<p><p><em><strong>”Have the young members’ of Save the Children Sweden got increased possibilities to influence the organization since the founding of the youth-organization?” </strong></em></p><p>The purpose with the thesis is to investigate if the founding of a youth-organization by Save the Children Sweden has led to increased possibility for the young members to influence the organization. I have two research assignments; change since the founding of a youth-organization? politically since the foundation of a youth-organization and how?</p>Did the norms and values in the organizationand Did the organization change I have analyzed protocols from the general assembly between 1997 and 2008 and how the rules in the organization have changed over time. I have also interviewed four board members to get a more diversified view of how the board meetings proceed. To interpret the findings in the analysis I have used two organization theories, result is that the young members of the organization have got increased possibilities to influence the organization. Not mainly because they have five representatives in the general assembly and one representative in the committee, but because they are more visible now than they were before the founding of the youth-organization when they where only private members.</p>

Syftet med denna uppsats är att belysa diskurser om sexuella förövare i Rädda Barnens litteratur om Pojkmottagningen. Detta görs med hjälp av kritisk diskursanalys i kombination med ett intersektionellt perspektiv. Studiens fokus är att undersöka hur författarna konstruerar sexuella förövare utifrån kön, ålder, etnisk härkomst, social status och funktionalitet.För att klarlägga på vilket sätt författarna framställer de sexuella förövarna som avvikare utöver deras kriminella handlande, används Goffmans stigmateori som därmed fungerar som en förlängning av intersektionen funktionalitet. Resultatet visar fem olika diskurser om sexuella förövare, som i studien benämns som Monstret, Förföraren, Förvanskaren, Janusansiktet och Kufen. Genom att dekonstruera dessa diskurser kan vi se att förövarkaraktärerna sätts samman av olika kombinationer av intersektioner. Vi har också kunnat se att deras grad av avvikelse förstärks eller försvagas beroende på hur dessa intersektioner framställs som samspelande – genom skilda kombinationer av dem görs stigmat svagt eller starkt och spannet mellan avvikelse och normalitet tänjs ut. Några av de förövarkaraktärer vi funnit kan ses som redan kända stereotyper, både bland det som kan beskrivas som en bred allmänhet, och bland de beskrivningar av förövare som vi presenterat i tidigare forskning. Men vi har också genom detta arbetssätt funnit andra, mindre kända förövarkaraktärer. Vår studie kan bland annat bidra till att göra människor och professionella inom socialt arbete medvetna om sina föreställningar och fördomar om sexuella förövare. Genom medvetandegörande om vilka föreställningar som cirkulerar både hos oss själva och inom olika verksamheter kan vi försöka undgå att låta oss bli alltför påverkade av olika stereotyper. Detta kan ses som viktigt dels med tanke på de konsekvenser stereotypifiering kan medföra i behandlingsarbetet med klienter och brukare, dels med tanke på de konsekvenser som onyanserade bilder kan få för övriga samhällets arbete med dessa människor, såsom kriminalvård och polis.

Denna uppsats behandlar volontärers engagemang i den ideella organisationen Rädda Barnen, med syftet att belysa hur organisationens struktur samt samarbetet mellan volontärer och tjänstemän inom organisationen påverkar volontärernas engagemang. Mina tre frågeställningar var: a. Hur är Rädda Barnens organisation uppbyggd, hur styrs organisationens arbete och hur påverkar detta volontärernas engagemang, b. Hur upplever volontärerna organisationsstrukturen och samarbetet inom organisationen samt c. Hur upplever tjänstemännen att de har del i volontärernas engagemang i organisationen. För att besvara mina frågeställningar använde jag dokumentstudier samt semistrukturerade intervjuer med två tjänstemän och fem volontärer som arbetade på olika nivåer inom Rädda Barnen. Resultatet visade på att samarbetet mellan volontärerna och tjänstemännen har betydelse för volontärernas engagemang i organisationen. Detta då tjänstemännen genom att utgöra ett stöd istället för att leda volontärerna, möjliggör för volontärerna att utforma sitt engagemang i organisationen. Organisationsstrukturen visade sig möjliggöra för volontärerna och tjänstemännen att till stor del själva utforma detta samarbete. Tjänstemännens svar visade på en svårighet de ofta upplevde mellan att ge volontärerna stor frihet och stödja deras engagemang å ena sidan och samtidigt verka i riktning mot Rädda Barnens målsättning. Resultatet analyserades med utgångspunkt från tidigare forskning samt utifrån de teoretiska perspektiven symbolisk interaktionism i kombination med rollteorier och Maslows behovshierarki. Detta för att lyfta fram betydelsen av interaktionen mellan de två positionerna volontär och tjänsteman, inom ramen för organisationen samt belysa hur engagemanget motiveras av de behov människan har enligt Maslows behovshierarki.

Det är inget nytt att undersöka interaktioner på Facebook, dock är det oftast ur privatpersoners synvinkel Facebook undersöks och inte lika ofta ur en organisations synvinkel. Den här studien syftar till att fylla en del av gapet i medie- och kommunikationsforskningen om hur ideella organisationer beter sig på Facebook genom att undersöka den narrativa processen hos två ideella organisationer och hur delaktiga användare är i organisationernas berättelse beroende på organisationens storlek, Kvinnojouren Embla och Rädda Barnen. Därför är studiens frågeställning utformad som följande; på vilket sätt interagerar ideella organisationer med sina medlemmar via organisationens Facebook-sida? Hur utvecklas interaktiva berättelser på organisationernas Facebook-sida? Vilka skillnader kan identifieras mellan en stor och liten organisation? Studien utgår ifrån Earl och Kimport (2011) som menar att organisationer kan använda sig av två strategier i sin kommunikation på nätet; supersize strategier, som kortfattat innebär att organisationer tar sina befintliga offline-strategier och gör dem större, starkare och kraftfullare via internet, samt teori 2.0 strategier, som kortfattat innebär att organisationer använder nya, innovativa metoder för att förmedla sina budskap. Solis och Breakenridge (2010) skriver om hur interaktivitetsmöjligheter förändrar hur organisationer bör tänka när de skriver meddelanden på nätet och att organisationer bör sluta se sina intressenter som en stor publik, utan att de ska betraktas och behandlas som individer. De menar även att det är viktigt att alltid hålla sig uppkopplad för att det alltid händer något på nätet. Det kan resultera i utmaningar för ideella organisationer eftersom att Greenberg och MacAulay (2009) menar att de inte prioriterar att uppdatera sina sidor och därför kan ha det svårt att anpassa sig till nätverkets sociologiska dynamik. Fortsättningsvis undersöker studien Kvinnojouren Embla och Rädda Barnens respektive Facebook-sidor med hjälp av netnografi under en veckas tid. Netnografi är en observationsmetod för nätgemenskaper som liknar etnografi, men bör erkännas som en egen forskningsmetod separat från etnografin även om de båda utgår från samma pelare. Studien har funnit att Kvinnojouren Emblas Facebook-sida är betydligt mindre aktiv än Rädda Barnen både med publicering från organisationen men även användarna. Det är även en annan typ av diskurs på respektive sida. På Emblas sida strävar användarna mot en liten gemenskap, och på Rädda Barnens sida strävar användarna mot att förmedla sanning och rättvisa. Studien har även sett att det är användarna på Rädda Barnens Facebook-sida som till störst del driver interaktionerna mellan organisation och användare, vilket visar på att användarna använder teori 2.0 strategier och på så sätt blir individuella aktivister. / To study interaction on Facebook is nothing new; however, those studies are mostly made from an individual’s point of view and not as often from an organizations point of view. This study aims to fill a part of that hole in media and communication studies by studying the narrative process of two nonprofit organizations on Facebook, and how the users are part of the organizations storytelling according to size and resources, Kvinnojouren Embla and Save the Children. The studies main questions are therefore the following; in what way do nonprofit organizations interact with their members on the organizations Facebook page? How do interactive stories develop on the organizations Facebook page? What differences can be identified between a big and a small organization? The study is based on Earl and Kimport (2011) who says that organizations can use two strategies in their communication online; supersize strategies, that briefly means that organizations uses that same strategies from their offline communication and applies them to the internet to make it bigger better and stronger, and theory 2.0 strategies, that briefly means that organizations – or individuals – use new and innovative methods to mediate their message. Solis and Breakenridge (2010) writes about how the possibilities for interactivity changes how organizations should think while writing a message online and to stop seeing their stakeholders as a big audience, but to regard and treat them as individuals. They also claim that it is important to always be connected because something always happens online. This can result in difficulties for nonprofit organizations because, according to Greenberg &amp; MacAulay (2009), they do not prioritize their pages, and therefore will have a hard time adapting to the sociological dynamics of Facebook. Further, the study examines Kvinnojouren Embla and Save the Children’s respective Facebook-pages with help from netnography during a week. Netnography is an observation method for examining online communities. The method is similar to ethnography, but should be known as a research method on its own, even though they both are based on the same pillars. The study has found that Kvinnojouren Embla’s Facebook-page is considerably less active than Save the Children’s, both regarding publications from the organization, but also the users. There is also another kind of discourse on the respective pages.  On Emblas page, the users strive towards a small community, and on Save the Children’s page the users strive towards mediating the truth and justice. The study has also found that it is the users on Save the Children’s Facebook-page that to the most part drives the interactivity between organization and user, which shows that the users uses theory 2.0 strategies and in that way becomes individual activists.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ideella organisationer arbetar med opinionsbildning och påverkansarbete mot allmänheten och politiska beslutsfattare. Jag ville se hur organisationer direkt, eller via opinion, går tillväga för att påverka ett politiskt beslut eller skapa uppmärksamhet för sina frågor. Jag ville också se hur organisationer arbetar med PR och informationsverksamhet. Metoden jag har använt mig av är kvalitativa samtalsintervjuer med fem olika ideella organisationer; Röda Korset, Rädda Barnen, Läkare utan Gränser, Amnesty International och Kvinna till Kvinna. Studien berör teorier om lobbying, opinionsbildning, intresseorganisationer samt mediers inflytande över opinion och politik.</p><p>Organisationerna påpekade vikten av att ha opinionen med sig om man ville påverka politiska beslut. En viktig del i opinionsarbetet är att skapa debatt i samhället på olika sätt. Ett sätt att få uppmärksamhet kring en fråga är att genomföra en studie eller en rapport. Man arbetade även med kampanjer, utbildningar, utställningar, debattartiklar och seminarier, där man har möjlighet att bjuda in politiska beslutsfattare.</p><p>När det gällde lobbyarbete skedde det både lokalt och internationellt. Organisationerna påpekade vikten att bygga personliga relationer med politiker och att vara medveten om politiska arbetsmetoder. Viktiga kontakter är massmedia, opinionsledare, regering, riksdag, kommun och landsting. Alla de ideella organisationer som jag har talat med har någon form av kontakt med beslutsfattare, i syfte att driva politiska frågor. Ofta har de många olika kontakter inom olika nivåer i politiken. För de ideella organisationerna i undersökningen är det viktigt att uppnå vissa politiska mål och att påverka politiska beslut i frågor, allt ifrån humanitär rätt, barn och äldres situation, medicinskt bistånd, till att göra något åt ensamheten och de allt glesare sociala nätverket i Sverige. Lobbying bedrivs på kommunal nivå, men är också riktad mot internationella organ som EU och FN, samt olika departement, framför allt utrikesdepartementet, men även justitiedepartementet och försvarsdepartementet. Organisationerna upplevde att de i vissa fall fick gehör för sina frågor hos politiker, men att deras frågor inte alltid låg högt på den politiska agendan. Organisationerna deltar inte institutionaliserat i den politiska påverkansprocessen, men som organiserade intressen har de i varierande grad möjlighet att påverka politiska beslut utifrån.</p><p>Redaktionellt utrymme i tidningar ansågs som viktigt. Samtidigt är det angeläget att kombinera det med PR- och reklamkampanjer som ligger i tiden. Mediearbetet ansågs som mycket betydelsefullt av de ideella organisationer jag talade med och man är inriktad på att ha en hög servicenivå gentemot journalister. Organisationerna hade varierande genomslag i media och särskilt de mindre organisationerna påpekade att de gärna ville ha större täckning. Man påpekade också vikten av att vara kreativ och innovativ i sina påverkansförsök.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ideella organisationer arbetar med opinionsbildning och påverkansarbete mot allmänheten och politiska beslutsfattare. Jag ville se hur organisationer direkt, eller via opinion, går tillväga för att påverka ett politiskt beslut eller skapa uppmärksamhet för sina frågor. Jag ville också se hur organisationer arbetar med PR och informationsverksamhet. Metoden jag har använt mig av är kvalitativa samtalsintervjuer med fem olika ideella organisationer; Röda Korset, Rädda Barnen, Läkare utan Gränser, Amnesty International och Kvinna till Kvinna. Studien berör teorier om lobbying, opinionsbildning, intresseorganisationer samt mediers inflytande över opinion och politik. Organisationerna påpekade vikten av att ha opinionen med sig om man ville påverka politiska beslut. En viktig del i opinionsarbetet är att skapa debatt i samhället på olika sätt. Ett sätt att få uppmärksamhet kring en fråga är att genomföra en studie eller en rapport. Man arbetade även med kampanjer, utbildningar, utställningar, debattartiklar och seminarier, där man har möjlighet att bjuda in politiska beslutsfattare. När det gällde lobbyarbete skedde det både lokalt och internationellt. Organisationerna påpekade vikten att bygga personliga relationer med politiker och att vara medveten om politiska arbetsmetoder. Viktiga kontakter är massmedia, opinionsledare, regering, riksdag, kommun och landsting. Alla de ideella organisationer som jag har talat med har någon form av kontakt med beslutsfattare, i syfte att driva politiska frågor. Ofta har de många olika kontakter inom olika nivåer i politiken. För de ideella organisationerna i undersökningen är det viktigt att uppnå vissa politiska mål och att påverka politiska beslut i frågor, allt ifrån humanitär rätt, barn och äldres situation, medicinskt bistånd, till att göra något åt ensamheten och de allt glesare sociala nätverket i Sverige. Lobbying bedrivs på kommunal nivå, men är också riktad mot internationella organ som EU och FN, samt olika departement, framför allt utrikesdepartementet, men även justitiedepartementet och försvarsdepartementet. Organisationerna upplevde att de i vissa fall fick gehör för sina frågor hos politiker, men att deras frågor inte alltid låg högt på den politiska agendan. Organisationerna deltar inte institutionaliserat i den politiska påverkansprocessen, men som organiserade intressen har de i varierande grad möjlighet att påverka politiska beslut utifrån. Redaktionellt utrymme i tidningar ansågs som viktigt. Samtidigt är det angeläget att kombinera det med PR- och reklamkampanjer som ligger i tiden. Mediearbetet ansågs som mycket betydelsefullt av de ideella organisationer jag talade med och man är inriktad på att ha en hög servicenivå gentemot journalister. Organisationerna hade varierande genomslag i media och särskilt de mindre organisationerna påpekade att de gärna ville ha större täckning. Man påpekade också vikten av att vara kreativ och innovativ i sina påverkansförsök.

Denna uppsats tar sin början i ett intresse av att studera ungdomars konstituerande av identitet. Vi valde att utföra vår studie i Rädda Barnens projekt Ellen &amp; allan som arrangerar samtalsgrupper med en normkritisk agenda för ungdomar i 14-års ålder. Syftet är att genom en kvalitativ studie skapa förståelse för hur ungdomarna som deltar i Ellen &amp; allan konstituerar en maskulin respektive feminin identitet, samt betydelsen av ungdomarnas sociala relationer för detta konstituerande.  Studiens omfattning utgörs av tre intervjuer med projektledare och samtalsledare för projektet och av sex timmars observation vid fyra separata tillfällen i en Ellengrupp och i en allangrupp. Intervjuerna bidrog till kunskap om projektet som förberedde oss och skapade ett tydligt fokus inför vårt möte med fältet. Intervjuerna var utformade på ett sådant sätt att de kom att generera material som korrelerade med våra observationsdata.  Från vår analys av intervjuer och observationer drar vi slutsatsen att ungdomarnas behov av att skapa och upprätthålla sociala relationer leder till en konformitet inom samtalsgrupperna som bidrar till att ungdomarnas konstituerande av maskulin respektive feminin identitet görs med ursprung i en maskulin heterosexuell hegemoni. I denna hegemoni förknippas den maskulina identiteten med överordning och makt medan den feminina identiteten är passiv och underordnad och anses vara den maskulina identitetens motsats. / The notion of this study initially started taking shape through our interest in studying the constitution of identity in young adolescent people. The study was carried out in the Save the Children project Ellen &amp; allan which organizes discussion groups with a norm-critical agenda for young people in the age of 14. The purpose of this study was to analyze how young people participating in Ellen &amp; allan constitutes a masculine and feminine identity, and the importance of young people's social relationships for this constituent.  The study consists of three interviews with project managers and discussion leaders of the project, and of six hours of observation on four separate occasions in an Ellen-group and in an allan-group. The interviews contributed to an understanding of the project which prepared us and created a clear focus for our meeting with the field. The interviews were also designed in such a way that they came to produce data that could be correlated with our observation data.  From our analysis of the interviews and observations, we conclude that young people’s need to create and maintain social relationships lead to conformity within the discussion groups, contributing to adolescents constituting a masculine and feminine identity that originates from a masculine heterosexual hegemony. In such hegemony the masculine identity consists of attributes of agency and power, whereas the feminine identity is passive and subordinate and is considered being the opposite of a masculine identity.

”Have the young members’ of Save the Children Sweden got increased possibilities to influence the organization since the founding of the youth-organization?” The purpose with the thesis is to investigate if the founding of a youth-organization by Save the Children Sweden has led to increased possibility for the young members to influence the organization. I have two research assignments; change since the founding of a youth-organization? politically since the foundation of a youth-organization and how? Did the norms and values in the organizationand Did the organization change I have analyzed protocols from the general assembly between 1997 and 2008 and how the rules in the organization have changed over time. I have also interviewed four board members to get a more diversified view of how the board meetings proceed. To interpret the findings in the analysis I have used two organization theories, result is that the young members of the organization have got increased possibilities to influence the organization. Not mainly because they have five representatives in the general assembly and one representative in the committee, but because they are more visible now than they were before the founding of the youth-organization when they where only private members.

Denna kandidatuppsats är en undersökning av Rädda Barnens externa kommunikation under tiden för kampanjen #KarmaLemonChallenge som genomfördes under våren 2020, till följd av pandemin Covid-19. Syftet med undersökningen är att analysera vilken syn på ansvaret för välfärden som Rädda Barnen och replikerande aktörer förmedlar under kampanjen. Det teoretiska ramverket utgörs av kritisk diskursanalys och den huvudsakliga analysmetoden är Greimas aktantmodell, då jag inspirerad av den narrativa forskningen utforskar narrativitet i strategisk kommunikation. De frågeställningar som undersökningen utgår från är: Vem eller vilka tillskrivs ansvaret för välfärden? Vilka narrativ används för att positionera olika välfärdsaktörer och hur positioneras de som gagnas av kampanjen? Vilka diskurser framträder och vad har de för konsekvenser för Rädda Barnens förhandling? Resultatet visar att staten är den aktör som Rädda Barnen tillskriver ansvaret för välfärden. Under kampanjen konstruerar dock organisationen sig som en aktiv givare av välgörenhet och framträder i rollen som hjälte, medan de som gagnas av kampanjen främst tillskrivs rollen som offer och staten åtminstone delvis framstår som en skurk. I kommunikationen aktualiserar Rädda Barnen en rättighetsbärardiskurs, en välgörenhetsdiskurs och en marknadsdiskurs. I många av replikerna delas synen på att välfärdsansvaret åligger staten, men ansvaret förhandlas även som individens och här skapas en individualitetsdiskurs. I replikerna framträder även en inspirationsorienterad solidaritetsdiskurs.  Att rättighetsbärardiskursen och välgörenhetsdiskursen existerar parallellt i Rädda Barnens kommunikation är problematiskt då det underminerar barn som rättighetsbärare. Välgörenhetsdiskursen kan dock vara den kompromiss som uppstår när rättighetsbärardiskursen hamnar i samspel med en marknadsdiskurs.

Som en reaktion på kriget i Ukraina sökte Rädda Barnens lokalförening i Halmstad kunskap om hur de kunde fylla behoven som flyktingarna hade, vilket resulterade i att projektet Barnvänlig Plats startades och var den första direktstödsverksamheten i Halland som lades utanför flyktingförläggningarna. De arbetar efter barnkonventionen och strävade efter att skapa en plats dit utsatta barn kunde söka sig till för att få trygghet och möjlighet till utveckling. Det finns bristande kunskap kring hur direkstödsversamheter kan etableras och komplettera den offentliga sektorn. Syftet med denna kandidatuppsats är att öka förståelsen för de handlingar som varit viktiga i förverkligandet av projekt Barnvänlig Plats och öka förståelsen för hur en direkstödsverksamhet kan etableras så att barns rättigheter kan stärkas nu och i framtiden. Frågeställningen som behandlas är hur det kommer sig att projekt Barnvänlig plats har blivit ett relativt lyckat projekt. För att besvara syfte och frågeställning hämtar studien inspiration från Grounded Theory och har i kombination med kvalitativa intervjuer samlat in intervjupersonernas erfarenheter av projektet som utmynnat i teorier. Kodningsprocessen resulterade i fyra handlingar: initiativ, samverkan, lokalisering, och uppmärksammat projekt som skapade verksamheten från grunden. Den teoretiska referensramen i studien utgörs av social handling och sociala band som används för att skapa en förståelse för hur resultatet besvarar syftet med studien. Slutsatsen blir att alla som bidragit till platsen har arbetat efter barnkonventionen och sett ett värde i att handla för att förverkliga platsen. / As a reaction to the war in Ukraine, Save the Children local association in Halmstad sought knowledge about how they could meet the needs of the refugees, which resulted in the project Child Friendly Place being started and was the first direct support activity in Halland that was placed outside the refugee shelters. They work according to the Convention on the Rights of the Child and strove to create a place where vulnerable children could turn to for security and the opportunity to develop. There is a lack of knowledge about how direct support activities can be established and complement the public sector. The purpose of this master's thesis is to increase understanding of the actions that were important in the realization of the project Child-Friendly Place and to increase understanding of how a direct support activity can be established so that children's rights can be strengthened now and in the future. The question being addressed is how it is that the project Child-friendly place has become a relatively successful project. In order to answer the purpose and question, the study draws inspiration from Grounded Theory and, in combination with qualitative interviews, has collected the interviewees' experiences of the project, which resulted in theories. The coding process resulted in four actions: initiative, collaboration, localization, and noted project that created the business from the ground up. The theoretical frame of reference in the study consists of social action and social ties that are used to create an understanding of how the result answers the purpose of the study. The conclusion is that everyone who contributed to the place has worked according to the Convention on the Rights of the Child and saw value in acting to make the place a reality.