Denna studie har undersökt hur enhetschefer inom äldreomsorgen upplever och arbetar för att främja den psykosociala arbetsmiljön hos medarbetarna under en pandemi. Med kvalitativa metoder har studien fördjupat sig i enhetschefernas upplevelser och erfarenheter till att utföra ett hållbart och strukturerat arbetsmiljöarbete och därmed ökat kunskapen om hur enhetschefernas verklighet ser ut och har sett ut under de påfrestningar som Covid-19 har medfört inom äldreomsorgen. Studiens empiri baseras på semistrukturerade intervjuer som har utförts med åtta kvinnliga enhetschefer från olika kommuner i södra till sydvästra Sverige. Studien har utvärderats med en tematisk analys och med en abduktiv ansats tolkar vi att Krav-Kontroll-Stödmodellen och KASAM återspeglar studiens empiri. Resultatet påvisar att enhetscheferna upplever att medarbetarna har haft en tuff arbetsmiljö i början av Covid-19 orsakat av hård arbetsbelastning, obegriplig information som bidragit till ständiga organisationsförändringar i hur deras sociala relationer kollegialt har kunnat fungera. Enhetschefernas ledarskap har påverkats av pandemin där de behövt finna nya strategier för att bemöta denna tuffa arbetsmiljö för sina medarbetare där tydlig kommunikation och närvaro har varit viktiga aspekter för att lyckas med en främjande arbetsmiljö under pandemin. / This study has examined how unit managers in elderlycare experience and work topromote the psychosocial work environment of employeesduring a pandemic. Withqualitative methods, the study has deepened the unitmanagers experiences andexperiences to perform a sustainable and structuredwork environment work and therebyincreased knowledge of what the unit managers realitylooks like and has looked likeunder the strains that Covid-19 has resulted in elderlycare. The empirical study is basedon semi-structured interviews that have been conductedwith eight female unit managersfrom different municipalities in southern to southwestSweden. The study has beenevaluated with a thematic analysis and with an abductiveapproach, it can be experiencedafter commuting between the result and theory thatthe Requirement-Control-Supportmodel and KASAM reflect the empirical study. The resultsshow that the unit managersfeel that the employees had a tough work environmentat the beginning of Covid-19caused by hard workload, incomprehensible informationthat contributed to constantorganizational changes in how their social relationscould function collegially. The unitmanagers leadership has been affected by the pandemicwhere they had to find newstrategies to respond to this tough work environmentfor their employees where clearcommunication and attendance have been important aspectsto succeed in a promotingwork environment during the pandemic.

Syftet med studien var att undersöka hur distansarbetare upplever förändringar i den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön under covid-19-pandemin, med ett särskilt fokus på förändringar i balansen mellan arbetsliv och privatliv. Studien är baserad på kvalitativ metod. Datamaterialet samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer och analyserades via en induktiv tematisk analys som resulterade i tre huvudteman och två till tre underteman. Resultatet visade att respondenterna upplevde förändringar i både den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön och att distansarbetet bidragit till mindre vardagsstress och högre flexibilitet. Respondenterna hade däremot svårt med gränsdragningen mellan arbetslivet och privatlivet och de saknade den sociala interaktionen med arbetskollegorna. Respondenterna upplevde även att de blivit mer stillasittande och att de hade bristfällig ergonomisk arbetsutrustning. Det framkom även en tydlig brist på riktlinjer, utbildningar och utvärderingar gällande arbetsmiljön och balansen mellan arbetsliv och privatliv. Vidare önskar respondenterna en kombination av distansarbete och att arbeta fysiskt på arbetsplatsen i framtiden. / The purpose of the present study was to examine how teleworkers experience changes in the physical and psychosocial work environment during the covid-19 pandemic, with a special focus on changes in Work-Life Balance. The study is based on a qualitative method. Eight semi-structured interviews were analyzed by inductive thematic analysis, which resulted in three main themes and two to three sub-themes. The results indicated that the respondents experienced changes in both the physical and psychosocial work environment and the telework has contributed to reduced everyday stress and greater flexibility. However the respondents experienced difficulty with drawing the line between work and private life and a realization of the importance of social interaction with work colleagues. They experienced increased sedentary and inadequate work equipment. There was also a clear deficiency of guidelines, training and knowledge regarding physical and psychosocial work environment, as well as balance between work and private life. In the future the respondents wish to have a combination of telework and physical work at the workplace.

Problem: Det ställs allt högre krav på vårdpersonal och sjukfrånvaron är hög bland undersköterskor. Inom vård och omsorg förkommer psykosociala arbetsbelastningar. Detta har väckt intresse att undersöka undersköterskors psykosociala arbetsmiljö. Syfte: Denna studie undersöker om yrkeslivserfarenhet har en påverkan på de psykosociala faktorerna meningsfullhet och socialt stöd för undersköterskor inom hemtjänsten. Teori: Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån Herzbergs hygien- och motivationsteori, kravkontroll-stödmodellen samt känsla av sammanhang (KASAM). Metod: Studien utgick från en kvantitativ metodologi. Urvalsmetoden var ett bekvämlighetsurval och bestod av undersköterskor som arbetade i tre kommuner (Skövde, Skara & Tibro). Totalt besvarade 71 respondenter enkätundersökningen. För att analysera data genomfördes två regressionsanalyser. Resultat: Resultatet kunde inte påvisa att den beroende variabeln yrkeslivserfarenhet påverkar de två oberoende variablerna meningsfullhet och socialt stöd. I analysen kontrollerades också effekterna av kön, ålder och kommun. Det är intressant att notera att faktorerna kön och kommun undersköterskorna arbetade i påverkar (p <0,05) socialt stöd. / Problem: There are increasingly high demands on nursing staff and sickness absence is high among assistant nurses. In care and socialcare, psychosocial workloads occur. This has sparked interest in investigating the psychosocial work environment of assistant nurses. Purpose: This study investigates whether professional experience has an impact on the psychosocial factors, meaningfulness and social support for assistant nurses in home care. Theory: The study's theoretical framework is based on Herzberg's hygiene and motivation theory, the demand-control-support model and sense of coherense (KASAM). Method: The study was based on a quantitative methodology. The study's selection method was based on convenience sampling. The sample consisted of assistant nurses who worked in three municipalities (Skövde, Skara & Tibro). A total of 71 respondents answered the survey. To analyze the data, two regression analyzes were carried out. Results: The result could not demonstrate that the dependent variable professional experience affects the two independent variables meaningfulness and social support. The analysis also checked the effects of gender, age and municipality. It is interesting to note that the factors gender and municipality the assistant nurses worked in affect (p <0.05) social support.

Syftet med studien var att undersöka hur HR-anställda inom privat sektor upplevde den psykosociala arbetsmiljön och arbetsrelaterad stress. Studien genomfördes med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades åtta HRanställda. Den insamlade datan transkriberades och analyserades med hjälp av Braun och Clarkes (2013) sexstegsmodell för tematisk analys. Sedan bildades teman till resultatet samt underteman. De huvudteman som framkom var psykosocialt arbetsklimat, upplevd psykosocial arbetsmiljö, gränsdragning mellan privat- och arbetsliv samt upplevd arbetsrelaterad stress. Resultatet visade att respondenterna generellt upplevde en låg arbetsrelaterad stress, dock var stressen mer kopplat till privatlivet och livspusslet. Merparten av respondenterna upplevde överlag en god psykosocial arbetsmiljö med en familjär och värnande kultur. Respondenterna upplevde även att de hade rimliga krav och kontroll över sina arbetsuppgifter, och samtidigt upplevde socialt stöd från både chef, kollegor samt familj. / The aim of this qualitative study was to examine how Human resources employees in the private sector perceived their psychosocial work environment and work-related stress. The method used was based on qualitative semistructured interviews, with a total of eight Human resources employees. The gathered data was analyzed through Braun and Clarke’s (2013) model for thematic analysis. The data from the interviews was transcribed and themes were created as a result. Four main categories were found; psycosocial work climate, perceived psychosocial work environment, blurred work-life boundaries and perceived work-related stress. The results from the study showed that the respondents experienced overall low work-related stress but the stress was more connected to their private-life. The majority of the respondents experienced a good psychosocial work environment. The result also showed that the respondents experienced reasonable demands and a high control over their work-tasks, and at the same time experienced social support from both manager, colleges and family.

Purpose: The purpose of this study is to gain an increased understanding of how emotional work affects the psychosocial work environment within Socialförvaltningen’s child and adolescent care. The aim is also to identify the measures taken to promote a good psychosocial work environment. Method: This study deals with the phenomenon of emotional work and its impact on the psychosocial work environment of child and adolescent care. The starting point of this study is thus qualitative with an abductive research approach. Furthermore, the study has applied a cross-sectional design where the data collection of semi-structured interviews has been used. Conclusion: The results of this study shows that emotional work greatly affects the psychosocial work environment. This study has highlighted various factors that interact with emotional work, which then characterize what efforts are already being taken, and should be taken to promote a good psychosocial work environment. Based on this, we can conclude that the psychosocial work environment is a particularly important part of emotional work, if it is not promoted or maintained, it can instead lead to ill health for the employees.

Middle managers have a complex task where it is important to achieve results while at the same time being there for their employees. To succeed in this, a good structure in the work and the right type of support from both management and employees are required. This study aims to investigate how middle managers experience the support that the respective companies provide and how the experiences can be understood based on the JDCS model. Ten semi-structured interviews were conducted with middle managers at two different businesses. The interviews were transcribed orthographically and then analyzed thematically. The results showed that the support function is central when it comes to handling the high demands that are made, as well as how management forums can contribute to increasing community and collegial support among middle managers. The conclusion that could be drawn was that in order to avoid burdensome work and increase satisfaction, a comprehensive support function is required.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att redogöra för rektorers arbete med att förebygga psykisk ohälsa bland deras lärare. Metod: Studien utgår från en deduktiv forskningsansats där en kvalitativ forskningsmetod har tillämpats. Slutsats: Studien har visat att rektorerna har ett brett perspektiv på hälsa och är medvetna om att en god psykisk hälsa hos lärare är avgörande för en framgångsrik skolmiljö. Rektorerna inför således många olika insatser samt gör anpassningar utifrån deras verksamhet samt de anställdas behov. / Purpose: The purpose of the essay is to depict principals' work in preventing mental health issues among their teachers. Method: The study is based on a deductive research approach where a qualitative research method has been applied. Conclusion: The study has shown that the principals have a broad perspective on health and are aware that a good mental health among teachers is crucial for a successful school environment. The principals are thus introducing many different initiatives and make adjustments based on their workplace and the needs of the employees.

Covid-19 pandemins konsekvenser har varit många och i början av 2020 gick Folkhälsomyndigheten ut med rekommendationen att alla som kan ska arbeta hemifrån för att minska smittspridningen (Folkhälsomyndigheten 2021). Syftet med vår studie är att undersöka om den psykosociala arbetsmiljön kopplat till krav, kontroll och socialt stöd har förändrats för kontorsanställda i Sverige till följd av påtvingat distansarbete under Covid-19-pandemin och ifall dessa faktorer påverkat deras vilja att fortsätta arbeta hemifrån.  Den teoretiska referensramen beskriver inledningsvis vad arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö innebär innan distansarbete och dess fördelar samt nackdelar presenteras närmare.  Studien baseras på tre teorier och modeller som på många sätt kan förklaras och förstås på liknande sätt utifrån olika definitioner och infallsvinklar. Vi har använt oss av en kvantitativ metod och en webbaserad enkät skickades ut via sociala medier som gav oss 108 svar. En analys gjordes med hjälp av korstabeller där bivariata samband mellan krav, kontroll och socialt stöd och individens vilja att fortsätta arbeta hemifrån analyserades.  Studien visade att den psykosociala arbetsmiljön kopplat till krav, kontroll och socialt stöd har förändrats mer eller mindre under Covid-19-pandemin. De flesta upplevde förbättringar när det gäller krav och blandade erfarenheter angående kontroll men det sociala stödet har blivit sämre enligt majoriteten av respondenterna. Studien visade att dessa faktorer påverkar kontorsanställdas vilja att fortsätta arbeta hemifrån till en viss del. Oavsett hur upplevelsen var vill de flesta fortsätta arbeta hemifrån på deltid i framtiden. / The purpose of this study was to investigate if the psychosocial work environment regarding demand, control and social support has changed for the white-collar workers as a result of forced teleworking during the Covid-19 pandemic and if these factors affect the white-collar workers willingness to continue teleworking. A quantitative method was used and a questionnaire was sent out through social media which gave us 108 answers. An analysis was performed with the help of cross-tabulations where bivariate connections between requirements, control and social support and the individual's willingness to continue working from home were analyzed. The study showed that the psychosocial work environment regarding demand, control and social support has changed more or less during the Covid-19 pandemic. Most of the white-collar workers experienced improvement when it comes to demands and mixed experiences about control but the social support has gotten worse according to the majority of the white-collar workers. The study showed that these factors are affecting the white-collar workers' willingness to continue teleworking. No matter how the experience was, most of the white-collar workers still wish to continue teleworking in the future.

Ledarskap och psykosocial arbetsmiljö inom socialtjänstens barnavård - en kunskapsöversikt  Leadership and psychosocial work environment in child welfare services - a scoping review  Social workers in social services and especially in childcare have for many years been a vulnerable professional group with high staff turnover and a heavy workload. There have long been reports of increased sick leave, retention, burnout, and stress related ill health. This due to work related issues that does not seem to decrease, despite the awareness of the nature and complexity of the job. In the study, the focus has been on investigating which management, leadership and supervisor characteristics that are described in the literature impact and their impact on the working environment. A further aim of the study was to investigate potential knowledge gaps in research of leadership characteristics and their potential effect on the working environment. The results have been interpreted based on the Job Demand-Resource model, the Effort- Reward model and the Managerial Grid model. The results show that the leader's characteristics are important for social workers' health and work environment. Several factors are described to play a considerable role in why social workers choose to stay or leave their workplace. A present accessible, responsive, manager and supervisor who listens, was pictured as positively enhance health in the workplace. Personal-oriented characteristics of managers, leaders and supervisors were found to increase social workers' intention to stay at the workplace.

Syftet med studien var att beskriva socialsekreterares upplevelse av sin arbetssituation i förhållande till möjligheter och utmaningar i arbetet. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer som sedan presenterades utifrån en tematisk analys. Resultaten visade att socialsekreterares arbetssituation påverkas av flera faktorer som ömsesidigt påverkar varandra och av denna anledning uppstod svårigheter att upprätta tydliga skiljelinjer mellan temana. Ett viktigt resultat var att uppfattningen av arbetsbelastningen inte endast bör mätas i kvantitativa mått, utan att även aspekter som ärendets komplexitet påverkar hur arbetsbelastningen uppfattas. Ett annat fynd var betydelsen av socialt stöd från kollegor. Resultatet visar att detta lyfts fram som den viktigaste stödformen för upplevelsen av trivsel och välbefinnande i arbetet, men att höga nivåer av stöd inte kan kompensera för en ohållbar arbetssituation. Vidare finns det flera skäl att fortsätta arbetsmiljöarbetet på socialtjänsten, inte bara för att förbättra socialsekreterares arbetssituation och välbefinnande, utan även för att en osund arbetssituation medför konsekvenser för såväl klienter som för organisationen i helhet. / The aim of this study was to describe social workers' experience of their work situation in relation to opportunities and challenges in their work. Data were collected through semi-structured interviews which were then analyzed based on a thematic analysis. The results showed that the work situation of social workers is affected by several factors that mutually affect each other and for this reason, difficulties arose in establishing distinct dividing lines between the themes. A significant finding was that the perception of the workload cannot only be measured in quantitative measures, but that aspects such as the complexity of the case affect how the workload is perceived. Another key finding was the importance of peer social support. The result shows that this is highlighted as the most important form of support for comfort and well-being at work, however, high levels of support cannot replace a sustainable work environment. Furthermore, there are several reasons to continue improving the working environment at social services, not only to improve social workers' work situation and well-being, but also because it has negative consequences for both clients and the organization as a whole.