Background: In Sweden, approximately 800 young adults between 16-30 years of age are affected by a cancer disease. Studies has shown that this is not only the medical treatment that affects how patients live with their cancer, but also how their psychological health are affected. When a young adult gets a cancer diagnosis can thoughts about the disease, death, changed body image, loss of fertility etcetera be particularly disturbing and anxiety evoking. To achieve good health and quality of life, care and good relations between patient and nurses are important. Aim: The aim of the literature study was to: 1) Examine young adults experiences of a cancer disease, 2) Experienced need of support from healthcare professionals and 3) Experiences of psychosocial support from nurses during and after treatment. Method: A literature study where qualitative articles were searched through the database Pubmed. 10 original articles out of a total of 27 articles were included because they met the inclusion criteria and were either medium or high quality. Results: The analysis revealed nine themes based on the three questions; attitudes and emotional reactions related to the disease, changed perception of identity, positive aspects of the disease, post-treatment reactions, support from family and friends, support and adaptation within health care, informative support, personal and emotional support and participation and trust. The need for information from healthcare professionals was particularly prominent, especially on the topics of sexuality and fertility. The importance of obtaining information in a manner that is easy to understand was highlighted. The majority of young adults experienced positive support from nurses which made them gain confidence, trust and joy. Conclusion: Young adults have an increased need for continuous information and guidance during and after treatment. Nurses need to be better at communicating, which would contribute to increased understanding and provide security for the patient in order to feel better mentally. Nurses have an important role in providing advice and information in areas which the patient lack knowledge in.

Bakgrund: Tonåringar och unga vuxna (15–39 år) som insjuknar i cancer möts av emotionella, fysiska och sociala utmaningar. Utöver rädsla för cancersjukdomen kan utbildning och jobb samt den ekonomiska situationen oroa. Forskning visar att tonåringar och unga vuxna med cancersjukdom har högre förekomst och större risk för psykosociala besvär än personer utan cancer i samma ålder och äldre patienter med cancersjukdom. Syfte: Att sammanställa litteratur om de psykosociala behov som tonåringar och unga vuxna med cancer har. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med fokus på kvalitativa studier och studier med mixad metod. Femton artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier med tillhörande subkategorier: Önskan att upprätthålla ett vanligt liv, Utmanande känslor och tankar, Socialt stöd och Oro för framtiden. Ett flertal psykosociala behov och utmaningar beskrevs vilka omfattade social isolering, fertilitetsoro, oro för jobb/utbildning och ekonomisk situation. I de analyserade artiklarna beskrevs ett behov av att få ha en vanlig vardag och bli behandlad som tidigare, men att de återigen blivit beroende av sina föräldrar. Det psykosociala stödet från familj, partner, vänner och hälso- och sjukvården beskrevs variera i omfattning och utförande. I flera av studierna beskrevs en önskan av att träffa andra i samma situation, att man kände sig malplacerad i cancervården och önskade mer åldersanpassad information. Slutsats: Tonåringar och unga vuxna är en speciell patientgrupp som skiljer sig från de typiska cancerpatienterna. I denna litteraturöversikt omfattande 15 kvalitativa studier framkommer otillfredsställda psykosociala behov hos unga personer med cancer. För att bättre möta den här gruppens psykosociala behov skulle ett arbetssätt utifrån den modell House beskriver kunna utformas, det vill säga genom att ta hänsyn till deras behov av emotionellt, bekräftande, informativt och instrumentellt stöd. / Background: Adolescents and young adults (15–39 years) who develop cancer face emotional, physical and social challenges. In addition to fear of the cancer disease, education and work as well as the financial situation can cause concern. Research shows that adolescents and young adults with cancer have a higher incidence and greater risk of psychosocial problems than people without cancer of the same age and older patients with cancer. Aim: To compile literature on the psychosocial needs of adolescents and young adults with cancer. Method: A general literature study was conducted with a focus on qualitative studies and mixed method studies. Fifteen articles were quality reviewed and analyzed using content analysis. Results: The content analysis resulted in four categories with associated subcategories: The desire to maintain an ordinary life, Challenging feelings and thoughts, Social support and Worry about the future. A number of psychosocial needs and challenges were described, which included social isolation, fertility concerns, concerns about work/education and financial situation. In the analyzed articles, a need to have a normal everyday life and to be treated as before was described, but that they once again became dependent on their parents. The psychosocial support from family, partner, friends and health care was described as varying in scope and execution. In several of the studies, a desire to meet others in the same situation was described, that they felt out of place in cancer care and wanted more age-appropriate information. Conclusion: Adolescents and young adults are a special patient group that differs from the typical cancer patients. In this literature review comprising 15 qualitative studies, unsatisfied psychosocial needs of young people with cancer emerge. In order to better meet the psychosocial needs of this group, a working method based on the model described by House could be designed, that is, by taking into account their need for emotional, affirmative, informative and instrumental support.

Bakgrund: Definitionen av hjärtinfarkt kategoriseras som en ST-höjningsinfarkt eller icke-ST-höjningsinfarkt och risken för att drabbas ökar med högre ålder. Några av riskfaktorerna är rökning, stress och diabetes. Att drabbas av en hjärtinfarkt kan utlösa en krisreaktion och leda till negativa känslor. Trots de fysiska komponenterna innefattar de även psykologiska aspekter att vårda. En hjärtinfarkt innebär att livsstilsförändringar behöver implementeras och där har den grundutbildade sjuksköterskan en viktig uppgift i att ge psykosocialt stöd. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av psykosocialt stöd efter genomgången hjärtinfarkt. Metod: Denna litteraturstudie utgår från 13 artiklar med kvalitativ ansats och har kvalitetsgranskats enligt SBU:s granskningsmall. De använda databaserna är CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultat: Från dataanalysen framkom 2 huvudkategorier: ”Relationellt psykosocialt stöd” och ”Strukturellt psykosocialt stöd”. I dessa huvudkategorier bildades det sammanlagt 6 subkategorier som presenteras i litteraturstudiens resultat. Slutsats: Litteraturstudiens slutsats presenterar både positiva och negativa erfarenheter av det psykosociala stödet. Olika hinder och barriärer identifierades och sjuksköterskan har en central roll i att tillgodose omvårdnadsbehoven som i sin tur påverkar det psykosociala stödet. Ifall omvårdnadsbehoven inte blir tillgodosedda av sjuksköterskan leder det till en stor brist inom vården. Vilket visar på att ett förbättringsarbete behövs i form av adekvat utbildning och vidare forskning. / Background: The definition of a myocardial infarction categorizes as a STEMI or a NSTEMI and the risk for affliction increases with high age. A few of the risk factors is smoking, stress and diabetes. To suffer of a myocardial infarction can trigger a crisis reaction and lead to negative emotions. Despite the physical components it also involves the care of the psychological aspects. A myocardial infarction implies that lifestyle changes needs to be implemented and the nurses has an important task for giving psychosocial support. Aim: The aim of this literature study was to highlight patient’s experiences of psychosocial support after a myocardial infarction. Method: This literature study originates from 13 articles with a qualitative design and has been qualitative reviewed according to SBU: s review template. The used databases are CINALH, PubMed and PsycInfo.  Results: From the data analysis 2 main categories emerged: “Relational psychosocial support” and “Structural psychosocial support”. In these main categories a total of 6 subcategories was formed and presented in the literature study’s result. Conclusions: The result of the literature study presents both positive and negative experiences of the psychosocial support. Different obstacles and barriers were identified, and the nurse has a central role to accommodate the care which in turn affects the psychosocial support. If the care is not accommodated by the nurse it leads to a major lack within health care. This shows that improvement work is needed in terms of adequate education and further research.

<p>Att vårda en närstående person med demens innebär en stor börda för anhörigvårdaren vilket kan resultera i psykisk ohälsa. Stöd är en viktig del för att minska bördan. Syftet med studien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa anhörigas upplevelse av psykosocial börda och psykosocialt stöd vid vård av en person med demens i hemmet. Studien var en systematisk litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att anhöriga som vårdar en person med demens upplevde en psykisk och fysisk börda. Den tyngsta psykiska bördan uppgavs vara brist på egen tid och att känna sig isolerad från omvärlden. Anhörigvårdarens individuella uppfattning om sig själv och förhållandet till personen med demens påverkade bördan. Informellt socialt stöd visade sig viktigt och minskade risken för depression. Det framkom att socialt stöd och stödgrupper var betydelsefullt för den anhörige. De anhöriga kände att de inte fick det stöd som behövdes från hälso- och sjukvårdpersonal. Därför behövs mer kunskap hos formella vårdgivare för att kunna möta behovet av stöd för anhöriga till en person med demens. Ökad kunskap och förståelse om psykosocial börda ger sjuksköterskan större förutsättningar att kunna ge anhörigvårdaren ett adekvat stöd. Ytterligare forskning krävs för att utvärdera sjuksköterskans roll som psykosocialt stöd.</p>

Att vårda en närstående person med demens innebär en stor börda för anhörigvårdaren vilket kan resultera i psykisk ohälsa. Stöd är en viktig del för att minska bördan. Syftet med studien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa anhörigas upplevelse av psykosocial börda och psykosocialt stöd vid vård av en person med demens i hemmet. Studien var en systematisk litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att anhöriga som vårdar en person med demens upplevde en psykisk och fysisk börda. Den tyngsta psykiska bördan uppgavs vara brist på egen tid och att känna sig isolerad från omvärlden. Anhörigvårdarens individuella uppfattning om sig själv och förhållandet till personen med demens påverkade bördan. Informellt socialt stöd visade sig viktigt och minskade risken för depression. Det framkom att socialt stöd och stödgrupper var betydelsefullt för den anhörige. De anhöriga kände att de inte fick det stöd som behövdes från hälso- och sjukvårdpersonal. Därför behövs mer kunskap hos formella vårdgivare för att kunna möta behovet av stöd för anhöriga till en person med demens. Ökad kunskap och förståelse om psykosocial börda ger sjuksköterskan större förutsättningar att kunna ge anhörigvårdaren ett adekvat stöd. Ytterligare forskning krävs för att utvärdera sjuksköterskans roll som psykosocialt stöd.

Introduktion: Barnmorskan uppmanar rutinmässigt gravida kvinnor att avstå från alkohol men diskuterar inte den blivande pappans alkoholvanor. Inskrivningen på MVC ger en unik möjlighet både för den gravida kvinnan och den blivande pappan att reflektera kring alkoholvanor under graviditeten, inför föräldraskapet och alkoholproblem inom släkten. Syfte: Att undersöka om samtal med båda de blivande föräldrarna leder till reducerad alkoholkonsumtion under graviditet och om psykosocialt stöd från främst blivande pappan har betydelse för valet av alkoholfri graviditet och om han får motsvarande stöd av henne till minskat drickande. Metod: Kvasiexperimentell studie inom ordinarie MVC-verksamhet. I interventionsgruppen deltog 238 par. I två olika kontrollgrupper deltog tillsammans 413 par. Muntlig och skriftlig information i interventionsgruppen gavs före inskrivning på MVC och båda parterna fyllde i frågeformulär vid inskrivningen. Paret fick vidare tillfälle att reflektera kring sina alkoholvanor, attityder till alkohol inför föräldraskapet samt hur det i vissa fall varit att växa upp med alkoholism. I kontrollgrupperna fortsatte barnmorskan med ordinarie alkoholinformation. Interventionsgruppen och första kontrollgruppen fyllde i förmätningsinstrument efter inskrivningen och eftermätningsinstrument i graviditetsvecka 33. Andra kontrollgruppen deltog enbart med eftermätningsinstrument. Resultat och slutsatser: De flesta blivande föräldrarna använde alkohol året före graviditeten men de flesta kvinnor slutade att dricka alkohol vid graviditetsbeskedet. De flesta blivande pappor fortsatte dricka under graviditet men många minskade sin konsumtion. Ungefär 25% av männen drack för avstressning och lika många berusningsdrack. Få män (2-3%) hade någon gång oroat sig för kvinnans drickande men 12% kvinnor hade någon gång oroat sig för mannens drickande. Blivande pappor får mindre stöd än gravida kvinnor till minskat drickande. I 6-13% av svaren uppgavs en alkoholiserad förälder och i 64-68% av svaren uppgavs frånvaro av alkoholism i familjen/släkten. Skillnaderna mellan grupperna var genomgående små. Dock ansåg man i interventionsgruppen i högre grad att MVC givit den viktigaste informationen om alkohol samt upplevde i högre grad stöd från varandra än i kontrollgrupperna / Introduction:In Sweden, midwives as a routine encourage pregnant women to refrain from alcohol use but theydo not discuss the habits of the father. The registration at the ACC provides a unique opportunity for both the mother and the father to reflect over alcohol habits during pregnancy and parenthood and possible alcohol problems among relatives. Purpose: The objective was to study if conversationswith both parents-to-be leads to reduced consumption of alcohol during the pregnancy and if psychosocial support primarily from the father is of importance for the mother ́s choice of pregnancy without alcohol and if the father receives corresponding support to decrease drinking. Method: The study was quasi-experimental within regular ACC-activities. The intervention group comprised of 238 couples. Two control groups with together 413 couples participated. The intervention group received written and oral information before registration and the couple filled questionnaires at registration. The couples were given opportunity to reflect about their habits and attitudes concerning alcohol in pregnancy and parenthood. They were also encouraged to think about how it in some cases was to be brought up with alcoholism. In the control groups, the midwife conducted a routine alcoholinformation. The intervention group and the first control group filled premeasuring after registration and filled postmeasuring in pregnancy week 33. The second control group only filled postmeasuring in pregnancy week 33. Results and conclusions:Most parents-to-be, used alcohol the year before the pregnancybut the majority of the women stopped when they got to know they were pregnant. Most fathers-to-be continued drinking but many of them reduced their consumption. One quarter drank for relaxation and about as many drank to become drunk. Few men (2-3%) did ever worry about the alcoholconsumption of the women but 12% of the women did ever worry about the alcohol consumption of the men. Fathers-to-be receive less support for reduced drinking than the pregnant women. In 6-13% of all answers there is a notion of alcohol problems among own father or mother and 64-68% of all answers stated absence of alcoholismamong relatives. The differences between groups were generally small. However, the persons in the intervention group reported that they thought ACC to give the most important information about alcohol. They also perceived that theyto a higher extent got support from each other more often than in the control groups / <p>ISBN 91-7997-113-X</p>

Varje år insjuknar 20 000-25 000 personer i kognitiv sjukdom i Sverige, och för närvarande lever 130 000-150 000 med dessa sjukdomar. Personer med kognitiv sjukdom kan ha komplexa behov varför insatserna behöver vara individanpassade med en helhetssyn på personen med kognitiv sjukdom. Tjänsterna inom vården kan vara otydliga och svåra att få tillgång till. Personer med kognitiv sjukdom löper en högre risk för att inte få den vård de behöver. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av stöd från hälso- och sjukvården till äldre personer med kognitiv sjukdom i samband med diagnos. Metod: En allmän litteraturöversikt med systematisk metod. Databassökningen i databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo genererade 12 artiklar som besvarade arbetets syfte. Även manuell sökning utfördes, vilket genererade tre artiklar. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativ, kvantitativ ansats samt mixad metod. Med hjälp av en kvalitetsbedömningsmall har artiklarnas granskats och därefter har en integrerad dataanalys genomförts för att besvara arbetes syfte. Resultat: Två huvudkategorier framkom; Personer med kognitiv sjukdoms erfarenheter av hälso-och sjukvårdens stöd och Uttryckta behov av förbättringar av hälso- och sjukvårdens stöd och fyra underkategorier; Informationens betydelse, Personalens förhållningssätt och vårdrelationens betydelse för stödet, Individanpassat stöd och Information om framtida stödbehov, prognos och behandling. Resultatet visade att många personer med kognitiv funktionsnedsättning saknar stöd och lotsning i samband med diagnos. Vissa kände sig övergivna och ensamma och att sjukvården inte hade tillräckliga bra strategier och rutiner för uppföljning och vårdplaner.  Slutsats: Hälso- och sjukvården har i samband med diagnos vid kognitiv sjukdom ansvar att anpassa informationen till personen. Personerna uttryckte en önskan om mer individanpassade strategier och möjlighet till upprepad information. Mer personcentrerade insatser behövs för att möta behoven hos personer med kognitiv sjukdom och därigenom förbättra deras livskvalitet. / Every year, 20,000-25,000 people fall ill with cognitive disorders in Sweden, and currently 130,000-150,000 are living with these diseases. People with cognitive disorders may have complex needs, which is why interventions need to be individualized with a holistic view of the person with cognitive disease. Healthcare services may be unclear and difficult to access. People with cognitive disorders are at a higher risk of not getting the care they need. Purpose: Experiences of support from health care for older people with cognitive disorder in connection with diagnosis Method: A literature review with a systematic method. The database search in the databases PubMed, Cinahl and Psycinfo generated 12 articles that answered the purpose of the work. A manual search was also performed, which generated three articles. A total of 15 scientific articles of qualitative, quantitativ approach and mixed method were included. With the help of a quality assessment template, the articles has been reviewed and then an integrated data analysis has been used to answer the purpose of this study. Results: The result presents two main categories; People with cognitive disorder experiences of health care support and Expressed needs for improvement of health care support and four subcategories; The importance of information and The staff's approach and the importance of the care relationship for the support and Individualized support. Information about future support needs, prognosis and treatment. The results showed that many people with cognitive impairment lack support and guidance in connection with diagnosis. Some felt abandoned and lonely, and that the healthcare system did not have good enough strategies and routines for follow-up and care plans. Conclusion: In connection with the diagnosis of cognitive disease, the health care system has a responsibility to adapt the information to the person. The participants expressed a desire for more individualized strategies and the possibility of repeated information. More personcentred interventions are needed to meet the needs of people with cognitive disease and thereby improve their quality of life.

<p>När döden inträffar plötsligt, har efterlevande inte fått någon chans till mental förberedelse inför dödsfallet. Efterlevande löper därmed stor risk att drabbas av komplicerade sorgereaktioner, med psykisk och fysisk ohälsa som följd. Denna grupp möts inte i tillräckligt stor utsträckning av strukturerad evidensbaserad omvårdnad, i proportion till efterlevande vid väntade dödsfall. Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes behov vid plötslig död samt att understryka relevanta omvårdnadsåtgärder i akuta skeden. Litteraturstudien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar som på olika sätt behandlar närståendes behov vid plötslig död. Resultatet behandlar närståendes behov utifrån fem kategorier: bemötande, information, närvaro, avsked och uppföljning. Närstående upplever ofta brister i sjukvårdspersonalens förmåga att möta deras behov. Brister som rapporterats gäller framförallt närståendes behov av bemötande och information, vilket kan sätta djupa spår hos efterlevande. Kunskapen om nyttan av att möta efterlevandes behov av uppföljning efter plötsliga dödsfall bedöms i dagsläget inte vara tillräcklig. Kunskapen om närståendes behov vid plötsliga dödsfall behöver fördjupas. Ytterligare forskning krävs, då området i dagsläget är eftersatt. Initialt bör dock existerande forskning implementeras.</p> / <p>When sudden death occurs, the survivors do not have a chance to mentally prepare for the loss. Survivors suffer high risk of complicated grief reactions, resulting in mental and physical illness. This group is not met sufficiently by structured evidence-based care, in proportion to the care of survivors expecting the loss. The purpose of the literature study was to highlight the needs of relatives confronted with sudden death, and to emphasize relevant nursing measures in acute stages. This paper is a survey of literature based on 13 research articles, in various ways dealing with needs of bereaved confronted with sudden death. The result deals with the needs of close relatives based on five categories: caring, information, proximity, viewing the body and follow-up. Survivors often experience gaps in health professionals' ability to meet their needs. Deficiencies regarding relatives’ needs of caring and information often results in negative long lasting memories. Knowledge of the benefits of meeting the needs of survivors regarding follow-up after a sudden death, is to this date considered insufficient. Knowledge of survivors confronted with sudden death need to be further explored. Further research is required, since the area of current situation is neglected. Initially, however, existing research need to be implemented.</p>

När döden inträffar plötsligt, har efterlevande inte fått någon chans till mental förberedelse inför dödsfallet. Efterlevande löper därmed stor risk att drabbas av komplicerade sorgereaktioner, med psykisk och fysisk ohälsa som följd. Denna grupp möts inte i tillräckligt stor utsträckning av strukturerad evidensbaserad omvårdnad, i proportion till efterlevande vid väntade dödsfall. Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes behov vid plötslig död samt att understryka relevanta omvårdnadsåtgärder i akuta skeden. Litteraturstudien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar som på olika sätt behandlar närståendes behov vid plötslig död. Resultatet behandlar närståendes behov utifrån fem kategorier: bemötande, information, närvaro, avsked och uppföljning. Närstående upplever ofta brister i sjukvårdspersonalens förmåga att möta deras behov. Brister som rapporterats gäller framförallt närståendes behov av bemötande och information, vilket kan sätta djupa spår hos efterlevande. Kunskapen om nyttan av att möta efterlevandes behov av uppföljning efter plötsliga dödsfall bedöms i dagsläget inte vara tillräcklig. Kunskapen om närståendes behov vid plötsliga dödsfall behöver fördjupas. Ytterligare forskning krävs, då området i dagsläget är eftersatt. Initialt bör dock existerande forskning implementeras. / When sudden death occurs, the survivors do not have a chance to mentally prepare for the loss. Survivors suffer high risk of complicated grief reactions, resulting in mental and physical illness. This group is not met sufficiently by structured evidence-based care, in proportion to the care of survivors expecting the loss. The purpose of the literature study was to highlight the needs of relatives confronted with sudden death, and to emphasize relevant nursing measures in acute stages. This paper is a survey of literature based on 13 research articles, in various ways dealing with needs of bereaved confronted with sudden death. The result deals with the needs of close relatives based on five categories: caring, information, proximity, viewing the body and follow-up. Survivors often experience gaps in health professionals' ability to meet their needs. Deficiencies regarding relatives’ needs of caring and information often results in negative long lasting memories. Knowledge of the benefits of meeting the needs of survivors regarding follow-up after a sudden death, is to this date considered insufficient. Knowledge of survivors confronted with sudden death need to be further explored. Further research is required, since the area of current situation is neglected. Initially, however, existing research need to be implemented.

Studiens syfte har varit att undersöka vårdpersonals uppfattningar och upplevelser av sina arbetsförutsättningar samt den egna kompetensen i möte med äldre med psykisk ohälsa. För att göra detta har författarna gjort en kvalitativ studie med tematisk analys. Sju undersköterskor som arbetar på särskilt boende har intervjuats. Det har använts semistrukturerade intervjuer för att utröna hur de uppfattar och upplever deras förutsättningar på arbetet samt deras egen kompetens inom området. Vid analysen har Anthony Giddens struktureringsteori, kompletterat med begreppen handlingsutrymme samt tyst och explicit kunskap, använts.  Vid intervjuerna och sedan vidare transkribering och tematisering framkom det tydliga mönster i deras förutsättningar rörande resurserna personal och tid. Det mest framträdande var bristen på personal som skapade brist på tid för att kunna ge psykosocialt stöd. Det var dock något som personalen värnade om och ville ha möjlighet till och de hade därför olika strategier för att skapa mer av detta. Det framkom tydligt att majoriteten hade en tyst kunskap i form av arbetserfarenheter som de främst använde sig av i mötet med de äldre som upplever psykisk ohälsa. Den explicita kunskapen fanns det inte lika mycket av i förhållande till psykisk ohälsa, även om det är något undersköterskorna önskade. Sammantaget påverkade resurserna och bristen på explicit kunskap huruvida de hade möjlighet att ge psykosocialt stöd till de äldre. / The purpose of the study has been to examine healthcare professional´s perceptions and experiences of their working conditions, as well as their own competence during their daily work in elderly nursing homes when they meet elders with mental illness. To do this, the authors of this study have used a qualitative method with thematic analysis. Seven semi-structured interviews with assistant nurses working in nursing homes have been conducted to find out how they perceive and experience their conditions at work and their own competence they have in the field. In the analysis, Anthony Gidden's structuring theory has been supplemented with the concepts of room for maneuver along with silent and explicit knowledge has been used. During the interviews and then further transcription and thematization, a clear pattern emerged in their conditions regarding the resources staff and time. The most prominent was the lack of staff which created a lack of time to be able to provide psychosocial support. However, this was something that the care staff cared about and wanted to have the opportunity to do, and they therefore have different strategies for creating more time to be able to provide psychosocial support. It is also clear that the majority hade a tacit knowledge in the form of work experiences that they mainly used in the meeting with the elderly who experience mental illness. There was not as much explicit knowledge, even if it was something the staff wanted. All in all, the resources, and the lack of explicit knowledge affected whether they could provide psychosocial support to the elderly.