Personalbristen av sjuksköterskor i Sverige har blivit uppmärksammad i media och är en kritisk fråga som har stor påverkan på sjukvården. Trots detta ses yrket som ett kall då omvårdnad av människor är betydelsefullt för sjuksköterskor och är den främsta drivkraften till varför människor väljer detta yrke. Uppfattningen av yrket som målas upp i samhället är ofta i negativa termer vilket inte underlättar hanteringen av personalbristen. Många gånger hänger den mörka bilden av yrket ihop med dålig vård för samhället som konsekvens av bristande psykosocial arbetsmiljö och hög arbetsbelastning. Mindre forskning finns om kombinationen av teorier om kall och arbetsmiljö. Denna uppsats kommer därför undersöka krav-kontroll-stöd-modellen som bakgrund till förståelsen av sjuksköterskors psykosociala arbetsmiljö i relation till kallyrket som teoretisk utgångspunkt. Uppsatsen är gjord med kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att sjuksköterskor trivs med sina arbetsuppgifter då omvårdnad av människor är något de brinner för. Däremot uppstår stressiga situationer och missnöje när sjuksköterskorna är underbemannade och arbetsbelastningen ökar. HR arbetar med personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor och därför kan det perspektivet som bakgrund bidra till att förstå organisationers förutsättningar till arbetsmiljöarbetet och problemet med personalbristen. Det framgår att organisationer måste arbeta förebyggande med arbetsmiljöarbetet och tillgå med tillräckliga resurser och socialt stöd som är avgörande för vårdpersonalens trivsel på arbetsplatsen. Att få medarbetare att vilja stanna kvar inom organisationer är mer värdefullt än att rekrytera nya. / The staff shortage of nurses in Sweden has received attention in the media and is a critical issue that has a major impact on healthcare. Despite this, the profession is seen as a vocation as caring for people is important to nurses and is the main driving force why people choose this profession. The image of the profession that is painted in society is often in negative terms,which does not facilitate the management of the staff shortage. Many times the dark image of the profession is connected to poor care for the society as a consequence of a lack of psychosocial work environment and high workload. Less research exists on the combination of theories of vocational professions and work environment. This essay will therefore examine the demand-control-support model as a background to the understanding of nurses’ psychosocial work environment in relation to the vocational profession. The essay is made with a qualitative approach and semi-structured interviews. The results show that nurses enjoy their duties as caring for others is something they are passionate about. On the other hand, stressful situations and dissatisfaction arise when the nurses are understaffed, and the workload increases. HR works with personnel issues including work environment issues, and therefore that perspective as a background can contribute to the understanding of organizations’ prerequisites for work environment and the problem of staff shortages. It is clear that organizations must work preventively with work environment and have access to sufficient resources and social support, which are crucial for well-being of healthcare personnel in the workplace. Getting employees to want to stay within organizations is more valuable than recruiting new ones.

Kunskap tolkas olika beroende på vilken kunskap individen besitter, mottaglighet för ny kunskap samt grad av motivation. Hur lär sig en grupp individer? Det handlar om att individer besitter samma förutsättningar och delar av lärsituationen. God psykosocial arbetsmiljö handlar om de krav som ställs på individens resurser. Syftet med denna studie var att belysa hur medarbetare med administrativa arbeten på olika arbetsplatser arbetar med hälsofrämjande insatser för att främja kollektivt lärande och en god psykosocial arbetsmiljö. Det insamlade datamaterialet gjordes genom intervjuer av åtta medarbetare på olika arbetsplatser med administrativa arbetsuppgifter. Vid bearbetningen av datamaterialet utgick vi från kvalitativ innehållsanalys, MBE (meningsbärande enheter). Dessa MBE utvecklade koder som omvandlades till kategorier. Kategorier för kollektivt lärande var kollektivt lärande genom kompetens och erfarenhetsutbyte, kollektivt lärande genom aktivitet och kollektivt lärande genom fortbildningar och kurser. För psykosocial arbetsmiljö fick vi kategorier god psykosocial arbetsmiljö genom diskussionstillfälle, god arbetsmiljö genom öppenhet, ytor och god arbetsmiljö genom olika aktiviteter. Tolkning av resultatet utgick ifrån kollektivt lärande, KASAM (känsla av sammanhang) och psykosocial arbetsmiljö. Resultatet visade en positiv inställning och konkreta psykosociala arbetsmiljöinsatser. En förutsättning till att uppfylla en god psykosocial arbetsmiljö är sammanhållningen mellan medarbetare. Med ett gemensamt lärande och inflytande i varandras arbetsuppgifter skapas förutsättningar till framgång inom arbetsmiljö på arbetsplatsen. / Knowledge is interpreted differently depending on what knowledge the individual possesses, receptivity to new knowledge and degree of motivation. How does a group of individuals learn? It is about individuals possessing the same conditions and parts of the learning situation. A good psychosocial work environment is about the demands placed on the individual's resources. The purpose of this study was to shed light on how employees with administrative work in different workplaces work with health-promoting initiatives to promote collective learning and a good psychosocial work environment. The collected data material was made through interviews of eight employees at different workplaces with administrative tasks. When processing the data material, we started from a qualitative content analysis, MBE (meaningful units). These MBEs developed codes that were converted into categories. Categories for collective learning were collective learning through competence and exchange of experience, collective learning through activity and collective learning through continuing education and courses. For psychosocial work environment, we received categories good psychosocial work environment through discussion, good work environment through openness, surfaces and good work environment through various activities. Interpretation of the results was based on collective learning, Sense Of Coherence (SOC) and psychosocial work environment. The results showed a positive attitude and concrete psychosocial work environment initiatives. A prerequisite for fulfilling a good psychosocial work environment is the cohesion between employees. With joint learning and influence in each other's work tasks, conditions are created for success within the work environment in the workplace.

Introduktion: Antalet stressrelaterade sjukdomar ökar i samhället där lärare är den yrkesgrupp som under 2022 rapporterade in flest arbetsrelaterade besvär. Läroväsendet står inför ett paradigmskifte, med den ökade tillgängligheten av generativ AI är den traditionella undervisningen mitt uppe i en förändringsprocess, vilket kan påverka lärarnas arbetssituation och arbetsmiljö. Lärare behöver rätt förutsättningar och kompetensutveckling för att integrera digitala tekniken. De teoretiska ramverken som applicerades var European Framework for the Digital Competence of Educators (DigCompEdu) och krav-kontroll-stödmodellen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur generativ AI påverkade lärarnas psykosociala arbetsmiljö. Metod: En kvalitativ fokusgruppsintervju med en deduktiv ansats och en innehållsanalys med induktiv ansats. Rekrytering av deltagare genomfördes med ett strategiskt urval och snöbollsurval. Totalt genomfördes fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 14 deltagare. Resultat: Resultatet bestod av sex kategorier; Professionellt engagemang, Digitala resurser, Undervisning och lärande, Bedömning och reflektion, Den lärande tar eget ansvar samt Stödja den lärandes digitala kompetens med tillhörande 13 underkategorier, där alla återspeglade studiens syfte. Slutsats: Sammanfattningsvis visar studiens resultat att lärarna är i stort behov av gemensamma riktlinjer och digital kompetensutveckling på arbetsplatsen, eftersom de saknar stöd från arbetsgivare och myndigheter. Lärarna behöver tid och resurser för att lära sig generativ AI, då det kan resultera i tidsvinster och fungera som ett stöd i arbetet och därmed minska arbetsbelastningen. / Introduction: The prevalence of stress-related illnesses is increasing in society, with teachers being the professional group that reported the highest number of work-related issues in 2022. The educational sector is facing a paradigm shift; with the increased availability of generative AI, traditional teaching methods are undergoing a transformation, which may impact teachers' working conditions and work environment. Teachers need appropriate conditions and professional development to integrate digital technology effectively. The theoretical frameworks applied were the European Framework for the Digital Competence of Educators (DigCompEdu) and the demand-control-support model. Aim: The aim of the study was to examine how generative AI affected teachers' psychosocial work environment. Method: A qualitative focus group interview with a deductive approach and content analysis with an inductive approach were employed. Participants were recruited using strategic and snowball sampling methods. A total of four focus group interviews were conducted with 14 participants in total. Results: The results consisted of six categories: Professional Engagement, Digital Resources, Teaching and Learning, Assessment and Reflection, Learner's Self-Responsibility, and Supporting Learners' Digital Competence, along with 13 associated subcategories, all reflecting the study's aim. Conclusion: To summarize, the study's results indicate that teachers are in substantial need of common guidelines and digital professional development in the workplace, as they lack support from employers and authorities. Teachers require time and resources to learn about generative AI, as it can lead to time savings and serve as a support tool in their work, thereby reducing their workload.

Syftet: Syftet med studien är att undersöka hur personer med ledarperspektiv arbetar med att främja hälsan på arbetsplatser för att minska sjukfrånvaron. Detta eftersom det är problem med att sjukfrånvaron i genomsnitt ökar. Forskningsfråga: 1. Vad anser personer som leder och driver hälsofrämjande arbete är utmaningarna med arbetet?2. Vad anser personer som leder och driver hälsofrämjande arbete som är avgörande för arbetet? Metod: En fallstudie har genomförts genom kvalitativ metod, där respondenter som har ledarskapsperspektiv inom hälsofrämjande arbete har medverkat. Slutsats: Studien resulterade i att hälsofrämjande arbete är komplext. Att sjukskrivningarna ökar mer jämfört med vad de sjunker beror på flera komponenter. Det är tid, budget, ansvar och ej arbetsrelaterade orsaker som har en påverkan på hälsofrämjande arbetets resultat. Slutsatsen av denna studie, två steg fram och ett steg tillbaka, beror på att arbetsgivaren arbetar med hälsofrämjande arbete genom olika metoder och resurser, men att utmaningen ligger utanför arbetsgivarens kontroll och ansvar. / Purpose: The purpose of the study is to investigate how people with a leadership perspective work to promote health in workplaces to reduce sickness absence. This is because there is a problem with sickness absence increasing on average. Research questions:1. What do people who manage and run health promotion work consider the challenge of the work?2. What do people who manage and run health promotion work consider essential about the work? Method: A case study has been conducted using a qualitative method, where respondents who have a leadership perspective in health promotion work have participated. Conclusion: The study concluded that health promotion work is complex. The fact that sick leave is increasing more than it is decreasing is due to several components. It is time, budget, responsibility and non-work-related reasons that have an impact on the results of health promotion work. The conclusion of this study, two steps forward and one step back, is due to the fact that the employer works with health promotion through different methods and resources, but that the challenge lies outside the employer's control and responsibility.

There is concern about the indoor environment in aircraft but few stud-ies exist on self-rated health (SRH) and respiratory symptoms among pilots. Occupational and non-occupational risk factors for SRH, respira-tory symptoms and other symptoms among commercial pilots were investigated in this thesis. One cohort study and one prevalence study were performed among pilots in one Scandinavian airline company. Fungal DNA, furry pet allergens and volatile organic compounds of microbial origin (MVOC) were measured on board. Cat (fel d1), dog (Can f1) and horse (Ecu cx) allergens were found in all dust samples and allergen levels were 27-75 times higher in aircraft with textile seats as compared to leather surfaces. The sum of MVOCs in the cabin air was 3.7 times higher than in homes in Uppsala and 2-methyl-1-butanol and 3-methyl-1-butanol concentrations were 15-17 times higher. Asper-gillus/Penicillium DNA and Aspergillus versicolor DNA were more common in aircraft with textile seats. One fifth reported SRH as poor or fair, 62% had fatigue, 46% overweight/obesity and 71% insomnia. Poor or fair SRH was associated with overweight/obesity, lack of exercise, insomnia, low sense of coherence (SOC) and high work demand. Re-covery from work was worse among those with insomnia and low social support at work. Fatigue was more common among young or female pilots and related to insomnia and high work demand. Pilots flying MD80 or Saab 2000 aircraft had less fatigue. Pilots exposed to environmental tobacco (ETS) on board had more eye symptoms and fatigue which were reduced after the ban of smoking (in 1997). Pilots with increased work demand developed more rhinitis, dermal symptoms and fartigue and those with decreased work control developed more eye symptoms. The incidence of doctors’ diagnosed asthma and atopy were 2.4 and 16.6 per 1000 person years, respectively. Pilots changing type of flight got more airway infections. Those reporting decreased work control had a higher incidence of atopy. Risk factors in the home environment included ETS, dampness or mould, window pane condensation in winter and living in houses built after 1975. In conclusion, SRH and respiratory health among pilots are associated with specific occupational and non-occupational risk factors.

Detta examensarbete har utförts hos Projekt AB i Stockholm. Företaget är ett kvalificerat projektledningsföretag som arbetar med alla typer av byggprojekt oberoende av komplexitet och storlek. Företaget grundades 1993 och är idag ett av de ledande projektledningsföretagen i Storstockholm. Bakgrunden till arbetet ärt att företaget har velat kartlägga den psykosociala arbetsmiljö som råder bland projektmedarbetare inom olika projekt i företaget. Målgruppen i denna studie är beställaren, dvs. företagets ledning. Vårt syfte med studien är att ge utökad kunskap och förståelse kring temat psykosocial arbetsmiljö genom att undersöka psykiska och sociala arbetsförhållanden bland olika projektmedarbetare inom olika projekt. Komplexiteten i den psykosociala arbetsmiljön är stor och för att få fram en helhetsbild av den psykiska och sociala arbetsmiljön tänker vi i denna studie fokusera på psykiska arbetskrav, egenkontroll, socialt stöd och konflikter, ledarskap, kommunikation och lärande samt motivation. Vi har valt att göra en studie där vi använder en kvantitativ metod med en enkätundersökning som har skickats till samtliga projektmedlemmar på Projekt AB. I enkäten har vi berört centrala frågor inom området psykosocial arbetsmiljö. Resultatet är en beskrivning av hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs inom Projekt AB. Svaren från undersökningen ger ett samlat underlag för verksamhetens ledning att utveckla sin psykosociala arbetsmiljö inom projektverksamheten på ett gynnsamt sätt, både ur ett medarbetar- och företagsperspektiv. Svaren på enkätstudien visade en hög arbetstillfredsställelse bland projektmedarbetarna. Det framkom i studien att den psykosociala arbetsmiljön på Projekt AB upplevs i stort sett positivt trots att medarbetarna anser att de har mycket att göra. Följande förbättringsområden har identifierats: bättre återkoppling, förbättrat lärande i stort, ökad erfarenhetsöverföring, ökad delaktighet hos projektmedarbetare, minskad arbetstempo och ökad social kontakt. Utifrån resultatet i denna fallstudie kan företaget diskutera möjliga åtgärder och förändringar som skulle kunna bidra till bättre psykosocial arbetsmiljö. Ett formellt forum för erfarenhetsöverföring samt positiv och negativ återkoppling som ges oftare både inom projektgruppen och mellan projektmedarbetare och projektledare anser vi är de viktigaste åtgärderna som företaget bör fokusera på i sina arbetsmiljöarbeten. / This thesis has been performed in a small company in Stockholm called Projekt AB. The company is a qualified project management company that works with all types of construction projects regardless of the complexity and size. The company was founded in 1993 and is today one of the leading project management companies in the Stockholm area.The background of this thesis was the fact that the company wanted to describe the psychosocial work environment from project members´ point of view. The purpose of this study is to provide and increase knowledge and understanding on the theme of psychosocial work environment by examining the psychosocial work environment among members of different projects in Projekt AB. The target group of this thesis is the client i.e. company´s management. The complexity of the psychosocial work environment is great and to obtain an accurate picture of the psychosocial work environment we intend to focus on the mental work demands, social support, conflicts, leadership, communication, self-control, learning, and motivation. We have chosen to write this study with the use of a quantitative approach. We have sent a survey to all project members in Projekt AB. In the questionnaire, we have asked about the key issues linked to the field of the psychosocial work environment. The result of the survey and the analysis of the data are presented in this thesis. The essay describes how the project members experience the psychosocial work environment in Projekt AB. Main outcomes from this thesis will provide an integrated basis for the company´s chiefs to develop their psychosocial work environment in the project activity in a favorable way, from both employee´s and business´ point of view. The result of our case study showed a high level of job satisfaction among project members. The study showed that the project members are quite satisfied with their psychosocial work environment in Projekt AB even thou they at the same time consider that they have too much to do. There is a number of possible areas for improvement, which is better feedback, improved learning in general, increased transfer of experience and involvement of project members, reduced work rate and increased social contacts. Based on the outcome of this case study, the company may discuss possible actions and changes that could contribute to better psychosocial work environment. A formal forum for the transfer of experience and both positive and negative feedback given more frequently both within the project group and between project members and project leader are the most important actions that the company should focus on in their work with the work environment.

No description available.

Hälso- och sjukvården har under 2000-talet genomgått kraftiga organisatoriska förändringar samtidigt som det ställts ökade krav på högkvalitativ vård. Detta påverkar anställdas arbetssituation och kan leda till ökad arbetsbelastning och stress. Forskning visar att en god organisatorisk och social arbetsmiljö bidrar till välbefinnande, trivsel och välmående. Något som får anställda att stanna kvar. Tidigare forskning samt arbetsgivares insatser har i huvudsak fokuserat på risker och negativa faktorer som bidrar till sjukskrivningar. Ett hälsofrämjande perspektiv, där organisationen istället lägger fokus på det som främjar det goda på arbetsplatsen, skapar välbefinnande och främjar organisatorisk och social hållbarhet över tid. Hälsofrämjande arbetsmiljöarbete behöver ske i flera dimensioner där den psykosociala arbetsmiljön är fokus för välbefinnandet. Organisatorisk och social arbetsmiljö kännetecknas av faktorer som till skillnad mot fysisk arbetsmiljö är subjektivt abstrakta och som behöver omfattas av det hälsofrämjande arbetet. Denna studie sammanställer kunskapsläget kring vad som skapar en hälsofrämjande organisatorisk och social arbetsmiljö inom hälso- och sjukvård genom en systematisk litteraturstudie. Studiens huvudfynd visade att organisatoriska förutsättningar tillsammans med resurser som socialt stöd, autonomi, meningsfullhet är nyckelfaktorer till en hälsofrämjande arbetsmiljö. Dessa samverkar och överlappar varandra. De påverkar och påverkas av varandra både enskilt och tillsammans. Detta argumenterar för att det finns många vinster för organisationer att investera i anställdas välbefinnande. Hälsofrämjande organisatoriskt och socialt arbete behöver ske inom organisationen som ram, eftersom det utgör en determinant för anställdas välbefinnande och trivsel. Organisationen behöver stötta individens autonomi och även erbjuda socialt stöd och andra stödjande funktioner. Organisationen behöver också delaktiggöra medarbetare och hjälpa dem att öka sin känsla av meningsfullhet. / During the 2000s, the health service has undergone major organizational changes at the same time as they have faced increased demands for high-quality care. This affects the employees' work situation and can lead to increased workload and stress. Research shows that a good organizational and social work environment contributes to well-being. Something that makes people stay. Previous research and employers' efforts have mostly focused on risks and negative factors that contribute to sick leave. A health-promoting perspective, where the organization focuses on what promotes the good in the workplace, creates well-being and promotes organizational and social sustainability over time. Health-promoting environment work needs to take place in several dimensions where the psychosocial work environment is the focus for well-being. Organizational and social work environment is characterized by factors which, unlike the physical work environment, are subjectively abstract and which need to be included in the health promotion work. This study compiles the state of knowledge about what creates a health-promoting organizational and social work environment in health care, through a systematic literature study. The findings that were made were that Organizational conditions and workplace-related resources such as social support, autonomy, purpose (meaningfulness) are key factors in a health-promoting work environment. These interact and overlap systematically. They affect and are influenced by each other both individually and together. This argues that there are many benefits for organizations in investing in employee well-being. Health-promoting organizational and social work must take place within the organization as it constitutes a determinant of employee well-being and well-being. The organization needs to support the individual's autonomy and also offer social support and other supportive functions. The organization needs to involve employees and help them increase their sense of meaning.

Syftet med studien är att undersöka hur det emotionella arbetet upplevs, hanteras och inverkar på den psykosociala arbetsmiljön i polisarbetet under arbetstid hos två kategorier poliser i yttre tjänst. Den första kategorin är de som har mellan 0–5 års erfarenhet. Den andra kategorin har mer än fem års erfarenhet. Första frågeställningen undersöker hur respektive kategori poliser i yttre tjänst beskriver att de upplever och hanterar det emotionella arbetet i tjänsten. Den andra frågeställningen undersöker i vilken mån individuella egenskaper som surface acting, deep acting och rollspel är viktiga i ett riskfyllt yrke. Studien har utgått ifrån en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats. Urvalet är en blandning av subjektivt urval och snöbollsurval. Empirin inhämtades genom tio semistrukturerade telefonintervjuer. Poliserna hanterar emotioner i arbetet enligt Hochschilds (1983/2012) begrepp surface acting och deep acting. Detta genom att gå in i rollen och anpassa sina känslor utifrån situationen. Kollegialt stöd och mental förberedelse visade sig vara ett vedertaget sätt att hantera känslorna, men även humor. Generellt upplevde poliserna att deras tid i yrket har betydelse för hur de hanterar de emotionella arbetet. Slutligen visar denna studie att upplevda och möjliga konsekvenser av arbetet kan vara obalans i den emotionella dissonansen och avtrubbning. / The purpose of the study is to investigate how the emotional work is experienced, handled and affects the psychosocial work environment in police work during working hours with two categories of police officers in field service. Those between 0-5 years and more than five years of experience. The first question investigates how each category of police officers in field service describe that they experience and handle the emotional work in the service. The second question investigates in what extent are individual characteristics such as surface acting, deep acting and role-playing are important in a risky profession. The study has been based on a qualitative research strategy with an abductive approach. The sample is a mixture of subjective selection and snowball selection. The empirical data was obtained through ten semi-structured telephone interviews. The police handle emotions at work according to Hochschild's (1983/2012) concept of surface acting and deep acting. This by going into the role and adapting their feelings based on the situation. Collegial support and mental preparation proved to be an accepted way of dealing with emotions, but also humour. In general, the police felt that their time in the profession was important for how they handle the emotional work. Finally, this study shows that perceived and possible consequences of the work can be an imbalance in the emotional dissonance and blunting.

I arbetsgrupper som innehåller individer med olika beteenden kan det ibland vara svårt att veta hur ett ledarskap ska bedrivas för att det ska vara tydligt samtidigt som det är effektivt och gynnar verksamheten och dess medarbetare. Ett bra ledarskap ska generera ett medarbetarskap som gör att yrkesarbetarna känner sig delaktiga och därmed engagerar sig mer i arbetsplatsen och medarbetarna.   Rapporten fokuserar på tjänstemän och yrkesarbetare i produktion samt större projekt med en stabil etablering som pågår under en längre period inom arbetsområde bygg på Peab Sverige AB. Studien har genomförts på två orter i Region Södra Norrland, Sollefteå och Östersund där forskningsfrågan har varit att ta reda på hur ett ledarskap ska bedrivas för att främja högt medarbetarskap, god psykosocial arbetsmiljö och effektiv produktion.   Studien har grundat sig i två fallstudier som baseras på en kvalitativ metod i form av sex stycken intervjuer med ett slumpmässigt urval på respektive ort. Intervjuresultatet har sedan transkriberats och analyserats till en utskriven text som fokuserar på sambanden mellan arbetsplatsens ledarskap, medarbetarskap, trivsel samt effektivitet.    I resultatet framkom det att respondenterna önskar ett ledarskap som främjar goda relationer, hög trivsel och effektivitet genom att ledaren är lyhörd, inkluderande samt kan planera och strukturera arbetet på ett bra sätt. Dessa beteenden går att hänföra till de struktur- och relationsorienterade ledarskapsdimensionerna och utesluter därmed den förändringsorienterade dimensionen. I slutsatsen framgår vikten av att tillämpa samtliga av de tre dimensionerna struktur, relation och förändring för att uppnå ett högt medarbetarskap, god psykosocial arbetsmiljö och effektiv produktion. Utifrån slutsatsen har sedan en praktiskt användbar ledarskapsmodell tagits fram för tjänstemän i byggproduktion.    Förslag på fortsatta studier inom ämnet är att göra en bredare undersökning där studien fokuserar på såväl mindre som större byggföretag i hela Sverige för att därmed åstadkomma ett fullt generaliserbart resultat.