Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av gåronden med fokus påinformation, patientens integritet och delaktighet.Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats. Åtta omvårdnadsansvariga sjuksköterskor påtvå kirurgavdelningar intervjuades. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuersom bearbetades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Information var en stor del av gåronden och kunde både lyfta och sänka gåronden.Patienternas delaktighet och möjlighet till ett eget val beskrevs. Sjuksköterskorna beskrev hurpatienternas integritet kan både bevaras och kränkas under gåroden samt vilka fel somuppkommer.Diskussion: Sjuksköterskorna upplevde att information till patienterna som de förstod var enviktig del av gåronden. Att bevara patienternas integritet under gåronden ansågs varavårdpersonalens uppgift och i många fall enbart sjuksköterskornas. Att patienterna blirdelaktiga under gåronden beskrevs av sjuksköterskorna som både patienternas ochvårdpersonalens ansvar.Slutsats: Samtliga intervjuade sjuksköterskor upplevde att informationen under gåronden varviktigt och att patienten förstod den information som ges. Att patienterna gavs och togmöjligheten till att vara delaktiga var både vårdpersonalens och patientens ansvar.Sjuksköterskorna ansåg det viktigt att arbeta för att skydda patienternas integritet och värnaom privat information / Purpose: The purpose of the study was to describe nurses’ experience of the bedside roundfocusing on information, integrity and patients participation.Method: Descriptive design with qualitative approach. Eight nurses in two different surgicaldepartments were interviewed. The data collection was done with semi-structured interviewmethod and analyzed using qualitative content analysis.Findings: Information is a crucial part of the bedside round and could both improve anddegrade it. They describe how patients privacy can both be preserved and impaired during thebedside round, patients participation and opportunity to make a choice.Discussion: The nurses felt that understandable information to the patients was an importantpart of the bedside round. That the patients were involved in the bedside round was describedby nurses as both patients and healthcare staffs’ responsibilities. To preserve patient privacyduring bedside round considered often to be nurses’ task.Conclusion: The nurses felt that information during the bedside round was important and thatthe patient understood the information that was given to them. That patients’ were given andhad the opportunity to be involved were both staffs and the patients’ responsibility. Thenurses felt that it was important to work for the patients' privacy and to protect the patients’private information.

La tesi presenta una ricerca sull'interazione psicosociale in realtà virtuale. Il primo studio esplora l'impatto di una metodologia di produzione dei dati qualitativa sull'esperienza in RV; il secondo studio esplora, con un approccio grounded theory, le modalità di costruzione della presenza; il terzo studio esplorare l'interazione in rv durante delle sessioni di terapia; il quarto studio, tramite il ricorso all'analisi delle conversazioni, esplora le modalità di co-definizione dei significati in rv. / This research concerns psycho-social interactions in Virtual Reality. In order to investigate subjective experience by a qualitative approach, in the first experiment the feasibility of the thinking aloud data production technique has been verified. The second study investigated the process of presence, by analyzing data produced in the first study, within a grounded theory approach. The use of Virtual Reality in mental health, and particularly for psychotherapy, introduces a radical modification in the therapeutic setting: the typical configuration requires the patient to be immersed in the VE, while the therapist observes and controls the interaction by “outside” the environment. This unique ecosystem requires a qualitative approach to investigate it. In the third study, a qualitative content approach has been used, in order to describe the interactional processes and the co-construction of the sense of presence. In the fourth study, conversational processes in a shared VE have been investigated by creating a shared task in VR and in vivo. Results from this research program suggest the interactional nature of the sense of presence.

Objective The aim of this study was to explore nurses' experiences of informing relatives to critically ill patients in the intensive care unit (ICU). Method The study was descriptive with a qualitative approach. Nine nurses were interviewed. The study took place in a university hospital in the midst of Sweden. An interview guide was used, designed in consensus with the study questions. Data was analyzed via qualitative content analysis . Findings Meeting and preparing relatives at the arrival at the ICU seemed valuable and led to safety and participation among relatives. The information given to relatives focused on the patient's current condition and nursing interventions. The information, however, often tended to be medical. It felt difficult to give distinct and clear information, since the patients´ condition could change rapidly. A simple language and repetition seemed important for the relatives´ possibilities to understand information. Personal and professional qualities and experience seemed to be important skills when informing relatives. Environment, stress and lack of space seemed aggravating for informing relatives, while co-operation, documentation and development of working routines were simplifying factors. Conclusion Nurses found informing relatives, as one of the most important nursing tasks, leading to increased comfort, participation and understanding among relatives.

På hösten 2011 beslutade regeringen att göra en satsning på matematik i skolan på grund av elevers sjunkande resultat. Detta sett i ett internationellt perspektiv. Satsningen gick bland annat ut på fler undervisningstimmar samt kompetensutveckling till lärare. Med bakgrund av denna matematiksatsning valde vi i denna studie att ta elevernas perspektiv på frågan varför elevernas resultat blivit sämre. Anser de till exempel att undervisningen i matematik är meningsfull? Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt eleven i årskurs 4 har till matematikundervisningen samt dess betydelse för elevens vardag och jämföra det med det uppdrag som läroplanen uttrycker avseende matematikämnet och matematikundervisningen. Då en ny läroplan införts, har vi också valt att jämföra syftet för matematikundervisningen med elevernas svar. Datainsamlingen har skett genom gruppintervjuer och analysen har gjorts med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Som stöd i vårt analysarbete har vi använt begreppen; uppfattningar, erfarenhet och meningsfullhet. Resultatet visar att eleverna uppfattar matematiken som något väldigt positivt. De kan också se en meningsfullhet i att kunna matematik, men framförallt som en kunskap som ska användas i framtiden. Eleverna får framförallt erfarenheter i matematik genom eget arbete i matematikboken, eller genom pararbete. Resultatet visar också att elevernas uppfattningar i hög grad stämmer överens med syftet i för matematikundervisningen i läroplanen. Slutligen diskuterar vi resultatet med våra teoretiska utgångspunkter som stöd. Bland annat diskuterar vi varför elevernas positiva syn på matematik förändras under tiden de går i skolan. Vi diskuterar också hur eleverna kommit fram till att matematik är viktig i framtiden. / In the autumn of 2011 the Swedish Government decided to make an investment in mathematics in schools, due to declining student performance, as seen from an international perspective. The investment focused on, for example, more hours of instruction in class, and competence development for teachers. With this investment in mind, we have chosen to study the question of why pupil performance becomes worse, from the pupils' perspective. For example, do they find the teaching of mathematics meaningful? The study aims to explore the attitudes of pupils in fourth grade towards mathematics teaching and its relevance in their daily lives. Furthermore, the study aims to compare these attitudes with the mission expressed regarding the subject of mathematics and mathematics teaching in the curriculum. Because of the new curriculum, we have chosen to compare the aim of mathematics teaching with the pupils’ responses. The data collection was done through group interviews and the analysis was done using qualitative content analysis. To support our analysis we have used three concepts: perceptions, experience and meaningfulness. The result shows that pupils perceive mathematics as something very positive. They can also see meaningfulness in mathematics, but mostly as a knowledge that will be used in the future. The pupils get experience in mathematics through their own work in a book, or through work in pairs. The result also shows that pupils' perceptions highly correspond with the aims of the mathematics teaching in the curriculum. Finally, we discuss the result supported by our theoretical concepts. For example, we discuss why the pupils' positive view of mathematics changes during the time they go to school. We also discuss how students come to the conclusion that mathematics is important in the future.

Introduktion: Personer med funktionsnedsättning betraktas ofta som vård och omsorgstagare och inte som medborgare med samma rättigheter som alla andra. Bemötandet mot personer med funktionsnedsättning beskrivs ofta vara bristfälligt och de tillfrågas sällan om vad de själva vill. Att ha ett arbete är en viktig del av livet och för personer som på grund av funktionsnedsättning ej klarar av arbete inom den öppna arbetsmarknaden, finns daglig verksamhet. Syfte: Att beskriva unga vuxna personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättnings erfarenheter och uppfattningar om bemötande och delaktighet, när det gäller övergång till samt första åren av daglig verksamhet. Metod: Data samlades in utifrån intervjuer med 14 personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning mellan 21 och 23 år och som befann sig inom olika typer av daglig verksamhet. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Deltagarnas erfarenheter och uppfattningar om bemötande visade sig innehålla både bra och mindre bra aspekter. Delaktighet önskas men förutsättningarna är få. Den psykosociala arbetsmiljön framkom som betydelsefull för upplevelsen av sin dagliga verksamhet. I studien framkom också en oro inför framtiden hos flertalet deltagare. Konklusion: Deltagarna i denna studie uppgav att de vill bli lyssnade på utifrån den vuxna människan som de är. De vill bli bemötta och accepterade utifrån sin person och inte utifrån sin funktionsnedsättning. De vill vara delaktiga och behöver en tillåtande miljö för att få den möjligheten. Det framkommer att personer med intellektuella funktionsnedsättningar har begränsade utvecklingsmöjligheter. / Introduction: People with disabilities are often regarded as nursing and care recipients and not as citizens with the same rights as everyone else. The way persons with disabilities are treated is often described as inadequate, and they are rarely consulted about what they want. Having a job is an important part of life and for those who, because of disability, cannot manage the work in the open labour market, there are daily activities. Purpose: To describe how young adults with mild intellectual disabilities experiences and perceive the way others treat them and how much say they have in the context of transition to, and the early years of, daily activities. Method: Data were collected from interviews with 14 people with mild intellectual disabilities between 21 and 23 years old who were in various types of daily activities. Qualitative content analysis was used to analyse the data. Results: The participants' experiences and perceptions of how they are treated were found to contain both good and less good aspects. Participation is considered desirable, but there are few opportunities to exercise it. The psychosocial work environment emerged as important for the experience of their daily activities. The study also revealed a feeling of uncertainty about the future in the majority of participants. Conclusion: Participants in this study stated that they want to be listened to as the adults they are. They want to be treated and accepted as a person and not based on their disabilities. They want to participate and require an accepting environment in order to have the opportunity. It appears that people with intellectual disabilities have limited opportunities for development.

Inledning: Överdrivna sexuella handlingar och de risker de kan medföra har beskrivits sedan antiken. Hur man sett på problemen har varierat beroende på vilket religiöst eller politiskt perspektiv man utgått ifrån. Man har ännu inte kunnat enas om vilken term som bäst beskriver problemen, vilket försvårar forskningen och skapar osäkerhet om hur problemen ska behandlas. Den term som allt oftare används bland allmänheten och i media är sexmissbruk. Allt fler söker hjälp för problem som de själva kallar sexmissbruk. De flesta som söker hjälp är män. Syfte och frågeställningar: Denna studie syftar till att öka kunskapen om hur hjälpsökande män ser på och förstår sitt sexmissbruk med följande frågeställningar: Hur beskriver männen sitt sexmissbruk? Hur upplever de sexmissbruket? Hur förklarar männen sitt sexmissbruk? Metod: En kvalitativ metod med fenomenologisk och deskriptiv ansats har använts. Fem vuxna män, som själva uppgett att de har ett sexmissbruk, har intervjuats. Männen går i psykodynamisk psykoterapi på en mottagning där man kan söka hjälp för sexuella problem. De transkriberade intervjuerna har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenteras under fyra kategorier och ett flertal underkategorier. De fyra kategorierna omfattar männens faktiska beskrivning av sexmissbruket, olika typer av insikt i problemen, sexmissbrukets konsekvenser – individuella och sociala, samt männens egna förklaringar till sitt sexmissbruk. Ett övergripande tema, som löper som en röd tråd genom samtliga kategorier, tolkas som att leva med skam. Diskussion: Männens beskrivning av sitt sexmissbruk stämmer väl överens med hur man tidigare definierat problemen. Missbruket omfattar olika handlingar och har konsekvenser för männen själva, deras nära relationer och sociala liv. Studien visar att män med sexmissbruk för en kamp med sin skam. De har olika grader av skam och olika försvar mot skam. Skammen beskrivs som en form av "motor" i missbruksprocessen, vilket överensstämmer med tidigare forskningsresultat. Männen uppger att förklaringar till problem med sexmissbruk finns i deras uppväxtförhållanden och tidigare erfarenheter. De uttrycker behov av hjälp för att kunna ta sig ur missbruket. För att kunna hjälpa män med sexmissbruk behöver man som psykoterapeut ha mod att möta skammen, både den hjälpsökandes och den egna.

Självbestämmande och livskvalitet är starkt kopplat till varandra och självbestämmande är samtidigt en viktig kvalitetsindikator på hur äldreboendet fungerar. Syftet med studien var att lyfta fram de äldres egna tankar och upplevelser av självbestäm-mande och värde på sitt särskilda boende. I denna kvalitativa studie har elva äldre personer på fem olika äldreboenden i en medelstor stad i Sydsverige intervjuats. Data har analyserat med manifest och latent kvalitativ innehållsanalys. I studien har följande fem huvudkatego-rier vuxit fram under analysens gång: Att ställas inför fullbordat faktum, Att vara till lags, Att vara beroende, Att känna uppgivenhet, Att inte värdesättas. Resultatet visar att själv-bestämmande på särskilda boenden behöver sättas i fokus, de äldre upplevde inte att de kunde påverka sin tillvaro på boendet. Det framkom även tydligt att de äldre inte kände att de hade något värde i samhället eller på boendet. Det övergripande tema som uttrycker det latenta innehållet i intervjuerna kom att framstå som disempowerment att omyndiggöra de äldre, vilket innebär en miljö som inte bemyndigar, och som inte stärker individens själv-bestämmande / Self-determination and quality of life are closely connected to one another and at the same time an important indicator on how the long-stay care functions. The aim of this study was to focus on the thoughts of the elderly people and their experiences on self determination and value in their long-stay care. In this qualitative study, eleven elderly people from five different long-stay cares in a medium big city in the south of Sweden have been interviewed. Data has been analysed according to manifest and latent qualitative content analysis. In the study the following five main categories have manifested themselves during the analysis; To face an accomplished fact, To do something for the satisfaction of others, To be dependant, To feel hopelessness, Not to be appreciated. The result shows that self determination within the long-stay cares need to be focused on, the elderly people didn’t feel as though they had any influence on their situation. It was also evident that the elderly people felt they were not appreciated in society or in the long-stay care. The general theme expressing the latent contents in the interviews turned out to be disempowerment of the elderly people, creating an environment which neither empowers nor strengthens the self determination of the individual. / <p>ISBN 91-7997-119-9</p>

This study aims to gain greater knowledge about the use of framing in local sports journalism. We did this by doing a qualitative content analysis of the local Swedish newspaper Barometern/OT and it’s coverage of the largest local football team, Kalmar FF. We randomly selected six of the team’s games during 2014 and analysed all the texts that had to do with the games, except for shorter texts and texts that are supposed to be based on personal opinions, such as chronicles. The results show that Barometern/OT have a tendency of defending individual players and giving them positive criticism, while they much more often give negative criticism to the team as a whole. Also, we found signs that Barometern/OT contributed to creating a local imagined community by having a incomplete use of names at a few times, amongst other factors. Because of these observations we noticed that the editorial staff both contributed to creating a local imagined community and that they were a part of it themselves.

The overall objective of the thesis was to investigate aspects of mental health among Swedish Sami reindeer herders and to deepen the understanding of the experience of the living conditions of young Sami reindeer-herding men. Theories of intersectionality, organisational culture and acculturation were used. Methods A questionnaire covering different aspects of mental health was distributed to the Sami population, including the Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS), the Alcohol Use Disorder Identification Test, selected parts of the Attitudes Towards Suicide questionnaire (ATTS) and the Job Control Questionnaire (JCQ). 15 interviews with young male reindeer-herders were conducted and analysed according to qualitative content analysis. Results A higher load of anxiety and depression was found in the Sami population, most evident regarding anxiety and among middle aged reindeer-herding men. Regarding alcohol risk consumption reindeer-herding Sami do not in general drink more than a geographically matched reference population, but reindeer-herding men reported a higher proportion of hazardous drinkers, and of teetotallers and periodic drinkers. The reindeer-herding population reported significantly higher exposure to suicide and suicidal behaviour among significant others. Reindeer-herds also reported higher prevalence of different types of suicidal problems. The main theme that emerged in qualitative analysis was ‘Being a young reindeer herder means so many (impossible) dreams and conditions’, and the five subthemes were ‘Being inside or outside is a question of identity’, ‘There is a paradox between being free/unfree’, ‘An experience of different threats and a feeling of powerlessness’, ‘Specific norms for how a ‘real’ reindeer-herder should be’ and ‘The different impacts and meanings of relations’. Conclusions The thesis hypothesizes that the reindeer-herding right as an including, excluding and enclosing historically induced border plays an important part when trying to understand the mental health problems in the group. At present, the situation within reindeer-herding is strained because of practical obstacles and feelings of unfairness and uninfluencability. Furthermore, lack of social support, except from the closest part of the family, and experiences of multi-layered conflicts. This – together with norms of reindeer-herding and reindeer-herders that e.g. say that the reindeer herder is a man who doesn’t show weakness – plays a role in the present mental health problems of the Swedish reindeer-herding population. This applies especially to young and middle-aged reindeer-herding men. / Mental health among reindeer-herding Sami in Sweden

Bakgrund: Vårdcentraler är första instans vid vårdbehov om patientens tillstånd inte är akut. Av alla läkarbesök på vårdcentral utgörs 23 % av barn 0-18 år. Barn kommer sällan själva utan har med sig föräldrar eller vårdnadshavare. Därmed behöver vårdpersonalen förhålla sig till två individer i vårdsituationen. Föräldrar är en resurs för barnet och behöver ges möjlighet att tillsammans med barnet vara delaktiga i vårdsituationer. Vårdrelationen påverkar hur mötet mellan föräldrar, barn och vårdpersonal blir. Syfte: Att beskriva vårdpersonals reflektioner kring möten med föräldrar som söker vård för sina barn på vårdcentral. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Det analyserade materialet utgörs av vårdpersonals reflektioner ur ett tidigare forskningsprojekt om barns delaktighet. Resultat: Att möta föräldrar som söker vård för sina barn på vårdcentral innebär att vårdpersonal balanserar mellan skilda perspektiv och förväntningar. Detta beskrivs som: Att ha föreställningar om föräldrars föreställningar och förväntningar; Att möta föräldrar och barn som en enhet och unika individer och Att vägleda föräldrar. Slutsats: Distriktssköterskans förutsättning för att upprätta en vårdande relation med föräldrar och barn i en vårdsituation innebär att försöka förstå och möta föräldrars och barns perspektiv och förväntningar. Genom en vårdande relation gynnas vårdsituationen, barnets hälsa och förälderns förtroende för vårdpersonalen. / Background: Primary Healthcare Centers (PHC) are the first instance to seek care for patients who are not acutely ill. Children between 0-18 years account for 23 % of all doctor visits at PHC. These children rarely arrive by themselves; they are accompanied by parents or guardians. Thereby the health care professionals (HCP) need to relate to two individuals in the care situation. Parents are a resource for their child and they should be given the opportunity to participate with the child in caring situations. The care relation influences the outcome of the encounter between parent, child and HCP. Aim: To describe HCP' reflections about the encounters with parents seeking care for their children at the PHC. Method: A qualitative content analysis with inductive approach was used. The analyzed material consists of HCP's reflections derived from a prior research project regarding children's involvement. Results: Encountering parents who seek care for their children at PHC means that HCP's in these care situations balance between different perspectives and expectations. This balance includes reflections that are described as: To have beliefs about parent's perceptions and expectations; To encounter parents and children as a unit and unique individuals and To guide parents. Conclusion: The prerequisite for district nurses to create a caring relationship with parents and children in a care situation involves understanding and encountering parents and childrens perspectives. A caring relationship benefits the care situation, the child's health and parent's trust in the HCP's.