Bakgrund: De flesta rökare behöver någon form av stöd för att framgångsrikt uppnå ett rökstopp. Denna litteraturöversikt undersöker metoder som används för rökavvänjning inom hälso- och sjukvården samt hur effektiva dessa metoder var. Ett individanpassat stöd från hälso- och sjukvården samt insikt i hur både sociala och kulturella faktorer påverkar patientens motivation, är viktigt att förstå för att effektivt assistera patienter med deras rökavvänjning. Syfte: Syftet var att undersöka effektiviteten av använda rökavvänjningsmetoder inom hälso- och sjukvård. Metod: Metoden som använts är en litteraturöversikt där befintlig forskning har sammanställts med hjälp av tio artiklar i resultatet. Resultat: Resultatet visade på att framgångsrik rökavvänjning är beroende av en kombination av faktorer. Dessa faktorer består av motivation och varierande former av terapi, nikotinläkemedel samt teknologiska hjälpmedel. Kulturella och sociala faktorer visade sig även ha en betydande roll för att öka chanserna att framgångsrikt uppnå ett rökstopp. Sammanfattning: En personanpassad kombination av terapi i samverkan med nikotinläkemedel ökar patientens chanser att lyckas med ett rökstopp. Tekniska hjälpmedel som metod kan vara en effektiv hjälp vid rökavvänjning. Det behövs dock ytterligare vetenskaplig evidens för att fastslå deras effekt. Anpassningar av vården behövs för att tillgodose de varierande behoven hos olika sociodemografiska grupper.

Bakgrund: Rökning är en livsstilsfaktor som är kopplat till hög risk försjukdom och ohälsa. Hälsokomplikationer till följd av tobaksbruk utgör denmest betydande förebyggbara orsaken till dödsfall till världen över.Sjuksköterskor spelar en viktig roll i att stödja rökavvänjning genompersoncentrerad vård. Sjuksköterskors hälsofrämjande arbete inkluderar atterbjuda rådgivande samtal och motiverande strategier, anpassade tillpatientens individuella behov och stadie av motivation. Syfte: Syftet var attbelysa sjuksköterskors perspektiv på förutsättningar för arbetet medrökavvänjning. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes som inkluderade12 vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre kategorier identifierades;Organisatoriska hinder och möjlighet för sjuksköterskors arbete medrökavvänjning, Sjuksköterskors syn på sin yrkesroll kan utgöra en möjligheteller ett hinder för arbetet med rökavvänjning samt Utbildning och kunskapär en möjlighet för sjuksköterskors arbete med rökavvänjning Konklusion:Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde utmaningar att ge adekvat vårdgällande rökavvänjning. Sjuksköterskor beskrev brist på tid, styrning ochriktlinjer samt brist på kunskap. Bristande kunskap ledde till bristandesjälvförtroende när det gällde att ta upp frågor om rökning och ge effektivaråd till patienterna att sluta röka.

Bakgrund: Inom primärvården möter läkare och distriktssköterskor dagligen patienter som söker hjälp för symtom som är direkt relaterade till rökning. Att arbeta sjukdomsförebyggande genom livsstilsförändringar är en viktig del av distriktssköterskans ansvarsområde. Enligt Socialstyrelsens (2011) nationella riktlinjer finns tydliga rekommendationer för hur distriktssköterskor ska gå till väga med patienter som söker hjälp för att sluta röka. Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskans erfarenheter av arbetet med rökavvänjning för patienter samt vilka arbetsmetoder de använder för detta. Metod: En kvalitativ metod användes och 14 semistrukturerade intervjuer utfördes med distriktssköterskor som arbetar med rökavvänjning inom primärvård i ett län i södra Sverige. Vid dataanalysen användes manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av data resulterade i två kategorier: Distriktsköterskans tillvägagångssätt och Faktorer som påverkar rökavvänjning med fem underkategorier under vardera kategori. Resultatet i studien visar att distriktssköterskornas arbetsmetoder vid rökavvänjning består av Motiverande samtal MI (Motivational Interviewing) och kvalificerade rådgivande samtal med patienter. Distriktssköterskornas erfarenhet är att dessa två arbetsmetoder är de mest effektiva att använda för att kunna finna ut hur beslutsam samt hur motiverad patient är till rökstopp och hur de tillsammans kan planera vägen dit. Distriktssköterskornas erfarenhet av rökavvänjningsarbetet är att det ger positiv energi när patienten lyckas bli rökfri.  Det ger också ny energi till att fortsätta med motivationsarbetet. En generell svaghet som konstaterats är bristerna i uppföljning av om patienternas rökfrihet varit varaktig efter avslutad behandling. Slutsats:  Motiverande samtal i kombination med nikotinersättningsmedel beskrevs av distriktssköterskorna som betydelsefullt i strävan efter att stödja patienter till rökfrihet. Stöd av kollegor i form av nätverksträffar, utbildning inom samtalsmetod samt arbetslivserfarenhet var viktiga delar för distriktssköterskorna och underlättade för dem i arbete med att försöka stödja patienter till varaktig rökfrihet. / Background: In primary care physicians and district nurses faces on a daily basis patients seeking help for symptoms that are directly related to smoking. Working disease prevention through lifestyle changes is an important part of the district nurse's responsibility. According to the National Board of Health (2011) National guidelines there are clear recommendations for district nurses to proceed with patients seeking help to quit smoking. Objective: The objective was to highlight the district nurse practice and experience of working with smoking cessation for patients in primary care. Method: A qualitative method was used, and 14 semi-structured interviews were conducted with district nurses in Southern Sweden. The data was analyzed according to the method manifest qualitative content analysis. Results: The analysis of the data resulted in two categories: The primary nurse approaches and factors affecting smoking cessationwith five sub-categories in each category. The results of the study show that the district nurses working methods consists of Motivational Interviewing, MI and qualified advisory conversations with patients and smoking cessation. District nurses common experience that these two methods are the two most effective to use to find out how determined and how motivated the patient is to quit smoking and how they together can plan the way to quit smoking. District nurses experience from smoking cessation is that it gives them positive feedback when they manage to get the patient non-smoking and it gives positive energy to continue with the motivational work. An identified general weakness are shortcomings in monitoring whether patients' abstinence has been sustained after the treatment is finished.  Conclusion: Motivational interviewing and nicotine replacement medicine was described by the district nurses as important in the quest for supporting patients to quit smoking. Support of colleagues, training in communication technique in the form of network meetings and work were important parts of the districts nurses and facilitating them in their work is often very difficult and important task to try to support patients to smoke.

Tidigare forskning har visat att det upplevs svårt för patienter med KOL att sluta röka fastän det finns en medvetenhet om riskerna med rökning. I dagens samhälle är det många patienter med KOL som röker. Bakgrunden beskriver vad KOL är, vilka riskfaktorer som finns för denna sjukdom, vad cigaretter innehåller och hur de påverkar vår kropp. Bakgrunden beskriver även hur motiverande samtal kan användas som ett verktyg för rökavvänjning och sjuksköterskans roll i detta hälsofrämjande arbete. Studiens syfte är att belysa patienters upplevelse av att försöka sluta röka när de lider av KOL. Studien har utförts som en litteraturstudie med kvalitativ ansats där nio artiklar har analyserats. Analysen har resulterat i tre teman och åtta subteman. Resultatet visar bland annat att patienter upplever en stor frustration och ilska över att inte lyckas sluta röka, att de upplever rökstopp som att förlora en vän och att de kan känna att de ibland slutar röka för att tillfredsställa andra. Resultatdiskussionen lyfter fram de viktigaste resultaten i studien så som Det är mitt eget fel, Att vara fast i den onda cirkeln, Ensamhet och Ett liv fyllt med ursäkter. Här belyses att sjuksköterskan är en viktig del i rökavvänjningsprocessen och att alla patienter har olika förutsättningar och resurser vilket fordrar olika tillvägagångssätt för behandling. För att patienten ska bli motiverad och bekräftad i sin situation bör det läggas stor vikt vid vårdrelationen och patienternas livsvärld. Genom att sjuksköterskan fungerar som en trygg bas och ger adekvat undervisning och information till patienter kan ohälsa förebyggas. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Obstruktiva lungsjukdomar orsakar lidande för många människor. Andningen kan bli så påverkad att människor inte får luft. För personer som lider av astma och KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) och som dessutom röker är rökstopp av betydande vikt, eftersom båda sjukdomarna förvärras vid fortsatt rökning. Flertal forum finns som erbjuder råd och stöd att sluta röka och förbli rökfria, men många människor väljer att sluta röka på egen hand. Svårigheter med att sluta röka är att många människor upplever abstinens som gör att de faller tillbaka och börjar röka igen. Det vårdande samtalet har att främja hälsa och välbefinnande och sjuksköterskan kan inge människor hopp om att det går att sluta röka. För att kunna ingjuta hopp till människor som försöker sluta röka behöver distriktssköterskor förstå upplevelsen av att sluta röka och vad som är till stöd i processen. Distriktssköterskor behöver mer kunskap om erfarenheter av att sluta röka och förbli rökfria utifrån patientens perspektiv för att förstå det komplexa i att sluta röka. Syftet med studien är att beskriva erfarenheter av att sluta röka och förbli rökfri hos personer med obstruktiv lungsjukdom. Studien är en intervjustudie, kvalitativ metod. Sju informanter från Västra Götaland intervjuades om sina erfarenheter om att sluta röka och förbli rökfria. Analysen gjordes som en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i kategorierna; Dramatisk vändpunkt, Egen kraft, Handskas med abstinens och Framtidstro. I resultatet framkommer, att det är en dramatisk vändpunkt som informanterna kommer till när de drabbas av andnöd och sjukdomar. Informanterna erhåller fakta om vilken skada rökningen gör, men den påverkar dem inte i beslutet att sluta röka. Med hjälp av egen kraft slutar informanterna att röka och de hanterar sin abstinens på olika sätt. Slutsatsen är att det är viktigt att distriktssköterskor ingjuter hopp om att det går att sluta röka. Studien visar att distriktssköterskor bör lägga tonvikten på att försöka förstå patientens situation snarare än ge information om rökningens skadeverkan och hur personen skall sluta röka. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

<p>Att sluta eller inte sluta? En litteraturstudie om tobaksavvänjningsmetoder Bjellman, K. Tobaksbruket har en lång historia, och de tobaksrelaterade sjukdomarna kostar samhället miljarder i sjukvårdskostnader och produktionsbortfall varje år. Andelen rökare minskar stadigt i Sverige, idag röker ca 15 procent av befolkningen. Resultaten från olika metoder för tobaksavvänjning är tämligen blygsamma, och ugefär nittio procent av de som slutar röka gör det på egen hand. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera metoder för tobaksavvänjning. Detta gjordes utifrån följande frågeställningar: Hur tar metoderna hänsyn till människors behov av att uppleva självbestämmande, kompetens och tillhörighet? Hur arbetar metoderna med att stärka människors inre motivation? Hur tar metoderna hänsyn till människors hela livssituation? Metoden var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar om olika metoder för tobaksavvänjning, samt olika typer av handlednings- och självhjälpsmaterial för tobaksavvänjare och tobaksanvändare. Slutsatsen är att få metoder tar hänsyn både till människors behov av att uppleva självbestämmande, kompetens och tillhörighet, arbetar för att stärka den inre motivation att sluta röka, samt beaktar hela klientens livssituation. Även de metoder som uppfyller detta ganska väl har problem med många återfall den första tiden efter rökstoppet. Andelen långvarigt rökfria tycks vara ungefär densamma, oavsett vilken metod man använder och hur väl den uppfyller ovanstående. Nyckelord Tobaksavvänjning, Rökavvänjning, Tobacco cessation, Självbestämmandeteorin, Self-determination Theory, Litteraturstudie</p><p>To quit or not to quit? A literature study of tobacco cessation methods Bjellman, K. The tobacco custom has a long history, and the tobacco related diseases cost the society billions in healthcare costs and production losses. The results from different methods for tobacco cessation are rather modest. The aim with this study was to describe and analyze methods for tobacco cessation. This was done on the basis of the following issues: How takes the methods considerations to people's needs of experiencing self determination, competence and property? How works the methods with starching people's internal motivation? How takes the methods considerations to the people's living environment? The method was a literature study off scientific articles about different methods for tobacco cessation, and different types of guidance's - and self-help materials for tobacco workers and tobacco users. The conclusion is that few methods take considerations both to people's needs of experiencing self determination, competence and property, works in order to starch the internal motivation to stop to smoke, and takes into consideration the client's living environment. Also those methods that meet this quite well have problems with many relapses. The proportion prolonged smoke free clients seems to last approximately the same, irrespective of which method one uses and how well it meets the factors above. Key Words Tobacco cessation, Smoking Cessation, Self-determination Theory, Literature study</p>

<p>Kronisk obstruktiv lungsjukdom [KOL] är en av vår tids stora folksjukdomar. Rökning är den dominerande orsaken till KOL, och det finns därför stora hälsovinster med lyckad rökavvänjning. Distriktssköterskans uppgifter är bland annat att vägleda och motivera till livsstilsförändringar och egenvård. Att motivera patienter med KOL till rökstopp är en betydelsefull arbetsuppgift. För att lyckas med detta är det av stor vikt att distriktssköterskan har goda kunskaper om vad som ökar motivationen till att sluta röka hos patienter med KOL.</p><p>Syftet med denna intervjustudie var att beskriva vilka faktorer som ökade motivationen till rökstopp hos patienter med sjukdomen KOL. Designen som valts var deskriptiv kvalitativ med kvalitativ innehållsanalys, som metod. Urvalet av studiedeltagare gjordes utifrån förutbestämda kriterier. I studien deltog sju patienter med KOL, som rökt under många år, men lyckats sluta. Data insamlades via semistrukturerade intervjuer som spelades in och analyserades. Analysen resulterade i ett tema, sex kategorier och tio underkategorier. Temat blev ”Insikt om rökningens konsekvenser och hälsans betydelse”. Kategorierna blev ”Information om rökning, KOL och dess förlopp”, ”Besked om diagnosen KOL”, ”Fysiska symtom och sjukdomar relaterat till rökning”, ”Rädsla för fysisk försämring”, ”Uppmaningar och stöd till rökstopp” och ”Viljan att förändra beteendet”. Temat i resultatet visar hur stark hälsans betydelse blev när hälsan hotades. När insikten om rökningens konsekvenser infann sig hos studiedeltagarna, väcktes även insikten om hälsans betydelse. Risken och rädslan för ohälsa gjorde valet lätt att sluta röka. Rökstopp är en egenvårdshandling som studiedeltagarna har utfört i syfte att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande. Detta överensstämmer med Orems egenvårdsteori som används som teoretisk ram i föreliggande studie.</p>

Att sluta eller inte sluta? En litteraturstudie om tobaksavvänjningsmetoder Bjellman, K. Tobaksbruket har en lång historia, och de tobaksrelaterade sjukdomarna kostar samhället miljarder i sjukvårdskostnader och produktionsbortfall varje år. Andelen rökare minskar stadigt i Sverige, idag röker ca 15 procent av befolkningen. Resultaten från olika metoder för tobaksavvänjning är tämligen blygsamma, och ugefär nittio procent av de som slutar röka gör det på egen hand. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera metoder för tobaksavvänjning. Detta gjordes utifrån följande frågeställningar: Hur tar metoderna hänsyn till människors behov av att uppleva självbestämmande, kompetens och tillhörighet? Hur arbetar metoderna med att stärka människors inre motivation? Hur tar metoderna hänsyn till människors hela livssituation? Metoden var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar om olika metoder för tobaksavvänjning, samt olika typer av handlednings- och självhjälpsmaterial för tobaksavvänjare och tobaksanvändare. Slutsatsen är att få metoder tar hänsyn både till människors behov av att uppleva självbestämmande, kompetens och tillhörighet, arbetar för att stärka den inre motivation att sluta röka, samt beaktar hela klientens livssituation. Även de metoder som uppfyller detta ganska väl har problem med många återfall den första tiden efter rökstoppet. Andelen långvarigt rökfria tycks vara ungefär densamma, oavsett vilken metod man använder och hur väl den uppfyller ovanstående. Nyckelord Tobaksavvänjning, Rökavvänjning, Tobacco cessation, Självbestämmandeteorin, Self-determination Theory, Litteraturstudie To quit or not to quit? A literature study of tobacco cessation methods Bjellman, K. The tobacco custom has a long history, and the tobacco related diseases cost the society billions in healthcare costs and production losses. The results from different methods for tobacco cessation are rather modest. The aim with this study was to describe and analyze methods for tobacco cessation. This was done on the basis of the following issues: How takes the methods considerations to people's needs of experiencing self determination, competence and property? How works the methods with starching people's internal motivation? How takes the methods considerations to the people's living environment? The method was a literature study off scientific articles about different methods for tobacco cessation, and different types of guidance's - and self-help materials for tobacco workers and tobacco users. The conclusion is that few methods take considerations both to people's needs of experiencing self determination, competence and property, works in order to starch the internal motivation to stop to smoke, and takes into consideration the client's living environment. Also those methods that meet this quite well have problems with many relapses. The proportion prolonged smoke free clients seems to last approximately the same, irrespective of which method one uses and how well it meets the factors above. Key Words Tobacco cessation, Smoking Cessation, Self-determination Theory, Literature study

Bakgrund: Tobaksrökning är den största och vanligaste orsaken till sjukdom. Över en miljon svenskar röker. Behandling med rökavvänjning har visat sig vara den mest effektiva metoden för att uppnå ett rökfritt liv. Syfte: Att undersöka hur personer som deltar i rökavvänjningskurser inom primärvården uppfattar dessa kurser. Ett ytterligare syfte var att undersöka om det finns skillnader i uppnådd rökfrihet mellan personer som får rådgivning individuellt respektive i grupp. Metod: Studien är en deskriptiv enkätstudie med 27 deltagaresom deltar/ deltagit i rökavvänjning i syfte att sluta röka. Resultat: Den främsta anledningen till att deltagarna slutade röka var för att de ville, det var deras beslut. Stöd i grupp och i allmänhet var bra med kursen och det var viktigt att vara starkt motiverad för att lyckas sluta. Det fanns ett stort intresse för att utföra lungfunktionstest. Få personer träffade, och ville träffa, andra yrkeskategorier än sjuksköterska/distriktssköterska. Bästa tiden för rådgivningvar på eftermiddagen. Det fanns ingen skillnad i rökfrihet mellan dem som deltagit i grupp respektive individuell rådgivning då alla deltagarna har blivit rökfria under kursen. Slutsats: Gruppstöd, god information, den egna viljan samt stark motivation och hjälp till motivation ansågs vara en förutsättning för lyckad rådgivning. Det kunde ej utrönas huruvida individuell rådgivning eller rådgivning i grupp påverkade rökfrihet. Då rådgivningen i hela Uppsala län baseras på samma underlag och inga tidigare utvärderingar finns bör ytterligare studier göras som utvärderar insatsen. / Abstract: Smoking tobacco is the greatest and most common cause of disease. More than a million Swedes smoke. Treatment with smoking cessation courses has proved to be the most efficient method to attain a life without smoking. Aim/purpose: To study how people who participate in smoking cessation courses provided by primary care perceived the courses. A secondary aim was to investigate whether there were any differences in attaining a nonsmoking life between participants in smoking cessation courses given individually or in groups. Method: The study is a descriptive survey study with 27 participants whose goal in participating in smoking cessation courses was to quit smoking. Results: The main reason for participants to quit smoking was that they wanted this themselves, it was their decision. Support from the group and in general was a positive aspect of smoking cessation courses and a strong motivation was considered important in order to succeed. An ample interest in performing pulmonary function tests was noted. Few participants met, or had interest in meeting, professionals other than nurse/district nurse. The ideal time to attend smoking cessation courses was during the afternoons. No difference was noted in success to quit smoking between courses given individually or in group, as all participants had quit smoking. Conclusion: Group support, good information, own will/motivation and help to be motivated were considered to be the makings of a successful course. It was not possible to conclude whether smoking cessation courses held individually or in group affected success in quitting to smoke. As all smoking cessation courses in Uppsala County are based on the same material and no prior evaluation has been made, further research in this field is recommended.

SAMMANFATTNING Bakgrund Studier har visat att rökare generellt äter mer ohälsosamt, samtidigt som de väger mindre än icke rökare. Aptit, vilometabolism och energiintag har setts förändras i samband med rökstopp, vilket kan leda till en viktuppgång. Oro för viktuppgång i samband med rökavvänjning har visat sig vara vanligare hos kvinnor och kunna påverka beslutet att sluta röka. Eftersom det saknas kvalitativa studier på före detta rökare skulle vår studie kunna leda till en ökad förståelse för den enskilda individen vid rökavvänjning. Syfte Syftet med studien var att utforska tankar och erfarenheter hos vuxna kring mat och kroppsvikt i samband med rökavvänjning. Metod Sju kvalitativa intervjuer genomfördes på personer som hade genomgått rökavvänjning, varav sex var rökfria. Som stöd vid intervjuerna användes en halvstrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Hälften av de rökfria var oroliga för att gå upp i vikt inför rökstoppet. Majoriteten förmedlade att de hade ökat i vikt efter rökstoppet, men menade att rökstoppet inte enbart var orsaken. De flesta respondenter önskade en lägre kroppsvikt, varav vissa oroade sig över viktens påverkan på hälsan. Det var inte enbart kroppsvikten i sig som påverkade respondenterna negativt, utan även ökat bukomfång, bekantas reaktion på viktuppgången och en icke överrensstämmande självbild. Vissa respondenter upplevde ökad aptit, bättre smakupplevelse och mer tid över i samband med måltid som en följd av rökstoppet, vilket uppgavs medföra större portioner. Majoriteten upplevde ett behov av att äta vid röksug och vissa började äta mer sötsaker, vilket blev som ett substitut eller en form av belöning eller tröst. Slutsats Det kan vara av värde att beröra matvanor under rökavvänjning då oro för viktuppgång, viktökning och dess följder då skulle kunna förebyggas. Det kan även vara betydelsefullt att uppmärksamma individen på rökstoppets eventuella påverkan på matintaget och därmed motverka att ohälsosamma matvanor uppkommer.