Syftet med denna studie har varit att undersöka hur mellanchefer inom privat sektor upplever sin psykosociala arbetsmiljö utifrån sina krav, sin kontroll och det sociala stödet i arbetet. Mellanchefer är en utmärkande grupp med sämre psykosocial arbetsmiljö och chefer i allmänhet har högst rapporterade fall relaterat till stress och andra psykiska påfrestningar. De upplever krav och press från olika håll som medför en ökad stress och känsla av att vara otillräcklig. Studiens utgångspunkt är Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell, som utifrån tre faktorer visar hur de fungerar ihop för att antingen utveckla en god eller dålig arbetsmiljö. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Totalt har åtta mellanchefer intervjuats och de är verksamma inom samma företag. Intervjuerna och tidigare forskning ligger till grund för att uppnå studiens ändamål. Jämfört med tidigare forskning, visar studiens resultat att intervjupersonerna upplever en god psykosocial arbetsmiljö. De har höga arbetskrav som kräver mycket tid men mellancheferna motiveras av utmaningarna rollen för med sig. Vidare upplever mellancheferna att de har hög kontroll och högt socialt stöd och kan således hantera de höga arbetskraven. / The purpose of this study has been to investigate how middle managers in the private sector experience their psychosocial work environment based on their demands, their control, and the social support at work. Middle managers are a distinctive group with a worse psychosocial work environment and managers in general have the highest reported cases related to stress and other psychological strains. They experience demands and pressure from various quarters which lead to increased stress and a feeling of being inadequate. The starting point of the study is Karasek and Theorell's demand-control-support model, which based on three factors shows how they work together to either develop a good or bad work environment. The survey was conducted with semi-structured interviews. A total of eight middle managers have been interviewed and they are active within the same company. The interviews and previous research are the basis for achieving the purpose of the study. Compared to previous research, the study's results show that the interviewees experience a good psychosocial work environment. They have high work demands that require a lot of time, but the middle managers are motivated by the challenges the role brings. Furthermore, the middle managers feel that they have high control and high social support and can thus handle the high work demands.

Problemformulering: Arbetsmiljön inom hemtjänsten består av höga krav och begränsade resurser. Detta bedöms vara orsaken till hög sjukfrånvaro och personalomsättning. Behovet av hemtjänstinsatser förväntas dock öka och utifrån detta behöver arbetsmiljöåtgärder sättas in för att kunna bibehålla och rekrytera personal till hemtjänsten. Forskning visar att delaktighet från personal tenderar att öka möjligheterna att lyckas i interventioner men forskningen inom detta område är tunt. Syfte: Dels att studera personalens upplevelse av den egna arbetsmiljön inom hemtjänsten, dels vilka åtgärder som de anser skulle förbättra arbetsmiljön. Metod: Semistrukturerad intervjuer gjordes på elva personer som jobbar inom hemtjänsten. En kvalitativ metod användes med induktiv ansats och analysen gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Arbetsmiljön i hemtjänsten beskrevs främst utifrån den psykosociala arbetsmiljön i termer av arbetsbelastning, stöd och avlastning från arbetsgivare, erkännande, kollegialt stöd, föränderligt, kompetens och planering. Den fysiska arbetsmiljön nämndes sparsamt och då i termer som utrustning samt brukares hem. För att förbättra arbetsmiljön önskades åtgärder såsom mer stöd och avlastning, förändring i planeringen, ökad grundbemanning, möjlighet att påverka, mer kompetens, mer uppskattning, adekvat utrustning samt större hälsofokus. Slutsats: Viktigt att inkludera personalen för att tillvarata deras reella kunskap och erfarenheter. Denna studie skulle kunna öka kunskapen hos arbetsgivaren och göra det möjligt att behålla och rekrytera hållbar arbetskraft inom hemtjänsten. / Aim: Partly to study the staff's experience of their own work environment within home help service, and partly which measures they believe would improve the work environment. Method: Semi-structured interviews were conducted with eleven employees who work in home help service. A qualitative method was used with an inductive approach and the analysis was done through a qualitative content analysis. Findings: The work environment in home help service was mainly described based on the psychosocial work environment in terms of workload, support and relief from employers, recognition, collegial support, changeable, competence and planning. The physical work environment was mentioned briefly in terms of equipment and factors within the homes of users. To improve the working environment, measures such as more support and relief, change in planning, increased basic staffing, opportunity to influence, higher competence, more appreciation, adequate equipment, and a greater focus on health were desired. Conclusion: Important to include the staff to take advantage of their real knowledge and experience. This work could increase the knowledge of the employer and make it possible to retain and recruit sustainable labour in home help service.

Psychosocial work environment is a subject that has increased over the years. Questions surrounding psychosocial work environment include almost everything that has to do with employees’ mental health at their workplace, such as well-being, community, meaningfulness, influence, and personal development. Previous studies have shown that the number of reported occupational diseases has increased, and therefore it is interesting and important for organizations to get some knowledge on their employees’ psychosocial work environment and to enable them to actively work to improve their work environment. This essay has focused on learning more about the psychosocial work environment in municipal health sector. This was studied through a qualitative interview survey with six employees and two managers at two assisted living facilities with the aim of taking part in the interviewees' experiences of the psychosocial work environment. To get a deeper understanding of their experiences, theories about effort-reward and human relationships has been applied. The main results showed that the interviewee for the most part is satisfied with their work environment, but there is still room for improvement especially when it comes to manager presence, social affirmation, and higher salary. The results also showed that the interviewees to some extend feels stressed and overcommitted when it comes to work tasks.

Bakgrund: Inom vård- och omsorgsarbete där utmanande beteende förekommer ställs höga krav på brukarnära personal att arbeta lågaffektivt. Detta innebär att reglera sina känslor och anpassa sin egen affekt efter den enskildes affektnivå för att minska risken för konflikter och ohälsa hos den enskilde. Tidigare forskning har främst undersökt personals erfarenheter, denna studie avser istället att undersöka första linjen-chefers narrativ avseende förutsättningar till att kunna ge psykosocialt stöd till sin personal. Syfte: Att undersöka hur första linjen-chefer inom LSS-bostäder beskriver sina förutsättningar och utmaningar till att känslomässigt stödja brukarnära personal som arbetar med lågaffektivt bemötande. Metod: Sju semistrukturerade intervjuer med första linjen-chefer för LSS-bostäder i södra Sverige. Dessa bearbetades och analyserades genom en tematisk innehållsanalys. Resultat: Cheferna ser ett närvarande ledarskap som en nyckel till att stödja sin personal. Samtidigt upplever chefer sig ibland begränsade, ur både ett organisatoriskt och resursmässigt perspektiv, i att kunna arbeta förebyggande. Detta manifesteras bland annat i bristen på olika sammanhang för personal att bearbeta och reflektera kring det lågaffektiva arbetssättet samt att hantera undertryckta känslor i det dagliga arbetet. Slutsats: Studien visar på att första linjen-chefer lägger stor vikt vid rehabiliterande stödinsatser till sina anställda medan förhållandevis små resurser satsas på det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Det saknas dessutom en tydlig struktur för att förebygga negativa effekter av emotionellt arbete ute i verksamheterna. / Background: In health and social care work where challenging behavior occurs, high demands are placed on user-related staff to work in a low-affective manner. This means regulating one's emotions and adapting one's own affect to the individual's affect level to reduce the risk of conflict and ill health in the individual. Previous research has mainly examined staff's experiences, this study instead intends to investigate first-line managers' narratives regarding conditions for being able to provide psychosocial support to their staff. Aim: To investigate how first-line managers in LSS housing describe their conditions and challenges to emotionally support user-related staff who work with low-affective treatment.  Method: Seven semi-structured interviews with first-line managers for LSS housing in southern Sweden. These were processed and analyzed through a thematic content analysis. Results: Managers see a present leadership as a key to supporting their staff. At the same time, managers sometimes feel limited, from both an organizational and resource perspective, in being able to work preventively. This is manifested, among other things, in the lack of different contexts for staff to process and reflect on the low-affective way of working and handle repressed emotions in daily work. Conclusion: The study shows that first-line managers place great emphasis on rehabilitative support measures for their employees, while relatively few resources are invested in preventive work environment management.  There is also a lack of a clear structure to prevent negative effects of emotional work in the operations.

Bakgrund: I den här studien undersöks ett projekt i en kommun i Mellansverige. Kommunen har infört arbetstidsförkortning för personal inom hemtjänst och äldreboenden. Debatten kring arbetstidsförkortning har pågått under en lång tid och pågår i dagsläget. Vilket kan bero på att det finns de som både är för och emot arbetstidsförkortning. Tidigare studier och forskning visar dock att arbetstidsförkortning leder till positiva effekter såsom minskad stress och mer tid över till familj och fritidsaktiviteter. Arbetstidslagen reglerar bland annat arbetstiden, dygnsvila, raster samt pauser. Vården har genom kollektivavtal gått ifrån normen om 40 timmars arbetsvecka, inom Kommunals avtalsområde har redan en arbetstidsförkortning införts som innebär 37 timmars arbetsvecka och detta har genomförts på grund av att de arbetar på obekväm arbetstid. Arbetstiden är sammankopplad med arbetsmiljön och en utmaning är att skapa balans mellan arbetsliv och privatliv. Enligt Arbetsmiljölagen ska förhållandena anpassas till varje enskild individ vilket är en betydande faktor då hela människan, med sina egna känslor och behov, går till arbetet. Syfte: Studien syftar till att undersöka om omvårdnadspersonal inom hemtjänst och äldreboende i en kommun i Mellansverige upplever en bättre balans mellan arbete och fritid efter införandet av arbetstidsförkortning. Metod: Den här studien har utgått från en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer där både gruppintervjuer och enskilda intervjuer har genomförts. Att det var en kvalitativ forskningsmetod som valdes till studien är för att det skulle hjälpa oss att skapa en större förståelse för hur arbetstidsförkortning påverkar medarbetarna. Intervjuerna genomfördes på deltagarnas arbetsplatser och det var totalt 23 personer som deltog. Slutsats: Studien visar att balansen mellan arbete och privatliv har förbättrats för medarbetarna, detta genom att de lättare kan hantera de krav som ställs både på och utanför arbetsplatsen. / Background: This study examines a project in a mid Sweden region. The region has introduced reduced working hours for staff in home care and nursing homes. The debate about shorter working hours has been going on for a long time and is still ongoing, which may be due to the fact that there are those who are both for and against shorter working hours. However, previous studies and research show that reduced working hours leads to positive effects such as reduced stress and more time for family and personal activities. The law of work-time regulates, among other things, working hours, daily rest, breaks and pauses. Through collective agreements, the healthcare sector has moved away from the norm of a 40-hour working week, and one trade union has already introduced a reduction in working hours to a 37-hour working week, which has been implemented because they work irregular hours. Working hours are linked to the work environment and one challenge is to create a balance between work and private life. According to the law of the work environment, the conditions must be adapted to each individual, which is a significant factor as the whole person, with their own feelings and needs, goes to work. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether nursing staff in home care and nursing homes in a region in mid Sweden experience a better work-life balance after the introduction of reduced working hours. Method: This study has been based on a qualitative research method in the form of semi-structured interviews where both group interviews and individual interviews have been conducted. A qualitative research method was chosen for the study because it would help us to create a greater understanding of how a reduction in working hours affects employees. The interviews were conducted at the participants' workplaces and a total of 23 people participated. Conclusion: The study shows that the work-life balance has improved for employees, making it easier for them to cope with the demands they face both inside and outside the workplace.

Pandemin som utlöstes av covid-19 har påverkat den psykosociala arbetsmiljön och välmående för medarbetare och personal vid särskilda boenden för äldre i Sverige. Det finns flera faktorer som kan relateras till det ökade antalet personer som upplever mental ohälsa i samband med den psykosociala arbetsmiljön, såsom arbetsbelastning, stress på arbetet, brist på återhämtning, oro och rädsla för att smittas eller för att föra smitta vidare till anhöriga och andra boende. Syftet med uppsatsen är att uppnå ökad förståelse för medarbetare inom särskilda boenden och deras upplevelse av den nuvarande psykosociala arbetsmiljön jämfört med perioden före och under pandemins utbrott. Studien använder uppsatta hypoteser och jämför samband mellan mentalt välmående och psykosocial arbetsmiljö utifrån självbestämmandeteorin. En kvantitativ forskningsansats har använts och undersökningen har skett via en digital enkät till en population av medarbetare inom särskilt boende i en västsvensk kommun. Svaren från den digitala undersökningen jämfördes med en tidigare enkät som utförts vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och resultatet stödjer inte hypoteserna om en förbättring i den psykosociala arbetsmiljön efter covid-19 pandemin. Tvärtom tycks andelen negativa svar ha ökat även om det inte bör jämföras rakt av. För ytterligare kunskap i området krävs fler och framtida studier. / The pandemic of covid-19 has affected the psychosocial work environment and well-being for workers and staff of elderly care homes across the country of Sweden. There are a various number of factors that can be related to the increased number of workers experiencing mental health problems due to changes in the psychosocial work environment such as workload, jobstrain, stress, worry or fear of being infected by the virus either spreading it to patients or family members. The purpose of this thesis is to achieve an increased understanding about eldercare in the form of home care staff and their experiences of the present psychosocial work environment compared with the peak of covid-19. The study uses assumptions in the form of hypotheses and explores connections between mental well-being and psychosocial work environment by the theory of self-determination. A quantitative research approach was used, and the study was carried out in the form of a digital survey by email to a population of workers. The data provided by the home care staff was compared to a previous survey at the University Hospital of Sahlgrenska, and the result does not support the hypothesis that the psychosocial work environment has improved as the pandemic restrictions lessen. On the contrary, the comparison between the two surveys shows that the experienced psychosocial work environment has further decreased in score, even if a straight comparison is questionable. Further research is necessary to achieve more knowledge in the subject.

Denna studie har undersökt och skapat ökad förståelse kring hur befordran inom organisationer kan påverka den psykosociala arbetsmiljön för medarbetarna och den befordrade kollegan. Syftet med studien var att skapa ökad förståelse kring ämnet och finna väsentliga aspekter som organisationen bör ha i beaktning kring beslut om befordran. Studien bygger således på både teoretiskt ramverk och empirisk datainsamling i form av semistrukturerade intervjuer med respondenter som anses relevanta för studien. Ett urval gjordes av respondenterna och det bidrog till åtta intervjuer utifrån mål- samt bekvämlighetsurval. Hälften av respondenterna har befordrats, medan den andra hälften inte har befordrats. Detta skapade således ett perspektiv kring frågan om befordran och den psykosociala arbetsmiljön. I studien har dessutom den deduktiva forskningsstrategin tillämpats tillsammans med förstående epistemologi. Vi har därmed varit intresserade av att se respondenternas uppfattningar kring frågan, och tolkat detta för att kunna dra en slutsats. Vi fann det svårt att dra en konkret slutsats för studien. Vi uppfattade att de psykosociala reaktionerna varierade. Somliga av respondenterna upplevde starkare reaktioner än andra, och utifrån detta drog vi slutsatsen att frågan är tämligen individbaserad. Förslag för vidare forskning kan därmed vara att undersöka frågan utifrån en kvantitativ forskningsmetod istället för den kvalitativa. Vi antyder att det på detta sätt kan ge ett mer omfattande perspektiv kring befordran och psykosocial arbetsmiljö. / This study has examined and created a bigger appreciation in how promotion within organizations can affect the psychosocial working environment for the employees and the promoted colleague. The purpose of the study is to create increased understanding around the subject and find further essential aspects that the organization should consider in decisions regarding promotion. The study is thus based on both theoretical framework together with empirical data collection in the form of semi-structured interviews with respondents that are considered relevant to the study. A selection was made of the respondents and it ended up with eight interviews that were conducted with a target- and purposive samplings. Half of the respondents have been promoted, while the remaining half have not been promoted. This created a perspective on the issue of internal promotion and the psychosocial work environment. In the study, the deductive research approach has also been applied together with understanding epistemology. We have therefore been interested in seeing the views of the various respondents on the issue, and we have consequently interpreted this to further draw a conclusion. The conclusion that was presented was that the perceptions about the psychosocial aspects were rather individual-based. Thus, we found it difficult to draw a concrete conclusion for the study. However, we found that the psychosocial reactions varied. Some of the respondents experienced stronger reactions than others, and from this we concluded that the question is rather individual-based. Suggestions for further research could therefore be to examine the issue from a quantitative research method instead of the qualitative one. We believe that in this way it can provide a more comprehensive perspective on promotion and the psychosocial work environment.

Full-time as norm, lifequality for who? A qualitative study of the transition of female employees from part-time to full-time in elderlycare and its impact on psychosocial work environment Several municipalities in Sweden have started to implement the Full-time journey or in otherwords full-time as the norm in a number of care and nursing homes. With intentions to meetthe future recruitment challenges welfare faces. The purpose of the study is to increase theunderstanding of how the implementation of the Full-time journey affects the psychosocialwork environment of the working women, limited to a selected nursing home for the elderlyin southern Sweden. The gender orientation was chosen because the gender equality issue ispartly a reason why the project, The Full-time Journey, started and partly because there is aproblem regarding the role division between women and men that affects women's well-beingand ability to work full time.The study has been based on three problem statements tocapture: the transition from part-time work to full-time work, the balance between work andprivate life and psychosocial aspects among the respondents.The empirical material has been collected through semi-structured interviews with a sampleof six assistant nurses and a care assistant who worked up to twenty years at theaccommodation. To the material, three theories have been hand-picked to support theempirical data in this qualitative study. The results of the study show that the experiences ofThe Full-time Journey implementation are both positive and negative with a strongconnection to employees' family situation. It can be concluded that women enter full-timeemployment with quality of life as a contribution. / Heltid som norm, livskvalité för vem? En kvalitativ studie om kvinnliga medarbetares övergång från deltid till heltid inomäldreomsorgen och dess påverkan på den psykosociala arbetsmiljön Ett flertal kommuner i Sverige har påbörjat implementeringen av Heltidsresan eller iklarspråk infört heltid som norm på sina vårdboenden. Detta för att möta de framtidarekryteringsutmaningarna välfärden står inför. Syftet med studien är att öka förståelsen för hurimplementeringen av Heltidsresan inverkat på den psykosociala arbetsmiljön hos de arbetandekvinnorna, avgränsat till ett utvalt vårdboende för äldre i södra Sverige. Könsinriktningenvaldes för att jämställdhetsfrågan dels är en grund till varför projektet, Heltidsresan, startadeoch dels för att det finns en problematik rörande rollfördelning av kvinnor och män sominverkar på kvinnors välmående samt förmåga att arbeta heltid. Studien har tagit utgångspunktfrån tre frågeställningar för att fånga in: övergången från deltidsarbete till heltidsarbete,balansen mellan arbetsliv och privatliv samt psykosociala aspekter hos respondenterna.Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med ett urval avsex undersköterskor och ett vårdbiträde som arbetat upp till tjugo år på boendet. Tillmaterialet har tre teorier handplockats för att stödja empirin i denna kvalitativa studie.Resultatet i studien visar på att upplevelserna av Heltidsresans implementering är bådepositiva och negativa med ett starkt samband till medarbetarnas familjesituation. Slutsatsensom dras är att kvinnor går in i heltidsanställningar med livskvalité som insats.

Syftet med studien var att undersöka projektledares upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö när de arbetar i multiprojektmiljöer inom offentlig sektor. Projektledarnas psykosociala arbetsmiljö har undersökts utifrån upplevelsen av de krav som följer projektledarna när de hanterar parallella projekt, kontrollen de har över sitt arbete samt hur de upplever socialt stöd. För att konkretisera syftet har två frågeställningar formulerats: Hur upplever projektledare sin psykosociala arbetsmiljö när de arbetar med flera parallella projekt i multiprojektmiljöer inom offentlig sektor till följd av de krav som ställs? och Vilken betydelse har upplevd kontroll över arbetet och socialt stöd för projektledares välbefinnande när de hanterar flera parallella projekt, i en multiprojektmiljö inom offentlig sektor? För att besvara forskningsfrågorna och därmed adressera studiens syfte användes en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. Teorin som ligger till grund för studien är Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll- och stödmodell, en välanvänd teori som legat till grund för många undersökningar gällande just psykosocial arbetsmiljö. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med projektledare alla verksamma inom offentlig sektor och i en roll där de hanterar flera parallella projekt. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys och tre förutbestämda teman som skapades med utgångspunkt i krav-kontroll- och stödmodellen.  Studiens resultat visar att det finns många krav kopplat till att driva parallella projekt i en multiprojektmiljö inom offentlig sektor. Trots en stor mängd krav med av karaktär visar resultatet att samtliga projektledare har en positiv upplevelse av deras psykosociala arbetsmiljö. Projektledarna upplever också att kontrollen och det sociala stödet har en stor betydelse för deras välbefinnande. Det är till stor del baserat på deras upplevda autonomi och det stöd de känner i och med förtroendeingivande och tillitsfulla relationer med sina närmsta chefer. / The purpose of the study was to investigate project managers' experiences of their psychosocial work environment when working in multi-project environments within the public sector. The psychosocial work environment of project managers has been examined based on their experience of the demands they face when managing parallel projects, the control they have over their work, and their perception of social support. To concretize the purpose, two research questions were formulated: How do project managers experience their psychosocial work environment when working with multiple parallel projects in multi-project environments within the public sector as a result of the demands placed on them? and What significance does perceived control over work and social support have for project managers' well-being when managing multiple parallel projects in a multi-project environment within the public sector?  To answer the research questions and thus address the purpose of the study, a qualitative method with a deductive approach was used. The theory underlying the study is Karasek and Theorell's (1990) demand-control-support model, a well-established theory that has been the basis for many investigations into psychosocial work environments. Nine semi-structured interviews were conducted with project managers all working in the public sector and in a role where they manage multiple parallel projects. The interviews were then analyzed using thematic analysis and three predetermined themes were created based on the demand-control-support model. The results of the study show that there are many demands associated with managing parallel projects in a multi-project environment within the public sector. Despite a large number of demands with varying characteristics, the results indicate that all project managers have a positive experience of their psychosocial work environment. The project managers also consider that control and social support are of significant importance for their well-being. This is largely based on their perceived autonomy and the support they feel through trusting and supportive relationships with their immediate supervisors.

Under de drygt hundra år som kuratorsyrket förekommit inom hälso- och sjukvården i Sverige har det gått från att vara en yrkeskategori utan specificerat krav på utbildning till att idag vara en legitimerad yrkestitel. Hälso- och sjukvårdskuratorn (HSK) verkar i en medicinsk kontext med uppgiften att utgöra en länk mellan det sociala perspektivet och det biomedicinska och det som urskiljer kuratorn från övriga professioner är den samhällsvetenskapliga kunskapsbasen. Ofta är HSK ensam i sin roll och i uppgiften att föra fram sitt perspektiv, utan kollegor som delar den samhällsvetenskapliga kunskapsbasen. Samtidigt råder inom vården i stort en psykosocial arbetsmiljö med många brister vilket blir tydligt inom forskning. Denna forskning är dock främst baserad på de vanligaste professionerna inom vården, läkare och sjuksköterskor. Hur den psykosociala arbetsmiljön ser ut för just HSK finns det däremot väldigt begränsat med forskning om. Därför har en narrativ litteraturöversikt gjorts med syftet att bidra med kunskap om vad som kan sägas om hälso- och sjukvårdskuratorers upplevda handlingsutrymme som social förespråkare i en annars strikt medicinsk kontext på sjukhus. Samt att utifrån detta se om eller hur det påverkar deras psykosociala arbetsmiljö. De sammanställda artiklarna har analyserats med hjälp av tematisk analys varpå två teman skapades; Yrkesroll med subteman delaktighet, samarbete och helhetssyn, samt Handlingsutrymme med subteman organisatoriska system, ledningsstruktur och utmaningar. Den teoretiska och begreppsliga utgångspunkten var Arbetsmiljö med fokus på psykosocial arbetsmiljö samt Krav- och kontrollmodellen. Resultatet visar på att det tycks finnas många hinder i förverkligandet av de faktorer som ska uppfyllas för en god psykosocial arbetsmiljö för HSK på sjukhus. Ökade krav på effektivitet, kontroll och snabba utskrivningar har en negativ inverkan på HSK handlingsutrymme, särskilt när förståelsen för HSK roll är liten hos övriga professioner. De slutsatser som dras är att många HSK upplever en undermålig psykosocial arbetsmiljö inom sjukhusen och att deras handlingsutrymme kan begränsas utifrån deras position som social förespråkare i den medicinska kontexten samt i förhållande till den styrning och de krav som ställs från sjukhussystemet.