hur pedagoger arbetar med skapande, samt hur det skiljer sig beroende på om skapandet sker inomhus eller utomhus. Av studien så framkom att alla respondenter ser på skapandet som en viktig och central del i barnens utveckling och lärande. Respondenterna såg dock svårigheter i att arbeta med skapande utomhus, de flesta påpekade även tidsbrist och stora barngrupper som ytterligare svårigheter inom skapanderarbetet. Något som framkom var även att förskolans miljö, material samt pedagogernas förhållningssätt och förkunskaper påverkade skapandearbetet i förskolan.