I uppsatsen har Försvarsmaktens förmåga att stärka samhället genom militär medverkan iräddningstjänst analyserats. I arbetet har resultatet efter två insatser som Försvarsmakten gjort medstöd av Räddningstjänstlagen, skogsbranden i Tyresta 1999 och översvämningarna i Arvika 2000studerats. Huvudsyftet har varit att undersöka om det går att dra några slutsatser för hur ledning,organisation och samverkan kan utföras vid denna typ av insatser.Med stöd i Mintzbergs organisationskonfigurationer har beskrivits hur de två aktuella insatserna harfungerat rent organisatoriskt. Den valda organisation som Försvarsmakten och räddningstjänstenskapade under insatserna karaktäriseras av den adhocratiska organisationen enligt Mintzberg, men harinslag av den maskinbyråkratiska. Styrkan med en sådan insatsorganisation är att den kan ta till sig detsom passar för de behov som situationen kräver.Resultatet har visat att den operativa organisation som uppstod under de båda insatserna var ihuvudsak lika. Försvarsmakten är dimensionerad för uthållighet och Räddningstjänsten för höginitialeffekt. Då Försvarsmakten och Räddningstjänsten på ett påtagligt sätt kompletterar varandra hardetta visat fördelarna med en integrerad organisation. Möjligheten att utöva ledning i extraordinärasituationer underlättas av att så långt som möjligt verka i ett för Försvarsmakten välkäntledningsmönster och organisationsform. / This essay has analysed the Swedish Armed Forces ability to support societythrough participation in rescue operations. The paper has studied the result oftwo actions conducted by the Armed Forces under the law of rescue services,extinguishing the big fire in Tyresta National Park in 1999, and supporting theRescue service at the time of the big flood in Arvika in 2000. The purpose hasbeen to investigate if it is possible to make any conclusions about command,organization and co-operation in this type of operations.Supported by Minzbergs organizational theories the function of theorganization of the two cases in point has been described. The Adhocracy andthe Machine bureaucracy have both been reflected in the organizations createdby the Armed Forces and the Rescue Service for these operations. The strengthof this type of organization is that it can be tailored to the actual needs of thesituation.The result has shown that the operational organization created during bothoperations was essentially the same. The Armed Forces are geared forendurance and the Rescue Service for high immediate effect. Thecomplementing of the Armed Forces and the Rescue Service has shown thebenefits of an integrated organization. The ability to command in anextraordinary situation is made easier the closer one comes to adopting afamiliar command structure and organization. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Sverige anses vara ett av de mest jämställda länderna i världen. Trots detta är den svenska arbetsmarknaden mycket könsuppdelad och inom den mansdominerade räddningstjänsten är endast 2,4 % av alla heltidsarbetande brandmän kvinnor. Syftet med vår uppsats är att undersöka kvinnors underrepresentation i räddningstjänsten ur ett genusperspektiv. Vi har valt att rikta in oss på rekryteringsprocessen på grund av att få kvinnor som har gått den eftergymnasiala brandmannautbildningen ”Skydd mot olyckor”(SMO) får en anställning som brandman. Vi vill undersöka orsaken till detta och vi undrar om det är i rekryteringsprocessen som kvinnliga brandmän stöter på problem och därför inte får en anställning. Vi finner det även intressant att undersöka om normer och värderingar gällande kvinnliga brandmän påverkar rekryteringen av kvinnor. Vi har i vår studie valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer, där våra respondenter består av fem brandmän som arbetar på en brandstation någonstans i Sverige. Vårt insamlade intervjumaterial har vi analyserat, för att sedan, i vårt resultat, koppla till vår teoretiska referensram, som består av genus- och rekryteringsteorier. Resultatet visar att våra respondenter är mycket positiva till kvinnlig rekrytering inom räddningstjänsten och vi kan på så sätt inte se att svårigheterna att rekrytera kvinnor har något samband med stationens uppfattning om kvinnliga brandmän. Rekryteringssvårigheterna kan istället härledas till rekryteringsprocessen handplockning, där rekryteraren handplockar brandmän från manskodade yrken. Då det endast är manliga yrken som anses vara meriterade, så utesluts kvinnor. Vi kan på så sätt inte heller se att en examen från SMO - utbildningen skulle gynna kvinnors chanser till att få en anställning som brandman, då brandmännen fortfarande meriterar den tidigare praktiska yrkeserfarenheten framför en SMO – examen. Vi drar slutsatsen att det både är rekryteringsprocessen, där handplockning från de mansdominerade yrkena sker, samt samhällets normer och värderingar om kvinno- och mansyrken som sätter stopp för kvinnligt deltagande inom vår undersökta station.

From a fire perspective EPS insulation has characteristics that makes it inflammable and can cause fast fire spread which is aggravating for the fire and rescue services. Reports from fire and rescue operations related to both EPS insulation and construction sites of buildings, show that fires most often are related to faults in protecting combustible materials during hot works such as welding. A case study was performed with the purpose to investigate flaws during handling and installation of EPS insulation at four construction sites. The project consisted of field studies with interviews with respective site managers and a supplier of façade systems. Interviews were also conducted with the fire and rescue services to obtain a deeper understanding for the problems of fire rescue operations during fires with large quantities of EPS insulation and the risks from using combustible insulation in modern building technology. The study showed that fire safety measurements were not taken during handling and installation of EPS insulation in particular. EPS insulation was only looked at from an economical perspective which resulted in large quantities of insulation stored at the construction sites and in scaffolds prior to installation. It was concluded that handling and installation of EPS insulation was inadequate from a construction site fire safety point of view. Furthermore irregularities and lack of thoroughly made inspections of insulation of façade installations show that there are a lot of uncertainty regarding the fire safety of a façade with combustible insulation. Suggestions to limit fires in combustible insulations, increase quality of the construction of facades as well as raise awareness of fire hazards during planning and construction of buildings were made.

Tidigare studier har visat att det finns en övervägande nytta för samhället som helhet vid införandet och användandet av förstainsatsaktörer. I Sverige har nyttjandet av förstainsatsperson, FIP, inom räddningstjänsten visat på en kortare responstid än övrig styrka vid en olycka. Vid en byggnadsbrand är det enligt räddningstjänstens lagföreskrift ett rökdykarpar som utför livräddningen med resterande styrka (släckbil) verkande i bakgrunden. Den här studien utvärderar på nationell nivå tidsbesparingen (den kortare responstiden för två FIP-enheter jämfört med nästkommande enhet) samt den nytta som införandet och användandet av två FIP-enheter resulterar i för samhället som helhet vid en byggnadsbrand. Metoden för att analysera den minskning i skadevärde som en tidigare påbörjad insats medför genom nyttjandet av två FIP-enheter är en kostnadsnyttometod, även kallad CBA (Cost- benefit analysis). Kostnadsnyttoanalysen ställer den merkostnad som investeringen i FIP- enheter medför i kontrast till den nytta som FIP-enheter bidrar med, har nyttan ett större värde än kostnaden så är projektet samhällsekonomiskt lönsamt. Efter sortering av analysunderlaget genomförts återstod 210 stycken fall med fatal utkomst vid brand i byggnad mellan åren 2010 – 2014. Datamaterialet är från räddningstjänstens insats- samt dödsrapporter som ifyllts vid en olyckshändelse som räddningstjänsten larmats till. Resultatet från analysen visar att den genomsnittliga årliga nyttan av FIP-enheterna är beroende på hur stor andel av den avsedda populationen som återfinns inom stationsområde (benämns som täckningsgrad i studien) samt om stationen väljer att investera i en FIP-enhet eller två FIP-enheter. Täckningsgraden för att det ska vara lönsamt att investera i en FIP-enhet är 5311 stycken individer, för att det ska vara samhällsekonomiskt lönsamt att investera i två FIP-enheter måste stationen täcka 10 621 stycken individer. Investeringsalternativen är till följd av att utgångsläget för räddningstjänstens stationer är av olika art, d.v.s. en del stationer har redan en verksam FIP-enhet. För att stationen i fråga ska kunna ta del av den tänkta åtgärden med tidsbesparingen av två stycken FIP-enheter presenteras därav ett case scenario med investeringsalternativet om en FIP-enhet. Slutsatsen som dras är att det är samhällsekonomiskt lönsamt att implementera och nyttja två FIP-enheter för Sveriges räddningstjänster beroende på hur stor andel av Sveriges befolkning som den aktuella stationen täcker och vilket investeringsalternativ som är av intresse. / Previous studies have shown that there is an overwhelming benefit to society as a whole for the introduction and use of first responders. In Sweden, the use of first responders, FIP, for the civil protection demonstrated a shorter response time than the other rescue force when an accident occurred. When there is a fire in a building, according to rescue services regulations a smoke-diving couple performs the lifesaving operation with the residual rescue force (fire engine) acting in the background. This study evaluates if the national time savings; the shorter response time for two FIP units compared with the next unit arriving at the scene of an accident. If the introduction and use of two FIP units and the time saved results in a benefit to the society as a whole when there is a fire in a building. The method for analyzing the reduction in the damaged value as a previously initiated effort involving the use of two FIP units is a cost-benefit approach, also called CBA. Cost-benefit analysis makes the extra cost an investment in FIP units brings in contrast to the benefits that FIP units contributes, is the benefit of greater value than the cost the project is said to be economically viable. After sorting the analytical framework remained 210 cases, with fatal outcomes, for the variable fire in building between the years 2010 - 2014. The data material obtained is from the emergency input and death reports completed after an accident occurred that the rescue services were alerted to. The results of the analysis show that the average annual benefit of FIP units is dependent on the proportion of the intended population found in the station area (referred to as coverage in the study) and if the station chooses to invest in one FIP unit or two FIP units. Adequacy for it to be profitable to invest in one FIP unit requires that the station covers 5311 individuals, for it to be economically profitable to invest in two FIP units the station must cover 10 621 individuals. The investment options are due to the starting position for the rescue stations are of different kinds, i.e. some stations already have an effective FIP unit. For the station in question to take part of the division and time savings with two FIP units therefore a case scenario is presented with the investment option of one FIP unit. The conclusion is that it is economically viable to implement and use two FIP units for Sweden's emergency services depending on the proportion of the population of Sweden that the current station covers and what investment options that are of interest.

Bakgrund: Uppsatsen tar upp problematiken kring att organisera arbetstid inom räddningstjänst. Grundförutsättningarna är att räddningstjänst är en High Reliability Organisation (HRO) och att det påverkar organisationen. I och med New Public Management (NPM) framfart och den ekonomiska situationen i världen har räddningstjänsten fått ett ökat krav på kostnadsbesparingar och resursutnyttjande. Då personalkostnader står för en stor del av räddningstjänstens kostnader kan förändringar av brandmännens arbetstid och skiftgång vara ett logiskt steg, något som skett i Greater Manchester Fire and Rescue Service (GMFRS). Syfte: Syftet med uppsatsen är ett ge ett teoretiskt bidrag till hur NPM influerade reformer påverkar en HRO. För att göra detta frågar vi oss vad de olika skiftformerna får för konsekvenser för de anställda och organisationen. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ forskningsansats vid studerandet av fallorganisationen Greater Manchester Fire and Rescue Service och Storstockholms Brandförsvar. Data har samlats in främst genom intervjuer men vi har även använt oss av kompletterande observationer och dokumentsstudier. Den analysmetod vi valt är tematisering då denna underlättar vår analys genom att empirin bryts ner och kategoriseras. Resultat: Studiens resultat identifierar olika faktorer som påverkar organisationens medvetenhet samt arbetsmiljö. Det förs en diskussion huruvida dessa faktorer bidrar till en förstärkning eller en försvagning samt att mönster mellan påverkan på medvetenheten och arbetsmiljön undersöks.

Räddningstjänsten har under lång tid kännetecknats av en homogen organisation med en utpräglad manlig jargong. 1997 påbörjade räddningstjänsten sitt jämställdhetsarbete på uppdrag från regeringen. Arbetet med jämställdhet har kantats av motstånd och fördomar från både allmänheten och inom räddningstjänst. Genom tidigare forskning och kvalitativa intervjuer med kvinnor som examinerats från brandmansutbildningen, Skydd mot olyckor(SMO), ger uppsatsen en inblick i hur jämställdhetsarbetet inom räddningstjänsten har utvecklats fram till i dag. Resultatet visar att kvinnorna i studien upplever en attitydförändring mot kvinnliga brandmän både bland allmänheten och på brandstationerna. De flesta informanterna i studien upplever att SMO utbildningen och brandmannarollen ger motsvarande utvecklingsmöjligheter oavsett kön. De kvinnor som arbetar som heltidsbrandmän har ökat från att det helt saknades kvinnor som arbetade som heltidsbrandmän 1997 till att år 2013 innefattas av 170 stycken. En grund till ökningen anses vara SMO utbildningen, som startade hösten 2003. SMO utbildningen öppnar dörrarna församtliga personer som vill utbilda sig till brandman. Andra betydande faktorer har bland annat innefattats av utveckling av de fysiska rekryteringstesterna och stöd från chef och arbetskollegor. Varje kommun har mandat att själva bestämma sitt antagningsförfarande.Detta kan vara en bidragande orsak till att jämställdhetsarbetets skiljer sig åt i landat.

Räddningstjänsten är ett yrke där risktagande är en del av vardagen för personalen, det finns många olika faktorer som påverkar hur och varför ett beslut tas före och under en räddningsinsats. Denna studie syftar till att undersöka skillnader i risktagande mellan befattningar inom räddningstjänsten, baserat på faktorer som sensationssökning och synen på den egna kontrollen av handlingar och dess konsekvenser. Metoden som användes var en webenkät baserad på två validerade tester för att undersöka dessa faktorer; Sensation Seeking Scale samt Locus of Control-test. Sammanlagt deltog 17 stycken respondenter och alla var män, befattningarna varierade mellan brandman, styrkeledare, insatsledare, ställföreträdande räddningschef samt räddningschef. Resultatet visade en signifikant skillnad i sensationssökning mellan befattningarna där de lägre befattningarna hade störst sensationssökning. Ingen signifikant skillnad i Locus of Control-testet mellan befattningarna fanns. Slutsatsen utifrån resultatet är att lägre befattningar inom räddningstjänsten söker sensation i större utsträckning än högre befattningar och kan sägas ha en annan syn på risker och risktagande. Till exempel är en större tolerans för risker, en mindre erfarenhet av yrket och dess riskfyllda situationer samt en större acceptans för konsekvenser av ett risktagande, olika karaktärsdrag för vad en större sensationssökning innebär.

No description available.

Livsformsanalyser handlar kort och gott om hur vi människor lever våra liv. Alla människor har olika syn och värderingar på vad som är viktigt i livet och genom att studera en människas livsform kan man se vad som prioriteras och hur det goda livet uppfylls. Det goda livet kan för någon innebära att ha mycket fritid och ledig tid utanför arbetet medan det för andra kan innebära att prestera bra på arbetet och lägga mycket tid där. Den här uppsatsen syftar till att undersöka vilka livsformer heltids- och deltidsbrandmän i Värmland lever, det vill säga hur de ser på delarna arbete, familj och fritid. Vi har undersökt vilken inställning de har till sitt arbete och hur stor skillnaden är mellan de båda yrkeskategorierna.Undersökningen bygger på ett kvalitativt angreppssätt och för att få fram vårt resultat har vi genomfört ett antal livsformsintervjuer som vi sedan analyserat utifrån livsformsanalysen, den så kallade Karlstadmodellen. Vi har genom undersökningen kommit fram till att alla våra manliga respondenter lever inom arbetarlivsformen eftersom de drar en tydlig gräns mellan arbete och fritid, det vill säga deras fritid prioriteras framför arbetet. Vi har också kommit fram till att kvinnorna som vi intervjuat lever inom de mansspecifika livsformerna då de investerar egen tid till att utveckla sig själva. De ställer sin fritid till förfogande för arbetet genom att de inte drar någon gräns mellan arbete och fritid. Alla livsformer kan levas av både män och kvinnor och det behöver inte vara så stora skillnader mellan könen. Vårt resultat gäller enbart för de personer som vi har intervjuat.

This report encompasses the rescue service's problems with traffic accidents involving gas vehicles. Rescue staff today have insufficient knowledge of how to act when working at an accident involving gas vehicles. It will also be explained how the construction of gas vehicles create great uncertainty among firefighters. The question is, how can a safe workplace for firefighters be created?   The report describes three different accidents with varied results. During the accident, "Fire in a gas bus", several safety actions are taken when using a fire truck with a tanker and water cannon. This means that no rescue personnel will be exposed to vehicle fire that could create an explosion. The case "Fire and explosion in gas bus" accident, they instead choose to send rescue personnel who by hand initiate extinguishing in the tank compartment, which contributes to a later explosion and personal injury.   A guideline with advice and tips on how rescue personnel can handle these types of accidents is presented in simple form to suit operational and educational purposes. It is not only in case of acute accidents. Several cases have been discovered where rust and shock damage has affected the characteristics of the tank so much that it explodes when being refueled.   Information from Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Tranås rescue service and accident reports are sources of the entire work, which makes it an analysis of the historical development of gas vehicles and its problems. The problem is not solved with this report, it shows the problem from the rescue service perspective and how small changes can contribute to great progress. For this reason, the outcome of the work is something that can contribute to the emergency service's work in the event of accidents, as well as authorities and car manufacturers must come up with security solutions for the new and more advanced cars. / Denna rapport omfattar räddningstjänstens problematik med att hantera trafikolyckor där gasfordon är involverade. Räddningspersonal har idag bristande kunskap för hur de ska agera vid dessa insatser och inte utsättas för onödiga risker. Det kommer även framgå hur konstruktionen i gasfordon skapar stor osäkerhet för hur livräddning och brandbekämpning ska fungera. Frågan är hur man egentligen ska gå till väga för att skapa säkra insatser?   I rapporten skildras tre olika olyckor med varierat resultat, vid olyckan “Brand i gasbuss” vidtas flera säkerhetsåtgärder då en släckinsats genomförs med hjälp av en tankbil och vattenkanon. Detta för att ingen räddningspersonal skall exponeras mot fordonsbranden som kan skapa en explosion. Vid olyckan “Brand och explosion i gasbussen” väljer de istället att skicka fram räddningspersonal som för hand påbörjar släckning i tankutrymmet som bidrar till en senare explosion med personskador. Trots flera säkerhetsåtgärder faller en räddningsarbetare till marken på grund av tryckvågen från en explosion vid olyckan ”Explosion i gas och bensindriven personbil”.   En vägledning med råd och tips för hur räddningstjänsten kan hantera dessa typer av olyckor presenteras i enkel form för att passa operativt och i utbildande syfte. Det är inte bara vid akuta olyckor problematiken finns med gasfordon. Flera fall har uppdagats där rost och stötskador har påverkat tankens egenskaper så pass mycket att den vid tankning exploderar utan förvarning.   Information från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), räddningstjänsten Tranås och olycksrapporter står som källor för hela arbetet, detta gör att det blir en analys av den historiska utvecklingen hos gasfordon och dess problematik. Texten ligger rätt i tiden och är ett problem som inte är löst till 100 % idag, problemet är heller inte löst med denna rapport, den påvisar problematiken ur räddningstjänstens perspektiv och hur små förändringar kan bidra till stora framsteg. Med detta som grund är resultatet av arbetet något som kan bidra till räddningstjänstens arbete vid olyckor samt för myndigheter och biltillverkare att säkerhetslösningar för nya och mer avancerade bilar måste finnas.