Syftet är att undersöka pedagogers uppfattning av krishanteringen i förskolan under covid-19 pandemin genom en analys av den psykosociala arbetsmiljön. Mätmetoden skapades av QPSNordic och diskuteras utifrån ett ramfaktorsteoretiskt perspektiv. Frågeställningarna för studien lyder: Hur skattar pedagogerna sin psykosociala arbetsmiljö under denna krishantering? Vilka åtgärder upplever pedagogerna de behöver i den psykosociala arbetsmiljön för att lyckas med krishanteringen, och på vilken teoretisk begreppsnivå är det aktuellt? Finns det skillnader i pedagogers upplevelse av covid-19 pandemi krishantering i förskolan med hänsyn till tidigare forskning om detta fenomen i andra länder? Begreppen arbetsnivå, social- och organisationsnivå samt individnivå i ramfaktorteorin diskuterades med resultatet att pedagogernas psykosociala arbetsmiljö har påverkats mest i den grad av kontroll pedagoger upplever att de har över sitt arbete. Arbetsnivån var negativ, social- och organisationsnivån var positiv och individnivån hade ingen korrelation med den upplevda krishanteringen. Flera tog upp den förändring förskolan har genomgått på grund av pandemin och att de förändrade förutsättningarna innebär att den pedagogiska verksamheten har fått göra restriktioner på plats jämfört med internationellt som stängde ner verksamheterna eller utförde det distans. / The purpose is to investigate educators' perception of crisis management in preschool during the Covid-19 pandemic through an analysis of the psychosocial work environment. The measurement method was created by QPSNordic and is discussed from a frame factor factor theoretical perspective. The questions for the study are: How do educators evaluate their psychosocial work environment during this crisis management? What measures do the educators experience they need in the psychosocial work environment to succeed in crisis management, and at what theoretical level of concept is it relevant? Are there differences in educators' experience of Covid-19 pandemic crisis management in preschool with regard to previous research on this phenomenon in other countries? The concepts of work level, social and organizational level and individual level in the frame factor factor theory were discussed with the result that the educators' psychosocial work environment had mostly been affected to the degree of control educators felt they had over their work. The work level was negative, the social and organizational level was positive, and the individual level had no correlation with the perceived crisis management. Several mentioned the change the preschool had undergone due to the pandemic and that the changed conditions meant that the educational activities have had to make restrictions in place compared to internationally, which closed the activities or performed it remotely.

I en rapport från Konjunkturinstitutet (2010) framkommer att produktivitets-utvecklingen i den svenska byggbranschen stått still sen mitten på 90-talet. Detta samtidigt som övriga näringslivet ökat sin produktivitet kraftigt under samma period. Denna skillnad i produktivitetsutveckling skulle kunna betyda att det finns mycket arbete kvar att göra för en ökad produktivitet i byggbranschen. För att få en högre produktivitet i byggbranschen krävs det att de som utför arbetet har en strävan efter att vara produktiv. Denna strävan påverkas av mjuka faktorer som t.ex. incitament, engagemang och psykosocial arbetsmiljö. Syftet med detta examensarbete är att få insikt i vilka mjuka faktorer som påverkar produktiviteten hos yrkesarbetarna i ett byggprojekt. Studien jämför fyra byggprojekt med olika produktivitetsnivåer genom kvalitativa intervjuer. Detta för att kunna identifiera vilka mjuka faktorer som påverkar produktiviteten positivt. Faktorer som studerats är incitament, motivation, kommunikation, kompetens, engagemang, team samt psykosocial arbetsmiljö. Resultatet visar tydliga skillnader mellan projekt gällande de studerade faktorerna. Slutsatsen är att de studerade faktorerna är viktiga för att nå god produktivitet på byggarbetsplatsen. / In a report from Konjunkturinstitutet (2010) is found that productivity growth in the Swedish construction industry has stood still since the mid 90s. This while the rest of the economy has increased their productivity significantly during the same period. This difference in productivity development could mean that there is much work left to do for increased productivity in the construction industry. To get a higher productivity in the construction industry requires that the person doing the work has an aspiration to be productive. This aspiration is influenced by soft factors such as incentives, commitment, and psychosocial work environment. The aim of this thesis is to gain insight into the soft factors that affect the productivity of skilled workers in a construction project. The study compares four construction projects with different productivity levels through qualitative interviews. This is to identify the soft factors that affect productivity positively. Factors studied include incentives, motivation, communication, competence, commitment, teamwork and psychosocial work environment. The results show clear differences between the projects regarding the studied factors. The conclusion is that the studied factors are important in achieving good productivity at the construction site.

Purpose: The purpose of the study is to analyze which psychosocial workenvironment factors are crucial for employee health and how managers shouldwork to improve employees´s perception of the psychosocial work environment.  Method: This study is characterized by a deductive approach. The researchmethod used is a qualitative research strategy. The selection was made inaccordance with a targeted selection and the data collection consists ofinterviews.  Conclusion: The study has shown that leadership affects the psychosocial workenvironment in different ways and is a situation based phenomenon that should beadapted to the actual context. The study has identified several specific factors inthe leadership and leadership behaviors that should be fulfilled to accomplish agood psychosocial work environment. / Syfte: Syftet är att undersöka vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som äravgörande för arbetstagares hälsa samt hur chefer bör arbeta för att förbättraarbetstagares upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön Metod: Studien präglas av en deduktiv forskningsansats. Den forskningsmetodsom använts är kvalitativ forskningsstrategi. Urvalet är baserat på ett målinriktaturval och datainsamlingen består av intervjuer.  Slutsats: Studien har visat på att ledarskap påverkar den psykosocialaarbetsmiljön på flera olika sätt och är ett situationsberoende fenomen som böranpassas efter rådande kontext. Studien har dock identifierat specifika faktorer iledarskapet och ledarbeteenden som bör uppfyllas för att uppnå en godpsykosocial arbetsmiljö.

Att arbeta som första linjens chef innebär ett komplext uppdrag där arbetsuppgifterna består av ansvar för personal, budget och arbetsmiljö. I arbetet befinner sig första linjens chefer i en mellanposition där de behöver ta hänsyn till att politiska riktlinjer följs och finnas tillgängliga för medarbetare och kunder. Syftet med studien är att undersöka första linjens chefers psykosociala arbetsmiljö i äldreomsorgen. Studien bygger på kvalitativ metod. Metoden som vi använde oss av var nio semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkter är Rubenowitz modell av psykosocial arbetsmiljö och Karasek och Theorell modell om krav, kontroll och stöd. Resultatets teman är första linjens chef, psykosocial arbetsmiljö, handlingsutrymme samt socialt stöd och meningsfullhet. Temat psykosocial arbetsmiljö har en underrubrik som heter covid-19. Vi har kommit fram till att studiens resultat visar på att respondenterna delar samma uppfattning om att det är viktigt med en god psykosocial arbetsmiljö. / Working as a first-line manager implicates a complex mission where the tasks consist of responsibility for staff, budget and working environment. In their work, first-line managers are in an intermediate position where they need to consider that political guidelines are followed and are available to employees and customers. The purpose of the study is to investigate the psychosocial work environment of first-line managers in elderly care. The study is based on a qualitative method. The method we used was nine semi-structured interviews. The study's theoretical starting points are Rubenowitz's model of psychosocial work environment and Karasek and Theorell's model of requirements, control and support. The themes of the result are first-line manager, psychosocial work environment, margin of action and social support and meaningfulness. The theme psyhosocial work enviroment has a subheading named covid-19. We have concluded the results of the study show that the respondents share the same view; that it is important to have a good psychosocial work environment.

Den psykosociala arbetsmiljön har tydliga kopplingar till medarbetares psykiska hälsa och välbefinnande. Höga krav i arbetet i samband med låg kontroll som att kunna styra sitt arbete och otillräckligt med stöd är bland de främsta indikatorerna på en arbetsmiljö som föregår med stressrelaterade sjukdomar och missnöje bland medarbetare. I människovårdande yrken är stressrelaterade sjukdomar överrepresenterade bland samhällets övriga yrkesgrupper, därför är en studie om hur olika faktorer antingen bidrar till en bättre arbetsmiljö eller inte av relevans för området där medarbetare lider på grund av arbetsförhållandena idag. År 2020 utlöste Covid-19 en pandemi som fick en hel värld att ställa om i spåren av att begränsa virusets framfart. För mig blev pandemin tydlig i en nära kontext av socialtjänstens arbete då jag befann mig på min verksamhetsförlagda praktik i utbildningen. Som en del i ett större program som anordnades av kommunen där jag gjorde min praktik fick jag möjlighet att bekanta mig med flera delar av socialtjänstens verksamhet, såsom Barn- och ungdom, Försörjningsstöd, Missbruk, Funktionsnedsättning och Äldreomsorgen. Varje område hade sitt sätt att organisera arbetet på, men även olika strategier för att ställa om i verksamheterna för att begränsa en smittspridning av Coronaviruset bland både klienter och medarbetare. Denna studie tar avstamp i vad tidigare statistik och forskning visat om arbetsmiljön i människovårdande yrken och den omställning som socialtjänsten genomförde där arbetet till stor del förlades på distans. Min förhoppning är vidare att denna undersökning ska bidra med kunskap om hur distansarbetet har fungerat i relation till arbetsmiljön. Sammanfattningsvis har denna undersökning visat att distansarbetet är önskvärt om än i varierande grad. Majoriteten av socialtjänstens medarbetare vill alltså i viss mån arbeta på distans, vissa mer än andra, men dock inte för att arbetet görs mycket bättre hemifrån alla gånger. Därmed finns det anledning att fördjupa sig mer i orsakerna till att socialarbetare vill arbeta på distans. / The psychosocial work environment has clear links to employees' mental health and well-being. High demands at work in connection with low control to be able to manage their work and insufficient support are among the main indicators of a work environment that precedes stress-related illnesses and dissatisfaction among employees. Stress-related diseases is overrepresented in human service professions among, therefore is a study of how various factors either contribute to a better work environment or not is relevant to the area. In 2020, Covid-19 triggered a pandemic that caused an entire world, societies to change their ways of operating. Companies and institutions had to adapt and change its traditional way of conducting its work in order to best limit the spread of covid-19 infection. For me, the pandemic became clear in a close context of the Social services government work, when I had my internship in education. As part of a larger program organized by the municipality where I did my internship, I had the opportunity to gain insight in several parts of the Social services government work, such as helping Children and Youth, Financially support, Addiction support, Disability and Elderly Care. Each area had its own way of organizing the work, but also different strategies for reorganizing their ways of work to limit the spread of the dangerous virus among both clients and employees. Against the background of what previous statistics and research have shown about the work environment for human care professions and the adjustment that the social services carried out where the work was largely placed at distance from the traditional office work to employees' homes, this study will be an attempt to contribute with knowledge of how telework has worked. In summary, this study has shown that teleworking is desirable, albeit to varying degrees. The majority of social service employees thus want to work remotely to some extent, some more than others, but not because the work is done much better from home all the time. Thus, there is reason to delve more deeply into the reasons why social workers want to work remotely.

Previous research emphasizes the importance of the psychosocial work environment among healthcare professionals and indicates a strong link between perceived poor psychosocial work environment and ill health. Nursing staff's psychosocial work environment is characterized by a high level of stress, which reduces their control at work and leads to work situations that are characterized by tense work. To ensure a good working environment, various laws and regulations are established that employers must ensure that they are complied with. The employer is responsible for creating a safe and stress-free working environment with good working conditions where there is the opportunity for action and control. The Covid -19 pandemic places demands on healthcare in Sweden like never before and has caused changes in work at both individual and organizational level. There are clear indications that the working environment and health have deteriorated during the Covid pandemic, however, the research testifies to a knowledge gap as the problem area is limited with Swedish studies. The purpose of this study is to examine nurses experiences of their psychosocial work environment and health during the Covid-19 pandemic. A qualitative research method has been used. Selection methods are partly goal-oriented selection and partly snowball selection method. Data collection has taken place through semi-structured interviews and a manifest content analysis has applied. The results show that the assistant nurses experience a poor psychosocial work environment during the pandemic, which is characterized by deteriorating working conditions and recovery opportunities, poorer control, increased work-related stress and higher demands. Furthermore, the assistant nurses feel that the managers are lacking in their role and that the assistant nurses lack direct cooperation with their managers. However, the results indicate improved collaboration between colleagues. In addition, the work is driven by the duty to work. In summary, the assistant nurses experience a perceived poor psychosocial work environment and health during the Covid-19 pandemic overall.

Spridningen av Covid-19 har påverkat människor i många avseenden varav ett är i arbetslivet då distansarbete blivit det nya normala för att hålla smittspridningen i schack. Arbetsmiljön har stor påverkan på individens arbetstillfredsställelse och allmänna välmående, där även ledares beteenden kan ha stor inverkan. Dagsaktuella studier visar en generell försämring av anställdas välmående under pandemin. Samtidigt som annan forskning menar att flexibla arbetsarrangemang som distansarbete kan reducera stress och utbrändhet. Revisionsbranschen har länge präglats av stress, utbrändhet, hög arbetsbelastning och konkurrens. Vidare är forskningen kring revisorers välmående begränsad. Därav ämnar detta examensarbete undersöka hur revisorers psykosociala arbetsmiljö påverkas av distansarbete som arbetsform samt vilken betydelse ledarbeteende har för revisorers arbetssituation. Metoden är av kvalitativ karaktär med inslag av kvantitativ genom en enkät med delvis öppna frågor för att kunna hantera ett något större urval med till viss grad djupare svar. Studien tyder på att distansarbete påverkar revisorers psykosociala arbetsmiljö genom flera faktorer såsom bland annat social interaktion, relationer och tydlighet, där personliga preferenser verkar spela en avgörande roll. Trots att många verkar upplevt negativa effekter av arbetsformen tyder resultatet på att flertalet kan tänka sig fortsätta arbeta på distans. Sammantaget visar denna studie att flertalet faktorer kan ha inverkan på revisorers psykosociala arbetsmiljö och att de kan upplevas på olika sätt. Vidare lyfts flertalet uppgifts- och relationsorienterade ledaregenskaper som enligt empirin anses vara relevant att ta i beaktning vid distansarbete. Därigenom tyder studien på att ledares beteenden kan ha påverkan på revisorernas välmående. / As a result of the COVID-19 pandemic, many people now find themselves in a position where they must adapt to a new way of work. As an effort to stop the virus from spreading, many businesses opt to let their employees telework from home. The work environment has a vast impact on individuals' job satisfaction and general wellbeing, which also can be affected by leaders' behavior. Recent studies show a negative trend in general wellbeing amongst teleworkers, while other studies suggest that flexible work arrangements as teleworking can reduce stress and burn-out. The audit industry has a history of struggles with stress, burn-out, high workloads and high competition. The research in this particular field is limited, which is why this paper aim to study how auditors' psychosocial work environment is impacted by telework, as well as what significance leader behavior has for the situation. The method used is of qualitative nature with quantitative elements through a survey with partially open-ended questions, to be able to handle a large number of slightly deeper answers. The study suggests that telework affects the auditors' psychosocial work environment through several factors such as social interaction, relationships, and clarity where it seems that personal preferences play an important role. Although many seem to have experienced negative effects from telework, the study shows that a majority can imagine continuing teleworking. Furthermore, several task- and relationship-oriented leadership qualities are highlighted as relevant to take into consideration in relation to telework. As a result, the study suggests that leader behaviors may affect the auditors' wellbeing. Overall, this study shows that several factors can have an impact on auditors' psychosocial work environment and that they can be experienced in different ways.

Bland undersköterskor inom äldreomsorgen kan arbete utifrån ett hälsofrämjande perspektiv vara att föredra för att kunna minska risken för en dålig psykosocial arbetsmiljö. Tidigare studier visade att motivationen ökade när både trivsel och arbetsglädje fanns på arbetsplatsen.  Syftet med denna studie var att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv undersöka hur undersköterskor inom äldreomsorgen upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Studien hade en kvalitativ ansats med fokusgrupper som metod. Sammanlagt utfördes tre fokusgruppsintervjuer på två olika äldreboenden. Totalt deltog 19 undersköterskor i studien. I analysen framkom tre teman som belyste viktiga aspekter av den psykosociala arbetsmiljön. Dessa kategorier var motivation till arbetet, ett engagerat ledarskap och arbetsglädje. Resultatet visade att studiens deltagare överlag ansåg sig vara nöjda med sin arbetsmiljö. De upplevde en bra gemenskap på arbetet och balans mellan de krav som ställdes på dem och de resurser som fanns att tillgå. Resultatet visade också att ledningen i en arbetsgrupp fick stor betydelse för personalens välbefinnande. Flertalet undersköterskor uppgav även att omvårdnadsarbetet med vårdtagarna var meningsfullt och att motivation fanns för att hjälpa andra människor. Då vården är en arbetsplats som ständigt möts av sparkrav genom hårt pressade budgetar och organisationsförändringar, så behövs mer fokus på undersköterskornas arbetsmiljö. Inför framtida hälsofrämjande interventioner inom äldreomsorgen är det viktigt att öka välbefinnandet hos personalen samt fortsättningsvis finna lösningar för en hållbar vårdkvalité. / Among assistant nurses in the elderly care setting, the health-promoting perspective may be preferable to reduce the risk of a poor psychosocial work environment. Previous studies showed that work motivation increase if both well-being and job satisfaction exist. The aim of this study was to investigate how assistant nurses experience their psychosocial work environment from a health promoting perspective. The study had a qualitative approach with focus group interviews as a method. In total, three focus group interviews were performed with assistant nurses at two different elderly homes. There were 19 participants in the study. The analysis showed three themes that illustrated important aspects of the psychosocial environment. The categories were work motivation, a committed leadership and job satisfaction. The assistants nurses were generally satisfied with their working environment. They described a good fellowship at work and experienced a balance between the demands placed on them and the available resources. The results also showed that the workplace leadership was of great importance for the well-being of the staff. Most assistant nurses considered the nursing work with caretakers meaningful and that it felt motivating to help others. Since their workplaces are constantly being met by saving demands through hard-pressed budgets and organizational changes, a focus on the work environment of assistent nurses is recommended. Prior to future health promotion interventions in the elderly care, it is important to increase the well-being of the staff and to continue to find solutions for a sustainable quality of care.

No description available.

En betydelsefull förutsättning för ett hållbart arbetsliv är den psykosociala arbetsmiljön och dess inverkan på arbetstagarens arbetsengagemang. Syftet med studien var därmed att utifrån Karasek och Theorells krav-, kontroll- och stödmodell undersöka i vilken utsträckning de psykosociala faktorerna (arbetskrav, arbetskontroll samt socialt stöd) predicerar arbetsengagemang, samt vilken påverkan distansarbetet har haft på dessa faktorer. För att besvara syftet utfördes en kvantitativ datainsamling genom en enkätundersökning som skickades ut till ett större företag i Sverige som tillhör handelsbranschen samt via LinkedIn. I studien deltog 109 deltagare där samtliga var över 18 år och hade arbete som huvudsaklig sysselsättning. Mätinstrumenten som användes var UWES-9 och QPS Nordic som var välbeprövade och höll en god validitet. Resultatet från regressionsanalysen och tvåvägs-ANOVAn visade att det förelåg en signifikant relation mellan arbetsengagemang och de psykosociala faktorerna var för sig där arbetskrav hade störst effekt på arbetsengagemang. Det fanns däremot ingen interaktionseffekt på arbetsengagemang mellan arbetskrav och arbetskontroll. Vidare uppvisade resultatet att Covid-19 pandemin ej hade förändrat deltagarnas upplevelse av arbetsengagemang, arbetskrav, arbetskontroll och socialt stöd. Avslutningsvis utföll slutsatsen till att studien kan bidra med ökad förståelse gällande dessa prediktorers enskilda påverkan på arbetsengagemanget. / An important condition for a sustainable working life is the psychosocial work environment and its impact on the employee's work engagement. The aim of the study was therefore to investigate how the psychosocial factors (work demand, control at work and social support), based on Karasek och Theorells demand-, control- and support model, predict work engagement and what impact teleworking has. To answer the purpose, a quantitative data collection was performed through a survey that was sent out to a larger company in retail industry and through LinkedIn. The study involved 109 participants, all of them were over 18 years old and had work as their main occupation. The measuring instruments that were used were UWES-9 and QPS Nordic, which were well-proven and had good validity. The results from the regression analysis and the two-way ANOVA showed that there was a significant relation between work engagement and the psychosocial factors separately, where work demands had the biggest effect on work engagement. However, there was no interaction effect on work engagement between work demand and work control. Furthermore, the results showed that the Covid-19 pandemic had not changed the participants' experience of work engagement, work demand, work control and social support. The conclusion was that the study can contribute to an increased understanding of these predictors' individual impact on work engagement.