Thesis in project management, D-level by Chris Baldebo & Anders Persson spring semester2011. Tutor: Lennart Ljung. “Project Manager's Psychosocial Work Environment in thePublic Sector – A Qualitative Study in the Värmland County Council”. The purpose of this study is to examine how project managers in the public sector perceivetheir psychosocial work environment in a public organization. Therefore we have formulateda hypothesis based on the assumption that there exist differences in how project managersperceive their psychosocial work environment, depending on whether they work in public orprivate sector.Based on the objective, one research question has been formulated: How do projectmanagers active in the Pegasus program experience their psychosocial work environment? Tobe able to say something characteristic about the project managers psychosocial workenvironment our approach has been to interview five project managers. Further in ouroperationalization and analysis we have used Karasek/Johnsons demand/control/supportmodel with amplifications in form of project specific factors taken from theory about projectmanagement.From the analysis of the empirical data, we conclude that the project managers who areactive in the Pegasus program in the Värmland county council experience their psychosocialwork environment in several ways. In this study that means that several of the respondentsexperience high levels of stress in the psychosocial work environment while the degree ofself-monitoring and social support to the project manager’s work varies between therespondents. We can also see that several of the project managers feel that their psychosocialwork environment is stimulating while others experience it mainly as stressing. Some of theproject managers could therefore more than others, eventually suffer from psychosomaticdisorders as long as their work demands mostly not are compensated by a higher degree ofself-monitoring. / Examensarbete i projektledning, D-uppsats av Chris Baldebo & Anders Persson vårterminen2011. Handledare: Lennart Ljung. ”Projektledares psykosociala arbetsmiljö inom offentligverksamhet – En kvalitativ studie i Värmlands landsting”. Syftet med denna studie är att undersöka hur projektledare verksamma inom offentligverksamhet upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Utifrån detta har vi formulerat en hypotessom bygger på antagandet att det finns skillnader i hur projektledare upplever sinpsykosociala arbetsmiljö beroende på om de arbetar inom offentlig eller privat sektor.Utifrån syftet har en preciserad frågeställning formulerats: Hur upplever projektledareverksamma inom Pegasusprogrammet i Värmlands landsting sin psykosociala arbetsmiljö?För att kunna säga något karakteristiskt om detta har vår ansats varit att intervjua femprojektledare. Vidare i vår operationalisering och analys har vi utgått från Karasek/Johnsonskrav/kontroll/stödmodell samt förstärkt denna med projektspecifika faktorer som hämtats frånteori om projektledning.Genom analysen av våra empiriska data drar vi slutsatsen att projektledare som ärverksamma inom Pegasusprogrammet upplever sin psykosociala arbetsmiljö på flera olikasätt. Detta innebär i denna studie att flera av respondenterna upplever en hög grad avarbetskrav i den psykosociala arbetsmiljön. Samtidigt varierar graden av egenkontroll ochsocialt stöd i arbetet mellan respondenterna. Vi kan också se att flera av projektledarnaupplever att deras psykosociala arbetsmiljö är stressande medan andra ser den främst somstimulerande. Utifrån de olika upplevelserna riskerar därmed vissa av projektledarna i högreutsträckning än andra, att på sikt drabbas av psykosomatiska besvär så länge deras arbetskravinte motsvaras av en högre grad av egenkontroll.Nyckelord:

I vård och omsorgssektorn är sjukfrånvaron hög. Det finns många orsaker till ohälsa och i många fall är det arbetsrelaterat och de anställda har en ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa och främst stress. Finns det en obalans i arbetslivet och kraven överstiger resurserna kan det få negativa effekter. En god arbetsmiljö kan inspirera medarbetaren till att behålla sina egna resurser och bidra till en ökad medvetenhet relaterat till välbefinnande. Fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan och kan skydda individer från att utveckla psykiska ohälsa orsakad av stress. Måttlig intensitet av träning, 150 minuter per vecka är tillräckligt för att uppleva mindre stress och ett ökat välbefinnande. Arbetsmiljölagen ställer krav på arbetsgivaren att arbetet ska anpassas till den enskilda arbetstagarens psykiska och fysiska förutsättningar. I det ingår att undvika stress genom att anpassa arbetet till arbetstagaren. Syftet med studien är att belysa om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och upplevelsen av stress och den psykosociala arbetsmiljön hos medarbetare inom vård och omsorg. En kvantitativ metod har använts och olika professioner i vård och omsorgssektorn har svarat på en enkät. Resultatet visar att det inte finns signifikant skillnad i upplevelsen av stress mellan de som inte är fysiskt aktiva och de som är fysiskt aktiva. Däremot finns det ett samband mellan fysiskt aktiva individer kopplat till att de har lättare att hantera arbetskrav i form av arbetsmängd. De fysiskt aktiva upplever att de har stöd från arbetskamrater vänner och familj i större utsträckning än de fysiskt inaktiva. / In the healthcare and care sector sick leave is high. There are many causes of ill health and in many cases it is work-related and employees have an increased risk of mental illness and, above all, stress. If there is an imbalance in working life and the requirements exceed the resources, it can have negative effects. A good working environment can inspire the employee to maintain his own resources and contribute to increased awareness of well-being. Physical activity has positive effects on health and can protect individuals from developing mental health caused by stress. Moderate intensity of exercise, 150 minutes per week is enough to experience less stress and increased well-being. The Work Environment Act requires employers to adapt the work to the individual employee. The purpose of the study is to highlight whether there is a connection between physical activity and the experience of stress and the psychosocial work environment of the employee in healthcare and care. A quantitative method has been used and various professions in the healthcare and care sector have responded to a questionnaire. The result shows that there is no significant difference in the experience of stress between those who are not physically active and those who are physically active. On the other hand, there is a connection between physically active individuals linked to the fact that they are easier to handle work demands in terms of workload. The physical activists experience that they have support from workmates, friends and family to a greater extent than the physically inactive ones.

Studiens syfte var att undersöka den psykosociala arbetsmiljöns betydelse när anställda bestämmer sig för att säga upp sina arbeten i en industriell organisation. Samt att undersöka om anställningstid inom organisationen och ålder hade betydelse för avsikt att lämna. En kvantitativ forskningsstrategi användes för studien, där en webbaserad enkätundersökning genomfördes hos en organisation inom den industriella sektorn. Ett representativt urval genererade 138 svar, vilket resulterade i en svarsfrekvens på 57%. Mätinstrument för studien bestod av verktyget Intention to Leave Scale (Kelloway, Gottlieb & Barham, 1999) samt delar av Copenhagen Psychological Questionnaire(Kristensen, Hannerz, Høgh & Borg, 2005). För denna studie uppnåddes en Cronbach’salfa reliabilitetskoefficient för Intention to Leave Scale på α = .86 samt α = .89 för dimensionen samarbete och ledning, α = .82 för dimensionen arbetstillfredsställelse samtα = .90 för dimensionen värderingar på arbetsplatsen från Copenhagen Psychological Questionnaire. Pearson’s korrelationsanalys samt envägs-ANOVA användes för att analysera insamlad data. Analysresultaten påvisade signifikanta samband mellan avsikt att lämna och psykosocial arbetsmiljö. Det visades inga signifikanta skillnader avseende avsikt att lämna sett till anställningstid och ålder. Utifrån presenterade resultat drogs slutsatsen att det i linje med tidigare studier även fanns samband inom den industriella sektorn. För framtida forskning ansågs det finnas behov av kausalitetsstudier av ämnet. / The purpose of this study was to investigate the importance of the psychosocial work environment when employees decide to terminate their employment within an industrial organization. The purpose was also to investigate whether or not tenure and age was of importance for intentions to leave. A quantitative design was used for the study, where a web-based survey was conducted at an organization within the industrial sector. A representative selection generated 138 responses, resulting in a response rate of 57%. The instruments used were the Intention to Leave Scale (Kelloway, Gottlieb & Barham, 1999) and parts of the Copenhagen Psychological Questionnaire (Kristensen, Hannerz, Høgh & Borg, 2005). For this study, Cronbach's alpha reliability coefficient for the Intention to Leave Scale was α = .86 and for the Copenhagen Psychological Questionnairedimensions; α = .89 for Interpersonal relations and leadership, α = .82 for Job satisfaction, and α = .90 for Values at the workplace. Pearson's correlation analysis and One-Way ANOVA were used to analyze collected data. The results show significant relationships between intention to leave and psychosocial work environment. There were no significant differences regarding the intention to leave based on age or tenure. The findings of the study were in line with previous research, therefore it was concluded that a correlation existed within the industrial sector as well. For future research, it was implied that a need for causality studies of the subject was apparent.

Individers upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön har visat sig hänga samman med trivsel, hälsa och välbefinnande. I ett långsiktigt perspektiv kan en god psykosocial arbetsmiljö främja kvalitet och produktivitet i organisationer, medan en sämre arbetsmiljö kan resultera i det motsatta. Arbetsgivare, som i Sverige har ett yttersta arbetsmiljöansvar, strävar efter att arbeta förebyggande och systematiskt med fokus på psykosociala arbetsmiljöinsatser. Samtidigt utgör individerna en del av den psykosociala arbetsmiljön och i samband med att de utför sitt arbete bidrar de även till formandet av arbetsmiljön. Med detta som utgångspunkt syftar avhandlingen till att studera psykosociala och personliga faktorer i form av krav och resurser, hälsa och välbefinnande samt ett organisatoriskt förebyggande program för anställda i välfärdssektorn. Detta har gjorts genom att undersöka hur olika krav och resurser i arbetet samt personliga resurser relaterar till olika hälsorelaterade utfall. Vidare har två varianter av ett nyutvecklat interventionsprogram med fokus på psykosociala faktorer och personliga resurser undersökts och utvärderats. En variant av programmet var riktad till både chefer och medarbetare, medan den andra varianten riktades enbart till chefer. Interventionsprogrammen undersöktes utifrån genomförbarhet och utifrån effektutvärdering. Resultaten visar att resurser i arbetet verkar ha mer hälsofrämjande potential än personliga resurser. Vidare visar resultaten att det program som inkluderade medarbetare och chefer accepterades av deltagarna och gick att genomföra praktiskt. Resultaten visar också att effekterna av båda programmen var oklara. Sammantaget visar avhandlingen på vikten av att såväl reducera krav i arbetet som att främja olika resurser, men även på de utmaningar som finns i att utforma, genomföra och utvärdera förebyggande organisatoriska interventioner. / Individuals’ experiences of the psychosocial work environment have been linked to their satisfaction, health, and well-being. In the long run, a favorable psychosocial work environment seems related to organizational quality and productivity, while a poorer psychosocial work environment may relate to the opposite. Employers, who in Sweden have the ultimate responsibility for the work environment, aim for systematic preventive efforts focusing particularly on factors of the psychosocial work environment. Additionally, individuals also form part of the psychosocial work environment, and may, through their own daily work practices contribute to creating the work environment. Based on this, the aim of this thesis is to study how psychosocial factors, in terms of demands and resources, and personal resources at work relate to health and well-being but also to investigate the effects of an organizational preventive intervention program. Specifically, job demands, job resources, and personal resources and their relations with health-related outcomes among employees of the Swedish welfare sector were investigated. Also, two versions of a newly developed intervention program focusing on psychosocial factors and personal resources were examined. This included a feasibility study of one program version offered to both employees and managers and an effect evaluation of another version offered to managers only. The results show that job resources seem to have a stronger health-promoting potential than personal resources. Moreover, the results show that while the program offered to both employees and managers was accepted by participants and found possible to implement practically, its effect were small. Similarly, effects of the program including managers only were also small. Overall, the thesis shows the importance of reducing job demands along with promoting different resources, but emphasizes the challenges in developing, implementing, and evaluating preventive organizational interventions. / <p>At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 1: Manuscript. Paper 3: Manuscript.</p>

Författare: Julia Elfström &amp; Therese Kaneklev Handledare: Olle Duhlin Examinator: Hans Wessblad Kurs: Företagsekonomi III - Organisation, examensarbete (kandidat) 15 hp, 2FE78E  Titel: Heltid med livskvalité som insats  Forskningsfråga: Vilka utmaningar behöver överkommas för att medarbetare inom vården ska få bättre inställning till heltidsarbete?  Syfte: Syftet med studien är att identifiera svårigheter medarbetare inom vården upplever påverkar inställningen till heltidsarbete, vi vill således bidra med kunskap för framtida beslutsunderlag i Heltidsresans arbete att göra heltid till norm inom kommunal och regional vård.  Metod: Genomförandet av studien har skett genom en kvalitativ forskningsmetod med en in-duktiv ansats. Studiens empiriska material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio arbetstagare som arbetar inom vården.  Slutsatser: I studien har vi hittat tre utmaningar som behöver överkommas för att medarbetare inom vården ska få bättre inställning till heltidsarbete: att skapa trygghet när flexibla arbetsformer tillämpas, att förebygga ohälsa genom hälsofrämjande åtgärder och att organisera för att möjliggöra balans mellan arbete, återhämtning och fritidsrelaterade behov. / Title: Full time at the expense of quality of life  Research question: What challenges need to be overcome in order for employees in healthcare to have a better attitude towards full-time work?  Purpose: The purpose of the study is to identify difficulties that employees in healthcare experience affect the approach towards full-time work, we with that want to contribute with knowledge for future decision-making for Heltidsresan that aim to make full-time the norm in municipal and regional healthcare.  Method: This study is conducted based on a qualitative research and inductive approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with 10 employees working in healthcare.  Conclusion: In the study, we found three challenges that need to be overcome to make the attitude towards full-time work more positive: to create security when flexible working methods are applied, to prevent ill-health through health promotion measures and to organize to enable balance between work, recovery and leisure-related needs.

Stress och annan psykosocial ohälsa är ett stort arbetsmiljöprobleam på många arbetsplatser idag. För att kunna upptäcka signaler på psykosocial ohälsa i ett tidigt skede införde Borås Energi och Miljö, under hösten 2019, något de kallar energisamtal som en arbetsmiljöinsats. Syftet med studien var att ta reda på om energisamtalen kan bidra till en bättre psykosocial arbetsmiljö eller ej. Därför genomfördes individuella intervjuer med nio medarbetare från tre avdelningar där energisamtal tillämpats på prov. Med utgångspunkt i våra frågeställningar och den samtalsmall som används vid energisamtalen, skapades en semistrukturerad intervjuguide som användes vid intervjuerna. De transkriberade intervjuerna analyserades med kvalitativ metod utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visar att energisamtalens möjlighet att påverka den psykosociala arbetsmiljön i själva verket hänger på den individuella relationen mellan chef och medarbetare. När det finns förtroende i relationen mellan chef och medarbetare är det större möjlighet att medarbetaren är ärlig med både mående och den aktuella arbetsbelastningen. Då stress är en vanlig effekt av en dålig psykosocial arbetsmiljö har vi tittat på forskning om stressdiskurs relaterat till arbetslivet för att förstå resultatet. Dessutom har teorier kring organisationskultur och maktanalys tagits till hjälp för att förstå hur chefens agerande påverkar medarbetarens psykosociala arbetsmiljö. Stödet från organisationen och särskilt det sociala stödet från chefen var en viktig del i medarbetarnas välmående. Studiens viktigaste slutsats är att chefernas attityd och beteende har en stor betydelse för resultatet av energisamtalen. Genom att vara medveten om sin egen maktposition och genom att anpassa sitt förhållningssätt därefter, kan chefen skapa en öppnare kommunikation med sina medarbetare. Under förutsättning att kommunikationen mellan chef och medarbetare fungerar som tänkt och präglas av förtroende och öppenhet är energisamtal en bra metod för att fånga upp problem med medarbetarens psykosociala arbetsmiljö. / Stress and other unhealthy psychosocial work environments are a major problem in many workplaces today. In order to detect signals of an unhealthy work environment at an early stage, Borås Energi och Miljö introduced something they call energisamtal (energy Conversation), as a work environment initiative, in the fall of 2019. We conducted nine qualitative interviews from a phenomenological perspective, with employees who were included in three test groups for energisamtal. The purpose of the study was to find out whether energisamtal can contribute to a better psychosocial work environment or not. With our research questions in mind, together with the conversation template used in the energy interviews, we created a semi-structured interview guide for our interviews. The result shows that the ability of energisamtal to affect the psychosocial work environment depends on the individual relationship between manager and employees. When there is trust in the relationship between the manager and the employee, there is a greater chance that the employee is honest with both their feeling and the current workload. Since stress is a common effect of a poor psychosocial work environment, we have looked at research on stress discourse related to working life to understand the result. In addition, theories about organizational culture and power analysis have been used to understand how the manager's actions affect the employee's psychosocial work environment. The support from the organization and especially the social support from the manager was an important part of the well-being of the employees. The conclusion we have reached is that the managers have a major impact on the results of the energisamtal and by being aware of their own power position, and thus changing their approach, the manager can create a more open communication with their employees. Through good communication, energisamtal are a good arena for highlighting problems with the employee's psychosocial work environment.

The purpose of this thesis is to compile current research knowledge about the social worker’s psychosocial work environment in social services, focusing on themes as work-related stress, psychological well-being, social support and professional identity. The aim is to discover areas of change or improvement within the work environment in social services. The thesis is answering the following research question: what does research, published within the timeframe of 2017-2020, say about the social worker’s psychosocial work environment considering themes as work-related stress, social support, psychological well-being and professional identity? Two theoretical perspectives are applied to make understanding of the empirical data: cognitive theory with a coping perspective and social constructionism. The method used in this study is a thematic analysis. The purpose of this method is to compile research regarding the social worker’s psychosocial work environment according to different themes. The results of the study show that social workers experience both stress and well-being within their work environment. Stress is caused by high demands, lack of resources and lack of control. Work-related stress affects social workers’ health, professionality and their attitudes towards their job. Psychological well-being is promoted by resources such as social support, quality of work, work experience and client affirmation. Social support is a high valued resource among social workers and is often a reason for staying in social services. The social worker’s professional identity is both individual and shared, and built on solidarity. The results show that professional identity is affected negatively by conflicting demands within social services.

Många organisationer har infört distansarbete för att minska smittspridningen under Covid-19 pandemin. I samband med påtvingat distansarbete har organisationer snabbt fått öka deras kunskap gällande ledarskap, effektiva och hälsosamma virtuella teamsamt digitala hjälpmedel. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ledare har upplevt att arbetet fungerat med den psykosociala arbetsmiljön under det påtvingade distansarbetet under Covid-19. Sju semistrukturerade intervjuer utfördes med ledare från offentlig förvaltning och privat sektor. Materialet analyserades med en induktiv tematisk analys, de teman som framkom var: relation till medarbetarna, kommunikation och stöd, medarbetarnas hälsa samt framtida arbetssituation. Föreliggande studie visade att ledarnas upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön för medarbetarna inte har försämrats under det påtvingade distansarbetet. Dock var resultatet motsägelsefullt då ledarna även upplevt en viss problematik med social kontakt och att det var svårt att fånga upp signaler när det gäller ohälsa bland medarbetarna på distans. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning inom psykosocial arbetsmiljö under distansarbete. / Many organizations have introduced teleworking to reduce the spread of infection during the Covid-19 pandemic. Due to forced teleworking, organizations rapidly needed to increase their knowledge regarding leadership, effective and healthy virtual teams,and digital aids. The purpose of the present study was to investigate leaders' experience of the work with the psychosocial work environment during the forced distance-work during Covid-19. Seven semi-structured interviews were conducted with leaders from public administration and the private sector. The material was analyzed with an inductive thematic analysis, the themes that emerged were relationship to the employees, communication and support, the employees' health, and future work situation. The present study showed that managers' experience of the psychosocial work environment for employees has not deteriorated during the forced distance work. However, the result is contradictory as the leaders also experienced some problems with social contact and that it was difficult to pick up signals when it comes to ill health among employees at a distance. The results are discussed in relation to previous research regarding psychosocial work environment during teleworking.

Syftet är att undersöka pedagogers uppfattning av krishanteringen i förskolan under covid-19 pandemin genom en analys av den psykosociala arbetsmiljön. Mätmetoden skapades av QPSNordic och diskuteras utifrån ett ramfaktorsteoretiskt perspektiv. Frågeställningarna för studien lyder: Hur skattar pedagogerna sin psykosociala arbetsmiljö under denna krishantering? Vilka åtgärder upplever pedagogerna de behöver i den psykosociala arbetsmiljön för att lyckas med krishanteringen, och på vilken teoretisk begreppsnivå är det aktuellt? Finns det skillnader i pedagogers upplevelse av covid-19 pandemi krishantering i förskolan med hänsyn till tidigare forskning om detta fenomen i andra länder? Begreppen arbetsnivå, social- och organisationsnivå samt individnivå i ramfaktorteorin diskuterades med resultatet att pedagogernas psykosociala arbetsmiljö har påverkats mest i den grad av kontroll pedagoger upplever att de har över sitt arbete. Arbetsnivån var negativ, social- och organisationsnivån var positiv och individnivån hade ingen korrelation med den upplevda krishanteringen. Flera tog upp den förändring förskolan har genomgått på grund av pandemin och att de förändrade förutsättningarna innebär att den pedagogiska verksamheten har fått göra restriktioner på plats jämfört med internationellt som stängde ner verksamheterna eller utförde det distans. / The purpose is to investigate educators' perception of crisis management in preschool during the Covid-19 pandemic through an analysis of the psychosocial work environment. The measurement method was created by QPSNordic and is discussed from a frame factor factor theoretical perspective. The questions for the study are: How do educators evaluate their psychosocial work environment during this crisis management? What measures do the educators experience they need in the psychosocial work environment to succeed in crisis management, and at what theoretical level of concept is it relevant? Are there differences in educators' experience of Covid-19 pandemic crisis management in preschool with regard to previous research on this phenomenon in other countries? The concepts of work level, social and organizational level and individual level in the frame factor factor theory were discussed with the result that the educators' psychosocial work environment had mostly been affected to the degree of control educators felt they had over their work. The work level was negative, the social and organizational level was positive, and the individual level had no correlation with the perceived crisis management. Several mentioned the change the preschool had undergone due to the pandemic and that the changed conditions meant that the educational activities have had to make restrictions in place compared to internationally, which closed the activities or performed it remotely.

I en rapport från Konjunkturinstitutet (2010) framkommer att produktivitets-utvecklingen i den svenska byggbranschen stått still sen mitten på 90-talet. Detta samtidigt som övriga näringslivet ökat sin produktivitet kraftigt under samma period. Denna skillnad i produktivitetsutveckling skulle kunna betyda att det finns mycket arbete kvar att göra för en ökad produktivitet i byggbranschen. För att få en högre produktivitet i byggbranschen krävs det att de som utför arbetet har en strävan efter att vara produktiv. Denna strävan påverkas av mjuka faktorer som t.ex. incitament, engagemang och psykosocial arbetsmiljö. Syftet med detta examensarbete är att få insikt i vilka mjuka faktorer som påverkar produktiviteten hos yrkesarbetarna i ett byggprojekt. Studien jämför fyra byggprojekt med olika produktivitetsnivåer genom kvalitativa intervjuer. Detta för att kunna identifiera vilka mjuka faktorer som påverkar produktiviteten positivt. Faktorer som studerats är incitament, motivation, kommunikation, kompetens, engagemang, team samt psykosocial arbetsmiljö. Resultatet visar tydliga skillnader mellan projekt gällande de studerade faktorerna. Slutsatsen är att de studerade faktorerna är viktiga för att nå god produktivitet på byggarbetsplatsen. / In a report from Konjunkturinstitutet (2010) is found that productivity growth in the Swedish construction industry has stood still since the mid 90s. This while the rest of the economy has increased their productivity significantly during the same period. This difference in productivity development could mean that there is much work left to do for increased productivity in the construction industry. To get a higher productivity in the construction industry requires that the person doing the work has an aspiration to be productive. This aspiration is influenced by soft factors such as incentives, commitment, and psychosocial work environment. The aim of this thesis is to gain insight into the soft factors that affect the productivity of skilled workers in a construction project. The study compares four construction projects with different productivity levels through qualitative interviews. This is to identify the soft factors that affect productivity positively. Factors studied include incentives, motivation, communication, competence, commitment, teamwork and psychosocial work environment. The results show clear differences between the projects regarding the studied factors. The conclusion is that the studied factors are important in achieving good productivity at the construction site.