No description available.

Alla människor drabbas förr eller senare av kris och/eller förlust. Hur vi hanterar svårigheter varierar dock från person till person och tillvägagångssätten är många. I denna studie undersöktes den funktion och betydelse som en tro/religiös uppfattning kan ha för den drabbade i samband med krisupplevelser. Syftet var att undersöka på vilka sätt en tro kan fungera som resurs och/eller hinder för människor i samband med kris och förlust. Studiens syfte uppfylldes genom intervjuer med tolv personer, fyra män och åtta kvinnor i åldrarna 22-63 år, som alla hade erfarenheter av kris och/eller förlust. Det var alltså informanternas egna uppfattningar och erfarenheter av tro som resurs och hinder som uppsatsen utgick ifrån. Resultatet visar att en tro till största del fungerar som en resurs för människor i samband med svårigheter. En tro kan uppfylla önskningar eller andra behov genom en omedelbar verkan eller på längre sikt. Den kan också exempelvis medföra hopp, tröst och trygghet för den drabbade. En tro kan även vara ett problem på så sätt att den hindrar den drabbade från att sörja och bearbeta de känslor som uppkommer. Den kan även medföra känslor av ångest, övergivenhet och svek. Det visar sig att innehållet i tron är mindre betydande i sammanhanget. Det mest väsentliga för att man i huvudsak ska uppleva tron som en resurs är att den passar in på ens personlighet och att individen känner sig trygg och tillfreds med den.

Titel: Varför Gud?  En studie av ungdomars religiösa attribution i Halmstad   Författare: Emma Göransson och Linn Jönsson   Handledare: Jürgen Offermanns   Frågeställning: Vilka faktorer påverkar valet av religiös attribution hos en ungdom i Halmstad? Finns det några specifika faktorer som förekommer oftare än andra i valet av religiös attribution hos en ungdom I Halmstad? Syfte: Vårt syfte är att finna orsakerna till varför en ungdom i Halmstad blir religiös och vad som kan vara avgörande i ett sådant beslut. Detta gör vi med utgångspunkt i religionssociologiska och religionspsykologiska teorier. Metod: Det är en kvalitativ studie. Teoretisk referensram: I detta kapitel presenteras de befintliga teorier gällande religionssociologi och religionspsykologi, vi valt att utgå från. Empirisk studie: Data är insamlad via intervju av tio ungdomar i två religiösa ungdomsgrupper i Halmstad. Slutsats: Vi har kunnat konstatera fem olika faktorer som legat till grund för ungdomarnas religiösa attribution i Halmstad. påverkan från socialt kontaktnät då religionen präglat individens uppväxt då det har funnits en känsla av saknad behovet av förändring i livet sökandet efter en identitet och en samhörighet

Syftet med uppsatsen är att genom att jämföra Jungs religionspsykologiska teori, speciellt den process han kallat ”individuationsprocessen” med handlingen i Alkemisten och kunna göra en tolkning av boken Alkemisten utifrån Jungs teori för att se vilka psykiska processer boken kan sägas beskriva. Kan berättelsen sägas spegla en individs genomgående av denna process i vår tid?

Syftet med uppsatsen är dels att klargöra synen på det kvinnliga och manliga könet samt synen på sexualitet i rådgivningslitteraturen, dels att spegla svaren från analysen med tre kontrasterande synsätt för att se likheter och skillnader. Detta kommer jag att göra genom att studera två böcker med kristen rådgivningslitteratur från 1948 som heter Kärlekslivets och äktenskapets etik skriven av Arvid Runestam och Trivsel och trassel i äktenskapet skriven av Erik Arbin. Under studiet av rådgivningslitteraturen kommer jag att besvara dessa frågor: Vilka egenskaper tillskrivs kvinnan respektive mannen i litteraturen? Vilken anses vara den rådande livsnormen när det gäller sexualitet? Vad anses hota kristendomens livsetik/värld? Jag kommer sedan att spegla rådgivningslitteraturen i tre kontrasterande synsätt; Nina Björks tankar kring feminism, kvinnligt och manligt och sexualitet i Björks roman Under det rosa täcket, Sigmund Freuds syn på religion, tabu och sexualitet där jag främst utgår från hans roman Totem och Tabu, och slutligen studerar jag könsrollerna i den skönlitterära romanen Thérèse Raquin skriven av Émile Zola. Med spegla, menar jag att jag kommer att söka efter likheter och skillnader mellan de tre synsätten och rådgivningslitteraturen.

Uppsatsen handlar om unga kvinnor (födda mellan 1970-75) som socialiserats in i frikyrkan som barn. Vid vuxen ålder bestämmer de sig för att inte längre delta. Deras föräldrar är fortfarande aktiva i församlingsgemenskapen. Uppsatsen bygger på fyra djupintervjuer med unga kvinnor som alla är uppvuxna i Stor-Stockholm. Samtliga berättar om sitt engagemang som barn och orsakerna till att de drog sig ifrån kyrkan. Resultatet är sedan uppdelat i tre kategorier: Värderingar, omsorg och gudsbild. Varje kategori har en teori knuten till sig. Till kategorin värderingar är det Thorleif Petterssons förklaring av Ronald Ingleharts teori om ”Den tysta revolutionen” som används. När det gäller omsorg är det Carol Gilligans teori att omsorg är mognad. Gudsbild, här är det Ana-Maria Rizzutos förklaring till uppkomst och användning av gudsrepresentation. Resultatet är att samtliga kvinnor anser att man måste vara ärlig mot sig själv trots att det kommer att innebära kompromisser när det gäller relationen till föräldrarna och kyrkan.

Entitetupplevelser (upplevelser med väsen och spöken) kan bestå av närvarokänslor, starka lukter, ljud, apparitioner, fysiska förnimmelser eller tillsynes oförklarlig förflyttning av föremål. Entitetupplevelsernas karaktär samt tolkningarna är mycket individuella. Ulf Sjödins undersökning om vilka människor som tror på entiteter har visat att det främst är ensamma människor och/eller människor med en allmän oro inför framtiden. Syftet med uppsatsen var att med jungianska teorier visa på hur man kan tolka entitetupplevelser, samt belysa en eventuell interaktion mellan percipient och entitetupplevelse. Ett ytterligare syfte med uppsatsen var att pröva Sjödins teorier om vilka människor som tror på entiteter. Uppsatsen är baserad på sju personers entitetupplevelser och förhållanden kring upplevelserna. Slutsatsen är att entitetupplevelser består av primära och sekundära upplevelser och till synes är en interaktion mellan vissa förutsättningar på platsen och percipienten. Beroende på percipientens personlighetstyp kan upplevelsen leda, eller inte leda, till personlig utveckling. Vidare verkar en tro på entiteter främst vara grundade på människors erfarenheter av självupplevda entitetupplevelser.

Syftet med min studie har varit att se i vilken mån och utsträckning Livets Ord och pingströrelsen överensstämmer med de kännetecken som kan liknas vid uppställda sektkaraktärer. Som teori har jag använt sociologen Bryan Wilsons beskrivning av religiösa sekter. Med utgångspunkt i de intervjuer jag gjort, rörelsernas hemsidor och genom att delta på ett av mötena hämtade jag material till min C-uppsats. Resultatet visar på att det finns drag av de kriterier Wilson uppställt, men inte i alla av de intervjuades församlingar. När det gäller det kriterier om uppställda krav eller prov för medlemskap, fann jag stor likhet i en av rörelserna. Alla församlingarna har frivilligt medlemskap men skiljer sig ifråga om huruvida rörelsen avvisar sökande. Även när det gäller uteslutning så fanns det församlingar som utövade det eller där man krävde att individen skulle bekänna eller bättra sig. Det fanns inga anspråk på professionell skolning när det gäller pastorn och man utövade alla troendes lekmannaskap. I de församlingar jag intervjuade deltar alla i att sprida evangeliet och man utför till viss del själavård i församlingen. De flesta intervjuade hade valt församlingen eftersom den kändes spontan och "levande". Två av församlingarna kom till efter en uppenbarelse och skulle kunna ses som den ideologiska motivering som kännetecknar uppkomsten av sekter. Livets Ords rörelsers pastorer framstod som auktoritära, och verkade ha anspråk på att ha auktorisation ovanifrån. Det finns också till viss del synen på att vara utsedd, de visioner som leder en av församlingarna anses komma från uppenbarelser eller tilltal från Gud. När det gäller fientlighet till samhället eller staten framkom i alla intervjuerna att man på ett eller annat vis hade konflikt med samhället, staten och lagstiftningen. Kritik har också riktats från andra samfunds teologer när det gäller den lära en av rörelserna har, de anser att de undervisar villoläror och att de ställer sig över skriften. Det personliga engagemanget i församlingen visade sig vara stort bland så gott som alla de intervjuade. Tre av de intervjuade arbetade eller hade uppdrag i församlingen så de betraktade sig inte som något genomsnitt. Det var endast i en av rörelserna som uppmaningar fanns på hur ofta medlemmarna skulle delta i församlingens aktiviteter. Det framkom även att man tyckte engagemanget i församlingen inte skilde sig från de engagemang som ofta krävs vid andra åtagande i samhället. I den typologi som Wilson uppställt, kan kännetecken som Livets Ord och pingströrelsen, speglat utifrån mina intervjuer, ha likhet med omvändelsesekten eller den konversionistiska sekten.

Syftet med den här uppsatsen är att försöka förstå vad ungdomar och i synnerhet dagens elever har för tankar kring kristendomen och vad som anses vara relevant i religionsundervisning för eleven.   Uppsatsen är uppdelad i två delar. För det första har jag med elevernas bilder och bilder från läromedel och jag ska göra en jämförelse för att se om det finns någon skillnad. För det andra finns en del angående urval av material som både elever och lärare kan använda sig av.   I första delen ska jag se vilka urval som läraren har när de väljer undervisningsmaterial och jämföra med vad eleverna, den andra delen, vill ha för sorts material i kristendomsundervisningen.    Mina frågeställningar i del ett är:   Vad har elever, på min partnerskola, för syn på religionen kristendomen?   Hur skiljer sig elevernas bilder i jämförelse med läroböckernas bilder?   Mina frågeställningar i del två är:   Vilken sorts material kan man använda sig av i kristendomsundervisningen för att göra ämnet mer intressant?   Vad vill eleverna använda för undervisningsmaterial och hur kan de vara med och påverka?

Jag vill med min uppsats göra en deskriptiv undersökning av rosenmetoden. I den första delen av uppsatsen beskriver jag metoden i sig. Jag går själv i utbildning i rosenmetoden så den kunskap jag får del av i utbildningen beskriver jag som deltagande observation. Sedan i del två så gör jag en jämförelse mellan rosenmetoden och jungianska teorier och ser på likheter och skillnader.