Mätningar visar att andraspråkselever presenterar sämre i matematik jämfört med förstaspråkselever samt att textuppgifter är den största svårigheten inom matematik hos andraspråkselever. Denna studie syftar till att undersöka hur lärare beskriver och motiverar sitt arbete med matematiska textrika uppgifter för att främja andraspråkselever i matematik. För att besvara studiens forskningsfrågor har en kvalitativ ansats gjorts, som består av ickedeltagande observationer och semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Utifrån studiens empiri som framkom i undersökningen utfördes tematisk analys. Teorierna som används för att analysera datamaterialet är mediering, kommunikation och stöttning som kännetecknas under det sociokulturella perspektivet samt translanguaging och pedagogisk ämneskunskap.Resultatet i studien visade att lärare använder sig huvudsakligen av bildstöd, förkortning av textrika matematikuppgifter samt muntlig förklaring av svåra ord och begrepp. Däremot används translanguaging i betydligt mindre uträckning. Resultatet visade också att lärare motiverar sina val av arbete med textrika uppgifter baserat på sina tidigare erfarenheter samt hur väl lärare känner till eleverna och deras utmaningar. Slutsatsen som dras är att lärare hellre väljer att själva förklara textrika matematikuppgifter på olika sätt än att använda sig av elevernas modersmål som resurs på grund av ovisshet om den pedagogiska verktygen samt råder det enspråkighetsnorm bland en del lärare.

Denna empiriska studie ska undersöka hur tre lärares arbetssätt och inställning till litteratursamtal i undervisningen ser ut. Tidigare forskning visar på många fördelar för elevers språk- och begreppsutveckling samt ett flertal andra positiva effekter på elevernas lärande genom litteratursamtal. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i att elever lär sig tillsammans med varandra och med läraren. Studiens data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer där tre lågstadielärare har varit med och deltagit samt genom systematiska observationer av samtliga lärare. Data har sedan analyserats i förhållande till studiens forskningsfrågor samt de för studien centrala begreppen kollaborativt lärande, den proximala utvecklingszonen och kommunikativa stöttor. Resultatet av studien visar att lärarna har en positiv inställning till litteratursamtal som undervisningsform och att litteratursamtal kan bidra till att utveckla elevernas läsförståelse samt att det utvecklar elevernas begreppsförmåga.

Denna studie fokuserar förskollärarens upplevelser och erfarenheter när det gäller inkluderingen av barn som är i behov av särskilt stöd. För att få fram ett resultat har jag gjort sex kvalitativa intervjuer med sex förskollärare. Genom intervjuerna har jag besvarat mina frågeställningar:” Vilken kunskap har förskollärare om barn i behov av särskilt stöd och varifrån kommer denna kunskap?” samt ”Hur beskriver förskollärare sitt arbete med att kunna inkludera barn som är i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet?” Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Två centrala begrepp inom det sociokulturella perspektivet används i analysen av insamlad information: proximala utvecklingszonen och scaffolding. Resultatet visar att det finns ett behov av mer utbildning och fortbildning för förskollärare för att stärka deras kunskap om att stödja barn i behov av särskilt stöd. Vidare visar resultaten att genom att använda olika strategier och anpassningar kan pedagogerna skapa en inkluderande miljö som främjar barnens delaktighet och lärande. Dessa insatser leder till att barnen med särskilda behov aktivt kan delta i förskolansverksamhet. Resultatet visar att förskollärarna möter flera utmaningar och svårigheter i sitt arbete med att inkludera barn i behov av särskilt stöd. Bristande kunskap och kompetens inom området och osäkerhet kring identifiering av barnens behov samt lämpliga stödinsatser, framstår som några av de största utmaningarna. Kommunens ekonomi och resursbrist förefaller vara en betydande utmaning för förskollärare när det gäller inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Detta är särskilt utmanande när det finns stora barngrupper och många olika behov att hantera. Individuellt stöd till barn med särskilda behov blir då svårt att erbjuda på grund av tidsbrist och begränsade resurser. Resultatet visar också att samarbete mellan pedagoger, föräldrar och andra professionella är en viktig faktor för att lyckas med inkluderingsarbetet.

I denna studie har jag undersökt hur några högstadielärare i ämnet idrott och hälsa upplever behovet av språklig stöttning i ämnet, och vilka tillvägagångssätt lärarna uttrycker att de tillämpar i arbetet med språklig stöttning i idrottsundervisningen med ett primärt fokus på andraspråkselever. Studien genomfördes i form av en intervjustudie där åtta idrottslärare utspridda i tre olika regioner har intervjuats. De lärarna som visste vilka elever som var svenska som andraspråkselever upplevde att det främst fanns ett behov av språklig stöttning i de teoretiska delarna i ämnet, när svåra ämnesspecifika begrepp berördes. Lärarna uttryckte att de tillämpade olika tillvägagångsätt när det arbetade med den språkliga stöttningen. Flera lärare uttryckte att de använde sig av transspråkande, och använde det engelska språket i undervisningen samt använde eleverna som läranderesurser för varandra i form av tolkningsverktyg för varandra sinsemellan. Avslutningsvis framgick det i resultatet att ämnesspecifika begrepp kräver språkligt stöttning oavsett språklig bakgrund.

I denna kvalitativa studie har F–3 lärares arbetssätt med högläsning studerats. Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse för hur lärare kan integrera högläsning i undervisningen, samt på vilka sätt lärare kan arbeta med högläsning för att främja elevernas hörförståelse. Studiens teoretiska bakgrund bygger på det sociokulturella perspektivet på lärande, vilket betonar att kunskap konstrueras genom social interaktion. Undersökningen har genomförts genom användning av semistrukturerade intervjuer där tio informanter har deltagit. Resultatet visar att lärarna aktivt integrerar högläsning i sin undervisning för att främja elevernas hörförståelse. Genom användning av olika pedagogiska strategier såsom att ställa frågor innan, under och efter högläsningen, strävar lärarna efter att säkerställa elevernas förståelse av textinnehållet. Dessutom visar resultaten att lärarna använder flera metoder för att väcka elevernas intresse för högläsning.

The purpose of this qualitative study is to investigate how five Swedish teachers relates to the spelling education in grade 1 and 3. The material of this study consists of texts from students from grade 1 and interviews with 5 teachers in the Stockholm area. The study originates from the sociocultural theory and the zone of proximate development as well as a grammatical theory which consists of a phonology part and a morphology part. The result of this study shows that the teachers are positive to teach spelling and specific rules in grade 3 in general. The study also shows that the teachers doesn’t correct the student’s texts that much in grade 1 but they do in grade 3, because most students have learned how to write and spell better in grade 3. The study also shows that the most common spelling mistakes is double letters and vowel confusions. Further would the teachers focus on double letters and special spellings, as th eSwedish/ɧ/ sound for example while correcting the student’s texts.

Syftet med essän är att undersöka hur populärkulturens närvaro och inflytande i förskolan kan förstås utifrån olika perspektiv. Essän tar avstamp i berättelser om hur barn tar inspiration ur populärkulturella erfarenheter då de agerar, vilket leder till konsekvenser, vilka ibland kan upplevas som problematiska. Den undersöker möjligheter och risker med inkludering av populärkultur i förskolan i förhållande till barns literacyutveckling, identitetskonstruktion och inflytande. Den undersöker även vad som kan tänkas ligga bakom exkludering av populärkultur i förskolan.Skrivande har använts som en metod för att reflektera och få syn på nya perspektiv i relation till teorier och tidigare forskning. Reflektionen resulterade i flera upptäckter. Bland annat att klassrelaterade normer kan styra pedagogers val av kulturella aktiviteter i förskolans praktik. Vidare att risken som populärkulturen kan ge upphov till vad gäller identitetskonstruktion i samband med literacyutveckling kan inverteras till möjligheter genom critical literacy. Därigenom kan barn lära sig att se hur texter positionerar oss i samhället och hur de kan positionera sig annorlunda. Slutligen kan inkludering av populärkultur i förskolans praktik, som en konsekvens av barns inflytande stimulera barns literacyutveckling. Eftersom populärkulturen är en del av barns erfarenheter samt att den fungerar som katalysator för lärprocessen, genom att ge upphov till en känsla av flow. / This essay aims to examine how presence and influence of popular culture in junior kindergarten can be understood in different ways. The essay is rooted in narratives about children getting inspired from popular culture in their acting that leads to consequences, which sometimes can be experienced as problematic. It explores possibilities and risks that come with including popular culture in junior kindergarten, in relation to literacy development, construction of identity and influence of children. It also explores how to understand what maybe lies behind the exclusion of popular culture in junior kindergarten.Writing has been used as a method to reflect and to spot new perspectives in relation to theories and previous research. The result of the reflection was multiple discoveries. For instance, class related norms can dominate teachers choices of cultural activities put into practice in junior kindergarten. Further on the risks of popular culture, regarding construction of identity in connection with literacy development could be transformed in opportunities through critical literacy. Thereby children can learn to see how we´re positioned in society by texts and how they can position themselves differently. Eventually, inclusion of popular culture into the practice of junior kindergarten, as a result of child influence can stimulate literacy development. Because the popular culture is a part of earlier experiences of the child and it works like a catalyst in the process of learning, while it creates the feeling of flow.

The aim of this study was to investigate how four third grade pupils, who are in need of extra support in their development in writing, and their teacher describe the conditions of the teaching organization when writing factual text. The empirical material consisted of transcripts of interviews with teacher and students, supported by field notes of observations and video observations. Constructively oriented interviews were conducted with an interview guide as support. The choice to carry out observations and video observation also gave an opportunity to study the teaching from different perspectives, and contributed to broader empirical material.   The results of the study show that the scaffolding that existed in the organization in various ways created opportunities for the pupils to write factual texts. Different examples of a varied and successful scaffolding in teaching are presented in the results section. The current teacher used several different artefacts in her teaching as well as collaborative activities like dialogues in full class, or between students, to support knowledge, acquisition on the subject, on subject specific concepts and on factual writing. One obstacle that emerged was that a pupil had difficulty writing the factual text despite the support that existed in the organization of the teaching.   The pupils also describe a varied support in teaching. They used different artefacts as support when they learned the facts on the subject and when writing the factual texts. According to the pupils’ statements more obstacles existed. One pupil had difficulties to write despite the support, one pupil felt that writing by hand was an obstacle, one pupil stressed that the weak interest for the subject as well as the “childish” material (the film) reduced the motivation to learn and two pupils also claimed external influences, like a noisy classroom, to be an obstacle to focusing on the writing task. / Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra elever som är i behov av extra stöd i sin skrivutveckling och en lärare i årskurs 3 beskriver vilka förutsättningar som finns i undervisningen för att skriva en faktatext. Det empiriska materialet utgjordes av utskrifter från lärar- och elevintervjuer med stöd av fältanteckningar från observation och videoobservation. Konstruktivistiskt orienterade intervjuer utfördes med en intervjuguide som stöd. Valet att även genomföra observation och videoobservation gav en möjlighet att studera undervisningen utifrån olika perspektiv och bidrog till ett bredare empiriskt material.   Resultaten från studien visade att den stöttning som fanns i undervisningens organisation på många olika sätt skapade förutsättningar för eleverna att skriva en faktatext. Olika exempel på en varierad framgångsrik stöttning presenteras i resultatet. Läraren i studien använde flera olika artefakter som stöd i undervisningen och kollaborativa aktiviteter som samtal i helklass och mellan elever för att stötta kunskapsinhämtning om ämnet, ämnesbegrepp och skrivande av en faktatext. Ett hinder som framkom var att en elev hade svårt att skriva faktatexten trots stödet som fanns i undervisningens organisation.   Eleverna beskrev också ett varierat stöd i undervisningen. De använde olika artefakter som stöd när de skulle lära sig fakta om ämnet och när de skulle skriva faktatexten. Utifrån elevernas beskrivningar framkom fler hinder. En elev hade svårt att skriva trots stödet, en elev ansåg att skrivandet för hand hindrade honom, en elev tar upp att intresset för ämnet är lågt och densamme menar att materialet (filmen) är för ”barnsligt” vilka båda är faktorer som påverkar motivationen att lära och två elever lyfter även yttre påverkansfaktorer, som prat i klassrummet som ett hinder för att kunna koncentrera sig på skrivuppgiften.

The purpose of this study is to look into how the teachers in preschool describe how they work with the children based on participation and influence in preschool activities. In order to understand this, qualitative unstructured interviews were used with five preschool teachers in different businesses. When the study was analysed, it was based on Malaguccia’s theory of the three children. The collected data showed that the view of the children depends on whether they view the child's perspective or from a child perspective. The fact that they use the proximal development zone appeared in several stories from the business. Based on previous research which showed different atmospheres in pre-schools, where it is clearly possible to root in the pre-school teacher's approach. / Syftet med studien är att studera hur förskollärarna beskriver att de arbetar med barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. För att förstå detta så användes kvalitativa ostrukturerade intervjuer med fem förskollärare i olika verksamheter. När studien analyserades så gjordes det utifrån Malaguccis teori om de tre barnen. Den insamlade datan visade på att synen på barnen beror på om de ser barns perspektiv eller utifrån ett barnperspektiv. Att de använder sig av den proximala utvecklingszonen framkom vid flera berättelser från verksamheten. Utifrån den tidigare forskningen som visade på olika atmosfärer i förskolans verksamheter, där det tydligt går att förankra i förskollärarens förhållningssätt.

Syfte: Studiens syfte är att belysa hur pedagogerna beskriver sitt arbete för att stödja barn med leksvårigheter genom att, bland annat, skapa en stimulerande lekmiljö.Metod: För att besvara studiens frågeställningar genomfördes åtta kvalitativa intervjuer, med informanter från olika förskolor i storstaden. Den insamlade empirin analyserades därefter utifrån studiens teoretiska perspektiv, det sociokulturella perspektivet.Resultat och slutsats: Studiens resultat indikerar att de yrkesverksamma pedagogerna är positiva i att stödja barn i sitt lekande. De hade även skiftande uppfattningar om orsakerna bakom barnens leksvårigheter såsom ogynnsam lekmiljö, blyghet, otrygghet och att pedagogerna själva inte deltar i leken. Resultatet talar även för att bristande samarbete mellan förskolan och hemmet samt verksamhetens utbud kan ha en påverkan i barnens förutsättningar i lek. Likaså kan pedagogernas förhållningssätt ha betydelse för barnens lekutveckling.