BAKGRUND: Stress och psykosomatiska besvär är ett av de allvarligaste folkhälsoproblemen i Sverige. Psykisk ohälsa omfattar cirka 20% av sjukdomsbördan i Sverige. Även ungdomar uppvisar ökad grad av stress och psykosomatiska besvär. SYFTE: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av självupplevd stress och psykosomatiska besvär hos gymnasieelever på en svensk gymnasieskola. MATERIAL OCH METOD: En enkät delades ut på skolan. 970 elever besvarade enkäten (75%). Enkäten innehöll 16 frågor rörande självupplevd stress och psykosomatiska besvär. Bakgrundsvariabler var kön, årskurs och program. RESULTAT: Majoriteten av eleverna känner sig ofta glada, att de klarar det de vill och har en positiv framtidstro, men en hög andel av eleverna upplever ofta stress, framför allt skolstress. Psykosomatiska besvär i form av sömnsvårigheter, oro, irritation, och nedstämdhet är vanliga. Det finns en tydlig könsskillnad i resultaten. Flickorna har en högre grad av stress och psykosomatiska besvär och en lägre grad av glädje, bemästring och framtidstro. De flesta eleverna hade en vuxen att prata med och i nio fall av tio var det en förälder. De som inte hade någon sådan vuxen uppvisade dubbelt så hög andel psykosomatiska besvär. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER: Studien visade att det finns ett samband mellan stress och psykosomatiska besvär. Det är viktigt att skolan, både lokalt och nationellt, vidtar åtgärder för att minska skolstressen. Samhället bör öka sitt stöd till familjer, så att fler ungdomar kan ha en öppen och förtroendefull relation till sina föräldrar. Det krävs vidare forskning om flickornas höga andel av stress och psykosomatiska besvär, så att trenden med ökade ohälsotal för kvinnor kan brytas. / BACKGROUND: Stress and psychosomatic symptoms is one of the major public health problems in Sweden. Psychological disease accounts for 20% of the burden of disease in Sweden. Also young people show an increasing degree of stress and psychosomatic symptoms. OBJECTIVES: The objective of the study was to investigate the prevalence of self-rated stress and psychosomatic symptoms among secondary school students. MATERIAL AND METHODS: A questionnaire was distributed. 970 students filled it out (75%). The questionnaire had 16 questions on self-rated stress and psychosomatic symptoms. The background variables were sex, grade and program. RESULTS: The majority of the students often felt happy, a sense of mastering and had a positive view of their future, but a high proportion of the students felt stress, the level of school related stress was very high. Psychosomatic symptoms such as problems with sleep, feeling anxious, irritable and low was common. There was a clear gender difference. The girls had a higher degree of stress and psychosomatic symptoms and lower degree of happiness, sense of mastering and positive view of their future. A majority of the students had an adult to talk to, which in 90% of the cases was a parent. Those students who didn’t have such an adult had twice as high degree of psychosomatic symptoms. CONCLUSIONS AND RECOMMENDATIONS: The study showed an association between stress and psychosomatic symptoms. It is important that the school, both on local and national level, take measures to decrease the level of school related stress. The society should increase its support to families, so more young people can have an open and trusting relationship to their parents. Further research is needed about the high level of stress and psychosomatic symptoms among girls, so the increasing burden of disease among women can be reversed. / <p>ISBN 91-7997-133-4</p>

<p>Syftet med den här studien var att undersöka utbredningen av psykosomatiska symptom på en svensk gymnasieskola och om möjligheten att koncentrera sig på skolarbetet påverkas av dessa. Syftet var även att undersöka relationen mellan socialt stöd och psykosomatiska symptom. En enkät delades ut på en gymnasieskola med 95 elever i norra Sverige. Frågan gällande psykosomatiska symptom är hämtad från HBSC och innefattar åtta olika besvär. Totalt 93 av ungdomarna svarade på enkäten. Resultatet visade att 79 procent av killarna och 88 procent av tjejerna på skolan upplever något psykosomatiskt symptom minst en gång i veckan. Av de ungdomar med symptom ungefär en gång i månaden eller oftare rapporterade 31 procent av killarna och 62 procent av tjejerna att det påverkar deras möjlighet att koncentrera sig på skolarbetet. Det fanns i studien inga tydliga samband mellan upplevda psykosomatiska symptom och socialt stöd från personer i omgivningen.</p> / <p>The purpose of this study was to examine the prevalence of psychosomatic symptoms of an Swedish high school and if the possibility to concentrate on school work is influenced by them. The aim was also to examine the relationship between social support and psychosomatic symptoms. A questionnaire was distributed at a high school with 95 pupils in northern Sweden. The question concerning psychosomatic symptoms is taken from HBSC and includes eight different symptoms. A total of 93 adolescents responded to the survey. The results showed that 79 percent of the boys and 88 percent of the girls at the school is experiencing at least one psychosomatic symptom at least once a week. 31 percent of the boys and 62 percent of the girls with symptoms about once a month or more often reported that it affects their ability to concentrate on school work. There were in the study, no clear correlation between the perceived psychosomatic symptoms and social support from people in their environment.</p>

Syftet med den här studien var att undersöka utbredningen av psykosomatiska symptom på en svensk gymnasieskola och om möjligheten att koncentrera sig på skolarbetet påverkas av dessa. Syftet var även att undersöka relationen mellan socialt stöd och psykosomatiska symptom. En enkät delades ut på en gymnasieskola med 95 elever i norra Sverige. Frågan gällande psykosomatiska symptom är hämtad från HBSC och innefattar åtta olika besvär. Totalt 93 av ungdomarna svarade på enkäten. Resultatet visade att 79 procent av killarna och 88 procent av tjejerna på skolan upplever något psykosomatiskt symptom minst en gång i veckan. Av de ungdomar med symptom ungefär en gång i månaden eller oftare rapporterade 31 procent av killarna och 62 procent av tjejerna att det påverkar deras möjlighet att koncentrera sig på skolarbetet. Det fanns i studien inga tydliga samband mellan upplevda psykosomatiska symptom och socialt stöd från personer i omgivningen. / The purpose of this study was to examine the prevalence of psychosomatic symptoms of an Swedish high school and if the possibility to concentrate on school work is influenced by them. The aim was also to examine the relationship between social support and psychosomatic symptoms. A questionnaire was distributed at a high school with 95 pupils in northern Sweden. The question concerning psychosomatic symptoms is taken from HBSC and includes eight different symptoms. A total of 93 adolescents responded to the survey. The results showed that 79 percent of the boys and 88 percent of the girls at the school is experiencing at least one psychosomatic symptom at least once a week. 31 percent of the boys and 62 percent of the girls with symptoms about once a month or more often reported that it affects their ability to concentrate on school work. There were in the study, no clear correlation between the perceived psychosomatic symptoms and social support from people in their environment.

Lärare tillhör den yrkesgrupp där sjukskrivningar på grund av psykiska besvär ökar mest samtidigt som prognoser pekar på en ökad lärarbrist de kommande 20 åren. Syftet med denna studie var att redogöra för arbetssituationen bland lärare utifrån psykosociala arbetsmiljöfaktorer samt undersöka förekomsten av och eventuella samband mellan arbetsrelaterad stress och psykosomatiska besvär. Studien syftade även till att identifiera vilka psykosociala faktorer som hade störst inverkan på den arbetsrelaterade stressen. För studien användes en kvantitativ metod där datainsamlingen skedde med hjälp av enkäter. Urvalet bestod av lärare från grundskolan. Den insamlade datan redogjordes i form av frekvenstabeller samt analyserades med Spearmans korrelationskoefficient. Resultatet visade att en majoritet av respondenterna upplevde en hög arbetsbelastning samtidigt som de flesta ansåg sig ha goda möjligheter att påverka arbetet samt upplevde ett starkt socialt stöd. Många respondenter upplevde en bristande delaktighet vid organisationsförändringar samt små möjligheter till vila och återhämtning under och efter arbetstid. En positiv korrelation identifierades mellan arbetsrelaterad stress och antal psykosomatiska besvär. De psykosociala med starkast inverkan på den arbetsrelaterade stressen var arbetsbelastning samt möjlighet till vila och återhämtning. Resultatet har därefter diskuterats utifrån krav-kontroll-stöd-modellen samt teorin Känsla Av SaMmanhang (KASAM).

Bakgrund: Fysisk aktivitet minskar bland ungdomar samtidigt som stress ökar. Kombinationen av fysisk inaktivitet och stress utgör ett folkhälsoproblem som behöver beaktas och undersökas. Samtidigt minskar även deltagandet i föreningsidrott med åldern. Krav-kontroll-stöd-modellen är en modell som ofta tillämpas inom arbetshälsa och förklarar individers beteende och stress. Syfte: Studiens syfte var att undersöka förekomsten av fysisk aktivitet bland gymnasieelever samt eventuella samband mellan fysisk aktivitet och självskattad stress. Metod: Via en kvantitativ studie genomfördes en webbenkätundersökning på gymnasieelever i Västerås med ett urval på 150 elever. Totalt svarade 56 gymnasieelever på enkäten bestående av 40 kvinnor och 16 män. Data analyserades med hjälp av frekvenstabeller, chi2-test och Spearmans rho. Resultat: Gymnasieeleverna var i stor omfattning fysiskt aktiva, men enbart 39% utövade föreningsidrott. Ungefär 70% var fysiskt aktiva minst 3 gånger i veckan. Drygt hälften av gymnasieeleverna uppgav att de upplevt psykosomatiska besvär under de senaste 30 dagarna, medan 60% uppgav någon form av stress. Spearmans rho gav en signifikant negativ korrelation mellan frekvensen av fysisk aktivitet och självskattad stress. Nyckelord: Fysisk aktivitet, föreningsidrott, gymnasieelever, psykosomatiska besvär, självskattad stress

Psykisk ohälsa bland elitidrottare har varit ett stigmatiserat område och forskning kring ämnet växer. Idag finns mycket som tyder på att elitidrottare utövar en livsstil med stora fysiska och psykiska belastningar vilket har visat sig vara mer ohälsosamt än vad den generella uppfattningen tidigare varit. Som elitidrottare förväntas en att leva efter idrottens alla regler för att bli framgångsrik. I den här uppsatsen studeras förekomst av, och skillnader i psykosomatiska besvär mellan tre grupper av gymnasieelever i årskurs tre som har elitidrottsinriktning (Nationellt godkänd idrottsutbildning, NIU), allmän idrottsinriktning (Idrottsprogram, IDR) och elever utan idrottsinriktning. Det undersöks även om det förekommer samband mellan psykosomat­iska besvär och de olika gymnasiala inriktningarna. Studien har genomförts med en kvant­itativ tvärsnittsstudie med enkäter som delades ut till två skolor i en ort i mellersta Sverige. Totalt deltog 116 elever i undersökningen, med elit- och idrotts- samt utan idrottsinriktning. Resultatet visade att det fanns psykosomatiska besvär hos de olika gymnasiala in­riktning­arna, men inga signifikanta skillnader eller samband fastställdes. Ett intressant biresultat som påträffades är ett signifikant samband mellan att vara nervös och irriterad och att vara stress­ad och ha svårt att sova, samt att sambandet stärktes för samtliga elever att ha nämnda besvär. Nyckelord: Folkhälsa, psykisk ohälsa, psykosomatiska besvär, elitidrott, gymnasieelever, gymnasial idrottsinriktning. / Mental illness among elite athletes has been a stigmatized area and the research area is growing. Today, a lot of things points towards that elite athletes are practicing a lifestyle with great physical and mental tension. Having a profession as an elite athlete has proven to be more unhealthy than the general perception was. As an elite athlete you are expected to live for the sport, to follow its rules in order to achieve a successful career. This study investigates the prevalence of, and differences in psychosomatic disorders between three groups of secondary school students in their last year who have elite sport special­ization (Nationally certified physical education), public sports specialization (sports program) and students without sport specialization. It also investigates whether there is an association between psychosomatic disorders and the three various sport specializations. A quantitative cross-sectional study was performed and a questionnaire were distributed to two schools in central Sweden. A total of 116 students in their 3rd and last year of the secondary school with elite- and sport orientation and without sport orientation participated in the survey. The results showed a difference in the prevalence of psychosomatic disorders among the various orientations in secondary school. Eventhough no significant diff­erences or associations between psychosomatic disorders and secondary school orientation was found, a secondary finding was found in the form of significant correlations for the student to be nervous and irritated with being stressed and having trouble falling asleep, and the associations became stronger for students having these problems. Keywords: Public health, mental disorder, psychosomatic disorder, elite sports, secondary school students, secondary school sport specialization.

Psykisk ohälsa är ett globalt ökande folkhälsoproblem bland den unga befolkningen och i synnerhet bland flickor. Det har blivit allt vanligare att barn och unga söker vård för besvär som huvudvärk, magont, oro och ångest, men även för allvarligare former av psykisk ohälsa som depression har ökat. Detta belyser ett behov av insatser som ämnar främja barn och ungas psykiska hälsa. Stress har synliggjorts som en orsak till den ökade psykiska ohälsan. Således är syftet med denna studie att undersöka förekomst, könsskillnader samt potentiella samband mellan stress och psykisk ohälsa, i form av psykosomatiska besvär och depressiva symptom, bland ungdomar i Västmanlands län. Sekundärdata från enkätundersökningen Liv och Hälsa Ung 2012 användes och studien genomfördes med en kvantitativ ansats. Känsla av sammanhang (KASAM) och krav-kontroll-stödmodellen användes som två teoretiska verktyg för att förstå sambandet mellan stress och psykisk ohälsa. Resultatet visar att psykosomatiska besvär, depressiva symptom och stress är vanligt förekommande bland ungdomar i Västmanland, med överrepresentation bland flickor. Det finns också signifikanta samband mellan att ofta vara stressad och ökade psykosomatiska besvär respektive depressiva symptom. En slutsats som kan dras är att stress och psykisk ohälsa är ett utbrett problem bland ungdomar i Västmanland och i synnerhet bland flickor. / Mental illness is a worldwide growing public health problem among the young population and particularly among girls. It has become increasingly common for children and young people seeking care for health problems such as headaches, stomach pain, worry and anxiety, but also more serious forms of mental illness such as depression have increased. This highlights the need for interventions that intend to promote children's and young people's mental health. Stress, mainly school-related, has been highlighted as a cause for the increase in mental illness. Thus, the purpose of this study was to investigate the prevalence, gender differences and the potential relation between stress and mental illness, in the form of psychosomatic problems and depressive symptoms, among adolescents in Västmanland. Secondary data from the Survey of Adolescent Life in Västmanland 2012 was used and the study was performed using a quantitative approach. Sense of coherence (SOC) and demand- control-support model was used as two theoretical tools to understand the relation between stress and mental illness. The results show that psychosomatic problems, depressive symptoms and stress are common among adolescents in Västmanland, where girls are overrepresented in all respects. The results also show significant relations between often being stressed and increased psychosomatic problems and depressive symptoms. One conclusion that can be drawn is that stress and mental illness is a widespread problem among young people in Västmanland and especially among girls.

Background: Several international studies have shown that college students report mental illness such as psychosomatic symptoms. At the same time, there are differences among college students' perceived social support. Aim: The present study is intended to study psychosomatic symptoms and social support among college students, as well as whether there are any gender differences or correlations regarding psychosomatic symptoms and social support. Method: A quantitative research design was used to study psychosomatic symptoms and social support. The present study applied a cross-sectional design and data were collected through a survey. The sample consisted of 132 college students from Mälardalen University. Results: College students report to a greater extent that they have psychosomatic symptoms such as irritation or being in a bad mood, headache, feeling down, feeling nervous and having difficulty to sleep. Psychosomatic symptoms are more common among women than among men. The majority of college students have social support from their family and friends. The result showed that both women and men have about the same amount of social support from their family. All forms of social support from friends are more common among women than among men. The study showed that there is a positive correlation between psychosomatic symptoms and social support. Conclusions: Psychosomatic symptoms are common among college students at Mälardalen University. The study could not confirm that there are differences in the extent of social support from family. However, all forms of social support from friends are more common among women than among men.

Stress och psykosomatiska besvär har under de senaste åren varit ett växande hälsoproblem i samhället, där barn och unga självrapporterat att de mår sämre. Skolan är en arena där barn och unga befinner sig till stor del av sin vakna tid, vilket avser vikten till att förebygga den ökade stressnivån bland elever. Studier och rapporter visar att stress och psykosomatiska besvär har ökat inom skolan där eleverna möts av höga krav och prestationer. Om elever möter stressiga situationer som de kan hantera kan det öka deras prestationsförmåga, dock har en hög stressnivå tendensen till att sänka elevernas hanterbarhet av situationen, vilket kan orsaka ohälsa. Syftet i denna studie är att undersöka könsfördelningen och förekomsten av skolrelaterad stress samt att om det finns en koppling till psykosomatiska besvär bland gymnasieelever i årskurs tre på en gymnasieskola i Västmanlands län. För att besvara syftet användes en enkät som lämnades ut till fyra årskurs tre klasser på en gymnasieskola i Västerås, där 80 elever medverkade. Studiens resultat visar att förekomsten av skolrelaterad stress bland eleverna var relativt hög där två tredjedelar motsvarande (77,6%) av medverkande elever besvarade att de var pressade av skolarbetet. Resultatet visar också att det finns en koppling mellan skolrelaterad stress och psykosomatiska besvär. Det teoretiska perspektivet i denna studie tillämpades av teorin känsla av sammanhang, för att tolka sambandet mellan skolrelaterad stress och psykosomatiska besvär. / Stress and somatic complaints have under the last decades grown and become a health problem in todays’ society, as children have reported to feel worse than in the past. School is an arena where children spends most of their time. Therefore, it is crucial to work preventive against increasing levels of stress among the students. Studies and reports show that stress and somatic complaints has increased among students that faces higher demands and accomplishment. If students face stressful situations that they can manage it might increase their accomplishment levels. However, if the levels of stress are high, it tends to lower the student’s manageability of situations, which could cause illness. The purpose of this study was to investigate gender differences and prevalence of school-related stress and if there was a relation between somatic complaints and school-related stress in students that attend a high-school in Västmanlands County.  The author sent out a survey to four classes in the last year of high school and 80 students answered the survey. The results showed that the prevalence of school-related stress among the students where relatively high with over two thirds (77,6%) of the students answering that they were pressured by their schoolwork. The results also showed that there was a relation between school-related stress and somatic complains. The theory sense of coherence was used to explain the relation between school-related stress and somatic complaints.

Stress är något alla människor kan uppleva i sin vardag, och är en naturlig del för att vi ska överleva. Men vad händer när stressen blir långvarig och utvecklas till fysisk och psykisk ohälsa? Varför blir våra hjärnor så stressade? Då utmattningssyndrom är väldigt vanligt i dagens samhälle, och något jag själv hade erfarenheter av, ville jag förstå och komma till kärnan av problemet. Jag har i mitt avgångsprojekt arbetat med att visualisera och berätta om utmattning och stressrelaterad ohälsa. Under projektet undersökte jag vad stress är, och tog bland annat kontakt med Marie Åsberg som myntade begreppet utmattningssyndrom och som är senior professor inom stressrehab, på Daneryds sjukhus. Jag har visualiserat ämnet från olika perspektiv och genrer: via samhällsanalys, biografi, fabel, självbiografi. Min visuella research ledde till en publikation med fragmentariska bilder, bildberättelser och tecknade serier.