Bakgrund: Hälsolitteracitet är individens förmåga att få tag på, förstå, värdera och använda information för att kunna bibehålla och främja hälsa. För att patienten ska kunna vara mer aktiv i sin egenvård och att ha förmågan att kunna fatta beslut i hälsofrågor behövs en viss nivå av hälsolitteracitet. Hälsa påverkas av de förutsättningar, förhållanden och situationer som patienterna har. Sämre sociala och ekonomiska förutsättningar kan leda till ojämlikhet i hälsan. Med omställning till god och nära vård ska sjuksköterskan arbeta mer personcentrerad och stärka patienten förmåga till egenvård. Att främja hälsolitteracitet betraktas som en hållbar investering i hälsa för både patienten och samhället för att nå en hög kvalitet i vården och en mer jämlik hälsa. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors uppfattning om vad som påverkar hälsolitteracitet hos vuxna socioekonomiskt utsatta patienter. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie. Sju sjuksköterskor deltog i intervjuerna, materialet analyserades i enlighet med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet beskrevs tre huvudkategorier. Den första kategorin var Individens kompetens och resurser där var sjuksköterskor uppfattning att nivå av hälsolitteracitet påverkas av individens utbildning och kunskap samt stöd från familjen. Den andra kategorin var kommunikation och där beskrev sjuksköterskor att språkbarriär och kulturella skillnader var utmaningar för en god kommunikation som grund för informationsutbyte med patienter. Den tredje kategorin var förutsättningar för att främja hälsolitteracitet. Där uppfattade sjuksköterskor att individanpassad vård, organisationens stöd och samverkan mellan olika aktörer var förutsättningar för att främja hälsolitteracitet. Slutsats: Sjuksköterskorna i studien ansåg att individens egna förutsättningar såsom utbildning och kunskap, stöd från familjen samt kommunikation påverkade nivån av hälsolitteracitet hos patienterna. För att främja hälsolitteraciteten krävs det att hälso- och sjukvårdspersonal erbjuder patienter individanpassad vård samt att det finns både organisatoriskt och samhälleligt stöd för detta viktiga arbete. / Background: Health literacy is the individual's ability to obtain, understand, value and use information in order to maintain and promote health. For the patient to be more active in their own care and to have the ability to make decisions in health matters, a certain level of health literacy is needed. Health is affected by the prerequisites, conditions and situations that the patients have. Poorer social and economic conditions can lead to inequality in health. With the transition to good and close care, the nurse must work more person-centred and strengthen the patient's ability to self-care. Promoting health literacy is considered a sustainable investment for both the patient and society in order to achieve high quality care and a more equal health. Aim: The purpose was to examine nurses' perception of what affects health literacy in socioeconomically vulnerable adult patients. Method: The study was conducted as a qualitative interview study. Seven nurses participated in the interviews; the material was analyzed in accordance with qualitative content analysis. Results: The results described three main categories. The first category was the individual's competence and resources, where nurses were of the opinion that the level of health literacy is affected by the individual's education and knowledge as well as support from the family. The second category was communication where nurses described that language barriers and cultural differences were challenges for good communication which was the basis for information exchange with patients. The third category was conditions for promoting health literacy. Nurses perceived that individualized care, the organization's support and collaboration between different actors were prerequisites for promoting health literacy. Conclusions: The nurses in the study perceived that the individual’s own characteristics such as education and knowledge, support from the family and communication influenced the level of health literacy in the patient. In order to promote health literacy, it is required that healthcare professionals offer patients individually tailored care and that there is both organizational and societal support for this important work.

No description available.

Bakgrund Svårläkta bensår ställer stora krav på distriktssköterskan som måste ha kunskaper inom många områden. Distriktssköterskan lägger ungefär 25–50 % av sin arbetstid på att handlägga patienter med svårläkta bensår. Svårläkta bensår orsakar stort lidande för patienten, fysiskt, psykiskt och socialt. Det är även en stor kostnad för samhället, samt tidskrävande både för patienten och vården. Syfte Syftet med studien var att utforska distriktsköterskors erfarenheter av att handlägga patienter med svårläkta bensår. Metod Kvalitativ studie med individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet bygger på fyra kategorier. Den första visade att distriktssköterskor önskar mer kunskap och tid för att lära sig om olika förband och även arbeta mer kostnadseffektivt. Den andra visade att det är viktigt för distriktssköterskan med samverkan med olika vårdinstanser, samt att så få som möjligt handlägger och bedömer såret. Den tredje visade att distriktssköterskan uppmärksammar att patienterna upplever problem med rörligheten. En del distriktssköterskor ser att många av patienterna är oroliga för sårläkning, läckage och lukt och kan då isolera sig. Den fjärde visade att några patienter får störd nattsömn ofta på grund av smärta från såret. Konklusion.För att patienter med svårläkta bensår ska känna sig trygga och leva ett så normalt liv som möjligt trots sina sår behöver distriktssköterskan ha kunskap, erfarenhet, och tid. / Background Chronic leg ulcers place great demands on the district nurse who must have knowledge in many areas. The district nurse spends about 25-50% of her working hours on treating patients with chronic leg ulcers. Chronic leg ulcers cause great suffering to the patient, physically, mentally and socially. It is also a great cost to society, and time-consuming for both the patient and the care. Aim The purpose of the study was to explore the district nurses' experience of treating patients with chronic leg ulcers. Method A qualitative study with individual interviews was conducted with eight district nurses and analyzed with the help of qualitative content analysis. Results The result is based on four categories. The first showed that district nurses want more knowledge and time to learn about different associations and also work more cost-effectively. The other showed that it is important for the district nurse to cooperate with various health care institutions, and that as few as possible handle and assess the wound. The third showed that the district nurse notes that patients experience mobility problems. Some district nurses see that many of the patients are worried about wound healing, leakage and odor and can then isolate themselves. The fourth showed that some patients get disturbed sleep often because of pain from the wound. Conclusion For patients suffering from chronic leg ulcers to feel safe and live as normal a life as possible despite their wounds, the district nurse needs to have the knowledge, experience, and time.

Introduktion: Forensisk omvårdnad blir ett allt mer aktuellt ämne för hälso- och sjukvårdspersonal då brottsliga handlingar ökar i dagens samhälle. Forensisk omvårdnad beskrivs som en specialitet både inom omvårdnad och rättsmedicin. Att bedöma, dokumentera och behandla skador, beträda eventuell brottsplats på korrekt sätt och vetskap om var eventuella fynd kan finnas som tyder på att ett brott har begåtts är exempel på vad som ingår i den forensiska omvårdnaden. Ambulanspersonal arbetar i många olika miljöer och situationer vilket innebär att de omedvetet eller medvetet kan behöva beträda en brottsplats. Syfte: Att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter av forensisk omvårdnad vid misstänkt eller bekräftad brottsplats. Metod: Kvalitativ intervjustudie med ambulanssjukvårdare, sjuksköterskor och ambulanssjuksköterskor. Totalt 13 personer deltog rekryterande från hela Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem underkategorier: Prioritering är att rädda liv, Vikten av den egna tryggheten och säkerheten, Varierande förutsättningar i att beträda och agera, Strävan efter att inte förstöra bevismaterial och Bristande kunskap och utbildning. Av dessa skapades därefter en kategori: Att hantera forensisk omvårdnad i med och motgång på misstänkt eller bekräftad brottsplats. Slutsats: Ambulanspersonalens primära fokus är att rädda liv oavsett om de arbetar på en brottsplats. Trygghet och säkerhet främjar omhändertagandet av patienten, men ambulanspersonalen har bristande kunskap i hur platsen ska beträdas och hur bevismaterial skall behållas intakt. Av den anledningen är det betydande att implementera utbildning och riktlinjer för att stödja ambulanspersonalen i att hantera dessa situationer på bästa sätt. Ytterligare forskning i området är behövs för att kunna ge mer kunskap i området.

Introduktion: Hot och våld ökar i samhället, vilket innebär att även ambulanspersonal oftare blir utsatt för hot och våldsamma situationer. Samverkan med polis är viktig för att minska risken att personalen skadas. Samverkan har även betydelse för patientsäkerheten och för att kunna ge vård i rätt tid. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att arbeta under hot och våldsamma situationer i samverkan med polis i norra Sveriges glesa landsbygd. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer utfördes med åtta ambulanssjuksköterskor. Dataanalyserades med tematisk analysmetod.Resultat: Analysen resulterade i ett tema bestående av fem subteman. Sammantaget visade resultatet att samverkan med polis i den glesa landsbygden behöver förbättras för att stärka patientsäkerheten och personalens säkerhet. Ambulanssjuksköterskorna menar att orsaken till den bristfälliga samverkan beror på de långa avstånden och polisens resursbrist i den glesa landsbygden i norra Sverige. Att arbeta i hot och våldsamma situationer skapade en känsla av rädsla och frustration. Att ha lokal kännedom om populationen i samhället och en optimal informationsöverföring mellan SOS och ambulans är av stor betydelse för att i ett tidigt skede kunna identifiera när risk finns för hot och våld på plats. I väntan på polis skapades ett etiskt dilemma att inte kunna utföra sitt arbete och påverka vårdandet i tid som innebär att definitiv behandling av patienten fördröjs. När patienten var påverkad av alkohol, droger eller psykiskt instabil försvårades vårdandet och ett lågaffektivt bemötande prioriterades för att lugna patienten. Kontinuerlig utbildning inom hot och våld önskades samt att debriefing skall ske efter alla hot och våldsamma situationer. Slutsats: Studien visar att samverkan mellan polis och ambulans i den glesa landsbygden inte fungerar optimalt på grund av de långa avstånden och polisens resursbrist. Att ha polis på plats eller i närheten upplevdes som en trygghet. Det framkom önskemål om mer utbildning i hur man hanterar hot och våldsamma situationer. Det skulle behövas ytterligare forskning om samverkan mellan polis och ambulans i den glesa landsbygden där även polisens erfarenheter kring samverkan framförs. Att identifiera faktorer och förbättringsområden kan bidra till en utvecklad samverkan på sikt mellan aktörerna.

Under vintern 2019-2020 drabbades världen av en pandemi, covid-19. Under denna omvälvande period omstruktureras all sjukvård tillfälligt för att möta denna nya patientgrupp. Intensivvården drabbades särskilt hårt då de skulle omhänderta denna kritiskt sjuka och sårbara patientgrupp. För att kunna ge en god vård och avlasta intensivvårdspersonal infördes funktionen förstärkningsläkare. Dessa fick bland annat ansvar för att skriva dagbok till patienterna, en uppgift som vanligen utföres av sjuksköterskor och undersköterskor. Studien belyser förstärkningsläkarens upplevelse av att skriva dagbok till patienter som vårdas för covid-19 på intensivvårdsavdelning under pandemin. Studien är av kvalitativ design med induktiv ansats bestående av intervjuer, med resultat baserat på tematisk analys. I resultatet identifierades fem teman: att erbjuda en berättelse, samarbetets betydelse, erfarenhetens betydelse, ödmjukhet inför ansvaret och att göra gott. Resultatet visar att det kändes meningsfullt, värdefullt och ansvarsfullt att skapa ett sammanhang av intensivvårdstiden som utgick från patientens perspektiv och att använda ett förståeligt språk i skrivandet var viktigt. Det fanns en ambition och vilja hos förstärkningsläkarna att förmedla en berättelse, med syfte att göra gott genom att dagboken skulle komma patienter och närstående till nytta och på så sätt vara en hjälp i återhämtningen efter intensivvård. Brist på erfarenhet av uppgiften blev en utmaning, men genom interprofessionellt samarbete gavs möjlighet till avlastning, stöd och inspiration. Att skriva dagbok gav en känsla av uppskattning, reflektion och utveckling. Genom interprofessionellt samarbete kring uppgiften att skriva dagbok kan slutsatser dras att det kan komma patienter och närstående till nytta med en dagbok som skapar en helhet utifrån flera synvinklar. Genom att skriva dagbok sammanfattas dagen, vilket kan ge tid för eftertanke och reflektion. / During the winter of 2019-2020, the world was hit by a pandemic, the covid-19. During this upheaval period, many parts of the healthcare system was temporarily restructured to meet this new patient group. Intensive care was particularly affected as it was supposed to take care of this critically ill and vulnerable patient group. In order to be able to provide good care and relieve the intensive care staff, the function of supportive physician was introduced. Among other things, these were given responsibility for writing diaries for the patients. This is a task normally performed by intensive care nurses and assistant nurses. This study highlights the supportive physician's experience of writing a diary for patients treated for covid-19 in the intensive care unit during the pandemic. The study is done through qualitative design with an inductive approach consisting of interviews, with results based on thematic analysis. The results identified five themes: offering a story, the importance of collaboration, the importance of experience, humility in the face of responsibility and doing good. The result shows that it felt meaningful, valuable and responsible to create a context of the intensive care period that starting from the patient's perspective. To use comprehensible language in the writing was important. There was an ambition and desire on the part of the supportive physician to convey a story, with the aim of doing good by making the diary useful to patients and relatives and thus being a help in recovery after intensive care. Lack of experience with the task initially became a challenge, but interprofessional collaboration provided the opportunity for relief, support and inspiration. Journaling provided a sense of appreciation, reflection and development. Through interprofessional collaboration around the task of writing a diary, conclusions can be drawn that patients and relatives can benefit from a diary that creates a whole based on several points of view. By writing a diary, the day is summarized, which can give time for thought and reflection.

The demand for circumcision in Swaziland has dramatically increased since it was reported that circumcision ensures 60% protection against HIV infection. The aim of this study was to explore the reasons for, and the motives behind, this increasing interest in undergoing circumcision. A generic qualitative research design was used, in which 17 circumcised men selected by convenience sampling at FLAS Clinic, Mbabane, participated. In-depth unstructured face-to-face interviews were used to collect data. The results showed that the main reasons for circumcision are perceived health, hygiene and sexual benefits, community influences, as well as medical reasons. It was concluded that the major motives underlying circumcision are personal and partner safety and satisfaction during sex. These motives were found to be both promotive and threatening to the interests of public health. After evaluating the risks and benefits, it was recommended that mass circumcision be promoted alongside reinforced and accurate health education on circumcision / Health Studies

Introduction : Les personnes ayant eu un accident vasculaire cérébral léger (AVCL) sont autonomes pour l’accomplissement des activités de la vie quotidienne de base, mais peuvent présenter des déficits subtils pour l’accomplissement d’activités complexes qui ne sont pas dépistés durant l’hospitalisation. Le retour à domicile parmi les proches est souvent le moment où certaines difficultés apparaissent. L’objectif de cette étude est d’explorer la perception des proches de leur qualité de vie, trois mois après le retour à domicile de la personne ayant eu l’AVCL. Méthodologie : Cette étude qualitative repose sur un paradigme constructiviste. Des entrevues individuelles semi-dirigées ont été menées à l’aide d’un guide d’entrevue, auprès de proches de personnes ayant eu un premier AVCL trois mois auparavant. Une transcription du contenu des entrevues a été faite sous forme de verbatim, suivie d’une analyse de contenu. Résultats : Huit entrevues ont été complétées (âge moyen 56,9 ans – ratio hommes/femmes de 2/6). Six thèmes ont été identifiés : personne ayant eu l’AVCL, vie quotidienne, relation conjugale, récidive, santé et services. L’AVCL engendre plusieurs incapacités (personne ayant eu l’AVCL) et les proches interrogés rapportent une augmentation de leurs tâches quotidiennes ce qui limite leurs activités personnelles (vie quotidienne). Ils mentionnent également devoir passer du rôle de conjoint à celui de parent, ce qui modifie la dynamique de couple (relation conjugale). Les proches se disent anxieux face au risque de récidive (récidive) et certains présentent des malaises physiques comme des maux de tête et un manque d’énergie (santé). Les proches affirment n’avoir accès à aucun service et que le seul soutien dont ils bénéficie est celui de leur entourage (services). Conclusion : Le retour à domicile de la personne AVCL engendre diverses conséquences sur le quotidien des proches, ce qui affecte leur qualité de vie. / Introduction: Mild stroke clients are often independent in basic activities of daily living but may present subtle deficits that impact on complex activities and roles. The purpose of this study was to explore the perceived quality of life of close family members three months after the stroke client was discharged home. Method: Qualitative design based on a constructivist paradigm. Interviews were conducted with family members of mild stroke clients three months after discharge. An interview guide was used and the audio content was transcribed, followed by a content analysis. Results: Eight interviews were conducted (mean age 56.9 ± 9.2 years; men=2/8). Six essential themes emerged from the data. According to participants, mild stroke clients present sequelae that interfere with complex tasks (patient), increasing the burden on other family members who have to limit their personal activities (daily living). Spouses reported sometimes acting like a parent, which caused tensions in the relationship (conjugal relationship). Anxiety is related to the risk of stroke recurrence (relapse) and some family members present physical symptoms and a lack of energy (health). However, family members do not have access to services despite support from their relatives (services). Conclusion: The results of this exploratory study strongly suggest that even a ‘mild’ stroke has an impact on the daily lives of close family members and affects their quality of life.

Introduction : Les personnes ayant eu un accident vasculaire cérébral léger (AVCL) sont autonomes pour l’accomplissement des activités de la vie quotidienne de base, mais peuvent présenter des déficits subtils pour l’accomplissement d’activités complexes qui ne sont pas dépistés durant l’hospitalisation. Le retour à domicile parmi les proches est souvent le moment où certaines difficultés apparaissent. L’objectif de cette étude est d’explorer la perception des proches de leur qualité de vie, trois mois après le retour à domicile de la personne ayant eu l’AVCL. Méthodologie : Cette étude qualitative repose sur un paradigme constructiviste. Des entrevues individuelles semi-dirigées ont été menées à l’aide d’un guide d’entrevue, auprès de proches de personnes ayant eu un premier AVCL trois mois auparavant. Une transcription du contenu des entrevues a été faite sous forme de verbatim, suivie d’une analyse de contenu. Résultats : Huit entrevues ont été complétées (âge moyen 56,9 ans – ratio hommes/femmes de 2/6). Six thèmes ont été identifiés : personne ayant eu l’AVCL, vie quotidienne, relation conjugale, récidive, santé et services. L’AVCL engendre plusieurs incapacités (personne ayant eu l’AVCL) et les proches interrogés rapportent une augmentation de leurs tâches quotidiennes ce qui limite leurs activités personnelles (vie quotidienne). Ils mentionnent également devoir passer du rôle de conjoint à celui de parent, ce qui modifie la dynamique de couple (relation conjugale). Les proches se disent anxieux face au risque de récidive (récidive) et certains présentent des malaises physiques comme des maux de tête et un manque d’énergie (santé). Les proches affirment n’avoir accès à aucun service et que le seul soutien dont ils bénéficie est celui de leur entourage (services). Conclusion : Le retour à domicile de la personne AVCL engendre diverses conséquences sur le quotidien des proches, ce qui affecte leur qualité de vie. / Introduction: Mild stroke clients are often independent in basic activities of daily living but may present subtle deficits that impact on complex activities and roles. The purpose of this study was to explore the perceived quality of life of close family members three months after the stroke client was discharged home. Method: Qualitative design based on a constructivist paradigm. Interviews were conducted with family members of mild stroke clients three months after discharge. An interview guide was used and the audio content was transcribed, followed by a content analysis. Results: Eight interviews were conducted (mean age 56.9 ± 9.2 years; men=2/8). Six essential themes emerged from the data. According to participants, mild stroke clients present sequelae that interfere with complex tasks (patient), increasing the burden on other family members who have to limit their personal activities (daily living). Spouses reported sometimes acting like a parent, which caused tensions in the relationship (conjugal relationship). Anxiety is related to the risk of stroke recurrence (relapse) and some family members present physical symptoms and a lack of energy (health). However, family members do not have access to services despite support from their relatives (services). Conclusion: The results of this exploratory study strongly suggest that even a ‘mild’ stroke has an impact on the daily lives of close family members and affects their quality of life.

AFRIKAANS: Die navorsingsdoel van hierdie studie is om insig te verkry in die rol van handboeke in die instandhouding en legitimering van etniese magsverhoudinge, in die besonder deur middel van die bevestiging van kulturele stereotipes onderliggend aan die nie-geformuleerde, maar effektiewe verspreiding van norme, waardes en houdings. Gegrond op die aanname dat handboeke sosiale en politieke werklikhede weerspieël, ondersoek hierdie kwalitatiewe studie die voorstellingspraktyke in Nederlandse, Vlaamse en Afrikaanse taalhandboeke. 'n Kritiese diskoersanaliseontwerp, ondersteun deur 'n tematiese analise en fokusgroepbesprekings, word aangewend om die visuele materiaal in een handboekreeks van elk van die drie gemeenskappe te ondersoek. Ter aanvang word die drie Dietse tale se moontlike invloed op mekaar, ook ten opsigte van diversiteit, bespreek. Die teoretiese begronding is geanker in die veld van houding-, kultuur- en visuele studies. Die kennisbasis aangaande handboekvoorstellings in die onderskeie gemeenskappe word ontgin. Die bevindinge word as indikators van die fokusgroepbesprekings in die drie tersaaklike gemeenskappe, sowel as 'n tematiese analise van die visuele voorstellings in die handboeke aangebied. Daar is in die Nederlandse en Vlaamse data stereotipering gevind. Die bevindinge toon dat die visuele materiaal in die Nederlandse data as ideologiese retoriek van die dominante wit groep dien, wat die 'ander' as problematies, arm en 'anders' voorstel. Die Vlaamse reeks toon enkele voorbeelde van kulturele uitsluiting, maar gebruik ook teensimbole om self-refleksiwiteit onder leerders aan te moedig – wat outomatiese stereotipering teenwerk. As gevolg van Afrikaans se politiese verlede oorbeklemtoon die Afrikaanse handboeke 'n utopiese ‘nuwe Suid-Afrika’ waar ras en verskil non-issues is. Geen tekens van apartheidmeestersimbole kon in die Afrikaanse handboeke gevind word nie en Afrikaans as witmanstaal is in 'n groot mate gedemitologiseer. As gevolg van die sterk hekwagtersrol wat handboekbelanghebbendes soos die onderwysdepartement en uitgewers in Suid-Afrika speel, kan die Afrikaanse handboekdata slegs in 'n geringe mate met die Nederlandse en Vlaamse data vergelyk word. Anders as wat aanvanklik vermoed is, toon hierdie studie dat taal die belangrikste, indien nie die enigste, gemene deler tussen die drie gemeenskappe is. ENGLISH: The research goal of this study was to provide insight into the role of textbooks in the maintenance and legitimization of ethnic power relations, specifically the reproduction of cultural stereotypes informing the unstated, but effective distribution of norms, values and attitudes. Based on the assumption that textbooks serve as a mirror of the social and political order, the purpose of this qualitative study is to determine the extent to which Dutch, Flemish and Afrikaans language textbook series foster cultural stereotyping of the 'other’. Data sources for the critical discourse analysis are constituted by the visual material of one textbook series from each of the three language communities. The contextualisation includes an explanation of how the three Pan Dutch languages might influence each other, and their perspectives on diversity. The conceptual framework comprises an explication of the concepts and theories on attitude, culture and visual studies. Influential issues in the literature on textbook representation, language and identity are described in the literature study. The findings are presented as indicators derived from focus group discussions in the three countries, as well as a thematic analysis of visual representation in the textbooks. Traces of stereotyping were found in the Dutch and Flemish data. The findings show that visual material in the Dutch data serves as ideological rhetoric of the dominant white group, projecting the 'other' as problematic, poor and different. The Flemish series shows indications of cultural exclusion, but incorporates counter-symbols to encourage self-reflectivity among Flemish learners, thus countering automatic stereotyping. The Afrikaans textbooks, because of their highly politicised past, over-emphasize a utopian ‘new South Africa’ where race and difference are non-issues. No signs of apartheid master symbols could be found in the Afrikaans textbooks and Afrikaans is demythologised as a 'white' language. As a result of the controlling nature of the gatekeeping function in South Africa of the education department and textbook publishers, the Afrikaans textbook-data can be compared to the Dutch and the Flemish textbook-data to a limited extent only. This study has shown that the major characteristic the three communities share is language. / Thesis (PhD)--University of Pretoria, 2009. / Humanities Education / unrestricted