The aim of this thesis was to investigate socio-economic status in relation to morbidity and mortality, in particular cardiovascular disease among women using data from two population based studies from Sweden. The secondary aim was to explore mechanisms potentially linking socio-economic status to health, assessing for example dental, dietary, and lifestyle factors. Samples: The Population Study of Women in Gothenburg Sweden was begun in 1968-69. A representative random sample of 1,622 women was selected according to date of birth and within the strata 38, 46, 50, 54, and 60 years of age; the participation rate was 90 percent. The Gerontological and Geriatric Population Studies in Gothenburg (H-70) are based on representative samples of 70-year olds from Göteborg, Sweden who participated in a series of cross sectional and longitudinal studies between1971 and 2000. Participation rates ranged from 86 percent for men and 83 percent for women in the 1901/2 birth cohort to 65 percent for men and 69 percent for women in the 1930 birth cohort. Main results: High socio-economic status was associated with a decreased risk for cardiovascular disease [RR 0.49; CI 0.24 – 0.99] in middle aged women independently of risk factors such as smoking and obesity;moreover opposing monotonic trends were seen for mortality from cancer and cardiovascular disease in relation to socio-economic status. Tooth loss, a proxy for cumulative lifetime oral infection was also associated with an increased risk for cardiovascular disease in women independently of socio-economic factors such as the husband’s occupational category, income, and educational level. Among 70-year old cohorts, later-born women were heavier and had higher body mass index than earlier-born women within the high education group only. However, secular increases in waist-hip ratio were seen in both educational groups. Compared to earlier-born cohorts of 70-year old men, later-born cohorts had higher body mass index and cholesterol levels across social strata, and heart disease and diabetes mellitus became more prevalent. Among the elderly, secular trends indicated greater improvements in cardiovascular risk factors among women than men, with exception to smoking and alcohol consumption. Diet quality and food selection were assessed in relation to socio-economic status in the youngest cohort of 70-year olds born in 1930. Socio-economic disparities in diet quality were detected in men but not in women. Conclusions: From a public health perspective, it is suggested that risk factor patterns should be investigated in association with socio-economic status in order to expose health inequalities, and to develop more equitable interventions for cardiovascular disease prevention.

Syfte. Avhandlingen syftar till att bidra med ökad kunskap om faktorer som kan antas påverka patientsäkerheten dels på system-, dels på individnivå. Metod.Det nationella rapporteringssystemet Lex Maria analyserades före och efter Socialstyrelsens regionalisering av tillsynsorganisationen 1990/91. I en av de två studierna analyserades särskilt ärenden som överförts till HSAN för prövning av disciplinär påföljd. I tre empiriska studier analyserades kompletterande metoder till rapportering för att få information om risker i hälso- och sjukvården. Personal har intervjuats om deras uppfattning av potentiella risker som skulle kunna hota patienternas säkerhet. Vårdbiträdens och undersköterskors kunskaper om diabetes undersöktes i en enkätstudie. Eventuella samband mellan vårdbiträdens och undersköterskors kunskapsnivå och medicinskt ansvariga sjuksköterskors uppfattning om säkerhetsrelaterade frågor undersöktes i en uppföljande enkätstudie. I en kvalitativ studie undersöktes flygets metoder för säkerhetsrelaterat arbete vilket jämfördes med motsvarande arbete inom hälso- och sjukvården. Resultat.Lex Maria-rapporteringen ökade efter regionaliseringen av tillsyns-verksamheten och en minskad andel ärenden överfördes till HSAN för disciplinär prövning. De kompletterande metoder för att identifiera risker som undersökts visade sig vara värdefulla tillägg till traditionell rapportering. Intervjuerna inom barnsjukvården uppvisade en annan riskbild än den som fås genom rapporteringssystemet Lex Maria. Enkäten till vårdbiträden och undersköterskor visade ett tydligt samband mellan bristande kunskap om diabetes och en ökad risk att vidta en riskfylld åtgärd. Studien indikerade brister på systemnivå, vilket bekräftades av resultaten från enkätstudien till medicinskt ansvariga sjuksköterskor i motsvarande kommuner. Studien visade på behovet av ökad uppmärksamhet på hur sjukvårdens stödsystem påverkar yrkesutövarna i frontlinjen. Jämförelsen mellan flyget och hälso- och sjukvården visade att flyget hade ett mera proaktivt och bredare förhållningssätt till säkerhet än vad hälso- och sjukvården uppvisade. Slutsatser. Studien har visat att yrkesutövare som befinner sig i frontlinjen och möter den enskilde vårdtagaren är särskilt sårbara när hälso- och sjukvårdens stödsystem uppvisar brister. Förebyggande säkerhetsanalyser som komplement till rapportering visade sig ge värdefull information för det förebyggande säkerhetsarbetet. En sammanhållen strategi baserad på aktuell säkerhetsforskning kan bidra till att utveckla hälso- och sjukvårdens säkerhetsarbete. Nyckelord: Patientsäkerhet, rapportering, prevention, händelseanalys, säkerhetsanalys, Lex Maria, ansvarsärenden, disciplinära åtgärder

Since the early 1990s, the Estonian health sector has been undergoing a number of reforms. At the same time, a number of legislative acts have also been established, forming a new legal basis for the health system. The introduction of a social health insurance in 1992 was the first reform in the Estonian health sector reorganisation, followed by a primary health care (PHC) reform, a hospital reform and a number of public health reforms. The aim of this thesis is to analyse these health sector reforms in Estonia, focusing on the outcomes of the health system from the population’s perspective. Proceeding from this general aim, the specific objectives of the thesis are as follows: 1) To analyse the PHC reform in terms of the access to the health services and the acceptability and satisfaction with these services. 2) To analyse the health insurance reform in terms of the acceptability and satisfaction with the new system. 3) To analyse the public health reforms and their impact on the health of the population. The empirical data were gathered with the following research methods: reviews of official health statistics and population surveys in 1998, 2002 and 2005 based on face-to-face interviews using structured questionnaires. The main results can be summarised in relation to the objectives of the thesis: 1) The primary health care reform has been implemented and most of the objectives have been achieved. In general, people accept the changes in the PHC system and the satisfaction with the family doctors has increased. Access to the PHC services is good. Based on the results of a population study in 2002 and 2005, more than half of the respondents could see the family doctor on the same day they made an appointment. Almost a half of the respondents (49%) were satisfied with the access to the health services. Satisfaction with the PHC services and family doctors were found to have positive effects on satisfaction with access to health services. Although people with chronic conditions were less satisfied with the access to the health services they did not experience organisational barriers in their access to such services. 2) The health insurance reform has been implemented and a high level of financial protection has been maintained. The solidarity principle of the health insurance system guarantees access to health services for all the insured people. About half of the population is satisfied with the present system. Compared to 2002, the percentage of satisfied people has increased in 2005, while the percentage of very dissatisfied persons has decreased. The most important predictor of satisfaction with the health insurance was the satisfaction with the existing PHC system. The satisfaction with the health insurance was higher in 2002 as well as 2005 among those respondents who had visited a family doctor or a specialist or were admitted in a hospital during the last 12 months before the survey, but lower among those who had visited a dentist. A small majority preferred the solidarity principles and comprehensive financing of health service by health insurance. The attitudes regarding financing principles were related to the personal contacts with the health services. The respondents who had used the PHC or ambulance services preferred a more comprehensive financing of health services, while those who had had contacts with a specialists or dentists would prefer less comprehensive financing if the waiting lists were short. More than three quarters of the respondents were informed about their rights concerning the access to the health services. Personal contacts with family doctors and specialists had positive impact on the level of awareness. 3) Some progress has been made in connection with the public health reforms. A number of national programs and projects to prevent the most essential health risks have been initiated. As a result, there is some evidence of a positive impact on the health of the population – positive trends in dietary habits and decreasing infant mortality, number of abortions, and incidences of sexually transmitted infections and tuberculosis. At the same time, however, the proportion of smokers and consumers of strong alcohol has not decreased. Moreover, there has been an explosive increase of new cases of HIV-infections in 2000, which is one of the most serious public health problems today. Greater progress has been achieved in the areas where health promotion and health education activities have been supported by political decisions to make a healthy choice for the population easier. However, a comprehensive national health policy and strategy is still lacking in Estonia. In public health, this is evidenced by a lack of long-term planning and understanding of the significance of intersectoral co-operation. Discussion. Up to now, the major reforms in the Estonian health system have been implemented. However, the environment is changing and the health system has to respond to these changes. The next step should therefore be to reach a public agreement about the common values of the health system and setting long-term health policy goals. To improve the effectiveness of policy implementation and reform, the importance of systematic research and evaluation should also be stressed.

<p>Målet med vår studie är att försöka ta reda på hur det ligger till med våra ungdomars kost och motionsvanor. Man läser ofta i tidningar om den växande ohälsan bland våra ungdomar, så vi vill med denna uppsats försöka belysa detta problem genom denna undersökning. Vi har sett en tendens på våra respektive skolor att eleverna verkar dricka mycket läsk och äter ofta godis innan första lektionen. Vi undrar därför om eleverna äter frukost? Vi har även studerat om eleverna är fysiskt aktiva eller inte, samt hur mycket tid de lägger ner på tv tittande och datoranvändning. En av våra frågor som vi vill ha svar på är om eleverna blir informerade av skolan och föräldrarna om betydelsen av att äta rätt kost och om hur de äter beror på deras identitetsbegrepp. Genom att studera aktuell forskningslitteratur och undersökningar på området så hoppas vi få svar på hur förhållandet kost och motion i relation till våra ungdomars vanor ser ut. Vi har valt att jobba med två klasser från Tullängsskolan i Örebro där eleverna går på Energiprogrammet och Elprogrammet vilket representeras till stor del av killar och en klass från Dackeskolan i Mjölby där eleverna tillhör Hotell och restaurangprogrammet och representeras av tjejer. Samtliga elever är årskurs 1 elever. Det är totalt 46 elever med i vår studie.</p><p>Vår undersökning är av kvalitativ karaktär men vi tar hjälp av en enkätundersökning som oftast betraktas som en kvantitativ undersökningsmetod.</p>

<p>Folkhälsopolitiskt arbete bedrivs på flera nivåer i samhället vilket är nödvändigt för att lyckas med förebyggande och hälsofrämjande arbete. Folkhälsorapporter syftar bland annat till att ge politiker en grund i det folkhälsopolitiska arbetet. Den politiska organisationen och professionen påverkar i hög grad folkhälsan. Syftet med denna uppsats var att undersöka vad folkhälsointresserade landstingpolitiker i Stockholms län anser om, samt vilken användning de har av de folkhälsorapporter som publicerats av Centrum för folkhälsa. Sex kvalitativa intervjuer med landstingspolitiker genomfördes vilka sedan analyserades med hjälp av meningskoncentrering.</p><p>Resultatet visade att folkhälsorapporten används vid beslutsfattande och prioriteringar i politiska beredningar. Rapporten används främst av dem som har ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor. Det görs inga systematiska uppföljningar av beslut tagna med folkhälsorapporten som grund. Folkhälsorapporten används olika av politiker som sitter i majoritet och opposition. Detta främst på grund av olika arbetsuppgifter. Rapporten används mest inom frågor som rör barn, ungdomar, äldre och invandrare. Folkhälsorapporten ger folkhälsofrågorna uppmärksamhet i landstinget. Det finns en önskan om att rapporten ska användas i större utsträckning inom planering av kollektivtrafik och infrastruktur. De teman som tagits upp i de två senaste rapporterna anses relevanta och aktuella och rapporten uppfattas som seriös och vetenskaplig.</p>

<p>Ill health takes different expressions during different periods in life and habits during the early years affect the health during the rest of the lifetime. Bronfenbrenners ecological systems theory has been used as a theoretical starting point in this cross-sectional study. The aim of this study was to identify differences in self-rated health and health-related factors between boys and girls and between the compulsory school and the upper secondary school in Sundbyberg municipality as a basis for the planned activity in the Young Women’s shelter in Sundbyberg, as well as in other municipalities A questionnaire consisting of 24 questions based on different variables has identified disparities in health and health-related factors between boys and girls in Sundbyberg municipality (n=323). This paper found pronounced differences between the sexes in terms of sex and relationships, security, emotional support and psychosomatic complaints. Three times more girls than boys in secondary school stated that they had sex although they did not want to. Three times more boys than girls in compulsory school had no one to confide in. Further research with focus on how the systems micro, meso, exo and macro interact and affect each other can examine young people's health in a broader perspective. The conclusion is that there are differences in life style, social relationships and self reported health between the sexes and between the compulsory school and the upper secondary school.</p> / <p>Ohälsa tar sig olika uttryck under olika perioder i livet och de levnadsvanor som grundläggs under ungdomsåren har inverkan på hälsan under resten av livet. Som teoretisk utgångspunkt i tvärsnittsstudien har Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori använts. Syftet var att kartlägga skillnader i självskattad hälsa och hälsorelaterade faktorer mellan pojkar och flickor samt mellan högstadiet och gymnasiet i Sundbybergs kommun som underlag för verksamhetsplaneringen inom tjejjouren i Sundbyberg samt i andra kommuner. En enkät bestående av 24 frågor baserade på olika variabler har kartlagt skillnader i hälsa mellan pojkar och flickor i Sundbybergs kommun (n=323). Resultatet visar att det är störst skillnad mellan könen gällande sex och samlevnad, trygghet, emotionellt stöd och psykosomatiska besvär. Det är tre gånger fler flickor än pojkar i gymnasiet som haft sex fastän de känt att de inte vill och tre gånger fler pojkar än flickor i högstadiet som inte har någon att anförtro sig åt. Ytterligare forskning med fokus på hur systemen mikro, meso, exo och makro samspelar och påverkar varandra kan undersöka ungdomars hälsa i ett bredare perspektiv. Slutsatsen är att det finns skillnader i livsstil, sociala relationer och självskattad hälsa mellan könen och mellan högstadiet och gymnasiet.</p>

<p>Majoriteten av den arbetsföra befolkningen spenderar en stor del av sin tid på arbetsplatsen, vilket innebär att arbetsplatsen kan vara en bra arena för att nå ut med hälsofrämjande insatser till många individer. Hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen innefattar oftast insatser på individnivå som syftar till att förändra individers beteenden till det bättre, detta benämns ofta som friskvårdsarbete. Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga eventuella skillnader i nuvarande och framtida friskvårdsarbete, samt eventuella skillnader i ledningens attityder till friskvårdsarbete mellan små och medelstora företag i Västmanland. Studien har genomförts med en kvantitativ metod där telefonenkäter använts som datainsamlingsinstrument. Totalt samlades svar in från 30 små och 30 medelstora företag. Svaren analyserades sedan i SPSS. Studiens resultat visar att det föreligger vissa signifikanta skillnader i hur små och medelstora företag bedriver friskvårdsarbete. De medelstora företagen erbjuder friskvård i större utsträckning än de små företagen. Beträffande ledningens attityd till friskvård anser de flesta företag, oavsett storlek, att friskvårdsarbete är viktigt, att det främjar anställdas hälsa, att det gynnar företagets ekonomi samt att ledningens attityder påverkar hur lyckad en friskvårdssatsning blir. Studiens resultat visar även att somliga av de små och medelstora företagen kommer att utöka antalet friskvårdsaktiviteter inom de närmsta två åren.</p>

<p>Sexualitet är ett grundläggande behov hos människor och påverkar individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. Skolan fungerar som en viktig arena för att främja unga vuxnas sexuella hälsa och sex- och samlevnadsundervisningen i skolan kan ha stor betydelse för unga vuxnas utveckling. Sex- och samlevnadsundervisning har varit obligatorisk i svenska skolor sedan år 1955. Trots det visar en kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisningen i svenska skolor från år 1999 att kvaliteten på undervisningen är ojämn både mellan olika skolor och inom varje enskild skola. Syftet med denna studie var att studera hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs i Sörmlands högstadie- och gymnasieskolor. En enkätundersökning har skickats ut till samtliga högstadie- och gymnasieskolor i Sörmland för att undersöka sex- och samlevnadsundervisningens omfattning, innehåll samt kvalitet. Resultatet visade att majoriteten av högstadie- och gymnasieskolorna bedriver sex- och samlevnadsundervisning och det vanligaste innehållet i undervisningen är STI, sexualitet, könsroller, relationer, kärlek samt preventivmedelsinformation. Hälften av skolorna samarbetar med en annan verksamhet i undervisningen och en tredjedel av skolorna har fastställda mål för hur sex- och samlevnadsundervisningen ska bedrivas. Slutsatsen är att undervisningen i vissa skolor bör utgå mer från ett främjande perspektiv och fler skolor behöver mål för sex- och samlevnadsundervisningen och utvärdera undervisningen i större utsträckning.</p> / <p>Sexuality is a fundamental need for humans and influences the individuals experience of health and well-being. The school serves as an important arena to promote adolescents sexual health and sex education in schools can have significant effects on adolescents` development. Sex education has been mandatory in Swedish schools since the year 1955. A quality review shows inequality in sex education in Swedish schools, both between schools and within each school. The aim of this study was to investigate how sex education is implemented in Sörmlands schools from grade seven to grade twelve. A questionnaire was sent out to all schools from grade seven to grade twelve in Sörmland to investigate sex educations extent, content and quality. The result showed that the majority of the investigated schools have sex education and the most common contents is STI, sexuality, gender roles, relationships, love and birth control information. Half of the schools collaborating with others in sex education and a third of the schools have set targets for the sex education. The conclusion is that sex education in some schools should be more of a promotion prospects and more schools need to set targets for the sex education and evaluate the sex education to a greater extent.</p>

<p>Varje år omkommer cirka 500 personer i trafiken och runt 20 000 personer skadas. Betydande riskfaktorer till trafikolyckor är alkohol och droger som blivit allt vanligare förekommande. Det uppskattas att mellan 12 500 – 15 000 personer kör onyktra på landets vägar dagligen. Rattfylleristerna domineras av yngre och medelålders män och ungefär två tredjedelar av rattfylleristerna har ett alkoholproblem. Samhället arbetar aktivt för att minska rattfylleri och en arbetsmodell som haft positiva resultat är SMADIT (Samverken mot alkohol och droger i trafiken). Syftet med denna studie var att undersöka erfarenheter av att arbeta med modellen SMADIT Västmanland bland polis och personer inom socialtjänsten i Västmanlands län. Till studien användes en kvalitativ metod i form av intervjuer och totalt intervjuades sex personer. Intervjuerna analyserades sedan genom en innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns en positiv inställning till arbetet och att det kändes meningsfullt. Det fanns dock vissa brister i modellen så som praktiska problem och bristande samverkan. Det efterlyses därför tätare nätverksträffar mellan aktörerna samt bättre återkoppling till polisen. Det finns en positiv inställning till SMADITS fortlevnad i framtiden och förhoppningen är att fler rattfyllerister tackar ja till erbjudandet om samtal med socialtjänsten.</p> / <p>Each year, approximately 500 people are killed in traffic and around 20 000 are injured. Significant risk factors for traffic accidents are alcohol and drug intake that have become increasingly prevalent. The daily estimate of people driving under influence of alcohol is between 12 500 - 15 000. Drunk drivers are dominated by young and middle-aged men and about two-thirds of drunk drivers have alcohol problems. The society is actively working to reduce drunken driving and a model that has had positive results is SMADIT (Cooperation against alcohol and drugs in traffic). The aim of this study was to examine the experience of working with SMADIT Västmanland among police and social workers in Västmanland County. For the study a qualitative approach was used in the form of interviews and totally six individuals were interwied. The interviews were analyzed through a content analysis. The results showed that there was a positive attitude to work with SMADIT and that the model felt meaningful. But there were some shortcomings in the model, like practical problems and difficulties in cooperating. It therefore calls for closer meetings and better feedback to the police. There is a positive attitude towards SMADIT in the future and the hope is that more drunk drivers take the opportunity to talk with the social services.</p>

<p>Arbetsmiljön är en av de viktigaste bestämningsfaktorerna för vår hälsa. Fysiskt ansträngande arbete så som tunga lyft, monotona rörelser samt exponeringar för olika kemiska ämnen kan leda till ökad risk för ohälsa. Brandmän har jämfört med många andra yrkesgrupper annorlunda förutsättningar i sitt arbete, förutom att bekämpa bränder rycker de ut även ut vid exempelvis vid bil- och kemikalieolyckor samt vid djurräddning. I deras arbetsmiljö blir de utsätta för bland annat psykiska, fysiska och kemiska hälsorisker exempelvis genom bränder, bil- och kemikalieolyckor, som kan leda till olika former av cancer och andra fysiska skador/sjukdomar. Syftet med denna studie var att undersöka hur brandmän upplever de hälsorisker som kan förekomma i deras arbetsmiljö. Kvalitativa intervjuer har genomförts med brandmän på brandstationer i Västerås och Kolbäck. De intervjuade brandmännen har en positiv syn på sin arbetsmiljö och har inte upplevt några hälsoproblem under deras tid som brandmän. De intervjuade anser att deras hälsa kommer att bli bättre och bättre i samband med den fysiska träning de bedriver för att klara arbetet de utför. Det finns en liten medvetenhet om de hälsorisker som kan förekomma och brandmännen försöker i den mån det är möjligt att följa de säkerhetsrutiner som finns.</p> / <p>Work environment is one of the key determinants of our health. Physically strenuous work such as heavy lifting, repetitive movements, and exposures to various chemicals can lead to increased risk of illness. Firefighters have compared to many other professions other prerequisites in their work. Except for fighting fires they also go out, in example for car- and chemical accidents as well as for animal rescue. They are in their work environment exposed, among other things, to mental, physical and chemical risks by, for example fires, car- and chemical accidents, which can lead to various forms of cancer and other physical injuries/diseases The aim of this study was to examine how firefighters perceive the health risks that may occur in their work. Qualitative interviews with firefighters at fire stations in Västerås and Kolbäck has been used as method for this study. The interviewed firefighters have a positive sight on their work environment and have not experienced any health problems during their time as firefighters. They believe that their health will be better and better related to the physical training they undertake in order to cope with the work they perform. There is small awareness of the health risks that may occur and the firefighters are trying as far as possible to comply with the existing security measures.</p>